Role playing stories helps kids experience learning on a deeper level by tapping into their creativity, agency and sense of discovery.

På Gäddans förskola används superhjältar som en ingång till allt lärande. Inte minst det språkliga.

Det som avfärdades som stökig lek skulle komma att vända upp och ned på Bulltofta förskolas verksamhet.

Superhjälten Amicum ger barnen på Frode­parkens förskola uppdrag som går i linje med arbetslagets fokus på normer och värden.

Vad har stereotypa män i trikåer i förskolan att göra? Väck med Spiderman och Batman! Eller? Möt kollegor som bejakar barnens intresse utan att blunda för krockarna med förskolans normer och värden.

Musikverksamheten i förskolan är oftast torftig. Men den kan bli mycket bättre – om barnen får större inflytande och fler förskollärare lär sig spela instrument. Det menar forskaren Maria Wassrin.

Antalet polisanmälningar av elever i grundskolan har ökat sedan 80-talet – men skolvåldet har inte ökat i motsvarande omfattning. En ändrad attityd till ordningsproblem i skolan är en trolig orsak, menar Anne-Lie Vainik, som forskat om varför rektorer polisanmäler icke straffmyndiga elever.

Våren 2015 startade Göteborgs universitet ett snabbspår för naturvetare som ville få en lärarexamen. Nu utvecklas konceptet ytterligare när ämnesstudier kompletteras med pedagogik i nya masterprogram.

Paula Waldner jobbar som lärare i svenska 1 med en grupp vuxenstuderande svenskar och nysvenskar. I klassen går en man med blindhet. Innan terminsstart var hon lite oroad för hur det skulle gå. Men tack vare gott samarbete med kollegor och stöd från Specialpedagogiska skolmyndighetens rådgivare har det gått över förväntan.

Eva M Johanssons avhandling ”Det motsägelsefulla bedömningsuppdraget. En etnografisk studie om bedömning i förskolekontext” var förra årets mest lästa avhandling på Skolporten.se.

Kan man börja en mening med och? Får man sätta kommatecken efter men? Och kan man välja fritt mellan talstreck, citattecken eller kursivering när man återger vad andra säger?

Fonetikprofessor Olle Engstrand förklarar och ger exempel på varför modern svenska låter som den gör. Han resonerar kring hur obegripligt talspråk skulle bli i skrift och om hur det skulle vara att tala som man skriver.