Dela:

Positivt med föräldrastödsprogram

Föräldrastödsprogram som hålls av förskollärare upplevs positivt av både föräldrar och pedagoger.

Anton Dahlberg. Foto: Jonas Malmström

Anton Dahlberg. Foto: Jonas Malmström

– Förskolan är en bra plats för föräldrautbildning – här finns redan etablerade relationer mellan föräldrar och pedagoger. Förskolläraren med sin kompetens om barns utveckling och pedagogik fungerar också väl som utbildare, säger psykologen Anton Dahlberg.

I somras disputerade han med en avhandling som undersöker hur förskolebarn med beteendeproblem och känslomässiga svårigheter kan upptäckas och få hjälp så tidigt som möjligt. Det handlar om barn som hamnar i konflikter, trotsar och som föräldrarna har svårt att bemöta på ett bra sätt.

Avhandlingen bygger på ett samarbetsprojekt mellan forskargruppen Barnhälsa och Föräldraskap (CHAP) vid Uppsala universitet, Region Uppsala samt Uppsala kommun. För att hitta barn med den här typen av svårigheter fick förskolepersonal och föräldrar inför tre-, fyra- och femårskontrollerna på BVC fylla i frågeformulär om barnen och deras utveckling. Familjerna erbjöds också ett föräldrastödsprogram, Triple P, som hölls av förskollärare på förskolan och utvärderades av Uppsala universitet.

– För att få del av barnens erfarenheter valde vi också att intervjua de förskolebarn i åldrarna 3–5 år vars föräldrar deltagit i föräldrautbildningen.

Resultaten visar att föräldrarna mådde mycket bättre efter att de deltagit i programmet. De bråkade mindre med barnen som fick färre utbrott och föräldrarnas tilltro till sig själva som föräldrar förbättrades. Barnen visade också mer så kallade prosociala beteenden, som att dela med sig, visa omtanke för andras känslor och att hjälpa andra. De korta frågeformulär som användes var effektiva för att hitta barn och familjer där vardagen är utmanande.

– En relativt enkel insats gav förändring hos både barn och föräldrar och den höll i sig även ett år senare.

Även barnen bidrog med viktiga resultat genom att beskriva samspelsmönster i hemmet och koppla ihop dem med sina egna känsloupplevelser.

– Även de yngsta barnen, som var tre, fyra år gamla, var bra på att berätta om händelseförlopp – exempelvis om hur de smällde i dörrar och att föräldrar blev arga. De berättade också hur de själva mådde och hur de ville ha det hemma.

En viktig framgångsfaktor är att förskollärare, som föräldrarna redan har en relation till, håller i utbildningen.

– Förskollärare är bra på att bemöta svårigheter och en del föräldrar vänder sig också direkt till pedagogerna för råd. Då kan förskollärarna på plats erbjuda stöd genom föräldrautbildningen.

Ytterligare en poäng med föräldrautbildning i en förskolekontext var att förskollärarna stärkte sin professionella kompetens genom att hålla utbildningar.

Avhandlingen vänder sig till både personal och beslutsfattare inom förskolan och andra som är intresserade av att arbeta med föräldrautbildningar. Med sin forskning vill Anton Dahlberg belysa vikten av att fånga upp de här barnen så tidigt som möjligt.

– Barn som av vuxenvärlden anses ha beteendeproblem och svårigheter med känsloreglering har en ökad risk att utveckla psykisk ohälsa senare i livet. Men också en ökad risk att inte klara skolan, bli arbetslösa och hamna i missbruk. Därför är det viktigt att hitta de här barnen och erbjuda insatser för dem och deras familjer.

Av Åsa Lasson och Susanne Sawander

Foto Jonas Malmström


LÄRARPANELENS MOTIVERING:

Barn och ungas ohälsa påverkar skolgången negativt. Om ohälsa kan motverkas redan i förskoleåldern kan det också ge bättre förutsättningar för elevernas och lärarnas undervisningssituation, även i grundskola och gymnasieskola. Anton Dahlbergs avhandling är därför ett viktigt bidrag.

LÄS MER OM LÄRARPANELEN OCH DERAS VAL AV LÄRARPANELENS FAVORIT HÄR


Forskare: Anton Dahlberg

Avhandling: Capturing and addressing preschool children’s emotional and behavioural problems: Using parents’, teachers’ and children’s perspectives

Bakgrund: Utbildad psykolog. Delar sin arbetstid mellan mödrabarnhälsovården i Region Uppsala och forskargruppen Barnhälsa och Föräldraskap (CHAP) vid Uppsala universitet.

Disputerade: 2021-06-11 vid Uppsala universitet


Skolporten nr 6/2021

Skolportens magasin – nytt nr ute 14 december 2021!

TEMA: Utveckla undervisningen! Så lär sig eleverna bäst, enligt forskningen.

INTERVJU: Ebba Hildén vill lyfta förskollärares ledarskap.

Inte redan prenumerant? Missa inte kampanjpriset:

2 nr av Skolporten för prova-på-priset 99 kr!

Prenumeranter läser hela arkivet digitalt utan kostnad! Ladda ner Skolporten i App Store eller Google Play eller läs Skolportens e-magasin direkt på webben här!

LÄS MER OCH PRENUMERERA HÄR!

Sidan publicerades 2021-12-20 12:47 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Förskolebarn både reproducerar och utmanar heteronormativitet

Förskolebarn, även de allra yngsta, är med och både reproducerar och utmanar normativa föreställningar om kärlek. Det konstaterar Lena Sotevik som undersökt heteronormativitet i förskolan.

Förskolan en bra plats för föräldrastödsprogram

Att genomföra föräldrautbildningar på förskolan fungerar bra för föräldrar som upplever att de behöver vägledning och stöttning i föräldraskapet. Det visar Anton Dahlbergs avhandling om förskolebarn med beteendeproblem och känslomässiga svårigheter.

Samband mellan små barns språkförmåga och exekutiva förmåga

En ny avhandling bekräftar att det finns ett samband mellan exekutiv förmåga och språklig förmåga även för svenska barn i 4–6-årsåldern. Resultaten kan ge ledtrådar till varför barn med språkstörning ofta har svårt med uppmärksamhet och koncentration, menar forskaren Signe Tonér.

Närvarande och lyhörda pedagoger gör skillnad

Förskollärares kompetens och lyhördhet har stor betydelse när det gäller barns meningsskapande, visar Ann-Charlott Wanks avhandling.

Fritidshemslärares erfarenheter av extra anpassningar och särskilt stöd i fritidshemmet

I den här skriften skriver Marina Wernholm, lektor i pedagogik, om fritidshemslärares erfarenheter med extra anpassningar och särskilt stöd. Läsaren får en beskrivning av vad fritidshemslärare ser som viktiga förutsättningar för att kunna erbjuda extra anpassningar och särskilt stöd i fritidshemmet. (pdf)

Samband mellan smärta, inflammation och adhd hos barn och unga

Barn och unga med adhd lider ofta av smärta, och har samtidigt inflammatoriska sjukdomar, så som astma eller allergier. Nu utreder forskare om det finns något samband.

Praktisk träning och emotionellt stöd stärker våldsutsatta föräldrar och barn

I sin doktorsavhandling i psykologi vid Karlstads universitet “Initial transfer of Project Support from the US to Sweden”, har Helena Draxler studerat insatsen Project Support närmare. Arbetssättet har använts i USA sedan början av 1980-talet för att stötta mammor och barn som blivit utsatta för våld och levde på skyddat boende.  

”Det är omöjligt att tänka utan faktakunskaper”

Daniel Willingham, kognitionsforskare och amerikansk professor i psykologi, vill skapa en bättre skola för eleverna genom att förmedla vetenskapliga rön om inlärning och minne till lärare.

Tvärvetenskapliga resultat från forskning om barns och ungdomars livsmöjligheter

År 2020 beslutade Sten A Olssons Stiftelse för Forskning och Kultur att anslå 42 miljoner kronor till tre tvärvetenskapliga forskningsprojekt på Göteborgs universitet om barns och ungdomars livsmöjligheter i segregerade livsmiljöer. I slutet av september hölls en avstämningskonferens där de hittills framkomna resultaten presenterades och diskuterades.

Betydelsen av social lek mellan barn

Forskning, liksom förskolans läroplan, betonar betydelsen av social lek mellan barn. Både för att den gemensamma leken, i sin egen rätt, skänker barn glädje och mening men också för att den bidrar till barns utveckling, lärande och delaktighet.  

Meny Boktips: Kreativa anpassningar

Specialpedagogen Veronica Ferm har läst en ny antologi om specialpedagogik i förskolan som vidgar begreppen om bemötande och bedömning av yngre barn.

Rörelse och lek måste in i lagar och läroplaner

Sverige är sämst, av de nordiska länderna, på att skriva in rörelse och fysisk aktivitet i styrdokument för förskolan. Många barn riskerar att aldrig få utveckla sin rörelseförmåga, med både besvär och smärta som livslånga konsekvenser.

Rörelse och lek måste in i lagar och läroplaner

Sverige är sämst, av de nordiska länderna, på att skriva in rörelse och fysisk aktivitet i styrdokument för förskolan. Många barn riskerar att aldrig få utveckla sin rörelseförmåga, med både besvär och smärta som livslånga konsekvenser.

Säkerhet och krisberedskap vid ett förändrat omvärldsläge

Förskolan och skolan är en samhällsviktig verksamhet och det är viktigt att den, så långt det är möjligt, pågår som vanligt vid olika typer av kriser. Här finns information om hur du kan förbereda din verksamhet vid olika händelser av kris.

Boktips: Kreativa anpassningar

Specialpedagogen Veronica Ferm har läst en ny antologi om specialpedagogik i förskolan som vidgar begreppen om bemötande och bedömning av yngre barn.

Konsertscen förvandlas till grop för lek och musikglädje

Barn i förskoleklass runt om i Örebro lyssnar denna vecka på en konsert som inspirerats av Emma Adbåges bok Gropen. Svenska Kammarokestern och pedagoger från Kulturskolan bjuder på stor show där lärande genom lek står i fokus.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
TEMA: Elevhälsa
  Skolportens magasin nr 5/2022.

TEMA: Elevhälsa

INTERVJU: Daniel Willingham, kognitionsforskare och amerikansk professor i psykologi, vill skapa en bättre skola för eleverna via vetenskapliga rön om inlärning och minne till lärare. TEMA: Elevhälsa. Svenska elever mår allt sämre. Samtidigt har likvärdigheten inom elevhälsan minskat. Hur kan skolan arbeta mer förebyggande och främjande med de ungas psykiska hälsa?

Läs mer och prenumerera här!
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
Diagnoser inte det viktiga – låt lösningarna växa fram

Lägg ingen större vikt vid eventuella diagnoser. Och fokusera på lösningar för ­individen, inte på barnets problematik. Det är de viktigaste råden från Anne Lillvist, pedagogik­professor specialiserad på förskolan.

Stärker Skolinspektionen kvalitén i svensk skola?

Skolinspektionen ska bidra till att stärka kvaliteten i skolan genom sin inspektionsverksamhet. Hittills har dock få utvärderingar gjorts på hur väl Skolinspektionen möter denna målbild och de flesta av dessa är av en deskriptiv natur. I denna artikel analyseras effekterna av skolinspektioner mellan åren 2017–21. (pdf)

Poddagogen #14: Forskaren Sophie Landwehr Sydow om makerspace och makerkulturer

Sophie Landwehr Sydow gästar Poddagogen och berättar om sin doktorsavhandling om så kallade makers, makerspace och makerkulturer, både i skolans värld och i andra sammanhang.

Ibis ska ge eleverna mer stöd

Ny studie: Läraren ska anpassa sina krav efter elevernas behov. Fokus på elevernas behov och strukturerade dagar ska ge bra klassrumsmiljö, goda resultat och låg frånvaro i skolan. Nu startar IBIS-studien i Sverige.

Så kan vi prata om sex i skolan

Från och med i höst ska skolans sexualundervisning vara mer anpassad till den verklighet som eleverna faktiskt möter. Samtidigt har frågorna egentligen inte förändrats så mycket sedan femtiotalet visar en studie från Stockholms universitet.