Dela:

Positivt med föräldrastödsprogram

Föräldrastödsprogram som hålls av förskollärare upplevs positivt av både föräldrar och pedagoger.

Anton Dahlberg. Foto: Jonas Malmström

Anton Dahlberg. Foto: Jonas Malmström

– Förskolan är en bra plats för föräldrautbildning – här finns redan etablerade relationer mellan föräldrar och pedagoger. Förskolläraren med sin kompetens om barns utveckling och pedagogik fungerar också väl som utbildare, säger psykologen Anton Dahlberg.

I somras disputerade han med en avhandling som undersöker hur förskolebarn med beteendeproblem och känslomässiga svårigheter kan upptäckas och få hjälp så tidigt som möjligt. Det handlar om barn som hamnar i konflikter, trotsar och som föräldrarna har svårt att bemöta på ett bra sätt.

Avhandlingen bygger på ett samarbetsprojekt mellan forskargruppen Barnhälsa och Föräldraskap (CHAP) vid Uppsala universitet, Region Uppsala samt Uppsala kommun. För att hitta barn med den här typen av svårigheter fick förskolepersonal och föräldrar inför tre-, fyra- och femårskontrollerna på BVC fylla i frågeformulär om barnen och deras utveckling. Familjerna erbjöds också ett föräldrastödsprogram, Triple P, som hölls av förskollärare på förskolan och utvärderades av Uppsala universitet.

– För att få del av barnens erfarenheter valde vi också att intervjua de förskolebarn i åldrarna 3–5 år vars föräldrar deltagit i föräldrautbildningen.

Resultaten visar att föräldrarna mådde mycket bättre efter att de deltagit i programmet. De bråkade mindre med barnen som fick färre utbrott och föräldrarnas tilltro till sig själva som föräldrar förbättrades. Barnen visade också mer så kallade prosociala beteenden, som att dela med sig, visa omtanke för andras känslor och att hjälpa andra. De korta frågeformulär som användes var effektiva för att hitta barn och familjer där vardagen är utmanande.

– En relativt enkel insats gav förändring hos både barn och föräldrar och den höll i sig även ett år senare.

Även barnen bidrog med viktiga resultat genom att beskriva samspelsmönster i hemmet och koppla ihop dem med sina egna känsloupplevelser.

– Även de yngsta barnen, som var tre, fyra år gamla, var bra på att berätta om händelseförlopp – exempelvis om hur de smällde i dörrar och att föräldrar blev arga. De berättade också hur de själva mådde och hur de ville ha det hemma.

En viktig framgångsfaktor är att förskollärare, som föräldrarna redan har en relation till, håller i utbildningen.

– Förskollärare är bra på att bemöta svårigheter och en del föräldrar vänder sig också direkt till pedagogerna för råd. Då kan förskollärarna på plats erbjuda stöd genom föräldrautbildningen.

Ytterligare en poäng med föräldrautbildning i en förskolekontext var att förskollärarna stärkte sin professionella kompetens genom att hålla utbildningar.

Avhandlingen vänder sig till både personal och beslutsfattare inom förskolan och andra som är intresserade av att arbeta med föräldrautbildningar. Med sin forskning vill Anton Dahlberg belysa vikten av att fånga upp de här barnen så tidigt som möjligt.

– Barn som av vuxenvärlden anses ha beteendeproblem och svårigheter med känsloreglering har en ökad risk att utveckla psykisk ohälsa senare i livet. Men också en ökad risk att inte klara skolan, bli arbetslösa och hamna i missbruk. Därför är det viktigt att hitta de här barnen och erbjuda insatser för dem och deras familjer.

Av Åsa Lasson och Susanne Sawander

Foto Jonas Malmström


LÄRARPANELENS MOTIVERING:

Barn och ungas ohälsa påverkar skolgången negativt. Om ohälsa kan motverkas redan i förskoleåldern kan det också ge bättre förutsättningar för elevernas och lärarnas undervisningssituation, även i grundskola och gymnasieskola. Anton Dahlbergs avhandling är därför ett viktigt bidrag.

LÄS MER OM LÄRARPANELEN OCH DERAS VAL AV LÄRARPANELENS FAVORIT HÄR


Forskare: Anton Dahlberg

Avhandling: Capturing and addressing preschool children’s emotional and behavioural problems: Using parents’, teachers’ and children’s perspectives

Bakgrund: Utbildad psykolog. Delar sin arbetstid mellan mödrabarnhälsovården i Region Uppsala och forskargruppen Barnhälsa och Föräldraskap (CHAP) vid Uppsala universitet.

Disputerade: 2021-06-11 vid Uppsala universitet


Skolporten nr 6/2021

Skolportens magasin – nytt nr ute 14 december 2021!

TEMA: Utveckla undervisningen! Så lär sig eleverna bäst, enligt forskningen.

INTERVJU: Ebba Hildén vill lyfta förskollärares ledarskap.

Inte redan prenumerant? Missa inte kampanjpriset:

2 nr av Skolporten för prova-på-priset 99 kr!

Prenumeranter läser hela arkivet digitalt utan kostnad! Ladda ner Skolporten i App Store eller Google Play eller läs Skolportens e-magasin direkt på webben här!

LÄS MER OCH PRENUMERERA HÄR!

Sidan publicerades 2021-12-20 12:47 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Förskolebarn både reproducerar och utmanar heteronormativitet

Förskolebarn, även de allra yngsta, är med och både reproducerar och utmanar normativa föreställningar om kärlek. Det konstaterar Lena Sotevik som undersökt heteronormativitet i förskolan.

Förskolan en bra plats för föräldrastödsprogram

Att genomföra föräldrautbildningar på förskolan fungerar bra för föräldrar som upplever att de behöver vägledning och stöttning i föräldraskapet. Det visar Anton Dahlbergs avhandling om förskolebarn med beteendeproblem och känslomässiga svårigheter.

Samband mellan små barns språkförmåga och exekutiva förmåga

En ny avhandling bekräftar att det finns ett samband mellan exekutiv förmåga och språklig förmåga även för svenska barn i 4–6-årsåldern. Resultaten kan ge ledtrådar till varför barn med språkstörning ofta har svårt med uppmärksamhet och koncentration, menar forskaren Signe Tonér.

Närvarande och lyhörda pedagoger gör skillnad

Förskollärares kompetens och lyhördhet har stor betydelse när det gäller barns meningsskapande, visar Ann-Charlott Wanks avhandling.

Konsertscen förvandlas till grop för lek och musikglädje

Barn i förskoleklass runt om i Örebro lyssnar denna vecka på en konsert som inspirerats av Emma Adbåges bok Gropen. Svenska Kammarokestern och pedagoger från Kulturskolan bjuder på stor show där lärande genom lek står i fokus.

Att möta barn som flytt – filmer och artiklar

Här hittar du filmer och artiklar som ger stöd i mötet med barn som kommer hit från kriget i Ukraina. Du får också råd om hur ni kan hantera frågor och funderingar om kriget hos de barn som redan går på förskolan.

Erfarenheter av att använda forskning för undervisning – tillvägagångssätt, möjligheter och utmaningar

Denna rapport bygger på en enkät- och intervjuundersökning om verksammas syn på forskning och deras erfarenheter av forskningsanvändning. Syftet är att bidra till förskollärares och lärares gemensamma reflektion och diskussion om användning av forskning som stöd för att utveckla undervisningen (pdf).

Språk och natur i symbios bäddar för grundskola

NTA-lådorna landade på Dammfri förskola i början av hösten. Där har man kombinerat undervisning i natur- och teknikämnet med Läslyftet och arbetat med fokusverb, vilket skapat en röd tråd genom hela terminen. Barn och pedagoger har blandat, rullat och filtrerat tillsammans.

”Varför handlar alla faktaböcker för barn om djur och växter?”

Anna Backman, Center för Skolutveckling, Göteborgs stad, berättar om sin jakt på facklitterära bilderböcker om naturvetenskapliga innehåll för barn i förskoleålder. Hon hittar många böcker om djur, växter, människokroppen, rymden och dinosaurier. Men vart finns böcker för barn om vardagliga fysikaliska fenomen som ljus eller kraft, eller om spännande kemiska processer som eld eller nedbrytning?

Forskarens tips för kemi och fysik i förskolan

Under tre år har en forskargrupp följt 140 pedagoger på förskolor i Skåne när de undervisat barnen i kemi och fysik. Projektledaren Andreas Redfors, professor i fysik vid Högskolan Kristian­stad, berättar om bra områden att ta upp.

Utmaningar i arbetet med skolövergångar

Barns skolövergångar är en komplex process som påverkar lärares arbete. Det konstaterar Therese Welén i sin avhandling, som nu har valts till favorit av Lärarpanelen.

Krigslekar – ett komplext fenomen

Barn utforskar rörelse i krigslekar, visar Ebba Theorells forskning. Nu har hennes avhandling valts till favorit av Lärarpanelen.

Positivt med föräldrastödsprogram

En relativt enkel insats med föräldrastöd på förskolan gav förändring hos både barn och föräldrar. Det visar en avhandling av Anton Dahlberg. Nu har avhandlingen valts till favorit av Lärarpanelen.

NPF-föräldrar bär ett tungt ansvar

Föräldrar till barn med NPF-diagnoser tvingas att ta ett stort individuellt ansvar för sina barns skolgång. Det konstaterar forskaren Emma Laurin. 

Se helheten vid stöd till barn och unga med adhd-symtom

För att minska konsekvenserna av adhd-problematiken för barnen behövs kunskap om nya behandlingsmetoder som kan komplettera de som redan används. Det saknas kunskaper om hur kognitiva funktioner, hjärnans styr och regleringsfunktioner samt ångest och depressivitet utvecklas hos unga som behandlas för adhd. Det saknas också kunskaper om hur dessa påverkar prognosen vid adhd. Pia Tallberg från Lunds universitet har studerat dessa funktioner hos barn och unga med adhd som får behandling för sina symtom. (s. 2)

Lika värde nr 3, 2021 – Tema: Tillgänglig förskola och skola

Tillgänglighet i förskola och skola handlar om att alla barn och elever ska få tillgång, och möjlighet, att ta del av lärande och gemenskap i hela lärmiljön. I det här numret av Lika värde kan du läsa om verksamheter som arbetar långsiktigt, ökar kunskap och använder sin kreativitet för att uppnå det. (pdf)

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
TEMA: Yrkesutbildning
  Skolportens magasin nr 3/2022.

TEMA: Yrkesutbildning

INTERVJU: Läraren och författaren Maria Wiman är väldigt engagerad i skoldebatten. Men hon trivs bäst när hon undervisar. TEMA: Yrkesutbildning i förändring. 

Läs mer och prenumerera här!
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
Schooling in the Nordic countries during the COVID-19 pandemic

Sämre undervisningskvalitet och sämre inlärning är två sannolika följder av perioder av undervisning på distans under covid 19-pandemin. Det kan leda till lägre framtida inkomster för dem som är unga idag. (pdf)

Tidiga insatser för att öka läsförmågan viktigt för elever med svenska som andraspråk

En betydligt högre andel av de elever som följer kursplanen i svenska som andraspråk har behov av tidiga insatser för att kunna utveckla god läsförmåga, jämfört med elever som följer kursplanen i svenska. Det visar en ny studie från Linnéuniversitetet med 46 000 elever på lågstadiet. Eleverna behöver systematisk undervisning i såväl avkodning och ordkunskap som läsförståelse.

Tonåringars sömnproblem måste tas på allvar

Att somna lugnt och sova gott är ingen självklarhet. Många människor, och i synnerhet många tonåringar, ligger klarvakna under dygnets mörka timmar. Doktorand Gita Hedin menar att vi måste prata mer med ungdomar om sömn, och om hur vi på bästa sätt kan stödja dem att sova bättre.

En och en halv miljon till forskning om nya aktiva lärandemetoder

Hur kan barn och unga med olika kognitiva förutsättningar lära sig bättre med hjälp av aktiva lärandemetoder? Det vill Sara Stillesjö vid Umeå universitet ta reda på. Kungl. Vetenskapsakademien har nu tilldelat henne en och en halv miljon kronor i forskningsanslag från Lennart ”Aktiestinsen” Israelssons Stiftelse.

Framgångsrika skolbibliotekarier – så tar de plats och gör skillnad

Skolbibliotek kan spela en mycket viktig roll för elever, lärare och hela skolans utveckling. Så, hur gör de bibliotekarier som är särskilt framgångsrika? Det visar Ulrika Centerwall i sin doktorsavhandling.