Dela:

Positivt med föräldrastödsprogram

Föräldrastödsprogram som hålls av förskollärare upplevs positivt av både föräldrar och pedagoger.

Anton Dahlberg. Foto: Jonas Malmström

Anton Dahlberg. Foto: Jonas Malmström

– Förskolan är en bra plats för föräldrautbildning – här finns redan etablerade relationer mellan föräldrar och pedagoger. Förskolläraren med sin kompetens om barns utveckling och pedagogik fungerar också väl som utbildare, säger psykologen Anton Dahlberg.

I somras disputerade han med en avhandling som undersöker hur förskolebarn med beteendeproblem och känslomässiga svårigheter kan upptäckas och få hjälp så tidigt som möjligt. Det handlar om barn som hamnar i konflikter, trotsar och som föräldrarna har svårt att bemöta på ett bra sätt.

Avhandlingen bygger på ett samarbetsprojekt mellan forskargruppen Barnhälsa och Föräldraskap (CHAP) vid Uppsala universitet, Region Uppsala samt Uppsala kommun. För att hitta barn med den här typen av svårigheter fick förskolepersonal och föräldrar inför tre-, fyra- och femårskontrollerna på BVC fylla i frågeformulär om barnen och deras utveckling. Familjerna erbjöds också ett föräldrastödsprogram, Triple P, som hölls av förskollärare på förskolan och utvärderades av Uppsala universitet.

– För att få del av barnens erfarenheter valde vi också att intervjua de förskolebarn i åldrarna 3–5 år vars föräldrar deltagit i föräldrautbildningen.

Resultaten visar att föräldrarna mådde mycket bättre efter att de deltagit i programmet. De bråkade mindre med barnen som fick färre utbrott och föräldrarnas tilltro till sig själva som föräldrar förbättrades. Barnen visade också mer så kallade prosociala beteenden, som att dela med sig, visa omtanke för andras känslor och att hjälpa andra. De korta frågeformulär som användes var effektiva för att hitta barn och familjer där vardagen är utmanande.

– En relativt enkel insats gav förändring hos både barn och föräldrar och den höll i sig även ett år senare.

Även barnen bidrog med viktiga resultat genom att beskriva samspelsmönster i hemmet och koppla ihop dem med sina egna känsloupplevelser.

– Även de yngsta barnen, som var tre, fyra år gamla, var bra på att berätta om händelseförlopp – exempelvis om hur de smällde i dörrar och att föräldrar blev arga. De berättade också hur de själva mådde och hur de ville ha det hemma.

En viktig framgångsfaktor är att förskollärare, som föräldrarna redan har en relation till, håller i utbildningen.

– Förskollärare är bra på att bemöta svårigheter och en del föräldrar vänder sig också direkt till pedagogerna för råd. Då kan förskollärarna på plats erbjuda stöd genom föräldrautbildningen.

Ytterligare en poäng med föräldrautbildning i en förskolekontext var att förskollärarna stärkte sin professionella kompetens genom att hålla utbildningar.

Avhandlingen vänder sig till både personal och beslutsfattare inom förskolan och andra som är intresserade av att arbeta med föräldrautbildningar. Med sin forskning vill Anton Dahlberg belysa vikten av att fånga upp de här barnen så tidigt som möjligt.

– Barn som av vuxenvärlden anses ha beteendeproblem och svårigheter med känsloreglering har en ökad risk att utveckla psykisk ohälsa senare i livet. Men också en ökad risk att inte klara skolan, bli arbetslösa och hamna i missbruk. Därför är det viktigt att hitta de här barnen och erbjuda insatser för dem och deras familjer.

Av Åsa Lasson och Susanne Sawander

Foto Jonas Malmström


LÄRARPANELENS MOTIVERING:

Barn och ungas ohälsa påverkar skolgången negativt. Om ohälsa kan motverkas redan i förskoleåldern kan det också ge bättre förutsättningar för elevernas och lärarnas undervisningssituation, även i grundskola och gymnasieskola. Anton Dahlbergs avhandling är därför ett viktigt bidrag.

LÄS MER OM LÄRARPANELEN OCH DERAS VAL AV LÄRARPANELENS FAVORIT HÄR


Forskare: Anton Dahlberg

Avhandling: Capturing and addressing preschool children’s emotional and behavioural problems: Using parents’, teachers’ and children’s perspectives

Bakgrund: Utbildad psykolog. Delar sin arbetstid mellan mödrabarnhälsovården i Region Uppsala och forskargruppen Barnhälsa och Föräldraskap (CHAP) vid Uppsala universitet.

Disputerade: 2021-06-11 vid Uppsala universitet


Skolporten nr 6/2021

Skolportens magasin – nytt nr ute 14 december 2021!

TEMA: Utveckla undervisningen! Så lär sig eleverna bäst, enligt forskningen.

INTERVJU: Ebba Hildén vill lyfta förskollärares ledarskap.

Inte redan prenumerant? Missa inte kampanjpriset:

2 nr av Skolporten för prova-på-priset 99 kr!

Prenumeranter läser hela arkivet digitalt utan kostnad! Ladda ner Skolporten i App Store eller Google Play eller läs Skolportens e-magasin direkt på webben här!

LÄS MER OCH PRENUMERERA HÄR!

Sidan publicerades 2021-12-20 12:47 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Förskolebarn både reproducerar och utmanar heteronormativitet

Förskolebarn, även de allra yngsta, är med och både reproducerar och utmanar normativa föreställningar om kärlek. Det konstaterar Lena Sotevik som undersökt heteronormativitet i förskolan.

Förskolan en bra plats för föräldrastödsprogram

Att genomföra föräldrautbildningar på förskolan fungerar bra för föräldrar som upplever att de behöver vägledning och stöttning i föräldraskapet. Det visar Anton Dahlbergs avhandling om förskolebarn med beteendeproblem och känslomässiga svårigheter.

Samband mellan små barns språkförmåga och exekutiva förmåga

En ny avhandling bekräftar att det finns ett samband mellan exekutiv förmåga och språklig förmåga även för svenska barn i 4–6-årsåldern. Resultaten kan ge ledtrådar till varför barn med språkstörning ofta har svårt med uppmärksamhet och koncentration, menar forskaren Signe Tonér.

Närvarande och lyhörda pedagoger gör skillnad

Förskollärares kompetens och lyhördhet har stor betydelse när det gäller barns meningsskapande, visar Ann-Charlott Wanks avhandling.

Aktiva skoltransporter – forskning och pedagogiskt material om barns vardagsrörelse

Barn mår bra av att cykla och gå till skolan. Forskare har arbetat med ett projekt om aktiva skoltransporter sedan 2016. De har bland annat skapat en modell för hur skolor kan arbeta med aktiva skolresor i samarbete med kommuner. Projektet erbjuder också olika typer av pedagogiskt material.

Forskaren: ”Bullret symtom på en annan problematik”

Nästan varannan förskollärare vistas i en bullrig miljö minst en fjärdedel av sin arbetsdag. För att dämpa ljudnivån behöver antalet barn minska, men även lokalernas utformning och bemanningen har stor betydelse, enligt Fredrik Sjödin, som forskar om buller i förskolan.

Digitaliseringen i skolan och förskolan: Distraktion eller möjlighet?

Svensk skolas ambition att vara bäst i världen på att tillvarata digitaliseringens möjligheter har inneburit såväl fördelar som nackdelar. Forskare som Skolporten talat med efterlyser mer fokus på didaktik, skärpta regler för IT-företag och bättre fortbildning i den nya nationella digitaliseringsstrategin.

Praktisk träning och emotionellt stöd stärker våldsutsatta föräldrar och barn

I sin doktorsavhandling i psykologi vid Karlstads universitet “Initial transfer of Project Support from the US to Sweden”, har Helena Draxler studerat insatsen Project Support närmare. Arbetssättet har använts i USA sedan början av 1980-talet för att stötta mammor och barn som blivit utsatta för våld och levde på skyddat boende.  

Fritidshemslärares erfarenheter av extra anpassningar och särskilt stöd i fritidshemmet

I den här skriften skriver Marina Wernholm, lektor i pedagogik, om fritidshemslärares erfarenheter med extra anpassningar och särskilt stöd. Läsaren får en beskrivning av vad fritidshemslärare ser som viktiga förutsättningar för att kunna erbjuda extra anpassningar och särskilt stöd i fritidshemmet. (pdf)

Samband mellan smärta, inflammation och adhd hos barn och unga

Barn och unga med adhd lider ofta av smärta, och har samtidigt inflammatoriska sjukdomar, så som astma eller allergier. Nu utreder forskare om det finns något samband.

”Det är omöjligt att tänka utan faktakunskaper”

Daniel Willingham, kognitionsforskare och amerikansk professor i psykologi, vill skapa en bättre skola för eleverna genom att förmedla vetenskapliga rön om inlärning och minne till lärare.

Tvärvetenskapliga resultat från forskning om barns och ungdomars livsmöjligheter

År 2020 beslutade Sten A Olssons Stiftelse för Forskning och Kultur att anslå 42 miljoner kronor till tre tvärvetenskapliga forskningsprojekt på Göteborgs universitet om barns och ungdomars livsmöjligheter i segregerade livsmiljöer. I slutet av september hölls en avstämningskonferens där de hittills framkomna resultaten presenterades och diskuterades.

Boktips: Kreativa anpassningar

Specialpedagogen Veronica Ferm har läst en ny antologi om specialpedagogik i förskolan som vidgar begreppen om bemötande och bedömning av yngre barn.

Rörelse och lek måste in i lagar och läroplaner

Sverige är sämst, av de nordiska länderna, på att skriva in rörelse och fysisk aktivitet i styrdokument för förskolan. Många barn riskerar att aldrig få utveckla sin rörelseförmåga, med både besvär och smärta som livslånga konsekvenser.

Meny Boktips: Kreativa anpassningar

Specialpedagogen Veronica Ferm har läst en ny antologi om specialpedagogik i förskolan som vidgar begreppen om bemötande och bedömning av yngre barn.

Betydelsen av social lek mellan barn

Forskning, liksom förskolans läroplan, betonar betydelsen av social lek mellan barn. Både för att den gemensamma leken, i sin egen rätt, skänker barn glädje och mening men också för att den bidrar till barns utveckling, lärande och delaktighet.  

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
5 mest lästa på FoU
Att börja på förskola – hur går introduktionen egentligen till?

När barnen för första gången ska lämna hemmiljön och skolas in på förskola är introduktionen mycket viktig. Detta betonas i förskolans läroplan men där står inget om vad en god introduktion är eller hur den bör gå till. Nu har forskare gjort en stor undersökning med förskolepersonal och har därmed fått en god bild över hur det ser ut i praktiken.

Finländska daghemsbarn får lyssna på högläsning oftare än sina nordiska grannar

Nordiska daghemsbarn får ofta lyssna på sagor men kunde få fler möjligheter att experimentera med skriftspråket. Det visar en studie utförd av forskare vid bland annat Åbo Akademi bland nordiska lärare inom småbarnspedagogik som också tyder på att tidiga läs- och skrivaktiviteter oftast är oplanerade och att sättet lärarna ordnar högläsning på skiljer sig mellan länderna.

Ett öppet klassrumsklimat är viktigt för elevers demokratilärande

Ett öppet klassrumsklimat där elever bjuds in att fråga, diskutera och komma med synpunkter på ämnesinnehållet är det i särklass viktigaste för att skapa förutsättningar för demokratilärande – oavsett skolämne. Det säger forskare som var med och tog fram Skolforskningsinstitutets forskningssammanställning.

Sjuklig fetma bland barn ökade under pandemin

Allt fler fyraåringar är överviktiga och den sjukliga fetman, obesitas, ökar mest. Det visar en stor studie som undersökt barns hälsodata under pandemiåret 2020.

Snårig väg till jobb för nyanlända lärare

Snabbspåret för lärare är långt ifrån en rak väg till undervisning i ett klassrum. Det upplever lärare som kommit till Sverige och vill börja jobba.

SKOLPORTENS MAGASIN
TEMA: Förskolans arbetsmiljö
  Skolportens magasin nr 1/2023

TEMA: Förskolans arbetsmiljö

Tema: Stora barngrupper och brist på utbildade förskollärare är några av förskolans utmaningar. Intervjun: En grundbult för att stävja mobbning är att arbeta med skolans ledarskap och sociala klimat, säger forskaren Robert Thornberg.

Läs mer och prenumerera här!
Skolportens digitala kurser