Dela:

Programmering i matten gav inte bättre resultat

Det är tveksamt om det går att lära sig matematik genom programmering i enlighet med de skrivningar som finns i grundskolans kursplaner. Något som väcker frågan om hur välgrundat policybeslutet om programmering i skolan var.

Det skriver det fristående forskningsinstitutet Ifous i slutrapporten från Ifous forsknings- och utvecklingsprogram Programmering i ämnesundervisningen, där 135 lärare, rektorer och ledare på huvudmannanivå under tre år har arbetat tillsammans med forskare inom området.

Resultaten visar bland annat att lärarprofessionen har stärkts och att elevernas motivation har ökat.

– Deltagarna har utvecklat en allt större säkerhet i vad programmering i undervisningen kan innebära. Samtidigt har de svårt att se att eleverna kan lära sig mer matematik genom programmering. Det finns många hinder, som att man först måste behärska tekniken. Eleverna fastnar i detaljer och kommer aldrig till ett matematiklärande, säger Anette Jahnke, process- och projektledare för FoU-programmet på Ifous.

Däremot finns det exempel på att eleverna har använt matematik för att programmera, samt att intresset för matematik har ökat, vilket kan bero på att programmering är en engagerande aktivitet, säger Anette Jahnke.

Läs hela Ifousrapporten Programmering i skolan –  vad, när hur och varför? här

Av Moa Duvarci Engman

Sidan publicerades 2020-12-08 14:37 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Specialpedagogik för grundskolan Webbkonferens

Ta del av föreläsningar om bl.a. engelskundervisning för elever med dyslexi och språkstörning, digitala verktyg för tillgänglig lärmiljö i matematik och hur lärmiljön i idrott kan anpassas för elever med npf. Välkommen!

Lärare i yrkesämnen Webbkonferens

Ny satsning för dig som undervisar i yrkesämnen på gymnasiet och i vuxenutbildningen! Föreläsningar om bl. a. yrkeslärarens dubbla identiteter och dolda expertis, stöd till elever med NPF för fungerande APL, språkutvecklande arbetssätt, samt systematiskt utvecklingsarbete i yrkesämnen.

Modersmål Webbkonferens

Välkommen till en webbsänd konferens där vi fördjupar oss i flerspråkighet och modersmålsundervisningens komplexitet! Under tio dagar har du tillgång till förinspelade föreläsningar, som låter dig ta del av aktuell forskning och praktiska metoder med fokus på möjligheter och utveckling.

Programmering lockar elever att hjälpa varandra

Programmering i undervisningen väcker elevernas lust att hjälpa varandra. Det visar Helén Viebke, vars undersökning också blottlägger stora prioriteringsskillnader mellan skolor i frågor kring programmering.

Kunskapsspridning i programmering med skilda resultat

Drastiska resultatskillnader mellan skolorna ledde till att skolledningen förlängde projektet. Lärarna Julius Jonasson, Malin Midander, Caroline Sandberg och Helena Terje i Åstorp har undersökt ett utvecklingsprojekt i syfte att sprida kunskap om programmering i undervisningen.

Skolan tappar tjejernas intresse för programmering

Det är stor skillnad mellan tjejers och killars intresse för programmering på högstadiet. Matematiklärarna Ola Olsson och Fredrik Mårtensson pekar i sin utvecklingsartikel på vikten av att fånga upp tjejerna i programmeringsundervisningen.

Ökad likvärdighet med digitala agenter

Med elever som digitala agenter i klassrummet ökade både engagemanget och likvärdigheten. Det konstaterar Annika Hänsel och Linnea Malmsten som har skrivit en artikel om ett digitalt samarbetsprojekt.

”Vi utgår från lärarnas behov” – forskare om arbetet med att förbättra undervisning i svenska som andraspråk

Språkstödjare som en länk till elever om lär sig svenska som andraspråk. SFI-lärare kom med idén och vände sig till Örebro universitet för att få hjälp av forskare. ”Vi som forskare utgår från lärarnas behov för att vi tillsammans ska utveckla sättet att arbeta”, säger Oliver St John, som leder den praktiknära forskningen.

Fyra digitala verktyg för att lyckas väl med fjärrundervisning

För att lyckas väl med din fjärrundervisning är det bra om du har koll på fyra digitala verktyg: Google Classroom, Google Meet, Classroomscreen och Google Jamboard.

Så använder du kursplanerna

Den här broschyren tydliggör hur kursplanen och kunskapskraven är uppbyggda, hur de olika delarna förhåller sig till varandra och hur det är tänkt att du som lärare ska använda den för att planera och genomföra undervisningen samt sätta betyg. (pdf)

Johan Prytz: En läroplan för framgång

Trots Matematiklyftet visar Timss 2019 att de svenska matematikresultaten inte lyfter. I nästa läroplansreform måste skolmyndigheterna få ordning på kursplanen i matematik, med tydligare direktiv om vad lärare ska undervisa om och i vilken ordning, skriver forskaren Johan Prytz.

Här är kaninerna som ska hjälpa skolelever

Sedan tidigare hjälper pedagoghunden Lovis elever med särskilda behov på Vanstaskolan i Ösmo som en del i ett tvåårigt projekt. Men nu välkomnas även kaninerna Pi och Lyra som eleverna får ta hand om för att höja motivationen och för att lära sig mer om ansvar och relationer.  

Motverka hedersrelaterat våld och förtryck

Ingen ska fara illa, vare sig i hemmet eller i skolan. Trygghet är en förutsättning för att elever ska kunna lära sig och därför behöver personalen i skolan kunskap om hur man kan motverka hedersrelaterat våld och förtryck.

Programmering i matten gav inte bättre resultat

Eleverna lärde sig inte mer matematik genom programmering, däremot ökade intresset för matematik. Det visar slutrapporten från Ifous forsknings- och utvecklingsprogram Programmering i ämnesundervisningen.

Praktiknära forskning ska ge likvärdighet

Skolan och den akademiska världen ska samarbeta i olika projekt för att på sikt leda till ökad likvärdighet och inkludering i skolan. Det är huvudspåret med försöksverksamheten ULF (Utveckling, Lärande, Forskning) som på regeringens uppdrag nu bedrivs i bland annat Göteborg.

Bygger broar för ökad kunskap

Med strukturerna i kooperativt lärande skapar Sophia Oderup och Moa Danielsson mer fokus och arbetsro i klassrummen på Lindängeskolans högstadium. Att de två undervisar och planerar många arbetsområden tillsammans i skolans tvålärarsystem är en stor fördel.

Konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
Nytt nr ute nu

Nytt nr ute nu

Tema: Nationella prov. Intervju: Forskaren Maria Jarl vill ge mer makt åt professionen.

Läs mer och prenumerera här!
Fortbildning
Svenska för högstadiet och gymnasiet
  Konferensen finns tillgänglig digitalt 6–27 april 2021

Svenska för högstadiet och gymnasiet

Välkommen till den årliga konferensen för svensklärare! Ta del av föreläsningar om bland annat språkhistoria, akademiskt skrivande, skrivundervisning och skrivbedömning, poesiundervisning samt bedömning av muntligt framförande.

Läs mer och boka din plats här!
5 mest lästa på FoU

Tips och råd när högstadiet ställer om till distansundervisning

Hur kommer man igång med distansundervisning, hur motiverar man sina elever och hur får man som lärare allt att funka så bra som möjligt? Här är några matnyttiga tips!

Hur ökas motivationen för matematik i grundskolans tidiga år?

Högskolan Väst representerar Sverige i ett internationellt forskningsprojekt med sex andra länder där man ska undersöka motivationen för matematik i grundskolans tidigare år. Projektet ska också studera hur man kan öka motivationen, framför allt i övergången från låg- till mellanstadiet.

Mätbara mål och elever i centrum för litteraturundervisning

Litteraturundervisningen i gymnasieskolan styrs i första hand av ämnesplanernas mätbara mål. Två vanligt förekommande syften med litteraturläsning i skolan är språkutveckling och läsförståelse. Det visar en studie från Umeå universitet.

Rektorernas utmaningar i utsatta området kartläggs

Hög elevomsättning, vakter och hungriga barn. Rektorer i utsatta områden kämpar ofta med tuffa utmaningar som andra skolor inte har på samma sätt. I ett projekt kartlägger nu Göteborgs universitet det stöd som krävs för att få alla elever godkända.

Leda i lågintensiva kriser

Aida Alvinius, docent och krisexpert vid Försvarshögskolan, visar hur skolledare kan arbeta under lågintensiva kriser. (webb-tv)