Psykologistudie: Olika beteendeproblem kräver olika insatser

Beteendeproblem hos unga i form av antisociala beteenden och utåtagerande går ofta hand i hand, men inte alltid. Därför måste hjälpen till dessa ungdomar bli mer anpassad till deras specifika problem.

Det menar Karin Brocki, docent vid institutionen för psykologi vid Uppsala universitet, som i en ny studie konstaterar att en tonåring som har antisociala problem oftast behöver hjälp med det emotionella före det kognitiva, medan det omvända gäller för någon som är mer utagerande.

I studien, som har publicerats i Journal of Abnormal Child Psychology, lät hon 90 stycken 16-åringar med olika nivåer av beteendeproblem utföra kognitiva tester, som mätte minnesfunktion, impulskontroll och upplevt känslomässigt påslag när de fick titta på obehagliga bilder.

Resultaten visar att höga nivåer av utagerande beteenden var relaterat till låg kognitiv förmåga, men normala nivåer av känslomässig reaktion inför de obehagliga bilderna. Däremot var höga nivåer av antisocialt beteende kopplat till god kognitiv förmåga, men lägre nivåer av känslomässiga reaktioner.

Karin Brocki betonar även vikten av rätt stöd i skolan.

– Unga med beteendeproblem har också svårigheter i skolan, inte bara med inlärning, utan även socialt. Ökad kunskap och riktade interventioner – ju tidigare desto bättre – kan minska risken för att de hamnar i negativa spiraler senare i livet, vilket tyvärr ofta blir resultatet om de inte får rätt stöd i tid, säger Karin Brocki.

Av Karin Skagerberg

Artikeln är publicerad i Skolportens magasin nr 1/2019


Skolporten nr 3 2019

Nytt nr av Skolporten ute nu!

Inte redan prenumerant? Missa inte kampanjpriset:

2 nr av Skolporten för prova-på-priset 99 kr!

 

Vi har en ny uppdaterad app! Ladda ner Skolporten i App Store eller Google Play

 

Sidan publicerades 2019-06-03 10:19 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2019-06-04 13:11 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Gymnasieelever i behov av särskilt stöd, 7-8 nov i Stockholm

Ta del av föreläsningar om språkutveckling, ungdomars generella hjärnutveckling, självreglering och beteendeproblematik samt specialpedagogens roll! Vi erbjuder en givande mix av forskningsbaserade föreläsningar och praktiska erfarenheter med fokus på elever i svårigheter under gymnasietiden. Välkommen!

Elevhälsa, 19-20 september i Stockholm

En fungerande elevhälsa kan vara avgörande för lärande och framgång i skolan. Nu återkommer vår konferens, mer välfylld än någonsin. Ta del av föreläsningar om samverkan, unga i hederskontext, antipluggkulturer, sömn, sociala medier och hjärnan samt hur man förbättrar kommunikationen i svåra samtal.

Läsning i skolan samma som på 60-talet

När det gäller läsning i skolan är mycket sig likt sedan starten av den moderna grundskolan. Oavsett om eleverna läser digitalt eller i tryckt format, så ställs krav på hur läsningen ska gå till.

Läsning i skolan – allt har inte förändrats på 50 år

Har det någonsin funnits en läsandets guldålder, då alla barn fördjupat sig i så kallad ”god” litteratur? Möjligen, men åtminstone inte i den svenska grundskolan i slutet på 60-talet. Det visar forskning från Högskolan i Borås som finansierats av Vetenskapsrådet.

Tidiga insatser i förskolan. Erfarenheter från ett utvecklingsarbete i Vara kommun

Denna kortrapport är skriven av Lena Nilsson, docent i pedagogik och lektor i pedagogik med inriktning mot hälsofrämjande arbete vid Högskolan Väst, och Daniel Olof Wiedel, fil.mag. i socialt arbete och socialpedagogik och adjunkt vid Högskolan Väst (pdf).

Forskningsutblick: Tidiga insatser i förskolan, att vara nära men med nya ögon

Tidiga insatser i förskolan är socioekonomiskt lönsamma eftersom det kan bidra till att minska utanförskap och misslyckande i skolan.

Ledarskapsutveckling sker i vardagen

Ledarskapsutveckling är så mycket mer än ledarskapskurser. Ledarskapsutveckling kan med fördel också ske i det dagliga arbetet, exempelvis genom förändringar i arbetsuppgifter, roller eller organisatoriska förändringar, visar forskning från Jönköping university.

Recension: Beprövad erfarenhet i förskolan

I dag har alla förskolor ett systematiskt kvalitetsarbete – men hur är det med beprövad erfarenhet?

UR Samtiden – Förskolesummit 2019 : Digitalisering i förskolan

I höst blir digitala verktyg i förskolan obligatoriska. Men vad innebär det? Susanne Kjällander, filsosofie doktor i didaktik, har forskat på området och ger här exempel på hur förskolan kan kan jobba med digitalisering och digitala verktyg. (webb-tv)

UR Samtiden – Förskolesummit 2019 : Barns utforskande och lek i Antropocen

Hur kan förskolan närma sig hållbarhetsfrågor genom barns lekvärldar? Universitetslektor Bodil Halvars och förskolläraren Vanessa B Katende tar bland annat upp hur barnen tar med sig sina frågor och utforskar dem genom leken och om hur leken öppnar nya möjligheter. (webb-tv)

Så får även de yngsta barnen inflytande i förskolan

Alla barn ska ha inflytande över verksamheten i förskolan. Det säger läroplanen. För att inte exkludera 1-3-åringarna behöver pedagogerna släppa på den vuxna förståelsen och känna in barnens sinnliga och kroppsliga uttryck, visar en studie från Karlstads universitet.

UR Samtiden – Förskolesummit 2019 : Förskolans nyckelroll i samhället

Den nya läroplanen som träder i kraft 1 juli 2019, ställer nya krav på verksamheten inom förskolan. Skolborgarrådet Lotta Edholm (L) berättar om hur hon ser på förskolans roll i samhället. (webb-tv)

UR Samtiden – Förskolesummit 2019 : Undervisning i förskolan

Sonja Sheridan, professor emerita, och Pia Williams, professor vid institutionen för pedagogik, kommunikation och lärande, ger en överblick av begreppet undervisning relaterat till förskolans kvalitet och villkor för barns lärande. (webb-tv)

Undervisning och sambedömning i förskola : Förskollärares och chefers skriftliga beskrivningar

Rapporten belyser förskollärares och chefers skriftliga beskrivningar i frågor om undervisning och sambedömning inom ramen för FoU-programmet Undervisning i förskolan. (pdf)

Flerstämmig didaktisk modellering i förskolan

Rapporten baseras på forskningsdelen i ett forsknings- och utvecklingsprogram som syftar till att, i samverkan mellan förskollärare, chefer och forskare, beskriva och vidareutveckla kunskap om vad som kan känneteckna undervisning och sambedömning i förskola. (pdf)

Undervisning i förskolan – Att ha flera strängar på sin lyra

Vad är det att vara undervisande lärare i förskola? Vilka vetenskapliga grunder finns för undervisning? Hur kan vi tillsammans bidra till att utveckla en beprövad erfarenhet inom detta område? Sådana frågor var utgångspunkten för Ifous FoU-program Undervisning i förskolan. (pdf)

Konferenser
Fortbildning
Rektor i förskolan

Rektor i förskolan

Den här konferensen fokuserar på din roll som chef och ledare med högaktuella föreläsningar om det pedagogiska ledarskapet och din professionsutveckling. Hur leder du i förändring och hur görs en nulägesanalys? Vi tar avstamp i de frågor som är specifika för förskolans verksamhet, men belyser även ämnen utifrån din yrkesroll som chef över en mångbottnad verksamhet.

Läs mer och boka plats
SKOLPORTENS MAGASIN
Tema: Skolans styrning
  Skolporten nr 3/2019 – ute 16 maj

Tema: Skolans styrning

Sveriges rektorer slits mellan budgetkrav och elevers rätt till likvärdig utbildning. Intervjun: Didaktikforskaren Simon Hjort vill utbilda framtidens tänkare. Reportage: Lekens betydelse i förskolan. +Skolportens favorit: Så skapas rektors pedagogiska ledarskap. +Så väcker vi tjejers teknikintresse. +Unga kämpar för bättre sexualundervisning.

Läs mer här!
Kommande disputationer
Lediga tjänster
Fler platsannonser
5 mest lästa på FoU

Forskningsutblick: Tidiga insatser i förskolan, att vara nära men med nya ögon

Tidiga insatser i förskolan är socioekonomiskt lönsamma eftersom det kan bidra till att minska utanförskap och misslyckande i skolan.

Ledarskapsutveckling sker i vardagen

Ledarskapsutveckling är så mycket mer än ledarskapskurser. Ledarskapsutveckling kan med fördel också ske i det dagliga arbetet, exempelvis genom förändringar i arbetsuppgifter, roller eller organisatoriska förändringar, visar forskning från Jönköping university.

How automation could change teaching, learning

Technology could change the role of teachers for the better, according to Thomas Arnett, senior research fellow in education for the Christensen Institute.

”Forskningen har svårt att hitta riktigt lyckade chefer”

Organisationers stora satsningar på ledarskapsförbättring förstärker en olycklig ledarcentrism. Bättre då att låta chefer och medarbetare ge ärlig och genomtänkt feedback för förbättring. Och mobilisera medarbetarna mindre som bihang till ledare och mer som medskapare av organisering och som delansvariga för verksamheten, skriver professor Mats Alvesson.

Tidiga insatser i förskolan. Erfarenheter från ett utvecklingsarbete i Vara kommun

Denna kortrapport är skriven av Lena Nilsson, docent i pedagogik och lektor i pedagogik med inriktning mot hälsofrämjande arbete vid Högskolan Väst, och Daniel Olof Wiedel, fil.mag. i socialt arbete och socialpedagogik och adjunkt vid Högskolan Väst (pdf).