Psykologistudie: Olika beteendeproblem kräver olika insatser

Beteendeproblem hos unga i form av antisociala beteenden och utåtagerande går ofta hand i hand, men inte alltid. Därför måste hjälpen till dessa ungdomar bli mer anpassad till deras specifika problem.

Det menar Karin Brocki, docent vid institutionen för psykologi vid Uppsala universitet, som i en ny studie konstaterar att en tonåring som har antisociala problem oftast behöver hjälp med det emotionella före det kognitiva, medan det omvända gäller för någon som är mer utagerande.

I studien, som har publicerats i Journal of Abnormal Child Psychology, lät hon 90 stycken 16-åringar med olika nivåer av beteendeproblem utföra kognitiva tester, som mätte minnesfunktion, impulskontroll och upplevt känslomässigt påslag när de fick titta på obehagliga bilder.

Resultaten visar att höga nivåer av utagerande beteenden var relaterat till låg kognitiv förmåga, men normala nivåer av känslomässig reaktion inför de obehagliga bilderna. Däremot var höga nivåer av antisocialt beteende kopplat till god kognitiv förmåga, men lägre nivåer av känslomässiga reaktioner.

Karin Brocki betonar även vikten av rätt stöd i skolan.

– Unga med beteendeproblem har också svårigheter i skolan, inte bara med inlärning, utan även socialt. Ökad kunskap och riktade interventioner – ju tidigare desto bättre – kan minska risken för att de hamnar i negativa spiraler senare i livet, vilket tyvärr ofta blir resultatet om de inte får rätt stöd i tid, säger Karin Brocki.

Av Karin Skagerberg

Artikeln är publicerad i Skolportens magasin nr 1/2019


Skolporten nr 3 2019

Nytt nr av Skolporten ute nu!

Inte redan prenumerant? Missa inte kampanjpriset:

2 nr av Skolporten för prova-på-priset 99 kr!

 

Vi har en ny uppdaterad app! Ladda ner Skolporten i App Store eller Google Play

 

Sidan publicerades 2019-06-03 10:19 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2019-06-04 13:11 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Gymnasieelever i behov av särskilt stöd, 7-8 nov i Stockholm

Ta del av föreläsningar om språkutveckling, ungdomars generella hjärnutveckling, självreglering och beteendeproblematik samt specialpedagogens roll! Vi erbjuder en givande mix av forskningsbaserade föreläsningar och praktiska erfarenheter med fokus på elever i svårigheter under gymnasietiden. Välkommen!

Elevhälsa, 19-20 september i Stockholm

En fungerande elevhälsa kan vara avgörande för lärande och framgång i skolan. Nu återkommer vår konferens, mer välfylld än någonsin. Ta del av föreläsningar om samverkan, unga i hederskontext, antipluggkulturer, sömn, sociala medier och hjärnan samt hur man förbättrar kommunikationen i svåra samtal.

Individanpassad vuxenutbildning – en ny systematisk översikt presenteras på Skolgården i Almedalen

Skolforskningsinstitutet lanserar en ny systematisk översikt, Individanpassad vuxenutbildning – med fokus på digitala verktyg. I översikten sammanställs forskning om arbetssätt och metoder som är utformade för att möjliggöra individanpassning inom vuxenutbildning.

Svårigheter i skolan – fokus när forskare och praktiker möttes

Under konferensen ”Att möta svårigheter i skolan” samlades 250 forskare och praktiker på Högskolan Väst för att ta del av forskning, goda exempel från skolans värld och för att diskutera lösningar och framtiden tillsammans.

Forskere: Grammatik i skolen gør ikke børnene bedre til at skrive

Grammatik-øvelser giver ro i klassen, men de hjælper ikke på det skriftlige sprog, fortæller forsker bag ny rapport.

Förskolepersonal i Lerum får lära sig stärka sin hälsa och hantera krav

Lerums kommuns satsning inom projektet HälsoGReppet handlar om att ge medarbetare på förskolor utbildning genom programmet Hjärnhälsa. Syftet är att hjälpa medarbetarna att stärka sin hälsa och hantera krav i arbetet och på fritiden.

Personliga erfarenheter centrala i konstnärlig undervisning

Isak Benyamine har disputerat på en avhandling om undervisning på konstnärliga utbildningar på gymnasiet och högskolan. Avhandlingen har fokus på film- och teaterutbildningar. Han introducerar begreppet konstnärlig undervisningspraktik.

Förberedd för högskolestudier? – En studie av hur ”vetenskapligt grundat arbetssätt” tar skriftspråklig form i svenska gymnasiearbeten inom samhällsvetenskapsprogrammet

I artikeln undersöks gymnasiearbetet inom samhällsvetenskapsprogrammet med fokus på vilka representationer av ”vetenskapligt grundat arbetssätt”  som emfaseras i elevernas skrivande. Detta fokus motiveras av att det idag ställs krav på gymnasieelever inom högskoleförberedande program att bli just förberedda för högre studier och att de ska ges möjlighet att närma sig ”vetenskapsliknande processer som förekommer inom högskolan”. (pdf)

Projekt om Pusjkin sprider kunskap om modersmålsundervisning i ryska

Lärare och elever på grundskolor i Malmö har upptäckt vem den ryske författaren och nationalskalden Alexander Pusjkin är. Genom projektet ”Vad vet ni om Puskjin?” har elever med ryska som modersmål delat med sig av sitt arbete om författaren till sina klasskamrater.

Nya vägar in i leken

I förskolans utvecklingsprojekt “En väg in i leken” har leken varit det viktigaste verktyget i arbetet med barn i behov av särskilt stöd. Lekgrupper med lotsar och dragarbarn involverade “nybörjarlekarna” under strukturerade och återkommande träffar.

SO-didaktik i centrum på Globala gymnasiet

Forskning och undervisning går hand i hand på ”SO-didaktik i centrum” på Globala gymnasiet. Hit kommer lärare från hela Stockholm för att delta i ämnesdidaktiska seminarier som leds av lektorer med forskarutbildning.

Skolan i bild: Hur är skolan egentligen?

Sveriges alla skolor, lärare och elever, får möjlighet att skapa sina egna bilder av skolan. Foto, collage, skulptur, filmsnutt, seriestripp? Bilderna publiceras i en antologi – ett tidsdokument över skolan idag. Var med!

Svenska/Svenska som andraspråk ÅK 7-9: Parlamentet – Övningar i konsten att tala

Johanna Granqvist om sitt lektionstips: Jag har gjort en del olika talövningar med mina elever i åk 7 och dessa tyckte de var roligast och bäst. I Parlamentet glömde de både tid och rum och allt vad talängslan heter.

Stockholms universitet på plats 191 i QS-rankningen

Stockholms universitet hamnar på plats 191 i QS World University Ranking 2020. Nationellt hamnar Stockholms universitet på femte plats efter Lunds universitet (92), KTH (98), Uppsala universitet (116) och Chalmers tekniska högskola (140).

Järvaveckan 2019: Hot, våld och trakasserier i skolan

Ett av Järvaveckans seminarier handlade om att hot, våld och trakasserier i skolan blir allt vanligare. Ylva Odenbring, docent vid institutionen för pedagogik, kommunikation och lärande, var en av talarna.

Lärarutbildningar missar att förbereda för arbete i komvux

Lärarutbildningarna bryter mot krav i högskoleförordningen. Det menar Andreas Fejes som granskat kursplaner och litteraturlistor för olika lärarprogram vid svenska universitet.

Konferenser
Fortbildning
Rektor i förskolan

Rektor i förskolan

Den här konferensen fokuserar på din roll som chef och ledare med högaktuella föreläsningar om det pedagogiska ledarskapet och din professionsutveckling. Hur leder du i förändring och hur görs en nulägesanalys? Vi tar avstamp i de frågor som är specifika för förskolans verksamhet, men belyser även ämnen utifrån din yrkesroll som chef över en mångbottnad verksamhet.

Läs mer och boka plats
SKOLPORTENS MAGASIN
Tema: Skolans styrning
  Skolporten nr 3/2019 – ute 16 maj

Tema: Skolans styrning

Sveriges rektorer slits mellan budgetkrav och elevers rätt till likvärdig utbildning. Intervjun: Didaktikforskaren Simon Hjort vill utbilda framtidens tänkare. Reportage: Lekens betydelse i förskolan. +Skolportens favorit: Så skapas rektors pedagogiska ledarskap. +Så väcker vi tjejers teknikintresse. +Unga kämpar för bättre sexualundervisning.

Läs mer här!
Kommande disputationer
Lediga tjänster
Fler platsannonser
5 mest lästa på FoU

A strong finish to the school year

Smart ideas for keeping students engaged as summer arrives.

Alma Memisevic: De inkluderade – Samtidens oönskade barn

Drömmen om en skola där elever kommer till skolan för att lära sig och förverkliga sina framtidsdrömmar och ambitioner samt bidra till samhället utifrån sina egna intressen, behov, förmågor och förutsättningar, känns som ren utopi, skriver Alma Memisevic, specialpedagog, förskollärare och doktorand vid Linköpings universitet.

What’s the right age to quit maths?

Unlike in many other countries, young people in the US must take maths until they leave school. Now arts students in New York are staging a rebellion over it. So what is the right time to quit studying maths?

Children should learn mainly through play until age of eight, says Lego

Toy company funds research suggesting educational development can be hindered by early formal schooling. So are UK schools getting it wrong?

Stödmaterial för introduktion av obehöriga lärare och förskollärare

Med det här materialet från Skolverket kan rektorer bidra till att obehöriga lärare och förskollärare får en introduktion till läraruppdraget. Materialet ingår i självskattningsverktyget Koll på kompetens.