Dela:

Rättssäkra betyg?

Lärare tar hänsyn till annat än kunskaper när de sätter betyg. Det visar Ilona Rinnes avhandling, som blev mest läst på Skolportens webb år 2015.

Ilona Rinnes intresse för betygssättning bottnar i hennes erfarenheter som betygssättande lärare.

I inledningen till sin doktorsavhandling berättar hon om eleven som får ett negativt besked om sitt betyg. Han utbrister ”Du har förstört mitt liv! Nu kommer jag inte in på juristutbildningen.”

Ilona Rinne

Ilona Rinne har forskat om betyg. Foto: Anna von Brömssen.

– Jag har genomfört många betygssamtal och har många gånger upplevt att det var besvärligt. Det är också många kollegor som har vittnat om att det har blivit svårare att sätta betyg de senaste åren, säger Ilona Rinne, som bland annat arbetat som lärare på Schillerska gymnasiet samt på Bräckegymnasiet i Göteborg.

I sin avhandling analyserar hon 149 videoinspelade enskilda betygssamtal mellan lärare och gymnasieelever.

– Lärarna måste inte genomföra samtalen, det står ingenstans i styrdokumenten. Däremot står det att lärare måste förklara grunderna för betygssättningen och då blir enskilda samtal ett bra sätt att göra det på.

Hon visar bland annat hur lärare tolkar betygskriterierna. Vissa lärare skapar egna system för att göra kriterierna begripliga för eleverna. Exempelvis omvandlar en av lärarna betyg till siffror efter ett system som hon själv har skapat.

Eftersom betygssystemet bygger på tolkningsbara betygskriterier är det inte alltid så lätt att tydliggöra kriterierna för eleverna, som vill veta varför de får ett visst betyg, enligt Ilona Rinne.

Vilka är de viktigaste resultaten i din studie?

– Att lärare tar hänsyn till annat än kunskaper i sin betygssättning är ett viktigt resultat. Lärare väger exempelvis in potentiella förmågor när de vet att en elev egentligen kan något men kanske inte har haft möjlighet att visa det.

Relationen mellan lärare och elev kan också få betydelse för lärarens betygssättning, säger hon.

– Det här påverkar självklart rättssäkerheten, men jag vill poängtera att lärare försöker sätta så rättvisa betyg som det går. Det är systemet som sådant som inte är rättssäkert.

Betygssättningen bygger på diffusa kunskapskrav som ger lärare stort tolkningsutrymme, menar Ilona Rinne, som överraskades av att de flesta lärare i studien var så tillmötesgående mot eleverna, och så öppna för dialog.

– Det hänger ihop med viljan att skapa ett gott klimat för lärande i klassrummet, för det krävs att lärare och elever har en god relation. Den relationen följer med i betygssamtalet och då hamnar den formella betygssättningen på kollisionskurs med den mellanmänskliga relationen som lärare och elever har.

Att inte godkänna elever som har ansträngt sig kan ta emot, menar hon.

– I den politiska debatten har betyg ofta framställts som ett objektivt mått på kunskap. Det är dock inte helt självklart vad de olika betygen står för. Det högsta betyget är lätt att relatera till som det bästa, men det är inte lätt att göra gränsdragningar mellan de olika betygen och förstå hur de relateras till kunskaper, säger Ilona Rinne som menar att det är viktigt att vi får till en diskussion om problematiken:

– I den politiska debatten hamnar fokus ofta på om man ska införa betyg i årskurs 4 eller liknande, men man diskuterar inte svårigheterna med betyg och bedömning och hur lärare gör när de bedömer. Det är viktigt att lärare ges möjlighet att diskutera dessa frågor både på lokal och nationell nivå.

Fakta/Ilona Rinne

Bor: Göteborg

Aktuell med: Mest lästa avhandlingen år 2015 på Skolporten.se

Disputerade: I januari 2015 vid Göteborgs universitet

Bakgrund: Gymnasielärare i svenska och svenska som andraspråk.

Just nu: Arbetar som universitetslektor vid Göteborgs universitet där hon undervisar på Lärarprogrammet, samt fortsätter att forska.

Läs mer: Pedagogisk takt i betygssamtal. En fenomenologisk hermeneutisk studie av gymnasielärares och elevers förståelse av betyg, av Ilona Rinne (doktorsavhandling, 2015)

Av Åsa Lasson och Moa Duvarci Engman

 



>>>Läs också: Hennes avhandling om betyg blev mest läst år 2015

Ilona Rinnes doktorsavhandling Pedagogisk takt i betygssamtal. En fenomenologisk hermeneutisk studie av gymnasielärares och elevers förståelse av betyg var den mest lästa avhandlingen på Skolporten.se år 2015.

Att forskning om relationernas betydelse för betygen lockar till läsning är kanske inte så förvånande.

– Betyg är något som engagerar – alla har fått betyg och alla känner igen sig. Det finns mycket känslor inblandade i betygssättning, säger Ilona Rinne, som själv är gymnasielärare i grunden. I dag undervisar hon på Lärarprogrammet vid Göteborgs universitet.

Avhandlingen fick stor uppmärksamhet när hon disputerade i januari förra året. Bland annat skrev Dagens Nyheter en längre artikel, och Aftonbladet gjorde till och med en tv-intervju, berättar Ilona Rinne.

I vissa tidningar fick dock artiklarna rubriker som ”Bli kompis med läraren och få högre betyg”. Det blev lättsamt och lite onyanserat, säger Ilona Rinne.

– Det är inte så att läraren vill vara kompis med eleven eller vill vara snäll. Undervisning handlar mycket om att få eleven med sig, och kan man inte det så spelar det ingen roll hur duktig man är som lärare.

Problematiken ligger i att läraren både ska sätta betyg och samtidigt ha en god relation till eleven.

– Man kan aldrig bortse från det mellanmänskliga i betygssättningen, det ligger i läraryrkets natur. På så sätt kan betyg aldrig bli rättssäkra, säger Ilona Rinne.

Hon konstaterar att intresset för den relationella pedagogiken är på frammarsch:

– Intresset bland forskare har ökat. Avhandlingen är unik vad jag vet, det är nog ingen som studerat betygssamtal ur ett mellanmänskligt perspektiv – det som inte beskrivs i styrdokumenten men ändå finns där.

Och betygsfrågan är komplex, konstaterar Ilona Rinne:

– Det finns anledning att forska kring dessa frågor. Ibland får jag frågan hur vi skulle kunna lösa det istället – men jag har inga bra lösningar.

Av Moa Duvarci Engman


Pedagogisk forskning 2015

Artikeln är tidigare publicerad i bilagan Pedagogisk forskning 2015Skolportens forskningsmagasin nr 2 2016, beställ ditt ex här!

Nytt nr av Skolporten ute nu!

Inte redan prenumerant? Prenumerera här!

Sidan publicerades 2016-04-08 10:10 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2017-03-24 10:19 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Hallå där, Marie-Hélène Ahnborg. Vad vill du förändra?

Med de utmaningar som skolan står inför är det viktigare än någonsin att de åtgärder man vidtar har stöd i forskning och beprövad erfarenhet. Det säger Marie-Hélène Ahnborg, ny vd på forskningsinstitutet Ifous.

Vi och dom i religionsundervisningen

Undervisningen i religionskunskap på gymnasiet präglas av en stark icke-troende norm, visar Karin Kittelmann Flensners forskning. Nu har Skolportens lärarpanel valt ut hennes avhandling som Skolportens favorit.

5 tips: Så använder du skönlitteratur i undervisningen

Att läsa är bra, det vet vi redan. Och att låta ­eleverna läsa på lektionerna är ett smart sätt att få kontinuitet i undervisningen. Här är fem goda råd från Karin Herlitz som skrivit boken ­”Skönlitteratur i undervisningen”.

Undervisning och lärande i förskola om kemi- och fysikrelaterade vardagsfenomen

Projektet syftade till att studera modellbaserad undervisning och lärande i förskolan av kemiska reaktioner och fysikaliska fenomen relaterat till hållbarhet i samhällsfrågor. Detta är i många fall ett för förskolor relativt nytt område att arbeta med.

Hon fascineras av mötet mellan läraryrket och den digitala teknologin

Efter sex år på Göteborgs universitet är Catarina Player-Koro tillbaka där allt startade. Med kunskaper och nya perspektiv kring betydelsen av strukturer kring forskarmiljön och dess påverkan på grundutbildningen, återvänder hon till Högskolan i Borås. Nu i rollen som professor i pedagogiskt arbete inriktning digitalisering.

“Det är bra i förskolan” – femåringar i Skogsgläntans daghem i Ekenäs leker och räknar matematik

Madeleine Andersson och Eddi Stenroos är två de av femåringar som redan går i förskola i Raseborg. De är nöjda med sina dagar på Skogsgläntans daghem i Ekenäs: de leker, går ut i skogen och räknar matematik.

A, B och C minskar stressen i förskolan

A, B och C-tid – så delar de in sina arbetsdagar på Sjöhästens förskola i Malmö. Det är en modell som har minskat stressen och skapat tydlighet för både barn och personal. I en låg tegelbyggnad i centrala Malmö ligger Sjöhästens förskola.

Sex tips: Så skapar du studiero i klassrummet

Hur får man studiero i klassrummet? Lär känna varje elev och försök förstå vad det är som skaver, är en av slutsatserna i en ny gigantisk forskningsgenomgång.

Podd om kartläggningen i förskoleklass

Kartläggningen är en viktig del av garantin för tidiga stödinsatser. I vår senaste podd får du bland annat svar på frågorna: När är det lämpligt att börja kartläggningen? Hur använder man resultatet av kartläggningen i sin fortsatta planering av undervisningen? Hur kan man tänka kring organisationen runt kartläggningen? (webb-radio)

Lika värde nr 3, 2021 – Tema: Tillgänglig förskola och skola

Tillgänglighet i förskola och skola handlar om att alla barn och elever ska få tillgång, och möjlighet, att ta del av lärande och gemenskap i hela lärmiljön. I det här numret av Lika värde kan du läsa om verksamheter som arbetar långsiktigt, ökar kunskap och använder sin kreativitet för att uppnå det. (pdf)

Värdefull satsning på ledarskap i förskola, grundskola och gymnasieskola

I tre år har Örebro kommuns alla rektorer deltagit i ett FoU-program för att stärka det pedagogiska ledarskapet. Fokus har varit på fördjupningar och utveckling av ny kunskap, grundat i vetenskap och beprövad erfarenhet. Metoder och verktyg som man nu tar tillvara på och verkställer i verksamheten.

Avhandling om religionsundervisning utsedd till Skolportens favorit

Elever har tankar kring religion, tro och icke-tro, som sällan eller aldrig lyfts i undervisningen eller i läromedlen. Det konstaterar Fredrik Jahnke som forskat om religionsämnet i skolan. Nu har avhandlingen valts till favorit av Skolportens lärarpanel.

4 praktiska röstövningar för lärare

Lärare använder rösten hela dagarna och många lider också av slitaget det innebär. Med dessa fyra övningar kan du få en starkare röst som hjälper dig i undervisningen, och samtidigt förebygga skador på stämbanden.

Att vända en skola

Stora satsningar har gjorts på riktade insatser till utsatta skolor, och fler kan vara på väg. Nu börjar forskarna kunna dra slutsatser om vad som fungerar. Läs ett utdrag ur temat Att vända en skola i nya numret av Skolportens magasin!

Så kan skolan arbeta mot antisemitism

Skolpersonal saknar ofta tillräckliga förutsättningar och förkunskaper för att arbeta mot antisemitism, visar en ny rapport om rasism och antisemitism i Malmös skolor och förskolor.

”Vi lyfter fram det som inte fungerar i undervisningen”

När matematikläraren Michael Laurell och en kollega drog igång ett ­omfattande utvecklingsarbete på den egna skolan var fokus – ”det som skaver i undervisningen”. ”Jag har fortfarande mycket att lära, men det här förhållningssättet har gjort mig till en sjukt mycket bättre lärare”, säger Michael Laurell.

Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
Nytt nr ute 25 oktober!

Nytt nr ute 25 oktober!

INTERVJU: Inti Chavez Perez tog steget från journalist till sexualupplysare och jämställdhetsexpert. Han lovordar läroplanens nya tydlighet i kunskapsområdet sexualitet, samtycke och relationer.

Läs mer!
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Kommande disputationer
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
Lärare väljer bort läromedel

Forskning om läromedel beaktas inte alltid. Studier visar att läromedel väljs bort av erfarna lärare, samt att lärspel och eget material blir vanligare. Caroline Graeske, forskare i svenska med didaktisk inriktning, presenterar några viktiga forskningsresultat i ämnet.

Göran Nygren: Elever med toppbetyg får massor av hjälp från föräldrarna

Höga betyg i skolan kräver omfattande hjälp hemifrån, ibland så mycket att det blir fusk. Den slutsatsen drar etnologen Göran Nygren i sin nya doktorsavhandling. Elever som inte får hjälp hemma är i princip chanslösa i betygsjakten, säger han. (webb-radio)

Vikten av språkutveckling i förskolan

Tidig exponering för svenska är avgörande för barns språkutveckling. I takt med att fler barn i förskolan har annat modersmål ökar behovet av att utbildningen stärker språkstödjande arbetssätt.

Motion och bättre stöd minskar adhd-symtom

Motion och fysisk aktivitet förbättrar både adhd-symtom, funktionsnivå, barnens exekutiva funktion och psykiskt mående, visar studier från Lunds universitet. Bättre stöd i skolan och hemma skulle också förbättra barnens livskvalitet.

Education after Auschwitz

Educational outcomes of teaching to prevent antisemitism. (pdf)