Rättssäkra betyg?

Lärare tar hänsyn till annat än kunskaper när de sätter betyg. Det visar Ilona Rinnes avhandling, som blev mest läst på Skolportens webb år 2015.

Ilona Rinnes intresse för betygssättning bottnar i hennes erfarenheter som betygssättande lärare.

I inledningen till sin doktorsavhandling berättar hon om eleven som får ett negativt besked om sitt betyg. Han utbrister ”Du har förstört mitt liv! Nu kommer jag inte in på juristutbildningen.”

Ilona Rinne

Ilona Rinne har forskat om betyg. Foto: Anna von Brömssen.

– Jag har genomfört många betygssamtal och har många gånger upplevt att det var besvärligt. Det är också många kollegor som har vittnat om att det har blivit svårare att sätta betyg de senaste åren, säger Ilona Rinne, som bland annat arbetat som lärare på Schillerska gymnasiet samt på Bräckegymnasiet i Göteborg.

I sin avhandling analyserar hon 149 videoinspelade enskilda betygssamtal mellan lärare och gymnasieelever.

– Lärarna måste inte genomföra samtalen, det står ingenstans i styrdokumenten. Däremot står det att lärare måste förklara grunderna för betygssättningen och då blir enskilda samtal ett bra sätt att göra det på.

Hon visar bland annat hur lärare tolkar betygskriterierna. Vissa lärare skapar egna system för att göra kriterierna begripliga för eleverna. Exempelvis omvandlar en av lärarna betyg till siffror efter ett system som hon själv har skapat.

Eftersom betygssystemet bygger på tolkningsbara betygskriterier är det inte alltid så lätt att tydliggöra kriterierna för eleverna, som vill veta varför de får ett visst betyg, enligt Ilona Rinne.

Vilka är de viktigaste resultaten i din studie?

– Att lärare tar hänsyn till annat än kunskaper i sin betygssättning är ett viktigt resultat. Lärare väger exempelvis in potentiella förmågor när de vet att en elev egentligen kan något men kanske inte har haft möjlighet att visa det.

Relationen mellan lärare och elev kan också få betydelse för lärarens betygssättning, säger hon.

– Det här påverkar självklart rättssäkerheten, men jag vill poängtera att lärare försöker sätta så rättvisa betyg som det går. Det är systemet som sådant som inte är rättssäkert.

Betygssättningen bygger på diffusa kunskapskrav som ger lärare stort tolkningsutrymme, menar Ilona Rinne, som överraskades av att de flesta lärare i studien var så tillmötesgående mot eleverna, och så öppna för dialog.

– Det hänger ihop med viljan att skapa ett gott klimat för lärande i klassrummet, för det krävs att lärare och elever har en god relation. Den relationen följer med i betygssamtalet och då hamnar den formella betygssättningen på kollisionskurs med den mellanmänskliga relationen som lärare och elever har.

Att inte godkänna elever som har ansträngt sig kan ta emot, menar hon.

– I den politiska debatten har betyg ofta framställts som ett objektivt mått på kunskap. Det är dock inte helt självklart vad de olika betygen står för. Det högsta betyget är lätt att relatera till som det bästa, men det är inte lätt att göra gränsdragningar mellan de olika betygen och förstå hur de relateras till kunskaper, säger Ilona Rinne som menar att det är viktigt att vi får till en diskussion om problematiken:

– I den politiska debatten hamnar fokus ofta på om man ska införa betyg i årskurs 4 eller liknande, men man diskuterar inte svårigheterna med betyg och bedömning och hur lärare gör när de bedömer. Det är viktigt att lärare ges möjlighet att diskutera dessa frågor både på lokal och nationell nivå.

Fakta/Ilona Rinne

Bor: Göteborg

Aktuell med: Mest lästa avhandlingen år 2015 på Skolporten.se

Disputerade: I januari 2015 vid Göteborgs universitet

Bakgrund: Gymnasielärare i svenska och svenska som andraspråk.

Just nu: Arbetar som universitetslektor vid Göteborgs universitet där hon undervisar på Lärarprogrammet, samt fortsätter att forska.

Läs mer: Pedagogisk takt i betygssamtal. En fenomenologisk hermeneutisk studie av gymnasielärares och elevers förståelse av betyg, av Ilona Rinne (doktorsavhandling, 2015)

Av Åsa Lasson och Moa Duvarci Engman

 



>>>Läs också: Hennes avhandling om betyg blev mest läst år 2015

Ilona Rinnes doktorsavhandling Pedagogisk takt i betygssamtal. En fenomenologisk hermeneutisk studie av gymnasielärares och elevers förståelse av betyg var den mest lästa avhandlingen på Skolporten.se år 2015.

Att forskning om relationernas betydelse för betygen lockar till läsning är kanske inte så förvånande.

– Betyg är något som engagerar – alla har fått betyg och alla känner igen sig. Det finns mycket känslor inblandade i betygssättning, säger Ilona Rinne, som själv är gymnasielärare i grunden. I dag undervisar hon på Lärarprogrammet vid Göteborgs universitet.

Avhandlingen fick stor uppmärksamhet när hon disputerade i januari förra året. Bland annat skrev Dagens Nyheter en längre artikel, och Aftonbladet gjorde till och med en tv-intervju, berättar Ilona Rinne.

I vissa tidningar fick dock artiklarna rubriker som ”Bli kompis med läraren och få högre betyg”. Det blev lättsamt och lite onyanserat, säger Ilona Rinne.

– Det är inte så att läraren vill vara kompis med eleven eller vill vara snäll. Undervisning handlar mycket om att få eleven med sig, och kan man inte det så spelar det ingen roll hur duktig man är som lärare.

Problematiken ligger i att läraren både ska sätta betyg och samtidigt ha en god relation till eleven.

– Man kan aldrig bortse från det mellanmänskliga i betygssättningen, det ligger i läraryrkets natur. På så sätt kan betyg aldrig bli rättssäkra, säger Ilona Rinne.

Hon konstaterar att intresset för den relationella pedagogiken är på frammarsch:

– Intresset bland forskare har ökat. Avhandlingen är unik vad jag vet, det är nog ingen som studerat betygssamtal ur ett mellanmänskligt perspektiv – det som inte beskrivs i styrdokumenten men ändå finns där.

Och betygsfrågan är komplex, konstaterar Ilona Rinne:

– Det finns anledning att forska kring dessa frågor. Ibland får jag frågan hur vi skulle kunna lösa det istället – men jag har inga bra lösningar.

Av Moa Duvarci Engman


Pedagogisk forskning 2015

Artikeln är tidigare publicerad i bilagan Pedagogisk forskning 2015Skolportens forskningsmagasin nr 2 2016, beställ ditt ex här!

Nytt nr av Skolporten ute nu!

Inte redan prenumerant? Prenumerera här!

Sidan publicerades 2016-04-08 10:10 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2017-03-24 10:19 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Hallå där, Marie-Hélène Ahnborg. Vad vill du förändra?

Med de utmaningar som skolan står inför är det viktigare än någonsin att de åtgärder man vidtar har stöd i forskning och beprövad erfarenhet. Det säger Marie-Hélène Ahnborg, ny vd på forskningsinstitutet Ifous.

Vi och dom i religionsundervisningen

Undervisningen i religionskunskap på gymnasiet präglas av en stark icke-troende norm, visar Karin Kittelmann Flensners forskning. Nu har Skolportens lärarpanel valt ut hennes avhandling som Skolportens favorit.

Karin Berg: Låt skoldebatten handla om eleverna

Snart är det valår, vilket brukar betyda ett ökat fokus på skolan. Handlar verkligen diskussionen om skolan om dem som skolan är till för – eleverna? Karin Berg argumenterar för att debatten måste skifta fokus från lärare till elever.

Så väcker du barns läslust – 7 tips för att få igång läsningen

Läs högt för barn redan från några månaders ålder och prata om innehållet i böckerna med dem. Det är några av de tips som läsexperten Maud Nilzén ger. ”Högläsning är fruktansvärt viktigt”, konstaterar hon.

Ensamhet i skolan ökar risken för icke godkänt

Den som saknar vänner och den som mobbar eller utsätts för mobbning löper en kraftigt utökad risk för att inte nå behörighet till gymnasiet. Det visar ny forskning från Friends och Örebro Universitet. Den helt unika studien som presenteras idag gäller betygen i svenska, svenska som andraspråk, matematik och engelska.

Teknik och knappar som kommunikations­verktyg för barn med dövblindhet

Teknik som ett komplement till traditionell kommunikation, går det att använda av barn med dövblindhet? På Snäckbackens Särskola i Sollentuna vet man att det går. Här används teknik flitigt och personalen ser att den bidrar till elevernas kommunikativa utveckling.

Lärande lekmiljö eller lekande lärmiljö?

”Jag fick många mentala klappar på käften för mina förutfattade meningar. Eleverna klarade av så mycket mer och bevisade det gång på gång”. Det berättar projektledare Ulla-Karin Lundgren om det förändringsarbete som gjorts på Rönnskolan i Piteå.

Forskare om normer och identitet i klassrummet

Eva Silfver är lektor i pedagogik på Umeå universitet, hon har i sin forskning ägnat sig mycket åt hur identitet skapas i olika sammanhang.

”Feedback måste förstås för att göra nytta”

För att feedback ska vara effektivt för lärandet behöver elever tid att förstå, reflektera och bearbeta den, menar Charlotta Vingsle, som forskat om formativ bedömning i matematikundervisningen. Nu har hon utsetts till Skolportens favorit.

Både lärare och elever aktiva i återkoppling i klassrumsbaserad bedömning

Att göra bedömning och återkoppling till en del i lektionsinnehållet blir allt vanligare i många skolor. Målet är att skapa ett bra lärandeklimat i klassrummet. Och det är i allra högsta grad en interaktiv process – ett samspel mellan läraren och eleven. Eleven är också aktiv i bedömningen, som då riktas mot det pågående arbetets kvaliteter och förbättringspotential – inte eleven i sig.

Hur utökar vi möjligheten till lärande för alla elever?

Universal Design for Learning handlar om att systematiskt stötta olikhet i utbildningen. Målet är att skapa en utbildning som är tillgänglig för alla, där innehållet är meningsfullt och där eleverna är självständiga och självstyrande i sitt lärande. Forskaren Sam Catherine Johnston vet hur.

Specialläraren: ”Att misslyckas i skolan är katastrof”

Dåliga betyg är kopplade till ökad risk för självmordsförsök, visar ny forskning. Specialläraren och psykoterapeuten Birgitta Kimber delar med sig av råd hur man i skolan kan hjälpa elever med psykisk ohälsa. ”Dåliga skolresultat är en jätteriskfaktor för allt”, säger hon.

Flickan och ilskan

I 20 år har hon höjt rösten om mäns våld mot kvinnor. Läs porträttet av Katarina Wennstam, en författare som vill förstå gärningsmännen.

Heterosexualitet norm i skolans språkundervisning

Heterosexualitet är norm i skolans språkundervisning. Manlig homosexualitet används i klassrummet som tillmäle eller skämt medan kvinnlig homosexualitet är nästan helt osynlig. Det visar en ny avhandling.

Vill se mer nöjesläsning i klassrummet

Dagens unga blir ofta beskyllda för att vara dåliga på att läsa och tolka skönlitteratur. Det stämmer inte alls med de slutsatser som Olle Nordberg drar i sin nya avhandling. Tvärtom!

Likvärdig skola: ”Kartlägg och utvärdera väldigt tätt”

Med flexibla elevgrupper och forskarhjälp har Röselidsskolan i Gråbo förbättrat resultaten trots ett utmanande elevunderlag.

Konferenser
Kommande disputationer
Rikskonferens
För högstadielärare i svenska
  Foto: Martin Stenmark

För högstadielärare i svenska

Den 1-2 februari 2018 arrangerar Skolporten en rikskonferens för dig som är högstadielärare i svenska. Bland talarna finns bland annat Jonas Hassen Khemiri, en av Sveriges mest hyllade och lästa yngre författare. Välkommen!

Läs mer & boka plats!
Lediga tjänster
Magasin Skolporten
Nytt nr ute 5/12!

Nytt nr ute 5/12!

Tema: Inkludering. Stor intervju med Gloria Ray Karlmark. Prova på-pris: 2 nr/99 kr!

Bli prenumerant
Konferens för dig som arbetar i
Förskolan

Förskolan

Förskolan ska erbjuda en pedagogisk verksamhet av hög kvalitet och samtidigt vara en trygg och rolig plats för de barn som går där. I den kommande revideringen av förskolans läroplan kommer det vara ett ökat fokus på undervisning - men vad innebär det i praktiken? Det och andra aktuella frågor kommer vi att djupdyka i under två dagar - med hjälp av aktuell forskning och praktiska erfarenheter. Välkommen!

Läs mer & boka plats
5 mest lästa på FoU

Hattie vill synliggöra lärandet

Utbildningsforskaren John Hattie besökte i början av november Stockholm. Vid ett besök på utbildningsförvaltningen mötte han rektorer på skolor som deltagit i utbildningar i Hatties metod Visible learning (synligt lärande).

Han varnar för hemgjorda läromedel

Kvalitet och likvärdighet kräver bra läroböcker. De minskar också lärares arbetsbörda. Det hävdar bedömningsforskaren Tim Oates.

Anette Jahnke: Tappa inte tempot med praktiknära skolforskning

I förra veckan avgick Lena Adamsson som direktör för Skolforskningsinstitutet. Skälet anges vara bristande politiskt stöd då institutets resurser inte ökats – trots att regeringen talar om vikten om forskningsanknytning i skolan. Anette Jahnke undrar hur man trots allt kan hålla tempot uppe för den praktiknära skolforskningen.

En del av verkligheten – om barn, sexuella övergrepp och nätet

Hur vanligt är det med övergrepp på nätet? Hur mår de barn som blivit utsatta? Kan ett övergrepp som sker på nätet få lika allvarliga konsekvenser som övergrepp som sker utanför nätet? Vad säger forskningen? Läs rapporten från Stiftelsen Allmänna Barnhuset här (pdf).

Möter explosivitet med empati

Ross Greene tror inte att bestraffningar är utvecklande för vare sig barn eller vuxna. Hans tankar om empatiskt bemötande praktiseras inom bland annat skola, psykiatri och kriminalvård.