Dela:

Rättssäkra betyg?

Lärare tar hänsyn till annat än kunskaper när de sätter betyg. Det visar Ilona Rinnes avhandling, som blev mest läst på Skolportens webb år 2015.

Ilona Rinnes intresse för betygssättning bottnar i hennes erfarenheter som betygssättande lärare.

I inledningen till sin doktorsavhandling berättar hon om eleven som får ett negativt besked om sitt betyg. Han utbrister ”Du har förstört mitt liv! Nu kommer jag inte in på juristutbildningen.”

Ilona Rinne

Ilona Rinne har forskat om betyg. Foto: Anna von Brömssen.

– Jag har genomfört många betygssamtal och har många gånger upplevt att det var besvärligt. Det är också många kollegor som har vittnat om att det har blivit svårare att sätta betyg de senaste åren, säger Ilona Rinne, som bland annat arbetat som lärare på Schillerska gymnasiet samt på Bräckegymnasiet i Göteborg.

I sin avhandling analyserar hon 149 videoinspelade enskilda betygssamtal mellan lärare och gymnasieelever.

– Lärarna måste inte genomföra samtalen, det står ingenstans i styrdokumenten. Däremot står det att lärare måste förklara grunderna för betygssättningen och då blir enskilda samtal ett bra sätt att göra det på.

Hon visar bland annat hur lärare tolkar betygskriterierna. Vissa lärare skapar egna system för att göra kriterierna begripliga för eleverna. Exempelvis omvandlar en av lärarna betyg till siffror efter ett system som hon själv har skapat.

Eftersom betygssystemet bygger på tolkningsbara betygskriterier är det inte alltid så lätt att tydliggöra kriterierna för eleverna, som vill veta varför de får ett visst betyg, enligt Ilona Rinne.

Vilka är de viktigaste resultaten i din studie?

– Att lärare tar hänsyn till annat än kunskaper i sin betygssättning är ett viktigt resultat. Lärare väger exempelvis in potentiella förmågor när de vet att en elev egentligen kan något men kanske inte har haft möjlighet att visa det.

Relationen mellan lärare och elev kan också få betydelse för lärarens betygssättning, säger hon.

– Det här påverkar självklart rättssäkerheten, men jag vill poängtera att lärare försöker sätta så rättvisa betyg som det går. Det är systemet som sådant som inte är rättssäkert.

Betygssättningen bygger på diffusa kunskapskrav som ger lärare stort tolkningsutrymme, menar Ilona Rinne, som överraskades av att de flesta lärare i studien var så tillmötesgående mot eleverna, och så öppna för dialog.

– Det hänger ihop med viljan att skapa ett gott klimat för lärande i klassrummet, för det krävs att lärare och elever har en god relation. Den relationen följer med i betygssamtalet och då hamnar den formella betygssättningen på kollisionskurs med den mellanmänskliga relationen som lärare och elever har.

Att inte godkänna elever som har ansträngt sig kan ta emot, menar hon.

– I den politiska debatten har betyg ofta framställts som ett objektivt mått på kunskap. Det är dock inte helt självklart vad de olika betygen står för. Det högsta betyget är lätt att relatera till som det bästa, men det är inte lätt att göra gränsdragningar mellan de olika betygen och förstå hur de relateras till kunskaper, säger Ilona Rinne som menar att det är viktigt att vi får till en diskussion om problematiken:

– I den politiska debatten hamnar fokus ofta på om man ska införa betyg i årskurs 4 eller liknande, men man diskuterar inte svårigheterna med betyg och bedömning och hur lärare gör när de bedömer. Det är viktigt att lärare ges möjlighet att diskutera dessa frågor både på lokal och nationell nivå.

Fakta/Ilona Rinne

Bor: Göteborg

Aktuell med: Mest lästa avhandlingen år 2015 på Skolporten.se

Disputerade: I januari 2015 vid Göteborgs universitet

Bakgrund: Gymnasielärare i svenska och svenska som andraspråk.

Just nu: Arbetar som universitetslektor vid Göteborgs universitet där hon undervisar på Lärarprogrammet, samt fortsätter att forska.

Läs mer: Pedagogisk takt i betygssamtal. En fenomenologisk hermeneutisk studie av gymnasielärares och elevers förståelse av betyg, av Ilona Rinne (doktorsavhandling, 2015)

Av Åsa Lasson och Moa Duvarci Engman

 



>>>Läs också: Hennes avhandling om betyg blev mest läst år 2015

Ilona Rinnes doktorsavhandling Pedagogisk takt i betygssamtal. En fenomenologisk hermeneutisk studie av gymnasielärares och elevers förståelse av betyg var den mest lästa avhandlingen på Skolporten.se år 2015.

Att forskning om relationernas betydelse för betygen lockar till läsning är kanske inte så förvånande.

– Betyg är något som engagerar – alla har fått betyg och alla känner igen sig. Det finns mycket känslor inblandade i betygssättning, säger Ilona Rinne, som själv är gymnasielärare i grunden. I dag undervisar hon på Lärarprogrammet vid Göteborgs universitet.

Avhandlingen fick stor uppmärksamhet när hon disputerade i januari förra året. Bland annat skrev Dagens Nyheter en längre artikel, och Aftonbladet gjorde till och med en tv-intervju, berättar Ilona Rinne.

I vissa tidningar fick dock artiklarna rubriker som ”Bli kompis med läraren och få högre betyg”. Det blev lättsamt och lite onyanserat, säger Ilona Rinne.

– Det är inte så att läraren vill vara kompis med eleven eller vill vara snäll. Undervisning handlar mycket om att få eleven med sig, och kan man inte det så spelar det ingen roll hur duktig man är som lärare.

Problematiken ligger i att läraren både ska sätta betyg och samtidigt ha en god relation till eleven.

– Man kan aldrig bortse från det mellanmänskliga i betygssättningen, det ligger i läraryrkets natur. På så sätt kan betyg aldrig bli rättssäkra, säger Ilona Rinne.

Hon konstaterar att intresset för den relationella pedagogiken är på frammarsch:

– Intresset bland forskare har ökat. Avhandlingen är unik vad jag vet, det är nog ingen som studerat betygssamtal ur ett mellanmänskligt perspektiv – det som inte beskrivs i styrdokumenten men ändå finns där.

Och betygsfrågan är komplex, konstaterar Ilona Rinne:

– Det finns anledning att forska kring dessa frågor. Ibland får jag frågan hur vi skulle kunna lösa det istället – men jag har inga bra lösningar.

Av Moa Duvarci Engman


Pedagogisk forskning 2015

Artikeln är tidigare publicerad i bilagan Pedagogisk forskning 2015Skolportens forskningsmagasin nr 2 2016, beställ ditt ex här!

Nytt nr av Skolporten ute nu!

Inte redan prenumerant? Prenumerera här!

Sidan publicerades 2016-04-08 10:10 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2017-03-24 10:19 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Hallå där, Marie-Hélène Ahnborg. Vad vill du förändra?

Med de utmaningar som skolan står inför är det viktigare än någonsin att de åtgärder man vidtar har stöd i forskning och beprövad erfarenhet. Det säger Marie-Hélène Ahnborg, ny vd på forskningsinstitutet Ifous.

Vi och dom i religionsundervisningen

Undervisningen i religionskunskap på gymnasiet präglas av en stark icke-troende norm, visar Karin Kittelmann Flensners forskning. Nu har Skolportens lärarpanel valt ut hennes avhandling som Skolportens favorit.

Tidiga insatser för att öka läsförmågan viktigt för elever med svenska som andraspråk

En betydligt högre andel av de elever som följer kursplanen i svenska som andraspråk har behov av tidiga insatser för att kunna utveckla god läsförmåga, jämfört med elever som följer kursplanen i svenska. Det visar en ny studie från Linnéuniversitetet med 46 000 elever på lågstadiet. Eleverna behöver systematisk undervisning i såväl avkodning och ordkunskap som läsförståelse.

Om undervisning på distans i de nordiska länderna under covid-19-pandemin

Sämre undervisningskvalitet och sämre inlärning är två sannolika följder av perioder av undervisning på distans under covid 19-pandemin. Det kan leda till lägre framtida inkomster för dem som är unga idag.

Får vi titta på Youtube? Viktigt att fritidshem främjar barns medieintressen visar studie

Många elever har ett stort intresse för dataspel, att titta på Youtube-klipp och snacka på Tiktok. Hur ska lärarna på fritidshem förhålla sig till det? En ny studie visar att lärare som integrerar barnens medieintresse i fritidsverksamheten kan ha mer utvecklande samtal med eleverna om deras vardag.

Elever navigerar mellan undervisning och sociala medier i klassrummet

Elever som har sina smarttelefoner påslagna under lektionstid anstränger sig aktivt för att anpassa funktionerna i applikationerna och sättet de använder dem på till den pågående undervisningen. Applikationerna blir en del av klassrummet då eleverna använder dem för att kommunicera med varandra under lektionstid. Det är slutsatserna av en unik undersökning vid Åbo Akademi som fokuserade på användningen av applikationen Snapchat.

Digital kompetens i SO-ämnen

Digital bildning, det vill säga, hur digitaliseringen av samhället påverkar oss på olika sätt får i svenska läroplaner ganska stort utrymme. Detta blir tydligt i SO-ämnen där lärare pratar om vikten av att eleverna lär sig att ha ett kritiskt förhållningssätt i digitala miljöer. Liksom i andra ämnen menar SO-lärare att digitala verktyg bidragit med ökad variation i undervisningen, ökad tillgänglighet till olika resurser samt möjlighet för elever att visa sin kunskap på olika sätt.

Varför låter vissa som infödda talare och andra inte?

Språkbegåvning, en mer introvert personlighet och vistelsetiden i landet. Det är tre faktorer som spelar störst roll för hur inföddlikt svenskar i Frankrike talar. Fynden är publicerade i den vetenskapliga tidskriften Second Language Research.

Vad är beprövad erfarenhet?

Beprövad erfarenhet kan ha minst tre olika betydelser som alla är viktiga för hur vi ska undervisa, leda och organisera skolan. Det säger Anette Jahnke, universitetslektor i pedagogik, samt projekt- och processledare vid forskningsinstitutet Ifous, som har skrivit en bok om beprövad erfarenhet i skolan.

Demokrati i skolan – styre eller styrning

Ami Cooper är forskare och lärare vid Karlstads universitet där hon bland annat har delat ansvar som programledare för en magister-/masterutbildning i utbildningsledning och skolutveckling. Hennes forskningsintresse riktas mot diskursteoretiska studier av utbildningspolicy och utbildningsledning.

En lärplattform som både stöttar i vardagen och utvecklar dig som lärare

Vi behöver alla lära om och lära nytt ibland. Och det livslånga lärandet är betydelsefullt både för dig som individ men också för att organisationer ska klara av förändringar i samhället. I Helsingborg finns sen en tid lärplattformen Hbg Learns där all utbildning finns samlad på en plats. Jessica Clarenbeck är mycket positiv till upplägget.

VR som breddar kulturutbudet och utvecklar skolan

Eskilstuna och Kungsbacka kommun arbetar med VR inom undervisning och kultur. I dagsläget används tekniken främst för elever som har svårt att ta sig till skolan av olika anledningar. Framåt ser kommunerna att VR kan bidra inom studie- och yrkesvägledning. Dessutom vill de tillgängliggöra kulturupplevelser genom tekniken och göra publiken bredare.

Anna Lindholm – månadens forskare

”Min forskning ska kunna användas rakt in i undervisningen. Jag vill bidra med kunskap. Har vi duktiga lärare på fältet så kan de göra skillnad – för alla elever. Idag har 26 procent av grundskoleeleverna ett annat modersmål än svenska.” Det säger Anna Lindholm, lektor i svenska som andraspråk vid Karlstads universitet.

Färre könsstereotyper i svenska läromedel

Det förekommer betydligt färre könsstereotyper i svenska läromedel jämfört med i andra länder, det fastslår rapporten Changing texts som forskare på Cambridge Assessment har tagit fram på uppdrag av Läromedelsförfattarna.

Kommuner kæmper fortsat med inklusion i skolen, viser ny rapport

Flere elever kæmper i undervisningen eller visiteres til specialundervisning, og det halter med pædagogiske kompetencer i almenskolen, når det kommer til elever med særlige behov. Sådan lyder konklusionen i en række nye rapporter over skolernes arbejde med inkluderende læringsmiljøer og specialpædagogisk bistand, som Det Nationale Forsknings- og Analysecenter for Velfærd har udarbejdet.

Fler språk i undervisningen ger bättre ämneskunskaper för nyanlända

Traditionell undervisning i skolan utgår ofta från att nyanlända elever ska lära sig svenska först för att sedan ta sig an övriga ämnen. Men barn och unga som får fortsätta använda alla sina språk i skolan klarar kunskapskraven bättre – i alla ämnen. Det visar ny forskning.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
TEMA: Yrkesutbildning
  Skolportens magasin nr 3/2022.

TEMA: Yrkesutbildning

INTERVJU: Läraren och författaren Maria Wiman är väldigt engagerad i skoldebatten. Men hon trivs bäst när hon undervisar. TEMA: Yrkesutbildning i förändring. 

Läs mer och prenumerera här!
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
Får vi titta på Youtube? Viktigt att fritidshem främjar barns medieintressen visar studie

Många elever har ett stort intresse för dataspel, att titta på Youtube-klipp och snacka på Tiktok. Hur ska lärarna på fritidshem förhålla sig till det? En ny studie visar att lärare som integrerar barnens medieintresse i fritidsverksamheten kan ha mer utvecklande samtal med eleverna om deras vardag.

Blandade känslor – om barn och ungas psykiska hälsa

Att förstå sina egna känslor gör det lättare att hantera och prata om sitt mående. Materialet Blandade känslor ger stöd till barn och till vuxna som möter barn i alla åldrar. Det kan användas i skolan, på fritiden, i hemmet, inom socialtjänsten eller vården.

”Hur stödet ges bäst måste alltid utgå från eleven”

45 forskare är kritiska till Specialpedagogiska skolmyndigheten, SPSM, och statsbidraget ”Anpassade lärmiljöer som del av särskilt stöd”. Men hur stödet ges bäst måste alltid utgå från eleven, skriver Åsa Vikström-Nilsson, verksamhetsområdeschef Specialpedagogiskt stöd vid SPSM, i en replik.

Förskolläraren som gör fysisk aktivitet jämställd

Reihaneh Jansson, förskol­lärare på Stadsskogens för­skola i Alingsås, har nyligen lett ett utvecklings­arbete om fysisk aktivitet utifrån ett jämställdhetsperspektiv.

Schooling in the Nordic countries during the COVID-19 pandemic

Sämre undervisningskvalitet och sämre inlärning är två sannolika följder av perioder av undervisning på distans under covid 19-pandemin. Det kan leda till lägre framtida inkomster för dem som är unga idag. (pdf)