Dela:

Rektors pedagogiska ledarskap

Illustration: Maria Hergueta

Illustration: Maria Hergueta

Hur kan rektor och skolledare navigera mellan de olika och ibland motstridiga krav och förväntningar som ställs på pedagogiska ledare? Det är en av de frågor som Katarina Ståhlkrantz söker svar på i sin nya bok Pedagogiskt ledarskap för rektor och skolledare (Gleerups 2021).

– Rektorer har för lite tid och för dåliga förutsättningar för gemensamt erfarenhetsutbyte och professionsutveckling. Jag hoppas att boken kan bidra där.

Katarina Ståhlkrantz är lektor i pedagogik vid institutionen för didaktik och lärares praktik vid Linnéuniversitetet i Växjö. Boken bygger på hennes avhandling Rektors pedagogiska ledarskap: en kritisk policyanalys, som utsågs till Skolportens favorit år 2019. Skolportens lärarpanel tyckte att avhandlingen bidrog till att stärka de yrkesverksammas professionalisering.

Varför blev du intresserad av det pedagogiska ledarskapet?

– Jag har själv varit både lärare och skolledare och begreppet ”det pedagogiska ledarskapet” har alltid kittlat min nyfikenhet. När man i samband med rektorslyftet för tio år sedan började tala om det cirkulerade flera och otydliga definitioner.

Med sin bok vill Katarina Ståhlkrantz bidra till en fördjupad kunskap i ämnet.

– I dag pratar man inte längre om att rektor ensam ska axla hela ansvaret. I stället lyfter man fram det fördelade och distribuerade pedagogiska ledarskapet där rektor skapar förutsättningar för sina medarbetares, förskolebarns och skolelevers lärande.

Hur väl fungerar det?

– Kanske börjar arbetet med att skapa förutsättningar för det distribuerade ledarskapet, och att följa upp det, ta så mycket tid att vi snart är tillbaka i en situation där rektor tvingas agera byråkrat och administratör.

Katarina Ståhlkrantz konstaterar att synen på rektorsämbetet skiftar ungefär vart tionde år.

– Nu talar man mycket om tilllitsbaserad styrning och ledning — en reaktion mot new public management, som till stor del handlade om ansvarsutkrävande och kontroll. Även om det än så länge inte syns så tydligt i den utbildningspolitiska diskursen så har många organisationer och kommuner infört den typen av tillitsbaserad styrning.

Under pandemin har skolan hamnat i fokus. Utbildning och skolans roll som samhällsfunktion har blivit tydliga.

– Jag hoppas att det kan bidra till en höjd status och legitimitet för rektorsjobbet.

Torbjörn Tenfält

Illustration: Maria Hergueta


Artikeln är publicerad i Skolporten nummer 4/2021 – ute nu!

Skolporten omslag nr 4 2021

Skolporten nr 4 2021.

Tema: ATT VÄNDA EN SKOLA

Inte redan prenumerant? Missa inte kampanjpriset:

2 nr av Skolporten för prova-på-priset 99 kr!

Sidan publicerades 2021-10-05 22:19 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Dåliga förutsättningar för rektorer att utveckla skolan

Skolförvaltningars krav på snabba förändringar skapar press hos rektorer att kunna visa på resultat. Då är det lätt att fokusera på driftsfrågor, eftersom det är ett område där det blir tydligt att man har gjort något. Konsekvensen blir att utvecklingsarbetet hamnar i kläm, menar forskaren Jaana Nehez.

Rektorer vill vara pedagogiska ledare

Rektorer har en god självinsikt och kan beskriva hur de är som ledare. Det visar Siv Saarukka som utforskat rektorers ledarskap ur ett personperspektiv.

Krönika: Rektor som flaskhals?

Ett problem med alla förekommande förväntningar är att rektor tydligt pekas ut som ansvarig. Det är lätt att uppfatta – särskilt för den oerfarne rektorn – att du måste ta dig an situationen själv, skriver Martin Rogberg, organisations- och ledarskapsforskare, som har ett enkelt råd.

Rektor i fokus Webbkonferens

Ta del av föreläsningar om bland annat kommunikativt ledarskap, skolans juridifiering och lärardriven skolutveckling! Välj om du vill delta på plats i Stockholm den 31 januari-1 februari 2022 eller digitalt!

Rektor i fokus

Ta del av föreläsningar om bland annat kommunikativt ledarskap, skolans juridifiering och lärardriven skolutveckling! Välj om du vill delta på plats i Stockholm den 31 januari-1 februari 2022 eller digitalt!

Rektor i förskolan Webbkonferens

Webbkonferensen vänder sig till dig som är rektor i förskolan! Ta del av sju förinspelade föreläsningar om bland annat förskolans uppdrag enligt skollag och läroplan, att driva utvecklingsprocesser och hjärnsmart ledarskap. Titta när det passar dig under två veckor. Välkommen!

Rektor i förskolan

Ta del av föreläsningar om bland annat förskolans uppdrag enligt skollag och läroplan, att driva utvecklingsprocesser tillsammans med medarbetare och hjärnsmart ledarskap. Välj om du vill delta på plats i Stockholm den 7-8 februari 2022 eller digitalt!

8 tips: Så kan du jobba med laddade ord i förskolan

Men hallå, sa du…? Mia Bergqvist har jobbat som förskollärare sedan 1980-talet. Genom åren har hon noterat en tydlig förändring i barns språkbruk, även hos de yngsta.  Här är Mias tips om språkbruk & laddade ord i förskolan.

Alla för en – om att organisera särskilt stöd i förskolan

Barn med behov av särskilt stöd måste vara utgångspunkten för hur pedagogerna i förskolan organiserar undervisning och utbildning varje dag. Det menar Ulrika Dahlberg, rektor i område väster.

Så ska pojkarna få bättre betyg

Glappet mellan pojkars och flickors skolresultat är stort i skolan och har varit det länge: pojkar som grupp har sämre skolresultat än flickor. Hur ska skolan arbeta för att bryta och motverka stereotypa könsmönster som påverkar betygen, något som skolan har i uppdrag att göra?

I behov av särskilt stöd

Större barngrupper och mindre resurser – hur ska specialpedagogiken i förskolan hinnas med? Majoriteten av barn i behov av särskilt stöd i förskolan får inte det stöd de behöver, konstaterar Madeleine Sjöman i Skolportens temaartikel om specialpedagogik i förskolan.

Ny antologi om digitalitet i förskolan

Hallå där, Erika Kyrk Seger, förskollärare och utbildningskonsult! Du är redaktör för en ny antologi om digitalitet i förskolan. Berätta!

Krönika: Rektor som flaskhals?

Ett problem med alla förekommande förväntningar är att rektor tydligt pekas ut som ansvarig. Det är lätt att uppfatta – särskilt för den oerfarne rektorn – att du måste ta dig an situationen själv, skriver Martin Rogberg, organisations- och ledarskapsforskare, som har ett enkelt råd.

Skolportens favorit: Skillnader i digital och analog återkoppling

Med digitala lärplattformar blandas formativ bedömning med betygsdokumentation och resulterar i en mer summativ återkoppling till eleverna. Det visar Agneta Grönlunds avhandling om återkoppling i samhällskunskap på gymnasiet.

”Vad kommer att utvecklas ur den praktiknära forskningen i förskolan?”

Hur gör man för att den praktiknära forskningen inte ska bli till en betungande uppgift för förskolans personal? Karin Alnervik, lektor och koordinator för praktiknära forskning i förskolan vid Örebro universitet, pekar på vikten av – och utmaningen i – att utveckla former för praktiknära forskning.

Rektors pedagogiska ledarskap

Hur kan rektor navigera mellan de olika och ibland motstridiga krav och förväntningar som ställs på pedagogiska ledare? Det är något som forskaren Katarina Ståhlkrantz undersöker i sin bok om pedagogiskt ledarskap.

Skolportens konferenser
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Kommande disputationer
SKOLPORTENS MAGASIN
Nytt nr ute nu!

Nytt nr ute nu!

INTERVJU: Inkluderingen har gått för långt, ropar röster i skoldebatten. Tvärtom, menar MARA WESTLING ALLODI, professor i specialpedagogik. Inkludering är viktig för demokratin – och vi har inte ens börjat.

Läs mer!
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
Rektors pedagogiska ledarskap

Hur kan rektor navigera mellan de olika och ibland motstridiga krav och förväntningar som ställs på pedagogiska ledare? Det är något som forskaren Katarina Ståhlkrantz undersöker i sin bok om pedagogiskt ledarskap.

Forskning för lugnare klassrum

Många lärare kämpar med att få till en lugn klassrumsmiljö. Marcus Samuelsson vid Linköpings universitet medverkar i en rapport om hur lärare kan arbeta för att upprätthålla studieron i klassrummet. Rapporten är framtagen på uppdrag av Skolforskningsinstitutet.

”Mer fjärr- och distansundervisning kan ge elever ökade möjligheter”

Vanlig fjärr- och distansundervisning blandas i debatten ihop med den nödundervisning i digital form som skolor temporärt införde under pandemin. Det medför rädsla inför en nödvändig utveckling, där fjärr- och distansundervisning behöver få större utrymme än vad reglerna idag tillåter, skriver Anna Åkerfeldt, forskare och process- och projektledare för Ifous FoU-program Digitala lärmiljöer.

3 ways administrators can show they care about teachers as people

It’s easy for school leaders to get caught up in roles and responsibilities—but it’s important to remember that teachers are more than their job titles.

Lika värde nr 3, 2021 – Tema: Tillgänglig förskola och skola

Tillgänglighet i förskola och skola handlar om att alla barn och elever ska få tillgång, och möjlighet, att ta del av lärande och gemenskap i hela lärmiljön. I det här numret av Lika värde kan du läsa om verksamheter som arbetar långsiktigt, ökar kunskap och använder sin kreativitet för att uppnå det. (pdf)