Dela:

Rektors pedagogiska ledarskap

Illustration: Maria Hergueta

Illustration: Maria Hergueta

Hur kan rektor och skolledare navigera mellan de olika och ibland motstridiga krav och förväntningar som ställs på pedagogiska ledare? Det är en av de frågor som Katarina Ståhlkrantz söker svar på i sin nya bok Pedagogiskt ledarskap för rektor och skolledare (Gleerups 2021).

– Rektorer har för lite tid och för dåliga förutsättningar för gemensamt erfarenhetsutbyte och professionsutveckling. Jag hoppas att boken kan bidra där.

Katarina Ståhlkrantz är lektor i pedagogik vid institutionen för didaktik och lärares praktik vid Linnéuniversitetet i Växjö. Boken bygger på hennes avhandling Rektors pedagogiska ledarskap: en kritisk policyanalys, som utsågs till Skolportens favorit år 2019. Skolportens lärarpanel tyckte att avhandlingen bidrog till att stärka de yrkesverksammas professionalisering.

Varför blev du intresserad av det pedagogiska ledarskapet?

– Jag har själv varit både lärare och skolledare och begreppet ”det pedagogiska ledarskapet” har alltid kittlat min nyfikenhet. När man i samband med rektorslyftet för tio år sedan började tala om det cirkulerade flera och otydliga definitioner.

Med sin bok vill Katarina Ståhlkrantz bidra till en fördjupad kunskap i ämnet.

– I dag pratar man inte längre om att rektor ensam ska axla hela ansvaret. I stället lyfter man fram det fördelade och distribuerade pedagogiska ledarskapet där rektor skapar förutsättningar för sina medarbetares, förskolebarns och skolelevers lärande.

Hur väl fungerar det?

– Kanske börjar arbetet med att skapa förutsättningar för det distribuerade ledarskapet, och att följa upp det, ta så mycket tid att vi snart är tillbaka i en situation där rektor tvingas agera byråkrat och administratör.

Katarina Ståhlkrantz konstaterar att synen på rektorsämbetet skiftar ungefär vart tionde år.

– Nu talar man mycket om tilllitsbaserad styrning och ledning — en reaktion mot new public management, som till stor del handlade om ansvarsutkrävande och kontroll. Även om det än så länge inte syns så tydligt i den utbildningspolitiska diskursen så har många organisationer och kommuner infört den typen av tillitsbaserad styrning.

Under pandemin har skolan hamnat i fokus. Utbildning och skolans roll som samhällsfunktion har blivit tydliga.

– Jag hoppas att det kan bidra till en höjd status och legitimitet för rektorsjobbet.

Torbjörn Tenfält

Illustration: Maria Hergueta


Artikeln är publicerad i Skolporten nummer 4/2021 – ute nu!

Skolporten omslag nr 4 2021

Skolporten nr 4 2021.

Tema: ATT VÄNDA EN SKOLA

Inte redan prenumerant? Missa inte kampanjpriset:

2 nr av Skolporten för prova-på-priset 99 kr!

Sidan publicerades 2021-10-05 22:19 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Dåliga förutsättningar för rektorer att utveckla skolan

Skolförvaltningars krav på snabba förändringar skapar press hos rektorer att kunna visa på resultat. Då är det lätt att fokusera på driftsfrågor, eftersom det är ett område där det blir tydligt att man har gjort något. Konsekvensen blir att utvecklingsarbetet hamnar i kläm, menar forskaren Jaana Nehez.

Rektorer vill vara pedagogiska ledare

Rektorer har en god självinsikt och kan beskriva hur de är som ledare. Det visar Siv Saarukka som utforskat rektorers ledarskap ur ett personperspektiv.

Krönika: Rektor som flaskhals?

Ett problem med alla förekommande förväntningar är att rektor tydligt pekas ut som ansvarig. Det är lätt att uppfatta – särskilt för den oerfarne rektorn – att du måste ta dig an situationen själv, skriver Martin Rogberg, organisations- och ledarskapsforskare, som har ett enkelt råd.

Aktuella boktips för lärare i fritidshem

Sommarledigheten ska vara en tid för avkoppling, men det kan ändå finnas tillfällen att läsa en inspirerande bok inför höstens jobbtillvaro. Ur bokfloden har vi bland annat fiskat upp böcker om didaktik och att leda sina kollegor.

Säkerhet och krisberedskap vid ett förändrat omvärldsläge

Förskolan och skolan är en samhällsviktig verksamhet och det är viktigt att den, så långt det är möjligt, pågår som vanligt vid olika typer av kriser. Här finns information om hur du kan förbereda din verksamhet vid olika händelser av kris.

Tidiga insatser för att öka läsförmågan viktigt för elever med svenska som andraspråk

En betydligt högre andel av de elever som följer kursplanen i svenska som andraspråk har behov av tidiga insatser för att kunna utveckla god läsförmåga, jämfört med elever som följer kursplanen i svenska. Det visar en ny studie från Linnéuniversitetet med 46 000 elever på lågstadiet. Eleverna behöver systematisk undervisning i såväl avkodning och ordkunskap som läsförståelse.

Leka med en kompis roligare än Youtube

Alla förskolor ska arbeta med digitala verktyg, men hur det ska gå till finns inga klara regler om. Samtidigt säger WHO att riktigt små barn inte ska använda digitala medier. Vad säger forskningen och vad säger barnen själva?

Tonåringars sömnproblem måste tas på allvar

Att somna lugnt och sova gott är ingen självklarhet. Många människor, och i synnerhet många tonåringar, ligger klarvakna under dygnets mörka timmar. Doktorand Gita Hedin menar att vi måste prata mer med ungdomar om sömn, och om hur vi på bästa sätt kan stödja dem att sova bättre.

”Det är inte du, det är organisationen”

”Vi kommer inte runt den ökade stressen genom att skicka första linjen-chefen på kurs. Vi måste skifta perspektiv från chefen själv, det handlar om att rigga organisationen”, säger Annika Härenstam, professor i arbetsvetenskap.

Elever navigerar mellan undervisning och sociala medier i klassrummet

Elever som har sina smarttelefoner påslagna under lektionstid anstränger sig aktivt för att anpassa funktionerna i applikationerna och sättet de använder dem på till den pågående undervisningen. Applikationerna blir en del av klassrummet då eleverna använder dem för att kommunicera med varandra under lektionstid. Det är slutsatserna av en unik undersökning vid Åbo Akademi som fokuserade på användningen av applikationen Snapchat.

Hanna Sjögren: Är föräldrars skolval förenligt med barns rätt att möta en mångfald elever?

Barnkonventionen har blivit svensk lag, men i det svenska skolsystemet finns flera värdemässiga krockar inbyggda. Ett exempel är föräldrars rätt att välja skola, vilket har bidragit till skolsegregationen, skriver Hanna Sjögren, lärare och forskare vid Malmö universitet.

Därför trodde ingen på videon där Zelenskyj gav upp

I mars i år hände något som informationsexperter och medieanalytiker länge varnat för. Ett videoklipp dök upp på internet där Ukrainas president uppmanade sina landsmän att lägga ner sina vapen. Det var inte presidenten som talade, det var en deepfake.

Forskaren vid Mittuniversitet i Sundsvall: Detta fick eleverna tillbaka till skolan

Vad är det som gör att en elev som älskat att gå i skolan slutar att göra det? För första gången har en svensk studie tagit reda på hur elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar upplever omfattande och lång skolfrånvaro.

Mycket kvar för att personer med hörselnedsättning ska känna sig inkluderade

Många miljöer är dåligt anpassade för personer med hörselnedsättning. Det gäller bland annat skolor och sociala miljöer. De som bestämmer borde tänka mer på att anpassa miljöer för personer med hörselnedsättning. (s.10-12)

”Barn behöver språklig komplexitet”

Förskollärarens eget språkande är det främsta pedagogiska redskapet för att höja barnens språkliga nivå. Det handlar om så mycket mer än att bara vara pratsam, skriver logopeden Karolina Larsson.

Verktyg ger bättre lärmiljö för barn med autism

Psykologen Hampus Bejnö vid Specialpedagogiska institutionen, Stockholms universitet har i sin avhandling undersökt om det går att översätta och anpassa instrumentet APERS till svenska förhållanden, just för att förbättra lärmiljön i förskolan för barn med autism. (s.13)

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
TEMA: Yrkesutbildning
  Skolportens magasin nr 3/2022.

TEMA: Yrkesutbildning

INTERVJU: Läraren och författaren Maria Wiman är väldigt engagerad i skoldebatten. Men hon trivs bäst när hon undervisar. TEMA: Yrkesutbildning i förändring. 

Läs mer och prenumerera här!
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
Ny metod utvecklar förståelse i matematik

Barn som redan i förskoleåldern utvecklar en djupare förståelse av tal blir bättre på matematik än de barn som lär sig genom att räkna fram- och baklänges ett steg i taget. Det visar forskning vid Göteborgs universitet som också prövat ut olika metoder för undervisning i matematik.

Boktips: Kreativa anpassningar

Specialpedagogen Veronica Ferm har läst en ny antologi om specialpedagogik i förskolan som vidgar begreppen om bemötande och bedömning av yngre barn.

Allt om specialpedagogik i förskolan

Maria Ohlsson, själv specialpedagog, har skrivit en heltäckande bok om specialpedagogiska förhållningssätt och metoder i förskolan.

What role does social media use play in the youth mental health crisis? Researchers are trying to find out

Content, context and individual factors contribute to the effects of social media use, says research scientist David Bickham. While data shows potential harm from social media use, emerging research shows potential positive effects, and Bickham points out that there is a difference between the effects of watching TikTok videos and sending a direct message to a friend.

Psychological theory may help boost student engagement

A psychological theory developed in the 1970s and 1980s may hold the answer to engaging students in classroom lessons. Erika Patall, associate professor of education and psychology, says research supports the theory as a teaching strategy focused on autonomy, competence and relatedness.