Forskning

Rektors pedagogiska ledarskap

Illustration: Maria Hergueta

Hur kan rektor och skolledare navigera mellan de olika och ibland motstridiga krav och förväntningar som ställs på pedagogiska ledare? Det är en av de frågor som Katarina Ståhlkrantz söker svar på i sin nya bok Pedagogiskt ledarskap för rektor och skolledare (Gleerups 2021).

– Rektorer har för lite tid och för dåliga förutsättningar för gemensamt erfarenhetsutbyte och professionsutveckling. Jag hoppas att boken kan bidra där.

Katarina Ståhlkrantz är lektor i pedagogik vid institutionen för didaktik och lärares praktik vid Linnéuniversitetet i Växjö. Boken bygger på hennes avhandling Rektors pedagogiska ledarskap: en kritisk policyanalys, som utsågs till Skolportens favorit år 2019. Skolportens lärarpanel tyckte att avhandlingen bidrog till att stärka de yrkesverksammas professionalisering.

Varför blev du intresserad av det pedagogiska ledarskapet?

– Jag har själv varit både lärare och skolledare och begreppet ”det pedagogiska ledarskapet” har alltid kittlat min nyfikenhet. När man i samband med rektorslyftet för tio år sedan började tala om det cirkulerade flera och otydliga definitioner.

Med sin bok vill Katarina Ståhlkrantz bidra till en fördjupad kunskap i ämnet.

– I dag pratar man inte längre om att rektor ensam ska axla hela ansvaret. I stället lyfter man fram det fördelade och distribuerade pedagogiska ledarskapet där rektor skapar förutsättningar för sina medarbetares, förskolebarns och skolelevers lärande.

Hur väl fungerar det?

– Kanske börjar arbetet med att skapa förutsättningar för det distribuerade ledarskapet, och att följa upp det, ta så mycket tid att vi snart är tillbaka i en situation där rektor tvingas agera byråkrat och administratör.

Katarina Ståhlkrantz konstaterar att synen på rektorsämbetet skiftar ungefär vart tionde år.

– Nu talar man mycket om tilllitsbaserad styrning och ledning — en reaktion mot new public management, som till stor del handlade om ansvarsutkrävande och kontroll. Även om det än så länge inte syns så tydligt i den utbildningspolitiska diskursen så har många organisationer och kommuner infört den typen av tillitsbaserad styrning.

Under pandemin har skolan hamnat i fokus. Utbildning och skolans roll som samhällsfunktion har blivit tydliga.

– Jag hoppas att det kan bidra till en höjd status och legitimitet för rektorsjobbet.

Torbjörn Tenfält

Illustration: Maria Hergueta

Artikeln är publicerad i Skolporten nummer 4/2021 – ute nu!

Skolporten nr 4 2021.

Tema: ATT VÄNDA EN SKOLA

Inte redan prenumerant? Missa inte kampanjpriset:

2 nr av Skolporten för prova-på-priset 99 kr!

Prenumerera

Sidan publicerades 2021-10-05 22:19 av Moa Duvarci Engman

Relaterat

Dåliga förutsättningar för rektorer att utveckla skolan

Skolförvaltningars krav på snabba förändringar skapar press hos rektorer att kunna visa på resultat. Då är det lätt att fokusera på driftsfrågor, eftersom det är ett område där det blir tydligt att man har gjort något. Konsekvensen blir att utvecklingsarbetet hamnar i kläm, menar forskaren Jaana Nehez.

Intervju

Rektorer vill vara pedagogiska ledare

Rektorer har en god självinsikt och kan beskriva hur de är som ledare. Det visar Siv Saarukka som utforskat rektorers ledarskap ur ett personperspektiv.

Intervju

Krönika: Rektor som flaskhals?

Ett problem med alla förekommande förväntningar är att rektor tydligt pekas ut som ansvarig. Det är lätt att uppfatta – särskilt för den oerfarne rektorn – att du måste ta dig an situationen själv, skriver Martin Rogberg, organisations- och ledarskapsforskare, som har ett enkelt råd.

Forskning

Forskning: Så ser rektorer på att anställa nyanlända lärare

Rektorer värderar nyanlända lärares flerspråkighet och deras förmåga att agera brobyggare mellan elever, kollegor och föräldrar men är oroade över vissa aspekter, som ifall lärarnas undervisningskompetens är överförbar till en svensk kontext. Det visar en ny forskningsrapport.

Forskning

De som skolkar från skolidrotten är mer missnöjda med sina kroppar

Var tredje barn i årskurs 6 har någon gång skolkat från skolidrotten. De som skolkar är mer missnöjda med sina kroppar och mer oroade för hur andra uppfattar dem. Det visar en studie från Göteborgs universitet. Att förstå barns förhållningssätt till den egna kroppen är viktigt för att öka deltagandet i skolidrotten.

Forskning

Förskolelärare får stöd i att lära barn om hållbarhet

Mänskligheten står inför hot. De som är barn idag kommer att behöva bidra till lösningar när de blir vuxna, men riskerar också att gripas av hopplöshet inför framtiden. Hur pratar man med barnen om det här? Forskare har nu tagit fram ett stöd för att hjälpa förskollärare att gripa sig an det svåra ämnet.

Forskning

Utredning av en elevs behov av särskilt stöd

När en elev kan vara i behov av särskilt stöd ska skolan göra en utredning. Syftet med en sådan utredning är att bedöma om eleven är i behov av särskilt stöd eller inte. Utredningen ska också ge underlag för att förstå vilka särskilda stödåtgärder skolan behöver sätta in för eleven.

Forskning

Forskaren: Våga utmana kollegornas åsikter

På ett och samma fritidshem kan det kollegiala samtalet se helt annorlunda ut i det ena arbetslaget jämfört med det andra, konstaterar Sanna Hedrén i sin avhandling. Här är några av hennes tips för att göra samtalen så bra som möjligt.

Forskning

Hon forskar om skolledares politiska engagemang

I forskningsprojektet Skola i samhället studeras rektorer, lärare och elever som ägnar sig åt politisk aktivism kopplat till skolan. ”Vi började fundera på vad det är som gör att man lämnar tjänstemannarollen, och blir aktivist”, säger Eva Reimers, Göteborgs universitet.

Forskning

Träna elevernas motivation – ”Värt att kämpa”

Motivation är lite som kondition – en färskvara som kräver ständig träning. ”Men det är värt att kämpa. Motivation är en nyckel för att kunna äga undervisningen”, säger lärarna och författarna Karin Boberg och Anna Sterlinger Ahlring.

Forskning

Tellusgatans förskola tar tillvara barnens alla språk

På Tellusgatans förskola har pedagogerna fått nya perspektiv på sin språkutvecklande undervisning. Idag får barnen använda alla sina språk som resurs i lärandet, vilket gjort dem mer aktiva och delaktiga i undervisningen. ”Jag bemöter barnens olika språk på ett mer professionellt sätt nu. Barnet ska få prata sitt starkaste språk när det inte fungerar att använda svenska”, säger Martha Petridou, förskollärare.

Forskning

Dumma virus – när barn ritar pandemin

Hosta, isolering och dödsfall. Men också drömmar om att träffa sina far- och morföräldrar igen. Ja allt det här har forskare från Uppsala universitet kunnat se i en ny studie, där de analyserat barns teckningar, gjorda under pandemin.

Forskning

Forskaren upptäckte barnens språkbeteende av en slump

Att förskolebarn använder engelska som lekspråk är mycket vanligare i mångkulturella områden, enligt en ny studie. På de undersökta förskolorna är det främst när pedagogerna inte deltar i leken som barnen växlar över till engelska.  

Forskning

Ett öppet klassrumsklimat är viktigt för elevers demokratilärande

Ett öppet klassrumsklimat där elever bjuds in att fråga, diskutera och komma med synpunkter på ämnesinnehållet är det i särklass viktigaste för att skapa förutsättningar för demokratilärande – oavsett skolämne. Det säger forskare som var med och tog fram Skolforskningsinstitutets forskningssammanställning.

Forskning

En medicin för bra för att vara sann

Varför leker barn? För att de vill och tycker att det är roligt. Gott så – men vinsterna är så många fler. Leken är helt avgörande för barnets utveckling. Det skriver Petter Iwarsson, legitimerad psykoterapeut och socialpedagog.