Dela:

Resultatdialog 2012 – Forskning för hjärna, lärande och praktik

Forskare inom utbildningsvetenskap efterfrågas allt mer, sa Sigbrit Franke, ordförande i UVK, när hon invigde Vetenskapsrådets Resultatdialog 2012.
– Det är tydligt inom områdena hjärna, lärande och praktik.

Syftet med konferensen är att presentera aktuell forskning inom utbildningsvetenskap, och att fungera som en mötesplats för alla som är intresserade av utbildningsvetenskaplig forskning.
En nyhet i årets Resultatdialog var att seminarierna leddes av lärare från Stockholm med eller på väg mot licentiatexamen.
– En trevlig interaktion mellan praktiken och akademin, kommenterar Elisabet Nihlfors, huvudsekreterare i Vetenskapsrådets utbildningsvetenskapliga kommitté, UVK.

Niklas Pramling

Niklas Pramling har forskat om metaforer i förskolan.

Forskningsprojekten presenterades i tre olika temablock beroende på inriktning: Högre utbildning, barn samt hälsa och social interaktion.
Från Göteborgs universitet kom Niklas Pramling för att presentera sitt projekt ”Metaforik och andra former av figurativt språk i kommunikation mellan barn och lärare i naturorienterande aktiviteter”. Han har studerat hur elever och lärare i förskolan och skolans första år använder metaforer och annat figurativt språk i lärandet av grundläggande naturkunskap. Han har särskilt intresserat sig för antropomorfism, som innebär att tala om något icke-mänskligt i mänskliga termer, till exempel om djur. Tidigare har uppfattningen varit att barn använder detta språkbruk på grund av intellektuell omognad. Men Niklas Pramlings forskning visar att det är lärarna som för in detta sätt att tala. Antingen anpassar sig barnen till det, eller motsätter sig det och tycker det är konstigt, till exempel att gråsuggan i stubben skulle behöva vinterstövlar.
– Det är inte alltid av godo att tala på det sättet. Frågan är vart det leder. Kommer man till naturen i samtalet eller stannar man hos människan? sa han.

Professor Inger Wistedt, Stockholms universitet, presenterade projektet ”Pedagogik för elever med förmåga och fallenhet för matematik i en skola för alla”. Syftet har varit att undersöka hur matematiska förmågor kommer till uttryck, kommuniceras och värderas i skolans praktik.
– Förmågor utvecklas i en miljö som tar dem i anspråk, framhöll hon och påpekade vikten av att barn med särskilda förmågor får stöd att utvecklas i skolan.
– Vi kan inte lita på att de får det hemifrån. Då får vi en segregerad skola.
I projektet har forskarna sett många goda exempel på hur pedagogiken kan utvecklas för att möta barnens behov av extra stöd. I så kallade klustergrupper kan barn från olika klasser samlas och ges berikande uppgifter. Barnen kan också få individuellt stöd av en mentor. En vanlig åtgärd för lite äldre elever är att låta dem accelerera framåt i läroboken.
– Acceleration är bara motiverad om man använder tiden till fördjupning. Att låta eleverna ränna iväg i böckerna är ingen utveckling av förmågorna, sa Inger Wistedt.
Med projektet ”Språken, skolan, samhället” visade fyra forskare från Uppsala universitet att talet om språkens kris i skolan är överskattat.
– Andelen elever som får slutbetyg i B-språk är stabil över tid, från 1990-talet och framåt. Det finns inga förändringar att spåra, sa doktoranden Emil Bertilsson.
Det är i relationerna mellan de moderna språken det skett en påtaglig förändring.
– Tyskan har tappat och spanskan har ökat i grundskolan. 1994 valde 80 procent tyska som B-språk. De senaste tio åren har den siffran legat klart under 30 procent, sa han.

Det var åttonde året i rad som Vetenskapsrådet arrangerade Resultatdialog. Under konferensen slutredovisades 26 utbildningsvetenskapliga forskningsprojekt. Klicka här för att komma till de medverkande projekten i Resultatdialog 2012.

Gunilla Nordin

Foto: Moa Duvarci Engman

Sidan publicerades 2012-10-16 22:49 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2012-10-19 14:52 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Peter Honeth: ”Forskning behöver vara praxisnära”

En fortsatt satsning på forskarskolor i kombination med de karriärtjänster som nu införs, samt pengar till en systematisk spridning av forskningen. Det är det centrala för utbildningsvetenskapens del i forskningspropositionen, enligt statssekreterare Peter Honeth.

Fria skolvalet orsak till elevers försämrade resultat

De ökade klyftorna mellan svenska skolor är en av förklaringarna till elevers sjunkande kunskapsresultat, visar en ny studie. – Vi kan se att skolsegregationen får en kunskapsmässig betydelse, säger Anders Jakobsson, professor vid Malmö högskola.

Kvalitet i yrkesutbildning – Stödmaterial till systematiskt kvalitetsarbete för gymnasial yrkesutbildning

Denna broschyr är ett stöd och inspiration för gymnasieskolor, gymnasiesärskolor och för utbildningsanordnare inom kommunal vuxenutbildning i det systematiska kvalitetsarbetet för yrkesutbildningen. Skolverket och de nationella programråden har arbetat fram detta stöd tillsammans för att bidra till att stärka kvaliteten i yrkesutbildningen. (pdf)

Forskningutblick: Erfarenheter från sex- och relations­undervisning i särskolan

Forskare från Lunds universitet har intervjuat lärare och annan skolpersonal som arbetar inom särskolor, för att ta reda på mer om hur de arbetar med sex- och relationsundervisning. Resultaten i studien visade att personalen ser det som en utmaning när de arbetar med sex och relationer i särskolan.

Ledare: Om några år vet vi mer…

Forskning om hur coronapandemin har påverkat utbildningskvalitén, elevresultaten och elevhälsan är i full gång. På Skolporten kommer vi att bevaka de resultaten lika systematiskt som vi gör med all forskning om förskola och skola.

Så skapar elever mening av fiktion i litteratur och film

Att läsa skönlitteratur har länge varit en självklar del av svenskundervisningen, filmens roll har däremot varit oklar. Hur skapar elever mening av fiktion i de två medierna? Det har Simon Wessbo studerat i sin doktorsavhandling.

Autism och adhd vanligt hos barn med Cerebral Pares

Autism och adhd är också vanligt vid CP. I en avhandling från Göteborgs universitet har Magnus Påhlman undersökt en hel population av barn med CP för att se hur vanligt det är att de även har adhd eller autism. (s.2)

Att plugga till musik försämrar kreativiteten väsentligt

Den spridda uppfattningen att musik ökar kreativiteten punkteras av forskare från Högskolan i Gävle och två universitet i England som säger att den har motsatt effekt.

Forskningsutblick: Elevers syn på användning av digitala verktyg i skolan

Syftet med denna studie har varit att utforska högstadieelevers syn på, och erfarenheter av, att använda digitala verktyg främst, men inte bara, i utbildningen. Eleverna uppskattar att använda digitala verktyg. De uppskattar också möjligheten att påverka arbetet i klassrummet och upplever att deras eget lärande ökar när de kan använda digitala verktyg.

Alternativ till prao

Hur kan skolan arbeta med prao när arbetslivet inte kan ta emot elever?  Det är en fråga som många skolor ställer sig i spåren av Coronapandemin.Ung Företagsamhet har därför arbetat fram konceptet Digital Prao som förslag på ett alternativt praoupplägg, om det skulle vara så att ordinarie prao inte går att genomföra i länets kommuner i vår.

Lärare har en nyckelroll för att utveckla elevers källkritik

Skolan har ett viktigt uppdrag att stärka elevers kritiska tänkande. I takt med skolans digitalisering finns det även behov av att stärka elevers källkritik i mötet med olika typer av digital information. Lärare i samhällskunskap har en speciellt viktig uppgift i arbetet med elevers kritiska tänkande och källkritik i relation till samhällsfrågor.

Skolan och covid-19: del 13

En upptäckt med distansundervisning är att en del elever som har haft det svårt att redovisa i stor grupp nu klarar det utmärkt när man sitter vid datorn, skriver Helena Landahl, gymnasielärare i svenska och samhällskunskap, Haninge kommun.

Från forskning till färdigt läromedel med mer lärarstöd

Ny svensk forskning kring läromedel i matematik har gett tydliga resultat: Forskningsbaserade läromedel ger bättre elevresultat – i kombination med mer aktiva lärare. Forskningsgruppen leds av Andreas Ryve.

Ris och ros till svenska som andraspråk

Elever som läser svenska som andraspråk är kluvna till ämnet. Å ena sidan upplever de att de får en stämpel som invandrare trots att de kan vara födda i Sverige och har svenska som vardagsspråk. Å andra sidan är de medvetna om att bättre kunskaper ger högre betyg vilket ökar deras chanserna till en bättre framtid, visar en ny avhandling.

Avhandling om lek utanför skolan i digitala gemenskaper utsedd till Skolportens favorit

Digitaliseringen har förändrat barns lek. Många barns lärande i leken sker i en hybrid verklighet, där det fysiska och det digitala är så sammanflätat att det inte längre är fruktbart att separera dem. Det konstaterar Marina Wernholm som forskat om lek utanför skolan i digitala gemenskaper. Nu har hennes avhandling valts till favorit av Skolportens lärarpanel.

Kvalitet i yrkesutbildning – Stödmaterial till systematiskt kvalitetsarbete för gymnasial yrkesutbildning

Denna broschyr är ett stöd och inspiration för gymnasieskolor, gymnasiesärskolor och för utbildningsanordnare inom kommunal vuxenutbildning i det systematiska kvalitetsarbetet för yrkesutbildningen. Skolverket och de nationella programråden har arbetat fram detta stöd tillsammans för att bidra till att stärka kvaliteten i yrkesutbildningen. (pdf)

Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
Nytt nr ute nu!

Nytt nr ute nu!

Intervju: Mer läsning lyfter eleverna i alla ämnen i skolan – inte bara i svenska. Möt Jenny Edvardsson! Stort tema: Skolmisslyckanden.

Läs mer och prenumerera här!
Kommande disputationer
5 mest lästa på FoU
Karin Berg: Bortsorterade barn och möjligheter

Om vi vill att skolan ska verka kompensatoriskt måste vi sluta upp med att från ung ålder sortera barn efter tidigt visade förmågor, skriver Skolportens krönikör Karin Berg.

Skolporten samlar pedagogisk forskning

I årets upplaga av Pedagogisk forskning presenterar vi samtliga avhandlingar under det gångna året inom forskningsområdet skolan och förskola. Läs hela bilagan digitalt utan kostnad!

Ledningsteam ger trygghet

Ett ledningsteam med fyra personer för mellan tre och sex förskolor och en platsansvarig på varje förskola. Så jobbar friskolan Pysslingen Förskolor för att underlätta för sina förskolerektorer.

Nytt statsbidrag främjar forskning på arbetstid

Nu öppnas möjligheten för lärare att på arbetstid kunna bedriva praktiknära forskning och utveckling.

Matematik kombineret med basketball øger skolebørns lyst til at lære

Når matematik bliver integreret i idrætsundervisningen, stiger elevernes motivation, viser nyt dansk studie, som skal inspirere lærere til at kombinere faglighed med bevægelse.