Dela:

Risk för negativ spiral

Illustration: Maria Hergueta

Illustration: Maria Hergueta

Rektorerna på högstadiet varnar för att de inte kan erbjuda alla elever en utbildning med hög kvalitet. Socioekonomiska skillnader leder till ökad segregation och att de kommunala skolorna får dra det tyngsta lasset.

Det framgår av rapporten En alltmer uppdelad skola som Lärarnas Riksförbund och Sveriges Skolledarförbund tagit fram i samarbete med LO.

Nästan 700 rektorer i både kommunala och fristående skolor har svarat på frågor om huruvida de kan bedriva en högkvalitativ verksamhet. Resultatet är nedslående. Enligt rapporten har Sverige inte lyckats åstadkomma en likvärdig skola.

– Det är tydligt att skolor i utsatta områden inte får tillräckligt med resurser för att klara de utmaningar de har, säger Matz Nilsson, förbundsordförande i Sveriges Skolledarförbund.

Han pekar på risken för en negativ spiral, där skolor i socioekonomiskt svaga områden får allt svårare att rekrytera kvalificerade lärare och skolledare.

– Sverige har Europas största omsättningstakt på rektorer och omsättningen är störst där vi behöver stabiliteten som allra mest.

Matz Nilsson efterlyser en ny nationell finansieringsmodell som ger rektorerna de resurser de behöver.

– Erfarenhet och kompetens måste komma till de skolor där eleverna har störst behov. Så länge elever med svaga förutsättningar samlas på en skola, och elever med bättre förutsättningar på en annan, kommer segregationen att öka.

När rapporten beskriver socioekonomiska skillnader jämförs föräldrar som har och inte har eftergymnasial utbildning. Eleverna på var tredje kommunal skola har föräldrar med mycket svag utbildningsbakgrund. Varannan friskola har däremot ett mycket gynnsamt underlag med elever från studiestarka hem.

– En mer finmaskig undersökning skulle visa ännu större uppdelning. Varken friskolor eller kommunala skolor har homogena grupper. Föräldrar med eftergymnasial utbildning är inte heller en homogen grupp, säger Petter Sandgren, forskare vid Institutionen för pedagogik och didaktik vid Stockholms universitet.

I början av september presenterade Skolinspektionen en granskning av 28 grundskolor, som under tio år haft en hög andel elever som inte nått godkända betyg i alla ämnen. En slutsats i den rapporten är att huvudmännen sällan genomför riktade insatser för att vända en utveckling med låga resultat.

Mycket handlar om brist på resurser, menar Petter Sandgren.

– Om man jobbar som rektor på en utsatt skola upplever man ofta att det inte finns tid att bedriva systematiskt kvalitetsarbete. Det pågår ständigt bränder att släcka.

Torbjörn Tenfält

Illustration: Maria Hergueta


Artikeln är publicerad i Skolporten nummer 5/2021 – ute nu!

Skolporten nr 5 2021 liten

Skolporten nr 5 2021.

Tema: DEMOKRATI

Inte redan prenumerant? Missa inte kampanjpriset:

2 nr av Skolporten för prova-på-priset 99 kr!

Sidan publicerades 2021-11-02 13:49 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Rektor i fokus Webbkonferens

Ta del av föreläsningar om bland annat kommunikativt ledarskap, skolans juridifiering och lärardriven skolutveckling! Välj om du vill delta på plats i Stockholm den 31 januari-1 februari 2022 eller digitalt!

Skolbibliotek Webbkonferens

Välkommen till Skolportens årliga konferens för sig som arbetar med eller i skolbibliotek från förskoleklass till gymnasiet. Här presenteras den senaste forskningen och du får praktiska verktyg för verksamheten. Bjud med din rektor på webbkonferenser utan kostnad!

Rektors pedagogiska ledarskap

Hur kan rektor navigera mellan de olika och ibland motstridiga krav och förväntningar som ställs på pedagogiska ledare? Det är något som forskaren Katarina Ståhlkrantz undersöker i sin bok om pedagogiskt ledarskap.

Att vända en skola

Stora satsningar har gjorts på riktade insatser till utsatta skolor, och fler kan vara på väg. Nu börjar forskarna kunna dra slutsatser om vad som fungerar. Läs ett utdrag ur temat Att vända en skola i nya numret av Skolportens magasin!

Forskaren fick fritidshemmet att tänka nytt

Lärarna i fritidshem på Sisjöskolan i Göteborg fick hjälp av en forskare att utvärdera sin verksamhet på ett sätt som passar fritidshemmet. Dialog med eleverna och tid för gemensam reflektion är två viktiga delar i modellen.

”Antisemitism frånvarande i studierna om Förintelsen”

En av de allra viktigaste slutsatserna som vi kan dra, är att det inom utbildningsvetenskaplig forskning finns ett svagt intresse för att studera hur undervisning kan motverka antisemitism. Dessutom visar det sig att undervisning om Förintelsen vanligtvis fokuserar helt andra frågor och samhälleliga problem än just antisemitism, skriver Christer Mattson, Segerstedtinstitutet, m.fl.

Personliga möten på schemat på Malmö Borgarskola

Hur blir vi till som individer? Hur formar samhälle och familj oss? Gymnasielärarna Ida Jennfors och Kenneth Jansson lät sina elever undersöka det genom att träffa vuxna kursdeltagare från Hyllie Park folkhögskola. Det ledde till gripande samtal om hur olika liv man kan leva i en och samma stad.

Så väljer Helsingborgsskolan verktyg

När Högastensskolan i Helsingborg ska välja nya, digitala, verktyg deltar elever, lärare, rektor och ikt-medarbetare Christoffer Carlson i utvärderingen. Kraven är höga och alla ska vara nöjda för att provperioden ska leda till ett kommunabonnemang. Utöver nya lösningar för klassrummet vill skolan också synas mer digitalt, och har bland annat därför precis startat en podcast.

Här vill eleverna bryta normerna på skolan

Värdegrundsarbetet på Värner Rydénskolan ledde till elevgruppen A.L.V – Allas lika värde. Med diskussioner om normer och rättigheter har eleverna lyckats visa att det är coolt att stå upp för varandra.

Meningsfull fritid, utveckling och lärande i fritidshem

Denna systematiska översikt sammanställer forskning om hur lärare kan erbjuda elever en meningsfull fritid och främja deras utveckling och lärande i fritidshem. Översikten har som syfte att ge lärare forskningsbaserad kunskap om olika förhållnings­ och arbetssätt som skapar förutsättningar för elevers meningsfulla fritid och utveckling och lärande (pdf).

Musikundervisning i skolan

Översikten avser att sammanställa forskning som kan ge lärare kunskap om hur de i samspel och kommunikation kan stödja elever i undervisningen på sätt som skapar goda förutsättningar för elevers lärande i musik.

Lustfyllt lärande?

Vi diskuterar relationen mellan spel och spelifiering, och varför det är viktigt att ha koll på begreppen. Vi tar även upp olika typer av spelifieringsmoment som belöning och tävling, lärarens roll, och vilka moraliska dilemman man kan stöta på.

Svenska som andraspråk – ett behovsprövat ämne

Ta del av hur man kan få reda på om en elev behöver undervisning utifrån ämnet svenska som andraspråk. Du får också veta hur en behovsprövning kan gå till. Materialet ger stöd i hur man kan organisera så att elever utvecklar det svenska språket mot en avancerad nivå.

Vilka lärdomar tar gymnasieskolan med sig från pandemin?

Hur fungerade den nätbaserade undervisningen under pandemin och vilka lärdomar tar skolledare och lärare på gymnasieskolan med sig in i det nya normalläget? Blir allt ungefär som det var före mars 2020 – eller finns det skäl att tänka i andra banor? Chefen för verksamhetsutveckling på Stadsmissionens skolstiftelse samt rektor och ett lärarlag på Grillska gymnasiet i Västerås delar med sig av sina tankar och erfarenheter.

Lika värde – Elevens rätt till stöd

För att kunna ge elever det stöd de behöver i sitt lärande behövs samarbete. I det här numret av Specialpedagogiska skolmyndighetens tidning Lika värde kan du läsa om samarbete inom grundskolan för att ge elever stöd tidigt och för att öka den språkliga tillgängligheten.

Förenklad betygsskala införs i tre skolformsdelar i komvux

Den 1 januari 2022 börjar en förenklad betygsskala att gälla inom komvux på grundläggande nivå, komvux som särskild utbildning på grundläggande nivå och komvux i svenska för invandrare (sfi). Här hittar du övergripande information om förändringarna.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
Nytt nr ute 25 oktober!

Nytt nr ute 25 oktober!

INTERVJU: Inti Chavez Perez tog steget från journalist till sexualupplysare och jämställdhetsexpert. Han lovordar läroplanens nya tydlighet i kunskapsområdet sexualitet, samtycke och relationer.

Läs mer!
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Kommande disputationer
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
Forskare: Så blir fysiken tillgänglig för fler

En bra fysiklärare öppnar sina elevers ögon och vägleder dem till nya upplevelser i ämnet. På det sättet kan man få fler elever utan akademisk bakgrund att fortsätta till högskolan, menar Anna Danielsson, forskare vid Stockholms universitet.

Instrument för att utveckla lärmiljön i förskolan för barn med autism

I Sverige går de flesta barn i förskola, även de med autism. Forskning pekar mot att lärmiljön sällan är anpassad för dem. Det innebär att deras möjligheter till lärande, delaktighet och inkludering begränsas.

Ny rapport visar att barn och ungdomar inte får stöd för depression och ångest

Psykisk ohälsa bland barn och unga är en viktig samhällsfråga. Både självrapporterade psykiska besvär och vården av dessa har ökat kraftigt. Trots det är det fortfarande många som inte söker och får vård för depression och ångest. Det är en av slutsatserna i en ny rapport från Forte.

How school leaders can support enhanced rigor in instruction

With the right guidance, teachers can promote students’ independence in the pursuit of challenging goals.

Building a whole child wellness team

Strategies for combining physical, nutritional, and mental health goals in the early grades to improve student engagement and productivity.