Dela:

Risk för negativ spiral

Illustration: Maria Hergueta

Illustration: Maria Hergueta

Rektorerna på högstadiet varnar för att de inte kan erbjuda alla elever en utbildning med hög kvalitet. Socioekonomiska skillnader leder till ökad segregation och att de kommunala skolorna får dra det tyngsta lasset.

Det framgår av rapporten En alltmer uppdelad skola som Lärarnas Riksförbund och Sveriges Skolledarförbund tagit fram i samarbete med LO.

Nästan 700 rektorer i både kommunala och fristående skolor har svarat på frågor om huruvida de kan bedriva en högkvalitativ verksamhet. Resultatet är nedslående. Enligt rapporten har Sverige inte lyckats åstadkomma en likvärdig skola.

– Det är tydligt att skolor i utsatta områden inte får tillräckligt med resurser för att klara de utmaningar de har, säger Matz Nilsson, förbundsordförande i Sveriges Skolledarförbund.

Han pekar på risken för en negativ spiral, där skolor i socioekonomiskt svaga områden får allt svårare att rekrytera kvalificerade lärare och skolledare.

– Sverige har Europas största omsättningstakt på rektorer och omsättningen är störst där vi behöver stabiliteten som allra mest.

Matz Nilsson efterlyser en ny nationell finansieringsmodell som ger rektorerna de resurser de behöver.

– Erfarenhet och kompetens måste komma till de skolor där eleverna har störst behov. Så länge elever med svaga förutsättningar samlas på en skola, och elever med bättre förutsättningar på en annan, kommer segregationen att öka.

När rapporten beskriver socioekonomiska skillnader jämförs föräldrar som har och inte har eftergymnasial utbildning. Eleverna på var tredje kommunal skola har föräldrar med mycket svag utbildningsbakgrund. Varannan friskola har däremot ett mycket gynnsamt underlag med elever från studiestarka hem.

– En mer finmaskig undersökning skulle visa ännu större uppdelning. Varken friskolor eller kommunala skolor har homogena grupper. Föräldrar med eftergymnasial utbildning är inte heller en homogen grupp, säger Petter Sandgren, forskare vid Institutionen för pedagogik och didaktik vid Stockholms universitet.

I början av september presenterade Skolinspektionen en granskning av 28 grundskolor, som under tio år haft en hög andel elever som inte nått godkända betyg i alla ämnen. En slutsats i den rapporten är att huvudmännen sällan genomför riktade insatser för att vända en utveckling med låga resultat.

Mycket handlar om brist på resurser, menar Petter Sandgren.

– Om man jobbar som rektor på en utsatt skola upplever man ofta att det inte finns tid att bedriva systematiskt kvalitetsarbete. Det pågår ständigt bränder att släcka.

Torbjörn Tenfält

Illustration: Maria Hergueta


Artikeln är publicerad i Skolporten nummer 5/2021 – ute nu!

Skolporten nr 5 2021 liten

Skolporten nr 5 2021.

Tema: DEMOKRATI

Inte redan prenumerant? Missa inte kampanjpriset:

2 nr av Skolporten för prova-på-priset 99 kr!

Sidan publicerades 2021-11-02 13:49 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Rektors pedagogiska ledarskap

Hur kan rektor navigera mellan de olika och ibland motstridiga krav och förväntningar som ställs på pedagogiska ledare? Det är något som forskaren Katarina Ståhlkrantz undersöker i sin bok om pedagogiskt ledarskap.

Att vända en skola

Stora satsningar har gjorts på riktade insatser till utsatta skolor, och fler kan vara på väg. Nu börjar forskarna kunna dra slutsatser om vad som fungerar. Läs ett utdrag ur temat Att vända en skola i nya numret av Skolportens magasin!

Aktuella boktips för lärare i fritidshem

Sommarledigheten ska vara en tid för avkoppling, men det kan ändå finnas tillfällen att läsa en inspirerande bok inför höstens jobbtillvaro. Ur bokfloden har vi bland annat fiskat upp böcker om didaktik och att leda sina kollegor.

Schooling in the Nordic countries during the COVID-19 pandemic

Sämre undervisningskvalitet och sämre inlärning är två sannolika följder av perioder av undervisning på distans under covid 19-pandemin. Det kan leda till lägre framtida inkomster för dem som är unga idag. (pdf)

Tidiga insatser för att öka läsförmågan viktigt för elever med svenska som andraspråk

En betydligt högre andel av de elever som följer kursplanen i svenska som andraspråk har behov av tidiga insatser för att kunna utveckla god läsförmåga, jämfört med elever som följer kursplanen i svenska. Det visar en ny studie från Linnéuniversitetet med 46 000 elever på lågstadiet. Eleverna behöver systematisk undervisning i såväl avkodning och ordkunskap som läsförståelse.

Om undervisning på distans i de nordiska länderna under covid-19-pandemin

Sämre undervisningskvalitet och sämre inlärning är två sannolika följder av perioder av undervisning på distans under covid 19-pandemin. Det kan leda till lägre framtida inkomster för dem som är unga idag.

En och en halv miljon till forskning om nya aktiva lärandemetoder

Hur kan barn och unga med olika kognitiva förutsättningar lära sig bättre med hjälp av aktiva lärandemetoder? Det vill Sara Stillesjö vid Umeå universitet ta reda på. Kungl. Vetenskapsakademien har nu tilldelat henne en och en halv miljon kronor i forskningsanslag från Lennart ”Aktiestinsen” Israelssons Stiftelse.

Framgångsrika skolbibliotekarier – så tar de plats och gör skillnad

Skolbibliotek kan spela en mycket viktig roll för elever, lärare och hela skolans utveckling. Så, hur gör de bibliotekarier som är särskilt framgångsrika? Det visar Ulrika Centerwall i sin doktorsavhandling.

Blandade känslor – om barn och ungas psykiska hälsa

Att förstå sina egna känslor gör det lättare att hantera och prata om sitt mående. Materialet Blandade känslor ger stöd till barn och till vuxna som möter barn i alla åldrar. Det kan användas i skolan, på fritiden, i hemmet, inom socialtjänsten eller vården.

Får vi titta på Youtube? Viktigt att fritidshem främjar barns medieintressen visar studie

Många elever har ett stort intresse för dataspel, att titta på Youtube-klipp och snacka på Tiktok. Hur ska lärarna på fritidshem förhålla sig till det? En ny studie visar att lärare som integrerar barnens medieintresse i fritidsverksamheten kan ha mer utvecklande samtal med eleverna om deras vardag.

”Hur stödet ges bäst måste alltid utgå från eleven”

45 forskare är kritiska till Specialpedagogiska skolmyndigheten, SPSM, och statsbidraget ”Anpassade lärmiljöer som del av särskilt stöd”. Men hur stödet ges bäst måste alltid utgå från eleven, skriver Åsa Vikström-Nilsson, verksamhetsområdeschef Specialpedagogiskt stöd vid SPSM, i en replik.

Skolinspektionens sanktioner träffar bredvid målet

Skolinspektionen granskar regelbundet all skolverksamhet i hela landet för att se till att den följer de lagar, regler och läroplaner som finns för verksamheten. Målet är att bidra till att alla barn och elever ska få lika rätt till god utbildning i en trygg miljö, där alla elever når minst godkänt i alla ämnen. Men leder den här granskningen till en bättre skola i Sverige?

Studie om inskolning under pandemin: ”Avstånd skapar avstånd”

Hur skapar man trygghet vid inskolning på förskolan när pandemiregler hindrar föräldrar att följa med in? Och hur har relationer mellan barn, föräldrar och personal påverkats? Detta har en forskargrupp vid Lunds universitet undersökt. Studien visar att reglerna kring social distansering har påverkat förskolepersonalens relation till såväl föräldrar som barn.

Svårare att bedöma elevers lärande i skolan

Elevers sätt att använda digital teknik och mobiltelefoner kan göra det svårt för lärare att bedöma hur de klarar skolan. Det gör det också svårare att identifiera elevers behov av stöd.

Så kan idrottslärare bli bättre på att hantera övervikt hos elever

Idrottslärare försöker på olika sätt inkludera överviktiga barn i undervisningen, men risken finns att strategierna slår fel. Det visar en studie där forskare har intervjuat 24 idrottslärare som arbetar på högstadie- och gymnasieskolor i Sverige.

Många unga sover för lite

Malin Jakobsson är skolsköterska i grunden, med stort intresse för ungdomar och deras hälsa. I arbetet med sin doktorsavhandling har hon fokuserat på ungdomars perspektiv på sömn och vilka faktorer som försvårar och främjar en god nattsömn.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
TEMA: Yrkesutbildning
  Skolportens magasin nr 3/2022.

TEMA: Yrkesutbildning

INTERVJU: Läraren och författaren Maria Wiman är väldigt engagerad i skoldebatten. Men hon trivs bäst när hon undervisar. TEMA: Yrkesutbildning i förändring. 

Läs mer och prenumerera här!
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
Får vi titta på Youtube? Viktigt att fritidshem främjar barns medieintressen visar studie

Många elever har ett stort intresse för dataspel, att titta på Youtube-klipp och snacka på Tiktok. Hur ska lärarna på fritidshem förhålla sig till det? En ny studie visar att lärare som integrerar barnens medieintresse i fritidsverksamheten kan ha mer utvecklande samtal med eleverna om deras vardag.

Blandade känslor – om barn och ungas psykiska hälsa

Att förstå sina egna känslor gör det lättare att hantera och prata om sitt mående. Materialet Blandade känslor ger stöd till barn och till vuxna som möter barn i alla åldrar. Det kan användas i skolan, på fritiden, i hemmet, inom socialtjänsten eller vården.

”Hur stödet ges bäst måste alltid utgå från eleven”

45 forskare är kritiska till Specialpedagogiska skolmyndigheten, SPSM, och statsbidraget ”Anpassade lärmiljöer som del av särskilt stöd”. Men hur stödet ges bäst måste alltid utgå från eleven, skriver Åsa Vikström-Nilsson, verksamhetsområdeschef Specialpedagogiskt stöd vid SPSM, i en replik.

Förskolläraren som gör fysisk aktivitet jämställd

Reihaneh Jansson, förskol­lärare på Stadsskogens för­skola i Alingsås, har nyligen lett ett utvecklings­arbete om fysisk aktivitet utifrån ett jämställdhetsperspektiv.

Schooling in the Nordic countries during the COVID-19 pandemic

Sämre undervisningskvalitet och sämre inlärning är två sannolika följder av perioder av undervisning på distans under covid 19-pandemin. Det kan leda till lägre framtida inkomster för dem som är unga idag. (pdf)