Dela:

Risk för negativ spiral

Illustration: Maria Hergueta

Illustration: Maria Hergueta

Rektorerna på högstadiet varnar för att de inte kan erbjuda alla elever en utbildning med hög kvalitet. Socioekonomiska skillnader leder till ökad segregation och att de kommunala skolorna får dra det tyngsta lasset.

Det framgår av rapporten En alltmer uppdelad skola som Lärarnas Riksförbund och Sveriges Skolledarförbund tagit fram i samarbete med LO.

Nästan 700 rektorer i både kommunala och fristående skolor har svarat på frågor om huruvida de kan bedriva en högkvalitativ verksamhet. Resultatet är nedslående. Enligt rapporten har Sverige inte lyckats åstadkomma en likvärdig skola.

– Det är tydligt att skolor i utsatta områden inte får tillräckligt med resurser för att klara de utmaningar de har, säger Matz Nilsson, förbundsordförande i Sveriges Skolledarförbund.

Han pekar på risken för en negativ spiral, där skolor i socioekonomiskt svaga områden får allt svårare att rekrytera kvalificerade lärare och skolledare.

– Sverige har Europas största omsättningstakt på rektorer och omsättningen är störst där vi behöver stabiliteten som allra mest.

Matz Nilsson efterlyser en ny nationell finansieringsmodell som ger rektorerna de resurser de behöver.

– Erfarenhet och kompetens måste komma till de skolor där eleverna har störst behov. Så länge elever med svaga förutsättningar samlas på en skola, och elever med bättre förutsättningar på en annan, kommer segregationen att öka.

När rapporten beskriver socioekonomiska skillnader jämförs föräldrar som har och inte har eftergymnasial utbildning. Eleverna på var tredje kommunal skola har föräldrar med mycket svag utbildningsbakgrund. Varannan friskola har däremot ett mycket gynnsamt underlag med elever från studiestarka hem.

– En mer finmaskig undersökning skulle visa ännu större uppdelning. Varken friskolor eller kommunala skolor har homogena grupper. Föräldrar med eftergymnasial utbildning är inte heller en homogen grupp, säger Petter Sandgren, forskare vid Institutionen för pedagogik och didaktik vid Stockholms universitet.

I början av september presenterade Skolinspektionen en granskning av 28 grundskolor, som under tio år haft en hög andel elever som inte nått godkända betyg i alla ämnen. En slutsats i den rapporten är att huvudmännen sällan genomför riktade insatser för att vända en utveckling med låga resultat.

Mycket handlar om brist på resurser, menar Petter Sandgren.

– Om man jobbar som rektor på en utsatt skola upplever man ofta att det inte finns tid att bedriva systematiskt kvalitetsarbete. Det pågår ständigt bränder att släcka.

Torbjörn Tenfält

Illustration: Maria Hergueta


Artikeln är publicerad i Skolporten nummer 5/2021 – ute nu!

Skolporten nr 5 2021 liten

Skolporten nr 5 2021.

Tema: DEMOKRATI

Inte redan prenumerant? Missa inte kampanjpriset:

2 nr av Skolporten för prova-på-priset 99 kr!

Sidan publicerades 2021-11-02 13:49 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Rektors pedagogiska ledarskap

Hur kan rektor navigera mellan de olika och ibland motstridiga krav och förväntningar som ställs på pedagogiska ledare? Det är något som forskaren Katarina Ståhlkrantz undersöker i sin bok om pedagogiskt ledarskap.

Att vända en skola

Stora satsningar har gjorts på riktade insatser till utsatta skolor, och fler kan vara på väg. Nu börjar forskarna kunna dra slutsatser om vad som fungerar. Läs ett utdrag ur temat Att vända en skola i nya numret av Skolportens magasin!

Praktiska verktyg som lotsar eleverna i språket

I språkutvecklande undervisning är det viktigt att det inte bara är de ämnesspecifika begreppen som förklaras och reds ut, utan även mer vardagliga ord. Inte minst sådana med flera betydelser. Det är en av lärdomarna SO- och NO-lärarna på Söderkullaskolan tar med sig från bokcirkeln där de tillsammans fördjupade sig i språkutvecklande arbetssätt.

Förhandlingar och tolkningar formade fritidshemmets läroplan

2016 reglerades fritidshemmet för första gången av en egen del i den svenska läroplanen. Men vilka värden gavs störst tyngd när läroplanstexten formulerades och hur har den sedan använts i praktiken? Det undersöks i en ny avhandling från Umeå universitet.

Barn och elever från Ukraina – Att skapa trygghet är det viktigaste

Många barn och vuxna kommer till Sverige med anledning av kriget i Ukraina. Förskolor och skolor tar nu emot barn och elever därifrån. Vad är då viktigt att tänka på?

Månadens forskare: Andreas Bergh

Att utbildning kan bidra till utveckling och förändring för både individer och samhälle, det är forskare Andreas Berghs stora drivkraft med sin forskning.

Vad händer om skolan inte är rättvis?

Om vi zoomar ut kommer vi att se att grunden för ett demokratiskt och tolerant samhälle bottnar i en skola som är rättvis för alla. Så förklarar professor Juan José Sosa Alonso vid La Laguna-universitet som ingår i forskarnätverket för icke-affirmativ pedagogik som leds av Åbo Akademi.

Läs den här om du vill umgås med Ulf

Vi på min skola har förmånen att vara involverade i ett ULF-projekt, och den här boken är därför en god källa till kunskap. Om du tänker umgås med ULF rekommenderar jag läsning, skriver Torbjörn Hanö i en recension.

Åldern när du lär dig språk – helt avgörande

Att man är tvåspråkig i Sverige, som barn, gör inte att man blir sämre på svenska. Det som är avgörande för språkutvecklingen är istället vid vilken ålder man börjar lära sig svenska. Det visar forskning – som även kastar ljus över språkutvecklingen för internationellt adopterade.

Svenska studenter var dåliga på att följa pandemirestriktionerna

I en studie som undersökt efterlevnaden av restriktioner under covid-19-pandemin bland studenter i de nordiska länderna samt Storbritannien blev de svenska studenterna sämst i klassen. Forskarna drar i studien slutsatsen att kortare lockdown-perioder och politisk stringens ökade studenters vilja att följa restriktionerna under början av pandemin.

Skrivuppgifterna som får eleverna att prestera bättre

Elever som skriver mer presterar bättre – även i ämnen som matematik och NO, visar en ny rapport. Bäst fungerar det för elever som får skriva analyserande och reflekterande texter.

En av fyra elever kan inte förklara Förintelsen

En av fyra elever i nian kan inte ge ett bra svar på varför Förintelsen ägde rum. De kan rada upp detaljer på det nationella provet, men inte ge den historiska kontexten. Det säger forskare som har utformat provet.

Betyg i årskurs 4 – men varför då?

I höst kan alla skolor som vill, ge betyg redan i årskurs fyra. Men forskare varnar för reformen: betyg får svaga elever att ge upp, tar viktig tid från undervisningen och kan öka skolsegregationen. Det finns heller inga belägg för att betyg sporrar tioåringar att prestera bättre i skolan.

Unga män känner sig mest hotade av ökade rättigheter för kvinnor

Det är inte den äldre generationen utan unga män som har svårast att acceptera ökade rättigheter för kvinnor. Det visar en stor studie från Göteborgs universitet av jämställdhet och sexism i Europa. Under de senaste decennierna har västerländska demokratier blivit alltmer jämställda.  

Å rekruttere og beholde lærere i barnehage og skole – et kunnskapsgrunnlag

De viktigste faktorene er arbeidsmiljø, støtte fra ledelse, godt kollegaskap og opplevelse av mestring og glede. Det viser en systematisk kunnskapsoversikt om hvordan man kan rekruttere lærere til skole og barnehage og deretter holde på dem. (pdf)

Forskarintervju: Flera kompetenser behövs för att kartlägga tvåspråkiga elevers språkfärdigheter

I sin avhandling har May-Britt Monsrud undersökt tvåspråkiga elevers språkfärdigheter med test på både deras första- och andraspråk. Hon konstaterar att den som kartlägger behöver ha kompetens inom tvåspråkighetsutveckling, kartläggning och specialpedagogik.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
TEMA: Barn på flykt
  Skolportens magasin nr 4/2022.

TEMA: Barn på flykt

INTERVJU: Anna Karlefjärd, forskare, intervjuas "Stärk lärarna med friare kurs- och läroplaner så får vi rättvisare betyg!" TEMA: Barn på flykt. Hur tar skolan bäst emot barn som är på flykt från krig eller naturkatastrofer? Forskarna menar att det gäller att ta tillvara på tidigare erfarenheter.

Läs mer och prenumerera här!
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
”Var inte så rädd för att det ska bli fel”

Förskolan Hammarkullegatan 3 i Göteborg har stor erfarenhet av att ta emot nyanlända barn och barn som inte har svenska som förstaspråk. Var nyfiken! Det är ett av rektor Ulrica Boijes råd.

Att lära genom att skriva

I den här rapporten sammanfattar och kommenterar vi en systematisk forskningsöversikt där skrivandets och texternas innehåll och funktion sätts i fokus. De framträdande forskningsresultaten, att skrivande förbättrar elevers ämneskunskaper jämfört med undervisning som har mindre fokus på skrivande, är därför särskilt relevanta för lärare. (pdf)

What can educators do to incite lasting change? Build stronger relationships

Creating a feedback loop instead of a top-down information flow and building strong relationships among students, teachers, administrators and parents, along with businesses and other community groups, are some of the changes leaders can make to improve the education system, according to educators and researchers at a recent Education Week forum. Administrators and teachers also should avoid assumptions about parents and keep the focus on students’ best interests, the panelists said.

How to build better small-group reading instruction

Small group reading instruction can be improved by creating more heterogenous groups where students of different but similar skill levels work together, recommends special education professor Matthew Burns. Burns suggests that educators focus on grouping students by the skillsets they lack, rather than by general reading levels, to make it easier to address specific challenges.

Betyg i årskurs 4 kan få elever att ge upp

I höst kan alla skolor som vill, ge betyg redan i årskurs fyra. Men forskare varnar för reformen: betyg får svaga elever att ge upp, tar viktig tid från undervisningen och kan öka skolsegregationen. Det finns heller inga belägg för att betyg sporrar tioåringar att prestera bättre i skolan.

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Kommande disputationer