Dela:

Risk för negativ spiral

Illustration: Maria Hergueta

Illustration: Maria Hergueta

Rektorerna på högstadiet varnar för att de inte kan erbjuda alla elever en utbildning med hög kvalitet. Socioekonomiska skillnader leder till ökad segregation och att de kommunala skolorna får dra det tyngsta lasset.

Det framgår av rapporten En alltmer uppdelad skola som Lärarnas Riksförbund och Sveriges Skolledarförbund tagit fram i samarbete med LO.

Nästan 700 rektorer i både kommunala och fristående skolor har svarat på frågor om huruvida de kan bedriva en högkvalitativ verksamhet. Resultatet är nedslående. Enligt rapporten har Sverige inte lyckats åstadkomma en likvärdig skola.

– Det är tydligt att skolor i utsatta områden inte får tillräckligt med resurser för att klara de utmaningar de har, säger Matz Nilsson, förbundsordförande i Sveriges Skolledarförbund.

Han pekar på risken för en negativ spiral, där skolor i socioekonomiskt svaga områden får allt svårare att rekrytera kvalificerade lärare och skolledare.

– Sverige har Europas största omsättningstakt på rektorer och omsättningen är störst där vi behöver stabiliteten som allra mest.

Matz Nilsson efterlyser en ny nationell finansieringsmodell som ger rektorerna de resurser de behöver.

– Erfarenhet och kompetens måste komma till de skolor där eleverna har störst behov. Så länge elever med svaga förutsättningar samlas på en skola, och elever med bättre förutsättningar på en annan, kommer segregationen att öka.

När rapporten beskriver socioekonomiska skillnader jämförs föräldrar som har och inte har eftergymnasial utbildning. Eleverna på var tredje kommunal skola har föräldrar med mycket svag utbildningsbakgrund. Varannan friskola har däremot ett mycket gynnsamt underlag med elever från studiestarka hem.

– En mer finmaskig undersökning skulle visa ännu större uppdelning. Varken friskolor eller kommunala skolor har homogena grupper. Föräldrar med eftergymnasial utbildning är inte heller en homogen grupp, säger Petter Sandgren, forskare vid Institutionen för pedagogik och didaktik vid Stockholms universitet.

I början av september presenterade Skolinspektionen en granskning av 28 grundskolor, som under tio år haft en hög andel elever som inte nått godkända betyg i alla ämnen. En slutsats i den rapporten är att huvudmännen sällan genomför riktade insatser för att vända en utveckling med låga resultat.

Mycket handlar om brist på resurser, menar Petter Sandgren.

– Om man jobbar som rektor på en utsatt skola upplever man ofta att det inte finns tid att bedriva systematiskt kvalitetsarbete. Det pågår ständigt bränder att släcka.

Torbjörn Tenfält

Illustration: Maria Hergueta


Artikeln är publicerad i Skolporten nummer 5/2021 – ute nu!

Skolporten nr 5 2021 liten

Skolporten nr 5 2021.

Tema: DEMOKRATI

Inte redan prenumerant? Missa inte kampanjpriset:

2 nr av Skolporten för prova-på-priset 99 kr!

Sidan publicerades 2021-11-02 13:49 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Rektors pedagogiska ledarskap

Hur kan rektor navigera mellan de olika och ibland motstridiga krav och förväntningar som ställs på pedagogiska ledare? Det är något som forskaren Katarina Ståhlkrantz undersöker i sin bok om pedagogiskt ledarskap.

Att vända en skola

Stora satsningar har gjorts på riktade insatser till utsatta skolor, och fler kan vara på väg. Nu börjar forskarna kunna dra slutsatser om vad som fungerar. Läs ett utdrag ur temat Att vända en skola i nya numret av Skolportens magasin!

Professor Liisa Keltikangas-Järvinen: Nya undervisningsmetoder för oss i rasande fart mot ett klassamhälle där alla inte får plats

Enligt läroplanen ska barn redan i skolan lära sig svårdefinierbara färdigheter för arbetslivet. En av dem är självstyrning som i värsta fall leder till att bara barn från resursstarka familjer klarar sig.

Så får elever med autism det bättre i skolan

Barn med autism far ofta illa i skolan. Lärare vill lära mer om autism för att möta elevernas behov. Men forskning visar att det krävs mer än så, framför allt tid och resurser, för att elever med npf-diagnoser ska få det bättre i skolan.

Pedro De Bruyckere: Fungerar inkluderande utbildning? En rapport med ett nyanserat svar

Nyligen publicerades en metaanalys om inkluderande utbildning. Pedro De Bruyckere diskuterar här de övergripande resultaten och reflekterar kring vilka slutsatser som kan dras avseende inkluderingens för- och nackdelar såväl i praktik som för forskningsfältet.

Mer än kompetensutveckling krävs för att möta att elever med autism

Kompetensutveckling kring autism och nya sätt att anpassa undervisningen gör att personalen i förskola och grundskolan känner sig tryggare i sin undervisning. Eleverna har dock svårare att identifiera skillnader. Ny forskning visar att det krävs mer än så, framför allt tid och resurser, för att elever med autism ska få bättre förutsättningar.

Med “Min skola” vill Gunilla och Charlott förklara så alla förstår

Lärarna Gunilla Jönsson och Charlott Everberg  arbetar tillsammans med innovationspiloten Min skola. Pilotens mål är att ta fram ett digitalt material som ska underlätta för elever och vårdnadshavare med annat modersmål än svenska att få information om hur saker som till exempel skolplikt, utvecklingssamtal och ledighet fungerar i skolan.

Varför vi tror att läsning kan lösa samhällets problem

Debatten om litteraturkanon i skolan har gjort frågan om läsning central. Nu ska forskarna reda ut varför vi tror att läsning kan lösa så många av samhällets problem. ”Det handlar mycket om kulturens starka ställning och att vi vill framstå som bildade,” säger Daniel Pettersson, professor i pedagogik vid Högskolan i Gävle.

”Kamratbedömning är symptom på felaktig syn på lärande”

Modern kognitiv psykologi har gett oss många ledtrådar om hur lärande går till och hur förutsättningarna för det bäst kan organiseras. Men enligt Håkan Sjöberg arbetar skolmyndigheterna utifrån andra och förlegade synsätt och styr således skolornas arbete in på ineffektiva vägar.

Bokblogg: Skolutveckling för hållbart lärande – teoretiska och praktiska perspektiv

Med utgångspunkten att ”skolor är tillväxtplatser för människor och inte i första hand resultatproducerande enheter” presenterar författarna till boken en holistisk syn på skolutveckling med exempel från ett interaktivt skolutvecklingsprojekt, där de har samarbetat med två skolor. Om du tycker om att betrakta skolan ur ett helhetsperspektiv, så är boken givande läsning, skriver recensenten Mari Rex.

Bedömningar i skolan – så kan de bli bättre för eleverna

Bedömningar i klassrummet är viktiga för att sätta betyg, men också för att anpassa undervisningen. Men lärare och elever måste kunna påverka utformningen för att bedömningen ska bli ett fungerande redskap, enligt en avhandling.  

Svenska elever övar för lite på att prata spanska i skolan

I en studie av Berit Aronsson vid Umeå universitet 2020 visades hur elever i spanska som främmande språk skriver bättre än de pratar, men att de inte nådde upp till förväntad nivå i någon av färdigheterna efter årskurs nio. Men hur kan det komma sig att eleverna inte är bättre på att prata, när vi sedan länge har kommunikativ inriktning på främmande språksundervisningen i Sverige?

Spretigt uppdrag får fritidslärarna att välja skolan

Förutsättningar för att kombinera ämnesundervisning med ansvar för fritidshemmet saknas ofta på skolorna. – Det gör att lärare i fritidshem upplever att de måste välja mellan uppdragen, säger forskaren Helena Ackesjö.

Forskning visar att elevernas läsförståelse blev bättre

Eleverna som deltog i läsprojektet ”Läsa äger” fick inget lästapp under sommarlovet. Tvärtom ökade deras läsförståelse något och även ordförrådet ökade för de äldre barnen. Det visar forskning från Linnéuniversitetet.

Förskolemiljö central för samisk språkrevitalisering

Att hitta en plats i vardagen för att få lära sig sydsamiska som en del av sitt arbete visade sig vara centralt för tre förskollärare som intervjuas i en ny studie av David Kroik, doktorand vid Institutionen för språkstudier, Umeå universitet.

”Läraryrkets professionssträvan – Att hålla kurs med reformernas idéer”

Profession som möten bör ingå i reformarbetet med skola och lärarutbildning, skriver Anders Jidesjö.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
TEMA: Digitalisering
  Skolportens magasin nr 6/2022.

TEMA: Digitalisering

Tema: Digitalisering. Svensk skolas ambition att vara bäst i världen på digitalisering innebär både för- och nackdelar. Intervjun: Issis Melin har länge ägnat sig åt frågor som rör hedersrelaterat våld och förtryck. Enligt henne är den nya läroplanen ett steg i rätt riktning.

Läs mer och prenumerera här!
5 mest lästa på FoU
Rätt stöd rustar små barn i muntligt berättande

Förskolebarn är skickliga berättare. De använder sitt språk och gör berättelser begripliga genom både ljudhärmning, gester och mimik. Men de kan behöva lite hjälp på traven. Därför behöver pedagogerna uppmuntra det muntliga berättandet, som också är viktigt för att barnet själv ska bli lyssnad på.  

Positiv effekt av egne klasser for elever med autisme

Elever med autismespekterforstyrrelser (ASF) har større sjanse å fullføre skolen dersom de har gått i spesialklasser enn om de hadde gått i en ordinær klasse, viser dansk forskning.

Svenska elever övar för lite på att prata spanska i skolan

I en studie av Berit Aronsson vid Umeå universitet 2020 visades hur elever i spanska som främmande språk skriver bättre än de pratar, men att de inte nådde upp till förväntad nivå i någon av färdigheterna efter årskurs nio. Men hur kan det komma sig att eleverna inte är bättre på att prata, när vi sedan länge har kommunikativ inriktning på främmande språksundervisningen i Sverige?

Läsinlärning för elever med annat modersmål än svenska

I svensk grundskola är drygt en fjärdedel av eleverna flerspråkiga i dag. Att lära sig läsa och skriva på sitt andraspråk kan innebära flera utmaningar. Därför behöver lärare som undervisar elever i läs- och skrivinlärning ha kunskaper om vilka utmaningar det kan vara och hur vi kan lägga upp undervisningen för att möta denna elevgrupp.

Vissa skolor i utsatta områden lyckas – ny forskning tar reda på varför

Skolsegregationen i Stockholm är stor och elever i utsatta områden presterar ofta lägre än genomsnittet. Men vissa skolor sticker ut med bättre resultat. Forskare vid Stockholms universitet ska nu ta reda på varför elever vid just de skolorna lyckas bättre.

Skolportens digitala kurser
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer