Så blev skolan i Kanada likvärdig

Etniskt och socioekonomiskt blandade skolor. Skolledare som skapat en inkluderande skolkultur med höga förväntningar på eleverna. Det är några av Kanadas framgångsfaktorer för att nå en likvärdig skola, menar Carol Campbell vid universitetet i Toronto.

I den senaste Pisa-mätningen utmärkte sig Kanada – som i likhet med Sverige har haft en stor immigration – inte bara genom sina goda kunskapsresultat, utan också genom sin höga likvärdighet.

Carol Campbell

Carol Campbell.

– Inom ett par år efter ankomsten tenderar våra invandrade elever att göra bättre ifrån sig än de infödda eleverna, säger Carol Campbell, Associate Professor of Leadership and Educational Change, vid universitetet i Toronto.

Hon menar att det delvis beror på immigranternas utbildningsnivå och att Kanada redan har många etniskt och socioekonomiskt blandade skolor, där lärarna är utbildade i att hantera mångfald.

Men det är också resultatet av riktade stödåtgärder. Som rådgivare till provinsregeringen i Ontario har Carol Campbell varit med om att minska andelen lågpresterande skolor från 20 till 5 procent.

– Vår nuvarande utmaning är faktiskt att höja skolprestationerna i medelinkomstområden, säger hon.

Fokus har legat på att ge lärarna stöd så att de ska kunna stödja eleverna, men även skolledarna har varit viktiga för att skapa en inkluderande skolkultur med höga förväntningar på eleverna.

– Förväntningarna är en av de viktigaste faktorerna: att inte anta att en elev har svårt att lära sig bara för att den har en viss bakgrund.

Carol Campbell förordar ett arbete i flera steg. I Ontario har man först koncentrerat sig på läsning. Sedan – när läsförmågan sitter – har man kunnat gå över till matematik och andra ämnen.

Dessutom tror hon mycket på så kallad family learning, där nyanlända elever får ta del av undervisningen tillsammans med en förälder eller en anhörig.

Vad kan då Sverige lära sig av det? Enligt Carol Campbell är det väl känt att en stor immigration i kombination med skolval kan resultera i segregation och ökade kunskapsklyftor.

– Jag tror att ni kan vända den trenden med riktade åtgärder om tron och viljan finns. Vår erfarenhet är att samverkan mellan skolor leder till ett bättre resultat snarare än konkurrens.

Av Staffan Eng


Missa inte! 

Carol Campbell föreläser kring skolledarrollen och dess betydelse för kvalitativ skolutveckling på konferensen Skolans ledarkonvent.

Läs mer och boka din plats här!


Missa inte nya nr av Skolportens forskningsmagasin – ute 13/9! 

Inte prenumerant? Just nu 2 nr för 99 kr! 


Du kan även köpa lösnummer i appen Skolporten!

Sidan publicerades 2017-09-07 14:29 av Hedda Lovén


Relaterat

Nyliberala idéer bakom förändringen av skolan

Nyliberala reformer för ökad marknadsstyrning fick ett massivt genomslag i svensk skolpolitik under 1990-talet. Det visar Mattias Börjessons analys av skolpolitiska texter.  

Läsförståelse – en nyckel till framgång

Sverige bör inspireras av Kanada när det gäller läsförståelse. Det menar Barbro Westlund, som i sin avhandling jämfört de båda länderna.

Specialläraren: ”Att misslyckas i skolan är katastrof”

Dåliga betyg är kopplade till ökad risk för självmordsförsök, visar ny forskning. Specialläraren och psykoterapeuten Birgitta Kimber delar med sig av råd hur man i skolan kan hjälpa elever med psykisk ohälsa. ”Dåliga skolresultat är en jätteriskfaktor för allt”, säger hon.

Likvärdig skola: ”Kartlägg och utvärdera väldigt tätt”

Med flexibla elevgrupper och forskarhjälp har Röselidsskolan i Gråbo förbättrat resultaten trots ett utmanande elevunderlag.

Flumpedagogik och marknadsstyrd skola – två sidor av samma mynt

Kritiken mot den så kallade flumpedagogiken används i skoldebatten för att avleda kritik mot den marknadsstyrda skolan. Jonas Linderoth menar att det snarare handlar om två sidor av samma mynt.

Läshundar provas i Dalarna

Att lämna klassrummet, krypa in under en filt och läsa för en hund en stund. Det är vardag för flera barn i Dalarna just nu. ”Jag tycker att de har blivit mer positiva till egen läsning i klassen”, säger Lotta Dahlberg, klasslärare på Vinsboskolan om projektet med läshundar, som just nu pågår i Smedjebacken.

Lärandet i förskolan sker i stunden

I förskolan sker mycket i stunden. Mer än vad som först är synligt, konstaterar Sara Dalgren som forskat om det sociala samspelet mellan pedagoger och barn i förskolan.

Hej, Ingmar Söhrman, professor i spanska…

Ingmar Söhrman, du ska föreläsa på Skolportens konferens i spanska, vad ska du prata om?

Hallå där, Sara Nordström, studie- och yrkesvägledare på Arenaskolan i Timrå…

Du ska föreläsa på Skolportens konferens om studie- och yrkesvägledning. Vad ska du prata om?

Så blev skolan i Kanada likvärdig

Skolledare som skapat en inkluderande skolkultur med höga förväntningar på eleverna. Det är en av Kanadas framgångsfaktorer för att nå en likvärdig skola, menar Carol Campbell vid universitetet i Toronto.

Fria skolvalet minskar likvärdigheten

Hur påverkar möjligheten att välja skola eleverna, deras föräldrar, lärare och rektorer? Det har Anna Ambrose undersökt i sin avhandling, som nu valts till Skolportens favorit.

Skolministeriet : Varför polisanmäler skolan barn?

Ingen vet hur vanligt det är att skolor polisanmäler elever. Det saknas riktlinjer på nationell nivå för hur skolor ska förhålla sig till att göra polissak av det som händer i skolan. Forskaren Anne-Lie Vainik har intervjuat rektorer som anmält elever och hon ser att deras resonemang om nyttan med polisanmälningar skiljer sig stort åt. (webb-radio)

Säkerhetsarmband för tjejer – en av uppfinningarna som får pris

Kreativa ungdomar har belönats i Sveriges största uppfinnartävling för unga, Finn upp. En tävling som ska väcka innovationslusten och stärka förmågan att tro på sina egna idéer.

Forskaren: Förbjud alla religiösa symboler i skolan

”Vi kan inte enbart införa ett slöjförbud utan det måste vara ett förbud för alla religiösa attribut”, säger Devin Rexvid, fil. dr i socialt arbete och en av de som förespråkar att barn inte ska bära slöja i skolan.

Studie om hemmasittare ska ge kunskap i komplext ämne

Runt om i Sverige finns barn och unga som inte går till skolan. Samtidigt saknas tillräcklig forskning, kunskap och samverkan kring barnen som under långa perioder är borta från skolundervisningen. Ulf Petäjä, universitetslektor i statsvetenskap vid Högskolan i Halmstad, vill belysa frågan om hur samhället hanterar barn med långvarig och oroande skolfrånvaro.

Mats Björnsson: Att lära av andra

Den brittiska läraren Lucy Crehan ville komma bakom rankinglistorna och beslöt sig för att åka runt till några av de länder som ligger högst i Pisa. Resultatet blev boken Cleverlands. Mats Björnsson läser en tänkvärd bok som han menar har något att säga den svenska skolan.

Konferenser
Kommande disputationer
Rikskonferens
För högstadielärare i svenska
  Foto: Martin Stenmark

För högstadielärare i svenska

Den 1-2 februari 2018 arrangerar Skolporten en rikskonferens för dig som är högstadielärare i svenska. Bland talarna finns bland annat Jonas Hassen Khemiri, en av Sveriges mest hyllade och lästa yngre författare. Välkommen!

Läs mer & boka plats!
Lediga tjänster
Fler platsannonser
Magasin Skolporten
Likvärdig skola

Likvärdig skola

Senaste numret av Skolportens forskningsmagasin har tema likvärdighet. Är magasinet nytt för dig? Missa inte vårt erbjudande: prova på 2 nr för bara 99 kr!

Läs mer och bli prenumerant
Konferens för dig som arbetar i
Förskolan

Förskolan

Förskolan ska erbjuda en pedagogisk verksamhet av hög kvalitet och samtidigt vara en trygg och rolig plats för de barn som går där. I den kommande revideringen av förskolans läroplan kommer det vara ett ökat fokus på undervisning - men vad innebär det i praktiken? Det och andra aktuella frågor kommer vi att djupdyka i under två dagar - med hjälp av aktuell forskning och praktiska erfarenheter. Välkommen!

Läs mer & boka plats
5 mest lästa på FoU

Skolforskningsinstitutets översikt: Digitala lärresurser i matematikundervisningen

Skolforskningsinstitutet har nu släppt den nya översikten Digitala lärresurser i matematikundervisningen. Rapporten kommer i två versioner, en för förskola och en för grundskola/gymnasieskola.

Rektors pedagogiska ledarskap – En studie om förutsättningar, realisering och förmåga

Syftet med licentiatuppsatsen är att försöka besvara frågan om vad rektors pedagogiska ledarskap innebär för rektor och hur detta kommer till uttryck i ”reflektioner, uppfattningar och föreställningar” om uppdraget samt i deras föreställningar om betingelser för ledarskapet. (pdf)

Skolforskningsinstitutet: Smala digitala resurser gör nytta i matte

Digitala lärresurser med tydligt fokus kan höja kunskaperna i matematik, visar en stor utvärdering. Men när det gäller stora kurspaket ses ingen skillnad mot annan undervisning.

Ny forskning kan göra skillnad för förskolebarn som har svenska som andraspråk

På förskolan Stallet i Trollhättan har i stort sett alla barn svenska som andraspråk. Hur väl de lyckas lära sig det svenska språket får stor betydelse för deras framtida studier och integrering i samhället. Tillsammans med forskare från Högskolan Väst har ny kunskap utvecklats.

Ny forskning visar att appar, modern pedagogik och teknologi gynnar barn med läs- och skrivsvårigheter

I sin avhandling har Emma Lindeblad undersökt kopplingen mellan så kallad assisterande teknik (applikationer i surfplattor) och självbild samt psykisk hälsa hos elever med läs- och skrivsvårigheter.