Så inkluderas alla elever i ämnet idrott och hälsa
Ett bra klassrumsklimat i ämnet idrott och hälsa har positiv inverkan på både delaktighet, tillit till egen förmåga och betyg hos högstadieelever med funktionsnedsättning. Karin Bertills forskning belyser ett ämne där elever med funktionsnedsättning sällan eller aldrig erbjuds särskilt stöd.
Karin Bertills. Foto: Anna Hållams
Att ett gott klassrumsklimat är viktigt för alla elever är ingen nyhet. Men vad är det mer precist som bidrar till positiva skolprestationer i ämnet idrott och hälsa – hos elever med funktionsnedsättning?
För Karin Bertills, verksam i forskningsgruppen CHILD och med en bakgrund som idrottslärare, ligger ämnet nära och i höstas disputerade hon med sin avhandling som tar sats i frågan ovan. Här undersöks delaktighet och självtillit i ämnet idrott och hälsa bland högstadieelever med särskilt fokus på elever med funktionsnedsättningar.
I studien ingår cirka 450 högstadieelever, fördelade i tre grupper – de med funktionsnedsättning och de med höga respektive låga betyg i ämnet. Elevgruppernas självskattade upplevelser har sedan jämförts över tid. Vidare ingår enkäter med 22 idrottslärare, samt observationer av totalt 40 idrottslektioner i årskurs 8.
– Redan i årskurs 7 såg jag att klassrumsklimatet är särskilt viktigt för elever med funktionsnedsättning och över tid inverkade faktiskt klimatet på slutbetyget, säger Karin Bertills.
Den egna sociala förmågan är en annan faktor med betydelse för hur elever klarar skolarbetet, särskilt de med låga betyg. När de känner sig kompetenta stärker det också självtillit och delaktighet i idrott och hälsa, vilket i sin tur inverkar på slutbetyget.
I Karin Bertills observationer framkom att alla elever var mer aktiva och engagerade om läraren var tydlig med att förklara vad de skulle göra och vad syftet var – kort sagt om läraren undervisade i enlighet med kursplanen.
– De här lärarna instruerar mer och jobbar oftare i helgrupper. Lektionerna var mer komplexa med tydligare fokus. De här lärarna är också oftare fysiskt nära sina elever, särskilt de med funktionsnedsättning, vilket ökar möjligheterna till stöd och feedback.
Men det fanns också resultat som överraskade i hennes forskning. Som att elever med funktionsnedsättning i årskurs 7 skattade lägre vilja att delta i idrottsundervisningen om läraren undervisade enligt kursplanen – helt tvärtemot observationerna från årskurs 8. Förklaringar kan vara att mycket är nytt för elever i årskurs 7 och att betygskriterierna är desamma för alla elever.
– Elever med funktionsnedsättning kan lätt uppleva kriterierna som ouppnåeliga. Min slutsats är att betygskriterierna måste anpassas, så att de här eleverna får en rimlig chans att följa sin utveckling och uppnå betygskriterierna, säger Karin Bertills, som också förvånandes över att undervisning i smågrupper verkade fungera mindre bra för elever med funktionsnedsättning. Här pekar hon på det faktum att det sällan eller aldrig förekommer stöd i ämnet idrott och hälsa.
– Genom att organisera undervisningen med mer självgående aktiviteter i helgrupp, kan lärarresursen riktas mot mer komplexa övningar i smågrupper, medan de samtidigt har överblick.
LÄRARPANELENS MOTIVERING:
”Karin Bertills erbjuder i sin avhandling en analys av klassrumsklimat kopplat till lärares arbete med att följa kursplaner. Studien synliggör att ett visst undervisningssätt får olika effekt i olika elevgrupper. Ett annat fynd är att mer systematisk återkoppling av bedömning leder till sämre självtillit hos högstadiets yngsta elever, som då riskerar lägre betyg.”
LÄS MER OM LÄRARPANELEN OCH DERAS VAL AV SKOLPORTENS FAVORIT HÄR
Namn: Karin Bertills
Född: 1963
Bor: Habo
Disputerade: 22 oktober 2019 vid Högskolan i Jönköping
Avhandling: Different is cool. Self-efficacy and participation of students with and without disabilities in school-based physical education
Bakgrund: Ämneslärare i idrott och hälsa och engelska. Har undervisat alla årsklasser i grundskolan, ungdomar och vuxna på gymnasiet och studenter i lärarutbildningen.
Artikeln är publicerad i Skolporten nr 2/2020 – ute nu!
Tema: SKOLBIBLIOTEK. Drygt hälften av Sveriges elever saknar ett bemannat skolbibliotek. Nu har regeringen tillsatt en särskild utredare för att ändra på det.
Intervju: Läsforskaren Ulrika Wolff om varför tidiga insatser vid läs- och skrivsvårigheter är avgörande. Hennes forskning om små barns läsning har fått stort genomslag.
Läs direkt på din dator här eller läs i appen Skolporten! Ladda ner den i App Store eller Google Play!
Vill du bli prenumerant? Missa inte prova på-priset:
2 nr av Skolporten för prova-på-priset 99 kr!
Sidan publicerades 2020-04-07 14:39 av Moa Duvarci Engman
