Dela:

Så inkluderas alla elever i ämnet idrott och hälsa

Ett bra klassrumsklimat i ämnet idrott och hälsa har positiv inverkan på både delaktighet, tillit till egen förmåga och betyg hos högstadieelever med funktionsnedsättning. Karin Bertills forskning belyser ett ämne där elever med funktionsnedsättning sällan eller aldrig erbjuds särskilt stöd.

Karin Bertills. Foto: Anna Hållams

Att ett gott klassrumsklimat är viktigt för alla elever är ingen nyhet. Men vad är det mer precist som bidrar till positiva skolprestationer i ämnet idrott och hälsa – hos elever med funktionsnedsättning?

För Karin Bertills, verksam i forskningsgruppen CHILD och med en bakgrund som idrottslärare, ligger ämnet nära och i höstas disputerade hon med sin avhandling som tar sats i frågan ovan. Här undersöks delaktighet och självtillit i ämnet idrott och hälsa bland högstadieelever med särskilt fokus på elever med funktionsnedsättningar.

I studien ingår cirka 450 högstadieelever, fördelade i tre grupper – de med funktionsnedsättning och de med höga respektive låga betyg i ämnet. Elevgruppernas självskattade upplevelser har sedan jämförts över tid. Vidare ingår enkäter med 22 idrottslärare, samt observationer av totalt 40 idrottslektioner i årskurs 8.

– Redan i årskurs 7 såg jag att klassrumsklimatet är särskilt viktigt för elever med funktionsnedsättning och över tid inverkade faktiskt klimatet på slutbetyget, säger Karin Bertills.

Den egna sociala förmågan är en annan faktor med betydelse för hur elever klarar skolarbetet, särskilt de med låga betyg. När de känner sig kompetenta stärker det också självtillit och delaktighet i idrott och hälsa, vilket i sin tur inverkar på slutbetyget.

I Karin Bertills observationer framkom att alla elever var mer aktiva och engagerade om läraren var tydlig med att förklara vad de skulle göra och vad syftet var – kort sagt om läraren undervisade i enlighet med kursplanen.

– De här lärarna instruerar mer och jobbar oftare i helgrupper. Lektionerna var mer komplexa med tydligare fokus. De här lärarna är också oftare fysiskt nära sina elever, särskilt de med funktionsnedsättning, vilket ökar möjligheterna till stöd och feedback.

Men det fanns också resultat som överraskade i hennes forskning. Som att elever med funktionsnedsättning i årskurs 7 skattade lägre vilja att delta i idrottsundervisningen om läraren undervisade enligt kursplanen – helt tvärtemot observationerna från årskurs 8. Förklaringar kan vara att mycket är nytt för elever i årskurs 7 och att betygskriterierna är desamma för alla elever.

– Elever med funktionsnedsättning kan lätt uppleva kriterierna som ouppnåeliga. Min slutsats är att betygskriterierna måste anpassas, så att de här eleverna får en rimlig chans att följa sin utveckling och uppnå betygskriterierna, säger Karin Bertills, som också förvånandes över att undervisning i smågrupper verkade fungera mindre bra för elever med funktionsnedsättning. Här pekar hon på det faktum att det sällan eller aldrig förekommer stöd i ämnet idrott och hälsa.

– Genom att organisera undervisningen med mer självgående aktiviteter i helgrupp, kan lärarresursen riktas mot mer komplexa övningar i smågrupper, medan de samtidigt har överblick.

Av Susanne Sawander


LÄRARPANELENS MOTIVERING:

”Karin Bertills erbjuder i sin avhandling en analys av klassrumsklimat kopplat till lärares arbete med att följa kursplaner. Studien synliggör att ett visst undervisningssätt får olika effekt i olika elevgrupper. Ett annat fynd är att mer systematisk återkoppling av bedömning leder till sämre självtillit hos högstadiets yngsta elever, som då riskerar lägre betyg.”

LÄS MER OM LÄRARPANELEN OCH DERAS VAL AV SKOLPORTENS FAVORIT HÄR


Namn: Karin Bertills
Född: 1963
Bor: Habo
Disputerade: 22 oktober 2019 vid Högskolan i Jönköping
Avhandling: Different is cool. Self-efficacy and participation of students with and without disabilities in school-based physical education
Bakgrund: Ämneslärare i idrott och hälsa och engelska. Har undervisat alla årsklasser i grundskolan, ungdomar och vuxna på gymnasiet och studenter i lärarutbildningen.


Artikeln är publicerad i Skolporten nr 2/2020 – ute nu!

Tema: SKOLBIBLIOTEK. Drygt hälften av Sveriges elever saknar ett bemannat skolbibliotek. Nu har regeringen tillsatt en särskild utredare för att ändra på det.

Intervju: Läsforskaren Ulrika Wolff om varför tidiga insatser vid läs- och skrivsvårigheter är avgörande. Hennes forskning om små barns läsning har fått stort genomslag.

För att uppmärksamma att Skolporten fyller 20 år erbjuder vi fri läsning av Skolporten nr 2/2020 samt den årliga forskningsbilagan Pedagogisk forskning!

Läs direkt på din dator här eller läs i appen Skolporten! Ladda ner den i App Store eller Google Play!

Vill du bli prenumerant? Missa inte prova på-priset:

2 nr av Skolporten för prova-på-priset 99 kr!

Sidan publicerades 2020-04-07 14:39 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

”Glädjebesked att bli favorit”

Skolporten har genom utmärkelsen Skolportens favorit lyft fram en lång rad forskare som disputerat inom utbildningsvetenskap. Vi har frågat några av dem vad utmärkelsen har betytt för dem och för Skolsverige.

Fokus på forskning!

Forskning har alltid varit en viktig del av Skolportens bevakning. Årligen intervjuar vi drygt 110 forskare som disputerar inom utbildningsvetenskap samt publicerar deras avhandlingar på webben.

Läs! Läs! Läs!

Svenska barn och ungdomar läser allt mindre. Svenskläraren Fredrik Sandström på Gäddgårdsskolan i Arboga brinner för att öka läsintresset hos eleverna.

Digitaliseringen i skolan och förskolan: Distraktion eller möjlighet?

Svensk skolas ambition att vara bäst i världen på att tillvarata digitaliseringens möjligheter har inneburit såväl fördelar som nackdelar. Forskare som Skolporten talat med efterlyser mer fokus på didaktik, skärpta regler för IT-företag och bättre fortbildning i den nya nationella digitaliseringsstrategin.

Ny forskning: Mobilförbud i skolan fungerar inte

Sedan den 1 augusti i år är det förbjudet att använda mobilen för annat än skolarbete i klassrummen. Men en avhandling vid Göteborgs universitet slår fast att lagen är problematisk, oavsett förbud så används mobilerna ändå. Både lärare och elever berättar att de hittar vägar för att kringgå reglerna, säger forskaren Anita Grigic Magnusson i ett pressutskick.

”Det är omöjligt att tänka utan faktakunskaper”

Daniel Willingham, kognitionsforskare och amerikansk professor i psykologi, vill skapa en bättre skola för eleverna genom att förmedla vetenskapliga rön om inlärning och minne till lärare.

Den oumbärliga yrkesutbildningen

Respekt för yrkeskunnande och en mer reflekterande undervisning. Det är forskarnas recept för att stärka gymnasieskolans yrkesprogram. Läs ett utdrag ur temaartikeln om yrkesutbildning i senaste numret av Skolportens magasin!

Vad är beprövad erfarenhet?

Beprövad erfarenhet kan ha minst tre olika betydelser som alla är viktiga för hur vi ska undervisa, leda och organisera skolan. Det säger Anette Jahnke, universitetslektor i pedagogik, samt projekt- och processledare vid forskningsinstitutet Ifous, som har skrivit en bok om beprövad erfarenhet i skolan.

Forskning: Tvåspråkiga elever bättre på svenska

Avhandlingen visar att tvåspråkiga elever både läser och skriver bättre på svenska. Baran Johansson efterlyser mer modersmålsundervisning.

Skolporten sammanställer pedagogisk forskning år 2021

Hur såg svensk pedagogisk forskning ut under år 2021? I årets upplaga av Pedagogisk forskning som följer med som bilaga till senaste numret av Skolportens magasin presenterar vi samtliga avhandlingar under det gångna året inom forskningsområdet skolan och förskola.

10 mest lästa avhandlingarna år 2021

Här är de tio mest lästa avhandlingarna på Skolportens webb förra året.

Poddagogen #13: Forskaren Johan Sandén om digitaliseringen av skolan

Forskaren Johan Sandén är gäst i den pedagogiska podcasten Poddagogen. Avsnittet handlar om hur digitaliseringen av skolan påverkar lärares arbete.

Matematik med alla sinnen

Läraren Charlotte Appeltofft har märkt att eleverna får en bättre taluppfattning när hon lär ut med den nya undervisningsmodellen TRR – Tänka, Resonera och Räkna.

Avhandling om föräldrastödsprogram utsedd till Skolportens favorit

Föräldrastödsprogram som hålls av förskollärare upplevs positivt av både föräldrar och pedagoger. Det konstaterar Anton Dahlberg som forskat om förskolebarns psykiska ohälsa och föräldraskapsstöd. Nu har hans avhandling valts till favorit av Skolportens lärarpanel.

”Var inte så rädd för att det ska bli fel”

Förskolan Hammarkullegatan 3 i Göteborg har stor erfarenhet av att ta emot nyanlända barn och barn som inte har svenska som förstaspråk. Var nyfiken! Det är ett av rektor Ulrica Boijes råd.

Unga önskar mer kunskap om sömn

Skolan och elevhälsan behöver arbeta med sömnen som en främjande faktor för att eleverna ska lyckas i skolan. Det säger Malin Jakobsson, som forskat om högstadieelevers sömnvanor och som nu har valts till favorit av Lärarpanelen.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
Nytt nr av Skolportens magasin ute 31 mars!
  Skolportens magasin nr 2/2023

Nytt nr av Skolportens magasin ute 31 mars!

INTERVJU: Forskaren Emma Leifler vill att fler lärare får lära sig mer om neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. TEMA: Nya perspektiv med ämnesövergripande undervisning.

Läs mer och prenumerera här!
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
Forskaren upptäckte barnens språkbeteende av en slump

Att förskolebarn använder engelska som lekspråk är mycket vanligare i mångkulturella områden, enligt en ny studie. På de undersökta förskolorna är det främst när pedagogerna inte deltar i leken som barnen växlar över till engelska.  

Professor: Så ökar du elevernas intresse för matematik

Våga lita på att dina elever har egna idéer – och låt dem jämföra sina lösningar med varandra. ”Du som lärare behöver inte alltid vara den som förklarar allt och visar lösningarna,” säger Elham Kazemi, professor i matematikdidaktik vid University of Washington.

Förskolelärare får stöd i att lära barn om hållbarhet

Mänskligheten står inför stora hot mot sin överlevnad. Hur pratar man med barnen om det här? Forskare vid Linköpings universitet har nu tagit fram ett stöd för att hjälpa förskollärare att gripa sig an det svåra ämnet.

Tellusgatans förskola tar tillvara barnens alla språk

På Tellusgatans förskola har pedagogerna fått nya perspektiv på sin språkutvecklande undervisning. Idag får barnen använda alla sina språk som resurs i lärandet, vilket gjort dem mer aktiva och delaktiga i undervisningen. ”Jag bemöter barnens olika språk på ett mer professionellt sätt nu. Barnet ska få prata sitt starkaste språk när det inte fungerar att använda svenska”, säger Martha Petridou, förskollärare.

Hon forskar om skolledares politiska engagemang

I forskningsprojektet Skola i samhället studeras rektorer, lärare och elever som ägnar sig åt politisk aktivism kopplat till skolan. ”Vi började fundera på vad det är som gör att man lämnar tjänstemannarollen, och blir aktivist”, säger Eva Reimers, Göteborgs universitet.

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer