2020-04-07 14:39  174 Dela:

Så inkluderas alla elever i ämnet idrott och hälsa

Ett bra klassrumsklimat i ämnet idrott och hälsa har positiv inverkan på både delaktighet, tillit till egen förmåga och betyg hos högstadieelever med funktionsnedsättning. Karin Bertills forskning belyser ett ämne där elever med funktionsnedsättning sällan eller aldrig erbjuds särskilt stöd.

Karin Bertills. Foto: Anna Hållams

Att ett gott klassrumsklimat är viktigt för alla elever är ingen nyhet. Men vad är det mer precist som bidrar till positiva skolprestationer i ämnet idrott och hälsa – hos elever med funktionsnedsättning?

För Karin Bertills, verksam i forskningsgruppen CHILD och med en bakgrund som idrottslärare, ligger ämnet nära och i höstas disputerade hon med sin avhandling som tar sats i frågan ovan. Här undersöks delaktighet och självtillit i ämnet idrott och hälsa bland högstadieelever med särskilt fokus på elever med funktionsnedsättningar.

I studien ingår cirka 450 högstadieelever, fördelade i tre grupper – de med funktionsnedsättning och de med höga respektive låga betyg i ämnet. Elevgruppernas självskattade upplevelser har sedan jämförts över tid. Vidare ingår enkäter med 22 idrottslärare, samt observationer av totalt 40 idrottslektioner i årskurs 8.

– Redan i årskurs 7 såg jag att klassrumsklimatet är särskilt viktigt för elever med funktionsnedsättning och över tid inverkade faktiskt klimatet på slutbetyget, säger Karin Bertills.

Den egna sociala förmågan är en annan faktor med betydelse för hur elever klarar skolarbetet, särskilt de med låga betyg. När de känner sig kompetenta stärker det också självtillit och delaktighet i idrott och hälsa, vilket i sin tur inverkar på slutbetyget.

I Karin Bertills observationer framkom att alla elever var mer aktiva och engagerade om läraren var tydlig med att förklara vad de skulle göra och vad syftet var – kort sagt om läraren undervisade i enlighet med kursplanen.

– De här lärarna instruerar mer och jobbar oftare i helgrupper. Lektionerna var mer komplexa med tydligare fokus. De här lärarna är också oftare fysiskt nära sina elever, särskilt de med funktionsnedsättning, vilket ökar möjligheterna till stöd och feedback.

Men det fanns också resultat som överraskade i hennes forskning. Som att elever med funktionsnedsättning i årskurs 7 skattade lägre vilja att delta i idrottsundervisningen om läraren undervisade enligt kursplanen – helt tvärtemot observationerna från årskurs 8. Förklaringar kan vara att mycket är nytt för elever i årskurs 7 och att betygskriterierna är desamma för alla elever.

– Elever med funktionsnedsättning kan lätt uppleva kriterierna som ouppnåeliga. Min slutsats är att betygskriterierna måste anpassas, så att de här eleverna får en rimlig chans att följa sin utveckling och uppnå betygskriterierna, säger Karin Bertills, som också förvånandes över att undervisning i smågrupper verkade fungera mindre bra för elever med funktionsnedsättning. Här pekar hon på det faktum att det sällan eller aldrig förekommer stöd i ämnet idrott och hälsa.

– Genom att organisera undervisningen med mer självgående aktiviteter i helgrupp, kan lärarresursen riktas mot mer komplexa övningar i smågrupper, medan de samtidigt har överblick.

Av Susanne Sawander


LÄRARPANELENS MOTIVERING:

”Karin Bertills erbjuder i sin avhandling en analys av klassrumsklimat kopplat till lärares arbete med att följa kursplaner. Studien synliggör att ett visst undervisningssätt får olika effekt i olika elevgrupper. Ett annat fynd är att mer systematisk återkoppling av bedömning leder till sämre självtillit hos högstadiets yngsta elever, som då riskerar lägre betyg.”

LÄS MER OM LÄRARPANELEN OCH DERAS VAL AV SKOLPORTENS FAVORIT HÄR


Namn: Karin Bertills
Född: 1963
Bor: Habo
Disputerade: 22 oktober 2019 vid Högskolan i Jönköping
Avhandling: Different is cool. Self-efficacy and participation of students with and without disabilities in school-based physical education
Bakgrund: Ämneslärare i idrott och hälsa och engelska. Har undervisat alla årsklasser i grundskolan, ungdomar och vuxna på gymnasiet och studenter i lärarutbildningen.


Artikeln är publicerad i Skolporten nr 2/2020 – ute nu!

Tema: SKOLBIBLIOTEK. Drygt hälften av Sveriges elever saknar ett bemannat skolbibliotek. Nu har regeringen tillsatt en särskild utredare för att ändra på det.

Intervju: Läsforskaren Ulrika Wolff om varför tidiga insatser vid läs- och skrivsvårigheter är avgörande. Hennes forskning om små barns läsning har fått stort genomslag.

För att uppmärksamma att Skolporten fyller 20 år erbjuder vi fri läsning av Skolporten nr 2/2020 samt den årliga forskningsbilagan Pedagogisk forskning!

Läs direkt på din dator här eller läs i appen Skolporten! Ladda ner den i App Store eller Google Play!

Vill du bli prenumerant? Missa inte prova på-priset:

2 nr av Skolporten för prova-på-priset 99 kr!

Sidan publicerades 2020-04-07 14:39 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

”Glädjebesked att bli favorit”

Skolporten har genom utmärkelsen Skolportens favorit lyft fram en lång rad forskare som disputerat inom utbildningsvetenskap. Vi har frågat några av dem vad utmärkelsen har betytt för dem och för Skolsverige.

Fokus på forskning!

Forskning har alltid varit en viktig del av Skolportens bevakning. Årligen intervjuar vi drygt 110 forskare som disputerar inom utbildningsvetenskap samt publicerar deras avhandlingar på webben.

Avhandling om elevers arbete med matematikläroböcker utsedd till Skolportens favorit

Elever i årskurs 1 använder inte alltid matematikläroböcker som det var tänkt i undervisningen. Det konstaterar Malin Norberg som forskat om elevers arbete med matematikläroböcker. Nu har hennes avhandling valts till favorit av Skolportens lärarpanel.

En skola på vetenskaplig grund?

Hur ska det egentligen gå till när skolan ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet? Läs ett utdrag ur temat i nya numret av Skolportens magasin.

Avhandling om matematik i förskoleklass utsedd till Skolportens favorit

Att i ett tidigt skede bryta elevers missuppfattningar kring matematik har positiv effekt. Det visarHelena Vennbergs forskning om undervisning i matematik i förskoleklass. Nu har hennes avhandlingen valts till favorit av Skolportens lärarpanel.

Så ska pojkarna få bättre betyg

Glappet mellan pojkars och flickors skolresultat är stort i skolan och har varit det länge: pojkar som grupp har sämre skolresultat än flickor. Hur ska skolan arbeta för att bryta och motverka stereotypa könsmönster som påverkar betygen, något som skolan har i uppdrag att göra?

I behov av särskilt stöd

Större barngrupper och mindre resurser – hur ska specialpedagogiken i förskolan hinnas med? Majoriteten av barn i behov av särskilt stöd i förskolan får inte det stöd de behöver, konstaterar Madeleine Sjöman i Skolportens temaartikel om specialpedagogik i förskolan.

Avhandling om elitpräglad gymnasieskola utsedd till Skolportens favorit

Utmanande och kritiska elever är inte önskvärda, konstaterar Janna Lundberg i sin avhandling i vilken hon har studerat vad som händer i samhällskunskapsundervisningen på en elitpräglad gymnasieskola. Elever som vill utmana genom att ställa frågor och locka till diskussion tillrättavisas. Här handlar det istället om att fostra eleverna genom passiv lydnad till en överordnad elit. Nu har hennes avhandlingen valts till favorit av Skolportens lärarpanel.

Relationen viktigast i mötet på förskolan

Relationen och möjligheten till kunskapsinlärning är tätt sammanflätade i mötet mellan barn och pedagoger i förskolan. Det visar Maria Fredrikssons doktorsavhandling, som blev förra årets mest lästa avhandling på Skolportens webb.

Så inkluderas alla elever i ämnet idrott och hälsa

Vad är det som bidrar till positiva skolprestationer i ämnet idrott och hälsa hos elever med funktionsnedsättning? Det har Karin Bertills forskat om. Nu har hennes avhandling valts ut som favorit av Skolportens lärarpanel.

Forskning slår hål på myten att killar läser mindre än tjejer

Stämmer det att killar läser mindre än tjejer? Och när lägger folk tid på läsning? Detta är några av de frågor som hamnar i ljuset i en nyligen publicerad forskningsartikel om läsning av ljudböcker.

Vilken skola vill vi ha?

I Sverige har vi backat från inkludering som politiskt mål, medan andra länder ser inkludering som ett sätt att motverka extremism och polarisering i samhället. Det menar Gunnlaugur Magnússon, docent och utbildningsforskare vid Uppsala universitet, som intervjuas i Skolportens magasin.

Professorn som bytte åsikt: ”Jag hade fel”

Som biträdande utbildningsminister i USA på 1990-talet var hon en förespråkare för marknadslösningar i skolan – i dag har Diane Ravitch tänkt om och är en av systemets ihärdigaste kritiker.

Debattsugna elever tystnar på elitskolan

"Jag hade inte förväntat mig att skolan skulle vara uttalat elitistisk och på samma gång fostra till passiv lydnad". Det säger Janna Lundberg, vars avhandling om debattklimatet på en elitskola nu har valts till lärarpanelens favorit.

”Glädjebesked att bli favorit”

Skolporten har genom utmärkelsen Skolportens favorit lyft fram en lång rad forskare som disputerat inom utbildningsvetenskap. Vi har frågat några av dem vad utmärkelsen har betytt för dem och för Skolsverige.

Skolportens favorit: Så blir matematik i förskoleklass lyckad

Att tidigt bryta elevers missuppfattningar kring matematik gör skillnad. Det menar Helena Vennberg som forskat om undervisningen i matematik i förskoleklass. Nu har avhandlingen valts till Skolportens favorit.

Konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
Nytt nr ute 22 oktober!

Nytt nr ute 22 oktober!

Tema: En skola på vetenskaplig grund? Intervju: Skolverkets generaldirektör Peter Fredriksson vill inte släppa lärarperspektivet.

Läs mer här
Fortbildning
Skolbibliotek
  Konferensen äger rum 1-2 december 2020 i Stockholm.

Skolbibliotek

Vi bjuder in till två dagars fortbildning för skolbibliotekarier, skolledare och alla som samarbetar med biblioteket. Ta del av forskares, bibliotekariers, rektors, lärares, journalisters och författares perspektiv för att skapa ett kraftfullt och modernt skolbibliotek. Välkommen!

Läs mer och boka plats
5 mest lästa på FoU

Skolportens favorit: Matteboken används inte alltid som tänkt

Elever i årskurs 1 använder inte alltid matematikläroböcker som det var tänkt i undervisningen, konstaterar Malin Norberg som forskat om elevers arbete med matematikläroböcker. Nu har hennes avhandling valts till Skolportens favorit av Skolportens lärarpanel.

In schools, are we measuring what matters?

The psychologist, researcher, and MacArthur Fellow Angela Duckworth believes that to make better decisions in our school systems, we need to rethink the way we measure student capabilities.

Välkommen till Studiepaketet samverkan kring placerade barn och ungas skolgång

Studiepaketet har tagits fram för att skola och socialtjänst ska kunna samarbeta och samordna sig bättre när det gäller skolgången för placerade barn och unga. Studiepaketet är ett resultat av samarbete mellan Skolverket, Socialstyrelsen och Specialpedagogiska skolmyndigheten (SPSM).

In video classes teachers parse clues to student wellbeing

The shift from in-person to remote learning is giving some teachers unprecedented video access into their students’ homes.

Stöd i arbetet med garantin

Skolverket och Specialpedagogiska skolmyndigheten genomför insatser för att implementera Läsa, skriva, räkna – en garanti för tidiga stödinsatser och för att höja kompetensen.