Dela:

Så inkluderas alla elever i ämnet idrott och hälsa

Ett bra klassrumsklimat i ämnet idrott och hälsa har positiv inverkan på både delaktighet, tillit till egen förmåga och betyg hos högstadieelever med funktionsnedsättning. Karin Bertills forskning belyser ett ämne där elever med funktionsnedsättning sällan eller aldrig erbjuds särskilt stöd.

Karin Bertills. Foto: Anna Hållams

Att ett gott klassrumsklimat är viktigt för alla elever är ingen nyhet. Men vad är det mer precist som bidrar till positiva skolprestationer i ämnet idrott och hälsa – hos elever med funktionsnedsättning?

För Karin Bertills, verksam i forskningsgruppen CHILD och med en bakgrund som idrottslärare, ligger ämnet nära och i höstas disputerade hon med sin avhandling som tar sats i frågan ovan. Här undersöks delaktighet och självtillit i ämnet idrott och hälsa bland högstadieelever med särskilt fokus på elever med funktionsnedsättningar.

I studien ingår cirka 450 högstadieelever, fördelade i tre grupper – de med funktionsnedsättning och de med höga respektive låga betyg i ämnet. Elevgruppernas självskattade upplevelser har sedan jämförts över tid. Vidare ingår enkäter med 22 idrottslärare, samt observationer av totalt 40 idrottslektioner i årskurs 8.

– Redan i årskurs 7 såg jag att klassrumsklimatet är särskilt viktigt för elever med funktionsnedsättning och över tid inverkade faktiskt klimatet på slutbetyget, säger Karin Bertills.

Den egna sociala förmågan är en annan faktor med betydelse för hur elever klarar skolarbetet, särskilt de med låga betyg. När de känner sig kompetenta stärker det också självtillit och delaktighet i idrott och hälsa, vilket i sin tur inverkar på slutbetyget.

I Karin Bertills observationer framkom att alla elever var mer aktiva och engagerade om läraren var tydlig med att förklara vad de skulle göra och vad syftet var – kort sagt om läraren undervisade i enlighet med kursplanen.

– De här lärarna instruerar mer och jobbar oftare i helgrupper. Lektionerna var mer komplexa med tydligare fokus. De här lärarna är också oftare fysiskt nära sina elever, särskilt de med funktionsnedsättning, vilket ökar möjligheterna till stöd och feedback.

Men det fanns också resultat som överraskade i hennes forskning. Som att elever med funktionsnedsättning i årskurs 7 skattade lägre vilja att delta i idrottsundervisningen om läraren undervisade enligt kursplanen – helt tvärtemot observationerna från årskurs 8. Förklaringar kan vara att mycket är nytt för elever i årskurs 7 och att betygskriterierna är desamma för alla elever.

– Elever med funktionsnedsättning kan lätt uppleva kriterierna som ouppnåeliga. Min slutsats är att betygskriterierna måste anpassas, så att de här eleverna får en rimlig chans att följa sin utveckling och uppnå betygskriterierna, säger Karin Bertills, som också förvånandes över att undervisning i smågrupper verkade fungera mindre bra för elever med funktionsnedsättning. Här pekar hon på det faktum att det sällan eller aldrig förekommer stöd i ämnet idrott och hälsa.

– Genom att organisera undervisningen med mer självgående aktiviteter i helgrupp, kan lärarresursen riktas mot mer komplexa övningar i smågrupper, medan de samtidigt har överblick.

Av Susanne Sawander


LÄRARPANELENS MOTIVERING:

”Karin Bertills erbjuder i sin avhandling en analys av klassrumsklimat kopplat till lärares arbete med att följa kursplaner. Studien synliggör att ett visst undervisningssätt får olika effekt i olika elevgrupper. Ett annat fynd är att mer systematisk återkoppling av bedömning leder till sämre självtillit hos högstadiets yngsta elever, som då riskerar lägre betyg.”

LÄS MER OM LÄRARPANELEN OCH DERAS VAL AV SKOLPORTENS FAVORIT HÄR


Namn: Karin Bertills
Född: 1963
Bor: Habo
Disputerade: 22 oktober 2019 vid Högskolan i Jönköping
Avhandling: Different is cool. Self-efficacy and participation of students with and without disabilities in school-based physical education
Bakgrund: Ämneslärare i idrott och hälsa och engelska. Har undervisat alla årsklasser i grundskolan, ungdomar och vuxna på gymnasiet och studenter i lärarutbildningen.


Artikeln är publicerad i Skolporten nr 2/2020 – ute nu!

Tema: SKOLBIBLIOTEK. Drygt hälften av Sveriges elever saknar ett bemannat skolbibliotek. Nu har regeringen tillsatt en särskild utredare för att ändra på det.

Intervju: Läsforskaren Ulrika Wolff om varför tidiga insatser vid läs- och skrivsvårigheter är avgörande. Hennes forskning om små barns läsning har fått stort genomslag.

För att uppmärksamma att Skolporten fyller 20 år erbjuder vi fri läsning av Skolporten nr 2/2020 samt den årliga forskningsbilagan Pedagogisk forskning!

Läs direkt på din dator här eller läs i appen Skolporten! Ladda ner den i App Store eller Google Play!

Vill du bli prenumerant? Missa inte prova på-priset:

2 nr av Skolporten för prova-på-priset 99 kr!

Sidan publicerades 2020-04-07 14:39 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

”Glädjebesked att bli favorit”

Skolporten har genom utmärkelsen Skolportens favorit lyft fram en lång rad forskare som disputerat inom utbildningsvetenskap. Vi har frågat några av dem vad utmärkelsen har betytt för dem och för Skolsverige.

Fokus på forskning!

Forskning har alltid varit en viktig del av Skolportens bevakning. Årligen intervjuar vi drygt 110 forskare som disputerar inom utbildningsvetenskap samt publicerar deras avhandlingar på webben.

Att vända en skola

Stora satsningar har gjorts på riktade insatser till utsatta skolor, och fler kan vara på väg. Nu börjar forskarna kunna dra slutsatser om vad som fungerar. Läs ett utdrag ur temat Att vända en skola i nya numret av Skolportens magasin!

Avhandling om religionsundervisning utsedd till Skolportens favorit

Elever har tankar kring religion, tro och icke-tro, som sällan eller aldrig lyfts i undervisningen eller i läromedlen. Det konstaterar Fredrik Jahnke som forskat om religionsämnet i skolan. Nu har avhandlingen valts till favorit av Skolportens lärarpanel.

Skandinaviska lärare och forskare med fokus på högskolepedagogik

Nära 200 personer från skandinaviska lärosäten deltog i Örebro universitets konferens Forskning om högre utbildning. Fokus ligger på högskolepedagogik och annan forskning om högre utbildning, ett fält som har vuxit på senare år i Sverige.

Avhandling om problematisk skolfrånvaro utsedd till Skolportens favorit

För att kunna förstå orsakerna till omfattande frånvaro, men också vad det är som hjälper eleverna tillbaka till skolan, måste skolan ses både ur ett kunskapsmässigt och ur ett socialt perspektiv. Det konstaterar Tobias Forsell som forskat om problematisk skolfrånvaro. Nu har avhandlingen valts till favorit av Skolportens lärarpanel.

Så läser du en avhandling

Akademiska texter kan upplevas som svåra att ta till sig, inte minst doktorsavhandlingar. Här kommer några tips på hur du kan läsa en avhandling på ett effektivt sätt.

Kan hälsoenkäter skada elevernas hälsa?

Hälsoenkäter som görs i skolan kan göra elever medvetna om sin socioekonomiska position, visar en forskningsstudie vid Linköpings universitet. "Vissa upplevde skam och funderade på att dölja sanningen för att skydda sig och sin familj", säger Anette Wickström, biträdande professor i kritiska barnstudier.

Avhandling om problematisk skolfrånvaro utsedd till Skolportens favorit

Tobias Forsell forskar om problematisk skolfrånvaro. Nu har hans avhandling valts till favorit av Skolportens lärarpanel.

Avhandling om problematisk skolfrånvaro utsedd till Skolportens favorit

För att kunna förstå orsakerna till omfattande frånvaro, men också vad det är som hjälper eleverna tillbaka till skolan, måste skolan ses både ur ett kunskapsmässigt och ur ett socialt perspektiv. Det konstaterar Tobias Forsell som forskat om problematisk skolfrånvaro. Nu har avhandlingen valts till favorit av Skolportens lärarpanel.

Lärarpanelen: ”Ett viktigt och roligt uppdrag”

"Det är viktigt och roligt att vara uppdaterad om nya vetenskapliga rön som rör undervisning och lärande." Så svarar en av Skolportens lärarpanelister på frågan om varför hon ville vara med i panelen.

Ledare: Om några år vet vi mer…

Forskning om hur coronapandemin har påverkat utbildningskvalitén, elevresultaten och elevhälsan är i full gång. På Skolporten kommer vi att bevaka de resultaten lika systematiskt som vi gör med all forskning om förskola och skola.

Forskare på Högskolan skrev mest nedladdade avhandlingen 2020

Kristina Walldén Hillström, forskare och lärare inom didaktik på Högskolan i Gävle, disputerade vid Uppsala Universitet i juni 2020. Hennes doktorsavhandling blev den mest nedladdade av alla förra året på Skolporten, ledande digital portal för forskning inom utbildningsvetenskap i Sverige.

Skolporten sammanställer pedagogisk forskning år 2020

I årets upplaga av Pedagogisk forskning som följer med som bilaga till senaste numret av Skolportens magasin presenterar vi samtliga avhandlingar under det gångna året inom forskningsområdet skolan och förskola.

Skolporten sammanställer pedagogisk forskning år 2020

I årets upplaga av Pedagogisk forskning som följer med som bilaga till senaste numret av Skolportens magasin presenterar vi samtliga avhandlingar under det gångna året inom forskningsområdet skolan och förskola.

Skolporten samlar pedagogisk forskning

I årets upplaga av Pedagogisk forskning presenterar vi samtliga avhandlingar under det gångna året inom forskningsområdet skolan och förskola. Läs hela bilagan digitalt utan kostnad!

Skolportens konferenser
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Kommande disputationer
SKOLPORTENS MAGASIN
Nytt nr ute nu!

Nytt nr ute nu!

INTERVJU: Inkluderingen har gått för långt, ropar röster i skoldebatten. Tvärtom, menar MARA WESTLING ALLODI, professor i specialpedagogik. Inkludering är viktig för demokratin – och vi har inte ens börjat.

Läs mer!
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
When ‘Careless Mistakes’ Aren’t: Dyscalculia, Math Anxiety, and Learning Strategies That Help

Math is hard. Dyscalculia, a math learning disability, can make learning and calculating numbers downright painful. Persistent difficulties with math can also lead to intense overwhelm and feelings of academic dread, also known as math anxiety.

Irena Makower: ”De med perfektionistiska personlighetsdrag blir väldigt utsatta”

När idealet är att vara perfekt kan stress, ångest och psykisk ohälsa bli följden. Prestationen blir som en beroendeframkallande drog. Forskning, som den psykologen Irena Makower arbetar med, visar att det bästa sättet att möta detta är att samtala i klassrummet om bland annat drivkrafter.

Ny kunskapssammanställning om psykisk hälsa hos barn och elever med funktionsnedsättning

Nu finns en kunskapssammanställning inom området psykisk hälsa hos barn och elever med funktionsnedsättning. Den visar att elever med funktionsnedsättning trivs i mindre utsträckning i skolan. De har även mer olovlig frånvaro än elever utan funktionsnedsättning.

Alla ska förstå utmaningen

Spännande forskningsintroduktion­ om vikten av specialpedagogisk ­flerstämmighet i förskolan, skriver Veronica Ferm i en bokrecension.

Forskningsutblick: Upplevd stress hos barn och unga med adhd

Att vuxna med adhd ofta upplever höga stressnivåer har tidigare påvisats i forskning. Men hur upplever barn och ungdomar med adhd stress? I ett antal artiklar skrivna av forskare från Uppsala universitet har barnens perspektiv lyfts, och det framkommer att barn och ungdomar med adhd upplever stress i högre grad än jämnåriga barn utan adhd.