Dela:

Så kan skolan arbeta mot antisemitism

Skolpersonal saknar ofta tillräckliga förutsättningar och förkunskaper för att arbeta mot antisemitism. Det visar en ny rapport om rasism och antisemitism i Malmös skolor och förskolor.

Malmö ortodoxa synagoga

Skolklasser får besöka Malmö ortodoxa synagoga som ett led i arbetet med att motverka antisemitism. Foto: Wikipedia

Rapporten heter Skolgårdsrasism, konspirationsteorier och utanförskap. En rapport om antisemitism och det judiska minoritetskapet i Malmös förskolor, skolor, gymnasier och vuxenutbildning och består av intervjuer med skolpersonal och judiska barn och unga i Malmö.

Målsättningen med rapporten var att utifrån kunskap och forskning identifiera problem och behov i Malmös skolor för att skapa förutsättningar för att arbeta systematiskt med frågorna. Dess författare, Mirjam Katzin, är samordnare mot antisemitism i skolan i Malmö stad, och hennes slutsats är att skolpersonal behöver kunskap och utbildning i frågor om demokrati, antirasism, antisemitism, konspirationsteorier, och även kontroversiella frågor som exempelvis konflikten mellan Israel och Palestina.

– Vi måste förstå antisemitism som ett komplext problem som yttrar sig på många olika sätt, menar Mirjam Katzin.

För henne var det viktigt att sätta dessa frågor i ett teoretiskt ljus.

– Teorin kan hjälpa till för att förstå komplexiteten och hur upplevelserna hänger ihop. Forskningen som jag lyfter fram i rapporten visar att det inte är ett lokalt eller isolerat problem, utan ett globalt problem med rötter långt tillbaka i historien, säger Mirjam Katzin.

Skolan premierar ofta det protestantiskt-svenska som norm och det gör att elever med andra religioner kan känna ett utanförskap. Mirjam Katzin berättar om när hon föreläste på en skola i Malmö med en hög andel muslimska elever.

Skolan hade endast firat kristna högtider men efter föreläsningen bestämde man sig för att införa ett traditionsårshjul där alla som gick på skolan skulle få skriva in sina traditioner. Nästa stora tradition var den muslimska högtiden Eid al-fitr, och då fick elevrådet vara med och bestämma hur skolan skulle fira den.

– Helt plötsligt öppnade de för en inkluderande miljö. Det är ett klockrent exempel på ett långsiktigt arbete för en inkluderande skola där eleverna lär sig att respektera sig själva och andra.

Rapporten visar att skolpersonal tycker att det är svårt att hantera frågor kopplade till antisemitism och andra känsliga eller potentiellt konfliktfyllda frågor.

– Skolan borde bli bättre på att arbeta med uppdraget med nationella minoriteter för då kunde man fånga det på ett annat sätt. Antisemitism framställs ibland som något som fanns i Nazityskland åren 1933–1945 och sedan försvann.

Att bara tala om förintelsen utan att tala om samtidens antisemitism är också ett bekymmer.

Mirjam Katzins slutsats är att det viktigaste arbetet är det som är långsiktigt och integrerat i skolan. För att skolpersonal ska klara av det måste de få stöd utifrån för att stärka sina kunskaper. Där har skolledningen ett stort ansvar. Det är viktigt att arbetet mot antisemitism samordnas med ett bredare anslag kring värdegrund, normkritik, antirasism och barns och ungas rättigheter, menar Mirjam Katzin.

För att hjälpa skolpersonal att hantera antidemokratiska uttryck, förintelseförnekelse och ”alternativa fakta” tog myndigheten Forum för levande historia förra året fram webbfortbildningen ”Svåra frågor i klassrummet”.

Stefan Andersson, projektledare för fortbildningen, berättar att han på olika skolmässor och fortbildningar träffade lärare som funderat över hur de skulle hantera frågorna i klassrummet.

– Att hitta en bra nivå på fortbildningen och göra något som är användbart och som tillfredsställer rätt målgrupp var en utmaning. Det finns stora skillnader i förkunskaper.

Stefan Andersson menar att policydokumenten som finns i skolan måste vara levande material som förpliktar.

– Skolan ska vara en trygg plats som erbjuder andra världsbilder och perspektiv än de man kanske har med sig hemifrån, eller som man matas med via sin nära kompiskrets. Lärare måste ha mod att sticka hål på fördomar och antisemitiska uttryck. Skolan är i en unik position och kan vara den där kraften som ger motfrågorna som man kanske inte får i sin filterbubbla, säger han.

Samordnaren för våldsprevention på utbildningsförvaltningen i Stockholms stad, Susanne Tidestrand, tror att Stockholm kan dra lärdom av Malmö stads rapport om hur skolpersonal kan arbeta med antisemitiska och rasistiska uttryck. När Forum för levande historias fortbildning kom insåg hon snabbt att det var något som måste lanseras i stadens skolor.

– All skolpersonal möter elever i olika sammanhang. Det är inte bara SO-lärare som måste öka sina kunskaper kring de här frågorna. Jag tycker om materialet för att det är högaktuellt och pedagogiskt. Och att man kan inkludera annan personal än skolpersonal, som till exempel fältassistenter och fritidsgårdspersonal, säger hon.

Det pågår nu ett arbete kring de nationella minoriteterna i Stockholms stad för att ta fram en rutin för rapportering och hantering av rasistiska och antisemitiska händelser.

Av Soledad Cartagena

Läs mer: Hela rapporten Skolgårdsrasism, konspirationsteorier och utanförskap. En rapport om antisemitism och det judiska minoritetskapet i Malmös förskolor, skolor, gymnasier och vuxenutbildning hittar du här (pdf)


Fakta/Så kan din skola arbeta mot antisemitism och rasism

  • Kartlägg hur problemet och kunskapsnivån ser ut kring antisemitism och rasism på din skola.
  • Erbjud all skolpersonal, inte bara lärare, fortbildning.
  • Ta hjälp från externa aktörer för att stärka skolpersonalens kunskaper.
  • Inkludera olika sätt att leva och fira.
  • Inför ett traditionsårshjul där alla som går på skolan skriver in sina traditioner.

Källa: Mirjam Katzin


Skolporten omslag nr 4 2021

Skolporten nr 4 2021.

Artikeln är tidigare publicerad i Skolportens magasin nr 4/2021 – ute 13 september!

Vill du bli prenumerant? Missa inte prova på-priset:

2 nr av Skolporten för prova-på-priset 99 kr!

Prenumeranter läser hela arkivet utan kostnad!

Sidan publicerades 2021-09-28 17:19 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Arbete mot extremism krockar med skolans demokratiuppdrag

Samhällets riktlinjer till lärare för att stoppa våldsbejakande extremism krockar inte bara med skolans demokratiuppdrag, de riskerar att också verka kontraproduktivt. Det varnar Christer Mattsson för i sin avhandling.

Skolor riskerar att lägga locket på om främlingsfientliga åsikter

Lagstiftningen om hur skolor ska bemöta främlingsfientliga uttryck riskerar att göra det svårare att diskutera kontroversiella frågor i skolorna. Det visar forskaren Emma Arneback i sin avhandling.

Att vända en skola

Stora satsningar har gjorts på riktade insatser till utsatta skolor, och fler kan vara på väg. Nu börjar forskarna kunna dra slutsatser om vad som fungerar. Läs ett utdrag ur temat Att vända en skola i nya numret av Skolportens magasin!

Skolportens favorit: Så pratar eleverna om religion

Elever har tankar kring religion, tro och icke-tro, som sällan eller aldrig lyfts i undervisningen eller i läromedlen. Det visar Fredrik Jahnkes avhandling, som nu valts till Skolportens favorit av lärarpanelen.

Myten om pojkars antipluggkultur

Fredrik Zimmerman forskar om varför betygsgapet ökar mellan flickor och pojkar. Varför görs så få insatser för att hjälpa pojkar? En förklaring finns i myten om pojkars antipluggkultur, menar han. (webb-radio)

Känslorna är starka när elever svarar om Förintelsen

Andra världskriget och Förintelsen väcker stort intresse inom såväl historieämnet som inom kulturen. Svenskar kan mycket om det, ändå är frågan i skolans nationella prov om orsaker till Förintelsen en som många elever misslyckas med, visar en ny studie. Resultatet ställer frågan ”Vad kan vi lära av historien?” på sin spets.

Blandade känslor – om barn och ungas psykiska hälsa

Att förstå sina egna känslor gör det lättare att hantera och prata om sitt mående. Materialet Blandade känslor ger stöd till barn och till vuxna som möter barn i alla åldrar. Det kan användas i skolan, på fritiden, i hemmet, inom socialtjänsten eller vården.

Undersökande arbetssätt

Detta avsnitt av Skolforskningspodden handlar om undersökande arbetssätt, lärares vägledning och olika grader av lärarstyrning. Vi diskuterar hur man kan låta elever ställa upp en undersökande fråga, och varför det kan vara vanskligt att prata om elever som forskare.

Vad är beprövad erfarenhet?

Beprövad erfarenhet kan ha minst tre olika betydelser som alla är viktiga för hur vi ska undervisa, leda och organisera skolan. Det säger Anette Jahnke, universitetslektor i pedagogik, samt projekt- och processledare vid forskningsinstitutet Ifous, som har skrivit en bok om beprövad erfarenhet i skolan.

Den oumbärliga yrkesutbildningen

Respekt för yrkeskunnande och en mer reflekterande undervisning. Det är forskarnas recept för att stärka gymnasieskolans yrkesprogram. Läs ett utdrag ur temaartikeln om yrkesutbildning i senaste numret av Skolportens magasin!

Mattelekar riskerar att ge ytliga kunskaper

Blivande lärare behöver träna mer på att urskilja barns kunskaper i matematik. När barn i förskolan och elever i mellanstadiet leker eller pratar om matematik är risken stor att de bara lär sig ytligt, menar Christina Svensson, forskare vid Malmö universitet.

Stor ämnesstudie: Så ser det ut i klassrummen

Samhällskunskap är ett brett ämne utan tydliga avgränsningar. I en ny studie undersöker därför forskarna Joakim Öberg och Pontus Bäckström om ämnet har någon form av kanon – en kärna som garanterar att eleverna får en likvärdig utbildning och som ger ämneslärarna en tydlig riktning.

Forskaren om fenomenet med dickpics bland unga

Elever skickar dickpics och andra nakenbilder till varandra – utan att lärarna har en aning om det. Nu behöver skolorna lyfta problemet, menar forskaren Kristina Hunehäll Berndtsson som gjort en ingående studie. ”Både tjejer och killar kan fara illa”, säger hon.

Tre enkla sätt för lärare att kommunicera med elever från Ukraina

Många av oss står inför utmaningen att ta emot elever från Ukraina och funderar på hur vi ska göra för att kunna göra oss förstådda över huvud taget? Att kommunicera med en person där man inte alls förstår varandras språk är en rejäl utmaning. Det är nu digitala verktyg kommer in i bilden och verkligen kan göra skillnad.

10 mest lästa avhandlingarna år 2021

Här är de tio mest lästa avhandlingarna på Skolportens webb förra året.

Fjärr- och distansundervisning för en mer likvärdig skola

Digital teknik ger stora möjligheter både i samhället och i skolan förutsatt att det finns en strategisk tanke om vad man vill åstadkomma. Frågan är inte om den ska användas i undervisningen utan snarare när, till vad och hur för att på bästa sätt stödja elevernas kunskapsutveckling. Dessa frågor har varit i fokus för Ifous forsknings- och utvecklingsprogram Digitala lärmiljöer – likvärdig utbildning med fjärr- och distansundervisning. I dag presenteras resultaten vid en digital konferens.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
TEMA: Barn på flykt
  Skolportens magasin nr 4/2022.

TEMA: Barn på flykt

INTERVJU: Anna Karlefjärd, forskare, intervjuas "Stärk lärarna med friare kurs- och läroplaner så får vi rättvisare betyg!" TEMA: Barn på flykt. Hur tar skolan bäst emot barn som är på flykt från krig eller naturkatastrofer? Forskarna menar att det gäller att ta tillvara på tidigare erfarenheter.

Läs mer och prenumerera här!
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
5 mest lästa på FoU
Digitala sexuella trakasserier påverkar unga i skolan

Digitala sexuella trakasserier är relativt vanliga bland unga, och ofta saknar ungdomarna både stöd och strategier för att hantera det. Det visar Kristina Hunehäll Berndtssons avhandling som nu har valts till favorit av Lärarpanelen.

Muntligt berättande viktigt i undervisningen

Anekdoter, historier och berättelser kan väcka elevernas intresse, ge nya perspektiv på ett visst ämne, samt stärka relationen mellan lärare och elever. Det visar en avhandling från Göteborgs universitet.

Läraren som sadlade om för att skapa en bättre skola

Hur får vi mer ordning och reda i skolan? Hur skapar vi en trivsam undervisningsmiljö i klassrummen utan stök, där eleverna lär sig vad de ska och ingen slås ut. De här frågorna har Martin Karlberg studerat i över 20 år. Nu drar han igång ett forskningsprojekt där 100 skolor runt om i landet ska pröva två olika varianter av en metod som kallas IBIS-programmet.

Inspirerande böcker om organisation och ledning

En bok om tillit i arbetsgruppen, två böcker om att leda i förskolan och en antologi med aktuell forskning. Vi tipsar om fyra aktuella böcker som kan vara användbara för dig i jobbet.

Inspirerande! Sveriges enda bygglek med odling

Växtvärket i Malmö handlar om att ge barn bättre städer att växa upp i, och erbjuder både bygglek och odling. Tankar som fångas upp av forskaren Ellen Almers.

Skolportens digitala kurser