Dela:

Så kan skolan arbeta mot antisemitism

Skolpersonal saknar ofta tillräckliga förutsättningar och förkunskaper för att arbeta mot antisemitism. Det visar en ny rapport om rasism och antisemitism i Malmös skolor och förskolor.

Malmö ortodoxa synagoga

Skolklasser får besöka Malmö ortodoxa synagoga som ett led i arbetet med att motverka antisemitism. Foto: Wikipedia

Rapporten heter Skolgårdsrasism, konspirationsteorier och utanförskap. En rapport om antisemitism och det judiska minoritetskapet i Malmös förskolor, skolor, gymnasier och vuxenutbildning och består av intervjuer med skolpersonal och judiska barn och unga i Malmö.

Målsättningen med rapporten var att utifrån kunskap och forskning identifiera problem och behov i Malmös skolor för att skapa förutsättningar för att arbeta systematiskt med frågorna. Dess författare, Mirjam Katzin, är samordnare mot antisemitism i skolan i Malmö stad, och hennes slutsats är att skolpersonal behöver kunskap och utbildning i frågor om demokrati, antirasism, antisemitism, konspirationsteorier, och även kontroversiella frågor som exempelvis konflikten mellan Israel och Palestina.

– Vi måste förstå antisemitism som ett komplext problem som yttrar sig på många olika sätt, menar Mirjam Katzin.

För henne var det viktigt att sätta dessa frågor i ett teoretiskt ljus.

– Teorin kan hjälpa till för att förstå komplexiteten och hur upplevelserna hänger ihop. Forskningen som jag lyfter fram i rapporten visar att det inte är ett lokalt eller isolerat problem, utan ett globalt problem med rötter långt tillbaka i historien, säger Mirjam Katzin.

Skolan premierar ofta det protestantiskt-svenska som norm och det gör att elever med andra religioner kan känna ett utanförskap. Mirjam Katzin berättar om när hon föreläste på en skola i Malmö med en hög andel muslimska elever.

Skolan hade endast firat kristna högtider men efter föreläsningen bestämde man sig för att införa ett traditionsårshjul där alla som gick på skolan skulle få skriva in sina traditioner. Nästa stora tradition var den muslimska högtiden Eid al-fitr, och då fick elevrådet vara med och bestämma hur skolan skulle fira den.

– Helt plötsligt öppnade de för en inkluderande miljö. Det är ett klockrent exempel på ett långsiktigt arbete för en inkluderande skola där eleverna lär sig att respektera sig själva och andra.

Rapporten visar att skolpersonal tycker att det är svårt att hantera frågor kopplade till antisemitism och andra känsliga eller potentiellt konfliktfyllda frågor.

– Skolan borde bli bättre på att arbeta med uppdraget med nationella minoriteter för då kunde man fånga det på ett annat sätt. Antisemitism framställs ibland som något som fanns i Nazityskland åren 1933–1945 och sedan försvann.

Att bara tala om förintelsen utan att tala om samtidens antisemitism är också ett bekymmer.

Mirjam Katzins slutsats är att det viktigaste arbetet är det som är långsiktigt och integrerat i skolan. För att skolpersonal ska klara av det måste de få stöd utifrån för att stärka sina kunskaper. Där har skolledningen ett stort ansvar. Det är viktigt att arbetet mot antisemitism samordnas med ett bredare anslag kring värdegrund, normkritik, antirasism och barns och ungas rättigheter, menar Mirjam Katzin.

För att hjälpa skolpersonal att hantera antidemokratiska uttryck, förintelseförnekelse och ”alternativa fakta” tog myndigheten Forum för levande historia förra året fram webbfortbildningen ”Svåra frågor i klassrummet”.

Stefan Andersson, projektledare för fortbildningen, berättar att han på olika skolmässor och fortbildningar träffade lärare som funderat över hur de skulle hantera frågorna i klassrummet.

– Att hitta en bra nivå på fortbildningen och göra något som är användbart och som tillfredsställer rätt målgrupp var en utmaning. Det finns stora skillnader i förkunskaper.

Stefan Andersson menar att policydokumenten som finns i skolan måste vara levande material som förpliktar.

– Skolan ska vara en trygg plats som erbjuder andra världsbilder och perspektiv än de man kanske har med sig hemifrån, eller som man matas med via sin nära kompiskrets. Lärare måste ha mod att sticka hål på fördomar och antisemitiska uttryck. Skolan är i en unik position och kan vara den där kraften som ger motfrågorna som man kanske inte får i sin filterbubbla, säger han.

Samordnaren för våldsprevention på utbildningsförvaltningen i Stockholms stad, Susanne Tidestrand, tror att Stockholm kan dra lärdom av Malmö stads rapport om hur skolpersonal kan arbeta med antisemitiska och rasistiska uttryck. När Forum för levande historias fortbildning kom insåg hon snabbt att det var något som måste lanseras i stadens skolor.

– All skolpersonal möter elever i olika sammanhang. Det är inte bara SO-lärare som måste öka sina kunskaper kring de här frågorna. Jag tycker om materialet för att det är högaktuellt och pedagogiskt. Och att man kan inkludera annan personal än skolpersonal, som till exempel fältassistenter och fritidsgårdspersonal, säger hon.

Det pågår nu ett arbete kring de nationella minoriteterna i Stockholms stad för att ta fram en rutin för rapportering och hantering av rasistiska och antisemitiska händelser.

Av Soledad Cartagena

Läs mer: Hela rapporten Skolgårdsrasism, konspirationsteorier och utanförskap. En rapport om antisemitism och det judiska minoritetskapet i Malmös förskolor, skolor, gymnasier och vuxenutbildning hittar du här (pdf)


Fakta/Så kan din skola arbeta mot antisemitism och rasism

  • Kartlägg hur problemet och kunskapsnivån ser ut kring antisemitism och rasism på din skola.
  • Erbjud all skolpersonal, inte bara lärare, fortbildning.
  • Ta hjälp från externa aktörer för att stärka skolpersonalens kunskaper.
  • Inkludera olika sätt att leva och fira.
  • Inför ett traditionsårshjul där alla som går på skolan skriver in sina traditioner.

Källa: Mirjam Katzin


Skolporten omslag nr 4 2021

Skolporten nr 4 2021.

Artikeln är tidigare publicerad i Skolportens magasin nr 4/2021 – ute 13 september!

Vill du bli prenumerant? Missa inte prova på-priset:

2 nr av Skolporten för prova-på-priset 99 kr!

Prenumeranter läser hela arkivet utan kostnad!

Sidan publicerades 2021-09-28 17:19 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Arbete mot extremism krockar med skolans demokratiuppdrag

Samhällets riktlinjer till lärare för att stoppa våldsbejakande extremism krockar inte bara med skolans demokratiuppdrag, de riskerar att också verka kontraproduktivt. Det varnar Christer Mattsson för i sin avhandling.

Skolor riskerar att lägga locket på om främlingsfientliga åsikter

Lagstiftningen om hur skolor ska bemöta främlingsfientliga uttryck riskerar att göra det svårare att diskutera kontroversiella frågor i skolorna. Det visar forskaren Emma Arneback i sin avhandling.

Religionskunskap Webbkonferens

Fyra kunniga föreläsare presenterar de senaste forskningsrönen om bland annat etikundervisning, kontroversiella frågor och globaliseringens effekter på religionen. Delta i Stockholm den 10 november eller se inspelade föreläsningar när du har tid, 15–29 november. Tips! 15% rabatt om du även vill gå på konferensen i Historia, 9 november.

Historia Webbkonferens

Ta del av föreläsningar om bland annat historiebruk, att arbeta med historiska källor i undervisningen samt hur man kan bemöta extrema åsikter i klassrummet! Välkommen!

Att vända en skola

Stora satsningar har gjorts på riktade insatser till utsatta skolor, och fler kan vara på väg. Nu börjar forskarna kunna dra slutsatser om vad som fungerar. Läs ett utdrag ur temat Att vända en skola i nya numret av Skolportens magasin!

Skolportens favorit: Så pratar eleverna om religion

Elever har tankar kring religion, tro och icke-tro, som sällan eller aldrig lyfts i undervisningen eller i läromedlen. Det visar Fredrik Jahnkes avhandling, som nu valts till Skolportens favorit av lärarpanelen.

Får vem som helst prata förortsslang?

Vårt sätt att prata påverkar hur vi uppfattar varandra och omvärlden. Men hur ska vi då prata för att inkludera olika kulturer och identiteter? Förändrar vi något om vi ändrar på språket? Ny forskning följer diskussionerna hos politiskt aktiva ungdomar i en innerstadsskola. Med språket som verktyg ifrågasätter unga samhällets normer, men det skapar också en oro för att råka säga fel.

”Behöver vi prata mer om avkodning?”

I tidigare blogginlägg lyftes läsförståelse. Denna gång riktar vi uppmärksamheten mot avkodning – den tekniska delen av läsningen som hör samman med att säkert koppla bokstav eller bokstavskombination med språkljud och länka dessa i ordning till ord och att ha ord- eller orddelsbilder som aktiveras i läsning. För en del blir avkodning något som bråkar och inte utvecklas som förväntat, skriver logopeden Helena Wilkås.

Avhandling om religionsundervisning utsedd till Skolportens favorit

Elever har tankar kring religion, tro och icke-tro, som sällan eller aldrig lyfts i undervisningen eller i läromedlen. Det konstaterar Fredrik Jahnke som forskat om religionsämnet i skolan. Nu har avhandlingen valts till favorit av Skolportens lärarpanel.

Att vända en skola

Stora satsningar har gjorts på riktade insatser till utsatta skolor, och fler kan vara på väg. Nu börjar forskarna kunna dra slutsatser om vad som fungerar. Läs ett utdrag ur temat Att vända en skola i nya numret av Skolportens magasin!

Så kan skolan arbeta mot antisemitism

Skolpersonal saknar ofta tillräckliga förutsättningar och förkunskaper för att arbeta mot antisemitism, visar en ny rapport om rasism och antisemitism i Malmös skolor och förskolor.

Nya forskarskrifter ökar skolors kunskap om adhd

Hur kan en funktionsnedsättning som adhd påverka en elevs förutsättningar att lära? Vad kan skolan göra för att ge eleven bra stöd, och hur upplever eleverna själva att adhd påverkar dem och deras skolgång? I tre nya skrifter sammanfattar och presenterar forskare olika forskningsresultat för att öka kunskap om adhd och strategier skolor kan ha nytta av.

Prestationsångest hos elever ökar – så ser du varningssignalerna

I grunden vill du nog ha dem, eleverna med prestationsångest. De är noggranna, fuskar aldrig, slarvar absolut inte och driver sig själva hårt. De blir allt fler, bekräftar flera studier, men hur kan du hjälpa dem?

Ny kunskapssammanställning om psykisk hälsa hos barn och elever med funktionsnedsättning

Nu finns en kunskapssammanställning inom området psykisk hälsa hos barn och elever med funktionsnedsättning. Den visar att elever med funktionsnedsättning trivs i mindre utsträckning i skolan. De har även mer olovlig frånvaro än elever utan funktionsnedsättning.

Så påverkas resultaten när elever från nedlagda skolor flyttar in

Studieresultaten blir varken bättre eller sämre hos eleverna i klasser som tar emot elever från skolor som lagts ner, visar ny forskning. För lärarna är det ändå viktigt att göra en nivågruppering och anpassa undervisningen så att alla elever kan ta den till sig.

Ny kunskaps­sammanställning om psykisk hälsa hos barn och elever med funktions­nedsättning

Nu finns en kunskapssammanställning inom området psykisk hälsa hos barn och elever med funktionsnedsättning. Den visar att elever med funktionsnedsättning trivs i mindre utsträckning i skolan. De har även mer problematisk skolfrånvaro än elever utan funktionsnedsättning.

Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
Nytt nr ute 25 oktober!

Nytt nr ute 25 oktober!

INTERVJU: Inti Chavez Perez tog steget från journalist till sexualupplysare och jämställdhetsexpert. Han lovordar läroplanens nya tydlighet i kunskapsområdet sexualitet, samtycke och relationer.

Läs mer!
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Kommande disputationer
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
Lärare väljer bort läromedel

Forskning om läromedel beaktas inte alltid. Studier visar att läromedel väljs bort av erfarna lärare, samt att lärspel och eget material blir vanligare. Caroline Graeske, forskare i svenska med didaktisk inriktning, presenterar några viktiga forskningsresultat i ämnet.

Göran Nygren: Elever med toppbetyg får massor av hjälp från föräldrarna

Höga betyg i skolan kräver omfattande hjälp hemifrån, ibland så mycket att det blir fusk. Den slutsatsen drar etnologen Göran Nygren i sin nya doktorsavhandling. Elever som inte får hjälp hemma är i princip chanslösa i betygsjakten, säger han. (webb-radio)

Vikten av språkutveckling i förskolan

Tidig exponering för svenska är avgörande för barns språkutveckling. I takt med att fler barn i förskolan har annat modersmål ökar behovet av att utbildningen stärker språkstödjande arbetssätt.

Motion och bättre stöd minskar adhd-symtom

Motion och fysisk aktivitet förbättrar både adhd-symtom, funktionsnivå, barnens exekutiva funktion och psykiskt mående, visar studier från Lunds universitet. Bättre stöd i skolan och hemma skulle också förbättra barnens livskvalitet.

Varför haltar lärarbehörigheten i svensk skola?

År 1993 var hela 93 procent av alla lärare i Sverige behöriga och konkurrensen om lärarutbildningens platser var långt högre än idag. Aktuella siffror från Skolverket visar att nästan var tredje lärare i grundskolan är obehörig, skriver Erik Cardelús i en artikelserie om den svenska lärarbristen.