Hoppa till sidinnehåll
Rasism

Så kan skolan arbeta mot antisemitism

Publicerad:2021-09-28
Uppdaterad:2023-09-01
Moa Duvarci Engman
Skribent:Moa Duvarci Engman
Skolpersonal saknar ofta tillräckliga förutsättningar och förkunskaper för att arbeta mot antisemitism. Det visar en ny rapport om rasism och antisemitism i Malmös skolor och förskolor.
Malmö ortodoxa synagoga
Skolklasser får besöka Malmö ortodoxa synagoga som ett led i arbetet med att motverka antisemitism. Foto: Wikipedia
Rapporten heter Skolgårdsrasism, konspirationsteorier och utanförskap. En rapport om antisemitism och det judiska minoritetskapet i Malmös förskolor, skolor, gymnasier och vuxenutbildning och består av intervjuer med skolpersonal och judiska barn och unga i Malmö. Målsättningen med rapporten var att utifrån kunskap och forskning identifiera problem och behov i Malmös skolor för att skapa förutsättningar för att arbeta systematiskt med frågorna. Dess författare, Mirjam Katzin, är samordnare mot antisemitism i skolan i Malmö stad, och hennes slutsats är att skolpersonal behöver kunskap och utbildning i frågor om demokrati, antirasism, antisemitism, konspirationsteorier, och även kontroversiella frågor som exempelvis konflikten mellan Israel och Palestina. – Vi måste förstå antisemitism som ett komplext problem som yttrar sig på många olika sätt, menar Mirjam Katzin. För henne var det viktigt att sätta dessa frågor i ett teoretiskt ljus. – Teorin kan hjälpa till för att förstå komplexiteten och hur upplevelserna hänger ihop. Forskningen som jag lyfter fram i rapporten visar att det inte är ett lokalt eller isolerat problem, utan ett globalt problem med rötter långt tillbaka i historien, säger Mirjam Katzin. Skolan premierar ofta det protestantiskt-svenska som norm och det gör att elever med andra religioner kan känna ett utanförskap. Mirjam Katzin berättar om när hon föreläste på en skola i Malmö med en hög andel muslimska elever. Skolan hade endast firat kristna högtider men efter föreläsningen bestämde man sig för att införa ett traditionsårshjul där alla som gick på skolan skulle få skriva in sina traditioner. Nästa stora tradition var den muslimska högtiden Eid al-fitr, och då fick elevrådet vara med och bestämma hur skolan skulle fira den. – Helt plötsligt öppnade de för en inkluderande miljö. Det är ett klockrent exempel på ett långsiktigt arbete för en inkluderande skola där eleverna lär sig att respektera sig själva och andra. Rapporten visar att skolpersonal tycker att det är svårt att hantera frågor kopplade till antisemitism och andra känsliga eller potentiellt konfliktfyllda frågor. – Skolan borde bli bättre på att arbeta med uppdraget med nationella minoriteter för då kunde man fånga det på ett annat sätt. Antisemitism framställs ibland som något som fanns i Nazityskland åren 1933–1945 och sedan försvann. Att bara tala om förintelsen utan att tala om samtidens antisemitism är också ett bekymmer. Mirjam Katzins slutsats är att det viktigaste arbetet är det som är långsiktigt och integrerat i skolan. För att skolpersonal ska klara av det måste de få stöd utifrån för att stärka sina kunskaper. Där har skolledningen ett stort ansvar. Det är viktigt att arbetet mot antisemitism samordnas med ett bredare anslag kring värdegrund, normkritik, antirasism och barns och ungas rättigheter, menar Mirjam Katzin. För att hjälpa skolpersonal att hantera antidemokratiska uttryck, förintelseförnekelse och ”alternativa fakta” tog myndigheten Forum för levande historia förra året fram webbfortbildningen ”Svåra frågor i klassrummet”. Stefan Andersson, projektledare för fortbildningen, berättar att han på olika skolmässor och fortbildningar träffade lärare som funderat över hur de skulle hantera frågorna i klassrummet. – Att hitta en bra nivå på fortbildningen och göra något som är användbart och som tillfredsställer rätt målgrupp var en utmaning. Det finns stora skillnader i förkunskaper. Stefan Andersson menar att policydokumenten som finns i skolan måste vara levande material som förpliktar. – Skolan ska vara en trygg plats som erbjuder andra världsbilder och perspektiv än de man kanske har med sig hemifrån, eller som man matas med via sin nära kompiskrets. Lärare måste ha mod att sticka hål på fördomar och antisemitiska uttryck. Skolan är i en unik position och kan vara den där kraften som ger motfrågorna som man kanske inte får i sin filterbubbla, säger han. Samordnaren för våldsprevention på utbildningsförvaltningen i Stockholms stad, Susanne Tidestrand, tror att Stockholm kan dra lärdom av Malmö stads rapport om hur skolpersonal kan arbeta med antisemitiska och rasistiska uttryck. När Forum för levande historias fortbildning kom insåg hon snabbt att det var något som måste lanseras i stadens skolor. – All skolpersonal möter elever i olika sammanhang. Det är inte bara SO-lärare som måste öka sina kunskaper kring de här frågorna. Jag tycker om materialet för att det är högaktuellt och pedagogiskt. Och att man kan inkludera annan personal än skolpersonal, som till exempel fältassistenter och fritidsgårdspersonal, säger hon. Det pågår nu ett arbete kring de nationella minoriteterna i Stockholms stad för att ta fram en rutin för rapportering och hantering av rasistiska och antisemitiska händelser. Av Soledad CartagenaLäs mer:Hela rapporten Skolgårdsrasism, konspirationsteorier och utanförskap. En rapport om antisemitism och det judiska minoritetskapet i Malmös förskolor, skolor, gymnasier och vuxenutbildning hittar du här (pdf)
Fakta/Så kan din skola arbeta mot antisemitism och rasism
  • Kartlägg hur problemet och kunskapsnivån ser ut kring antisemitism och rasism på din skola.
  • Erbjud all skolpersonal, inte bara lärare, fortbildning.
  • Ta hjälp från externa aktörer för att stärka skolpersonalens kunskaper.
  • Inkludera olika sätt att leva och fira.
  • Inför ett traditionsårshjul där alla som går på skolan skriver in sina traditioner.
Källa: Mirjam Katzin
Skolporten omslag nr 4 2021
Skolporten nr 4 2021.
Artikeln är tidigare publicerad i Skolportens magasin nr 4/2021 – ute 13 september! Vill du bli prenumerant? Missa inte prova på-priset: 2 nr av Skolporten för prova-på-priset 99 kr! Prenumerera Prenumeranter läser hela arkivet utan kostnad!
RasismSkolportens magasinSkolportenSkolpolitikReligion
Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med

forskningsinstitutet Ifous

Läs mer
Stockholm

Slöjd

Skolportens fortbildning för slöjdlärare! Ta del av aktuell forskning och få praktiska verktyg för att stärka din yrkesroll. Delta på plats i Stockholm 29–30 september 2026, eller via webbkonferensen 7–30 oktober 2026.
Läs mer och boka
Åk F–9
29–30 sep
Digital temaföreläsning

Att främja samspel, kommunikation och lek för alla barn i förskolans vardag

Välkommen till Skolportens temaföreläsning om hur förskolan kan ge barn med autism goda förutsättningar för utveckling och lärande. Föreläsningen finns tillgänglig 11 maj–15 juni. Innehållet riktar sig till specialpedagoger i förskolan, men kan även vara av intresse för förskollärare och rektorer.
Läs mer och boka
Fsk
11 maj – 15 jun