Så lär sig eleverna rörelse

Illustration: Istockphoto

Undervisningen i idrott och hälsa domineras fortfarande av tävlingsidrott och det som bedöms är de färdigheter som eleverna redan har.

I ÄMNET idrott och hälsa ges sällan utrymme för att träna och öva, inte heller till extra hjälp för den som behöver.

Det konstaterar elever som Madeleine Wiker intervjuat i sin doktorsavhandling ”Det är live liksom”. Elevers perspektiv på villkor och utmaningar i idrott och hälsa.

– Eleverna beskriver en känsla av direktsändning – att misslyckas i ett moment kan sänka hela betyget. Intressant är att eleverna reflekterar och jämför med andra ämnen, där de får just öva och utveckla kunskap, säger Madeleine Wiker.

LAGOM TILL skolavslutningen i våras presenterade Skolinspektionen en kvalitetsgranskning av ämnet idrott och hälsa i årskurs 7–9. Bakgrunden till granskningen var tidigare kända problem med bland annat otydliga kunskapsmål och lärares svårigheter att förmedla ämnets syfte och mål till eleverna.

Rapporten bekräftar i mångt och mycket de senaste årens forskning – att idrott och hälsa är ett ämne som präglas av traditionell föreningsidrott, främst bollsporter, och som ofta bedrivs på pojkars villkor. Vanligt är också tävlingsinslag, trots att det kan medföra kontroverser och risk för exkludering, enligt Skolinspektionen.

Det tycks som om lärare har svårt att hitta alternativa sätt att tolka rörelsekvaliteter, menar Lena Svennberg i sin avhandling Grading in physical education, där hon tittat på vad lärare i idrott och hälsa värderar när de sätter betyg och olika elevers möjligheter att få bra betyg i ämnet. Också hon finner att bedömning av rörelse utgår från den traditionella tävlingsidrotten.

– I skymundan hamnar däremot ofta friluftsundervisningen. Många idrottslärare tycker att det är både krångligt och tidskrävande, säger Jonas Mikaels. Han disputerade 2017 med en avhandling om hur platsen som utgångspunkt, i stället för aktivitet, kan skapa nya infallsvinklar och möjligheter i just friluftsundervisningen: Becoming-place. (Re)conceptualising friluftsliv in the Swedish physical education and health curriculum.

ATT LYFTA FRAM alternativ och testa nya saker och metoder är precis vad som behöver göras för att utveckla idrottsämnet, instämmer Mikael Quennerstedt, professor i idrott och lärarutbildare vid Örebro universitet.

– Det är stort fokus på ämnet just nu, bland annat ska antalet undervisningstimmar utökas.

Men att fylla dessa timmar med det som redan görs eller enbart med fysiska aktiviteter utvecklar inte skolämnet, säger Mikael Quennerstedt.

Han påpekar att syftet med ämnet inte främst är att få elever att röra på sig här och nu, utan att de ska lära sig rörelse och att röra sig. Att få utforska olika rörelsekulturer och reflektera kring vad som sker i olika slags rörelse skulle gynna fler elever, inte bara de som redan idrottar, menar han.

– Här hoppas jag att forskningen kan bidra med pedagogiska interventioner som prövar olika innovativa idéer i praktiken.

Mikael Quennerstedt tillstår att det finns en tröghet vad gäller förändring bland såväl praktiserande som blivande idrottslärare.

– Det gäller också lärarutbildningar i idrott och hälsa. Många inom fältet är starkt förankrade i tävlingsidrotten och det färgar givetvis av sig. Men det sker en förändring, även om det ibland går långsamt.

Av Susanne Sawander

Läs mer:
Becoming-place: (Re)conceptualising friluftsliv in the Swedish physical education and health curriculum, Jonas Mikaels, GIH 2017.

Grading in physical education, Lena Svennberg, GIH 2017

Det är live, liksom.” Madeleine Wiker, Karlstads universitet 2017.

4 × idrottsforskare

  • Jonas Mikaels, forskare vid Gymnastikoch idrottshögskolan i Stockholm.
  • Lena Svennberg är universitetsadjunkt i idrottsvetenskap, Högskolan i Gävle.
  • Mikael Quennerstedt är professor i idrott vid Örebro universitet.
  • Madeleine Wiker, lektor i pedagogiskt arbete och idrottsvetenskap, Karlstads universitet.

 

Artikeln är publicerad i Skolportens forskningsmagasin nr 5 2018.

Skolporten nr 5/2018

Tema: Sambedömning

Inte redan prenumerant? Missa inte kampanjpriset:

2 nr av Skolporten för prova-på-priset 99 kr!

NYHET! Nu kan du även köpa digitala lösnummer av Skolporten i App Store eller Google Play!

Sidan publicerades 2018-11-15 11:09 av Hedda Lovén


Relaterat

Idrott och hälsa, 2-3 april i Stockholm

Vårens konferens för lärare i idrott och hälsa tar upp ämnen som betyg, planeringar, examinationsuppgifter och bedömningsmallar i idrott och hälsa, nya perspektiv på lärande i friluftsliv, att motivera när motivation saknas samt frågan om träning alltid är bra för elevers kroppsuppfattning. Välkommen!

Hem- och konsumentkunskap, 7-8 maj i Stockholm

Årets konferens för dig som undervisar i hem- och konsumentkunskap! Med föreläsningar om bl.a. bedömning, ekonomiundervisning, HK-undervisningen ur ett specialpedagogiskt perspektiv samt didaktiska spörsmål unika för just HK erbjuder konferensen dig möjlighet att utvecklas i dina ämneskunskaper och få viktig didaktisk inspiration.

Idrott och hälsa

Här samlar vi nyheter, forskning och rapporter inom ämnet idrott och hälsa.

Jenny Edvardsson: “Boksamtal får elever att sätta ord på sina tankar”

Jenny Edvardsson, prisbelönt lärare i svenska och historia, tipsar om boksamtal utifrån Aidan Chambers modell.

Forskning för framtiden

Mer forskning om lärares och elevers arbete i klassrummet! Skolforskningsinstitutets nya generaldirektör Camilo von Greiff vurmar för en större blandning av olika forskningstraditioner.

Läsning 2.0

Erbjuds elever med läs- och skrivsvårigheter verkligen den hjälp de behöver för att lockas in i läsningen? I dyslexifrågan råder fortfarande inte enighet, men tidigare och mer systematisk hjälp är insatser forskarna kan enas om.

Utvecklingen av ett lärarstöd – en prototyp för undervisning i privatekonomi (hem- och konsumentkunskap)

Projektet Barn och digital ekonomi kombinerar forskning inom områden som ekonomi, digitalisering och pedagogik. Denna slutrapport är skriven av Patrik Hernwall och Inga-Lill Söderberg (pdf) och behandlar utvecklandet av en prototyp till stöd för lärare i undervisning om privatekonomi inom ramen för grundskolans hem- och konsumentkunskap (HKK), primärt årskurs 4-6.

Barns utvecklade förståelse av ekonomi – och utvecklingen av ett lärarstöd

Projektet Barn och digital ekonomi kombinerar forskning inom områden som ekonomi, digitalisering och pedagogik. Slutrapporten är skriven av Patrik Hernwall, Maria Hullgren och Inga-Lill Söderberg (pdf).

Barn och digital ekonomi – ett forskningsprojekt

Forskningsprojektet ”Barn och digital ekonomi” studerar hur barn lär om privatekonomi i det digitala sammanhang där de själva är en del. Projektet är finansierat av Stiftelsen Sparbankernas Företagsinstitut och har utmynnat i flera rapporter som här finns att ladda ned.

Lärare är okritiska till entreprenöriellt lärande

I styrdokumenten finns en stark förväntan på att entreprenöriellt lärande, EL, ska reformera skolan, skapa självgående elever och i förlängningen förbättra hela samhället. Men Carina Holmgren, som har utforskat en lärarroll i förändring, är kritisk.

Avhandlingar inom dyslexi och läs- och skrivsvårigheter

På den här sidan finns avhandlingar inom området läs- och skrivsvårigheter/dyslexi samlade.

Länkar om läs- och skrivsvårigheter/dyslexi

På den här sidan finns länkar för vidare läsning inom området läs- och skrivsvårigheter/dyslexi.

Sexit – Samtal för bättre sexuell hälsa

Sexit kallas ett forsknings- och utvecklingsprojekt i Göteborgsregionen. Det är ett frågeformulär om sexuell hälsa, som är tänkt att användas av ungdomsmottagningar och elevhälsan.

Slöjdämnet in i framtiden

”Jag brukar säga till mina elever att slöjd är det enda ämnet där de får tänka självständigt och lösa svårigheter själva eftersom det inte finns någon färdig lösning på problemet. En sådan undervisning resulterar i många olika typer av lösningar, precis som i verkligheten i den värld innovatören, utvecklaren, designern och alla vi andra lever i”. Det säger slöjdläraren Mats Arneving, som här berättar om hur han ser på slöjdämnet i framtiden.

Jönköping University och Naturskolan samarbetar för att främja utomhuspedagogik

Jönköping University och Naturskolan på Upptech ska binda samman forskning och praktik inom det utomhuspedagogiska fältet. Under våren kommer ett pilotprojekt startas för att kompetensutveckla lärare och pedagoger inom utomhuspedagogikens teoretiska grunder genom forskning och praktiska lärandeaktiviteter.

Nuläge och framåtblickar 2018 ‒ om undervisning och forskning inom det nordiska slöjdfältet

Om undervisning och forskning inom det nordiska slöjdfältet.

Konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
Tema: Dyslexi
  Skolporten nr 1/2019 – ute nu!

Tema: Dyslexi

Tidig och mer systematisk hjälp till elever med läs- och skrivsvårigheter är insatser forskarna kan enas om. Intervjun: Möt Camilo von Greiff, ny generaldirektör för Skolforskningsinstitutet. Reportage: Nu utbildas de första lärarassistenterna inom yrkeshögskolan. Lärarpanelens val: Lärare är okritiska till entreprenöriellt lärande.

Köp digitala lösnummer!
Fortbildning
”Lärares sätt att kommunicera påverkar elevernas texter”

”Lärares sätt att kommunicera påverkar elevernas texter”

Karolina Wirdenäs, docent i nordiska språk, berättar om vikten att arbeta mångsidigt i undervisningen med skrivutveckling.

Läs intervjun
Kommande disputationer
Lediga tjänster
Fler platsannonser
5 mest lästa på FoU

Läsning 2.0

Erbjuds elever med läs- och skrivsvårigheter verkligen den hjälp de behöver för att lockas in i läsningen? I dyslexifrågan råder fortfarande inte enighet, men tidigare och mer systematisk hjälp är insatser forskarna kan enas om.

Forskning för framtiden

Mer forskning om lärares och elevers arbete i klassrummet! Skolforskningsinstitutets nya generaldirektör Camilo von Greiff vurmar för en större blandning av olika forskningstraditioner.

Lotta Holme och Alma Memisevic: Inkludering som utmaning och möjlighet

Vi menar att begreppet inkludering har missuppfattats och det är viktigt att vi nu diskuterar både hinder och möjligheter för inkludering i skola och undervisning på ett nyanserat sätt, skriver Lotta Holme och Alma Memisevic, Linköpings universitet.

Jenny Edvardsson: “Boksamtal får elever att sätta ord på sina tankar”

Jenny Edvardsson, prisbelönt lärare i svenska och historia, tipsar om boksamtal utifrån Aidan Chambers modell.

Att genom lek stödja och stimulera barns sociala förmågor

De studier som ingår i översikten bygger på forskares observationer och analyser av leksituationer i förskolor. Översikten kan ge förskollärare värdefulla insikter och uppslag kring den egna undervisningen.