Dela:

Så läser du en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här kommer några tips på hur du kan läsa en avhandling på ett effektivt sätt.

Börja med att läsa igenom det som finns skrivet om avhandlingen: Skolportens intervju, universitetets pressmeddelande, baksidestexten och/eller disputationstexten. Då får du veta vad det handlar om och kan gå vidare till själva avhandlingen.

Abstract kan du oftast hoppa över, det är framförallt skrivet för andra forskare.

Förordet behöver du inte heller läsa, det innehåller mestadels tack till handledare och kollegor.

Inledningen är bra att läsa. Där går författaren igenom och talar om vad det är han eller hon tänker skriva om. Ibland finns det även en läsanvisning eller beskrivning av upplägget. Då kan du avgöra om det är värt att lägga din tid på. Är avhandlingen skriven på engelska finns det nästan alltid en svensk sammanfattning. Det är ett av kriterierna när lärarpanelen väljer favoriter bland avhandlingar. Även inledningen kan vara skriven på svenska.

Metoden kan du hoppa över, såvida du inte har funderingar på hur forskaren har gått tillväga – annars är den skriven mest för akademin. Det mest intressanta för lärare på golvet är vad de har kommit fram till, inte i första läget hur. Metoddelen kan du också återvända till senare.

Bakgrund och tidigare forskning kan vara bra att läsa för att få bakgrundstips samt lite runt-om-prat om forskningsområdet. Det är lättare att läsa den här delen och ta till sig informationen efter att ha läst slutsatserna i diskussionsdelen.

Slutsatser i diskussionsdelen – här kommer du till det viktiga: Vad har forskaren kommit fram till?

Listan över referenslitteratur kan vara intressant att titta igenom för att få ytterligare infallsvinklar på problemställningar och närliggande forskning.

Slutligen, om något känns oklart – tveka inte att ta kontakt med forskaren. De brukar inte ha något emot att prata om sin egen forskning! Kontaktuppgifter hittar du på respektive universitet.

Av Åsa Lasson

(Texten publicerades första gången 2011 i Skolportens magasin under dåvarande namnet 360)

Sidan publicerades 2021-06-22 10:53 av Ebba Reinolf


Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
TEMA: Barn på flykt
  Skolportens magasin nr 4/2022.

TEMA: Barn på flykt

INTERVJU: Anna Karlefjärd, forskare, intervjuas "Stärk lärarna med friare kurs- och läroplaner så får vi rättvisare betyg!" TEMA: Barn på flykt. Hur tar skolan bäst emot barn som är på flykt från krig eller naturkatastrofer? Forskarna menar att det gäller att ta tillvara på tidigare erfarenheter.

Läs mer och prenumerera här!
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
”Var inte så rädd för att det ska bli fel”

Förskolan Hammarkullegatan 3 i Göteborg har stor erfarenhet av att ta emot nyanlända barn och barn som inte har svenska som förstaspråk. Var nyfiken! Det är ett av rektor Ulrica Boijes råd.

Att lära genom att skriva

I den här rapporten sammanfattar och kommenterar vi en systematisk forskningsöversikt där skrivandets och texternas innehåll och funktion sätts i fokus. De framträdande forskningsresultaten, att skrivande förbättrar elevers ämneskunskaper jämfört med undervisning som har mindre fokus på skrivande, är därför särskilt relevanta för lärare. (pdf)

Students with disabilities fare better when integrated into gen-ed classrooms

“We cannot, as a society, afford to continue to support policies and practices that result in academic failure, limited post-secondary options and continued separation and marginalization based on disabilities.”

Känslorna är starka när elever svarar om Förintelsen

Andra världskriget och Förintelsen väcker stort intresse inom såväl historieämnet som inom kulturen. Svenskar kan mycket om det, ändå är frågan i skolans nationella prov om orsaker till Förintelsen en som många elever misslyckas med, visar en ny studie. Resultatet ställer frågan ”Vad kan vi lära av historien?” på sin spets.

Myten om pojkars antipluggkultur

Fredrik Zimmerman forskar om varför betygsgapet ökar mellan flickor och pojkar. Varför görs så få insatser för att hjälpa pojkar? En förklaring finns i myten om pojkars antipluggkultur, menar han. (webb-radio)

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer