Dela:

Så ska pojkarna få bättre betyg

En antiplugg-kultur på skolan kan vara en av anledningarna till att pojkar får sämre skolresultat än flickor. Könsskillnaderna i betyg samspelar också med elevernas klassbakgrund, påpekar forskarna.

Illustration: Felicia Fortes

SEDAN ÅR 2016 är jämställd utbildning ett politiskt mål. Men pojkar presterar som grupp sämre i skolan än flickor. De senaste tio åren har pojkarnas meritvärde i snitt legat tio procent lägre än flickornas – och skillnaderna ökar över tid.

Det här går att förändra, menar Sveriges Kommuner och Regioner, SKR, som förra året publicerade inspirationsmaterialet Se, förstå och förändra – att motverka könsskillnader i skolresultat.

En av forskarna som medverkar i materialet är Fredrik Zimmerman, lektor i barn- och ungdomsvetenskap vid Högskolan i Borås. Han har i många år forskat om könsnormer och normer kring maskulinitet bland barn och ungdomar i förskola och skola. År 2019 kom hans bok Pojkar i skolan – vad lärare och andra vuxna behöver veta för att fler pojkar ska lyckas i skolan, där han samlat material, statistik och erfarenheter från sin egen och andras forskning om pojkar, maskulinitetsnormer och skolresultat. Under årens lopp har han följt flera högstadieklasser under en längre tid, ibland ett par veckor och ibland några månader.

Fredrik Zimmerman berättar att pojkar ofta tar avstånd från studier genom självsaboterande handlingar. Det kan vara att inte plugga till ett prov, skolka eller lägga sig på bänken med luvtröjan över huvudet.
– För att få till en förändring måste vi förstå varför pojkar agerar som de gör, säger han.

Han ser två förklaringar: Killar vill bli omtyckta och de är rädda för att misslyckas. Råder det en ”antiplugg-kultur” eller en ”ingen ansträngnings-kultur” på skolan så kommer pojkarna att göra vad de kan för att passa in där. En antiplugg-kultur kännetecknas av att killarna aktivt tar avstånd från skolan. Eftersom det ses som en feminin handling att plugga och få bra resultat, blir det en maskulin handling att inte bry sig om skolan. De pojkar som studerar drabbas av en social kostnad; de blir retade, tappar i social status eller hamnar utanför gemenskapen.

MEST UTBREDD är dock ”ingen ansträngnings-kulturen”, menar Fredrik Zimmerman. Här är det okej för pojkar att få bra betyg, men det måste bero på medfödd talang. De kan därför inte visa att de anstränger sig genom att plugga. Även flickor kan påverkas av den här kulturen och uttrycker då att de inte ser sig själva som intelligenta; de får ju bra resultat eftersom de pluggar hårt.

En annan viktig del handlar om skojbråk eller att skojretas – att killar drar nedvärderande skämt om varandra eller knuffas har blivit ett socialt accepterat sätt att visa gemenskap. Den som drar bäst skämt får hög status. Enligt normen ska en kille vara tuff och tålig, och kunna ta gliringarna. Fredrik Zimmerman berättar att lärare sällan sätter stopp för skojretandet och att en del till och med själva skämtar med pojkarna på det sättet, men inte med flickorna.

– Många killar som jag har intervjuat bryter nästan ihop för att de mår så dåligt av skämten. Men de upplever att de inte kan visa det för andra eftersom de då tappar status. Det finns också forskning som visar att studieambitiösa pojkar tystnar och inte vill prata. Dessutom stör skojretande även flickorna, som blir utsatta om de gör sin röst hörd, menar Fredrik Zimmerman.

HAN TYCKER ATT skolpersonal måste vara tydlig med att ingen ska reta någon annan. Här behöver lärarna jobba tillsammans. Det finns studier som visar att om en lärare kämpar emot men de andra tillåter skojretandet så kommer beteendet att fortsätta.

Om det råder en pluggkultur presterar pojkarna bättre – men tjejerna har ändå högre betyg. Fredrik Zimmerman berättar att pojkar som upplever att de inte kan leva upp till skolans normer om att vara duktig ofta känner sig misslyckade och mår dåligt. För att fly den känslan verkar de skapa andra normsystem, som en antiplugg-kultur.

– Pojkar resonerar i högre grad att de är eller inte är bra, medan flickor oftare har inställningen att de blir bra, det vill säga att man kan bli bra i alla ämnen genom att plugga.

Fredrik Zimmerman tycker också att många pojkar verkar ha svårt att hantera dagens fria, individorienterade skoluppgifter, som ställer krav på att eleverna tar eget ansvar. De har inte blivit tränade i språk och självdisciplin på samma sätt som flickorna, samt saknar ofta förmågan att be om och ta emot hjälp.

– Flickor lär sig tidigt att plocka upp hur vuxna vill ha det och det märker jag tydligt i skolan, att flickorna förstår bättre vad lärarna vill. Redan från tidig ålder behöver vuxenvärlden också hjälpa pojkarna att sätta ord på sina känslor och visa att det är okej att må dåligt. Det ger dem en breddad repertoar, säger Fredrik Zimmerman.

KÖNSSKILLNADER I betyg är dock inget nytt. Killar har presterat sämre än tjejer i skolan sedan 1960-talet. Det säger Elisabet Öhrn, som är professor i pedagogik vid Göteborgs universitet och länge har forskat om skolprestationer och kön. Att könsskillnaderna sedan slutet av 1990-talet betraktas som ett problem, kan ses i ljuset av två saker, menar hon: dels har skillnaderna ökat och flickorna presterar i dag bättre än pojkarna i alla ämnen utom idrott och hälsa, dels kunde du på 1970-talet gå ut grundskolan med lägre betyg och få jobb inom till exempel industrin. Nu måste du ha en gymnasieexamen för att få ett arbete.

ELISABET ÖHRN instämmer i att det på många skolor finns en kultur där det inte får synas att pojkar har pluggat. I sina studier har hon däremot inte sett att killar även tar avstånd från bra betyg.

Hon poängterar att könsskillnaderna i betygen samspelar med föräldrarnas utbildningsnivå. Flickorna presterar bättre än pojkarna inom varje socioekonomisk grupp. Men, pojkar med högutbildade föräldrar presterar samtidigt bättre än flickor med lågutbildade föräldrar. Att bara titta på kön blir därför trubbigt, menar Elisabet Öhrn – det finns en risk för att rikta blicken fel.

– Vi var till exempel på en skola där lärarna talade om att pojkar var sämre, och därför ägnade sig speciellt åt att försöka engagera dem i undervisningen. Men i observationerna såg vi att lärarna riktade sig till de pojkar som redan presterade väl. De pojkar som presterade sämre fick inte mer hjälp.

Den individorienterade undervisningen är också svårare att hantera för elever från studieovana hem, menar Elisabet Öhrn. I sin forskning har hon sett att dessa flickor organiserar sig i grupper som läser tillsammans och hjälper varandra, något pojkar sällan gör. Det hänger i sin tur ihop med de starka normerna kring att killar inte ska plugga.

– En lösning är att lärarna arrangerar undervisningen så att eleverna studerar ihop – det hjälper pojkarna en del, säger Elisabet Öhrn.

MIA HEIKKILÄ ÄR biträdande professor i pedagogik och forskningsledare vid Åbo Akademi samt aktuell med boken Skolutveckling och jämställdhet (Natur & Kultur). Hon är kritisk till att skolornas arbete med jämställdhet är snuttifierat, något som görs lite vid sidan av.

– Poletten har inte ramlat ner att se sambandet mellan elevernas lärande och deras identitet – de arbetar med sina identiteter hela tiden i relation till varandra, det kunskapsstoff de arbetar med och den skolstruktur som finns. Det måste man förstå.

Skolungdomar kan ha lågt självförtroende i relation till skolarbetet eller komma från en bakgrund med föräldrar som inte är utbildningsvana och som kanske inte kan hjälpa dem med skolarbetet. Finns då också till exempel en kultur på skolan där pojkar inte läser på inför prov, eller inte gör sina läxor, då behöver förutsättningarna ändras – exempelvis med längre skoldagar och färre läxor, samt flera formativa tester i stället för få och stora prov, menar Mia Heikkilä.

Att omorganisera skolans arbetssätt är en resursfråga men främst en organisatorisk fråga, något rektor har möjlighet att göra, konstaterar hon. Allt jämställdhetsarbete som är skolutvecklande måste utgå från en ledningsstruktur, där skolledningen bestämmer hur arbetet ska genomföras och arbetar med att alla lärarna vet varför och hur de behöver arbeta med dessa frågor.

– En förändring är absolut möjlig. Om en rektor bestämmer sig för att det är viktigt! säger Mia Heikkilä.

ATT ANTIPLUGG-KULTURER går att förändra visar Fredrik Zimmerman i sin doktorsavhandling från 2018, Det tillåtande och det begränsande. En studie om pojkars syn på studier och ungdomars normer kring maskulinitet, där han följt två klasser i årskurs nio. Där rådde en pluggkultur och killarna kunde visa sig studieambitiösa; de pratade om sina studier och bad om hjälp. Här finner han en nyckel: lärarnas fokus på studieteknik. Lärarna pratade hela tiden med eleverna om att det går att bli bättre på ett ämne genom att studera. De talade om olika strategier och eleverna fick resonera kring när och hur de lär sig bäst.

Han upptäckte också olika kontrollfunktioner. Varje vecka hade mentorn ett samtal på tre till fyra minuter med varje elev om hur studierna gick. När de jobbade med mer fria ämnen frågade lärarna på morgonen hur eleverna lagt upp studierna och i slutet av dagen diskuterade de hur studierna hade gått.

Något som utmärkte klasserna på skolan med pluggkultur var också en hög vuxentäthet. Om det finns vuxna där ungdomarna vistas kan det stoppa antiplugg- och ’ingen ansträngning’-kulturerna. Skolan behöver också bli mer begriplig för pojkarna med tydliga uppgifter och mer stöd.

– De pojkar som jag har intervjuat, och som hade svårast i skolan, tyckte mest om de lärare som pratade med dem tills de förstod uppgiften. Men de går inte och ber lärare om hjälp, utan lärarna får gå fram till dem, fråga hur det går och förklara. Finns det fler lärare i ett klassrum ger det möjlighet till mer stöd och hjälp.

ATT SKOLAN SKA motverka könsmönster som begränsar elevernas lärande, är tydligt i styrdokument som grundskolans läroplan, framhåller Åsa Ernestam. Hon är utredare på SKR, och den som tagit fram inspirationsmaterialet Se, förstå och förändra – Att motverka könsskillnader i skolresultat.

– För att det ska bli hållbara förändringar är det viktigt att kommunen tittar på könsuppdelad statistik, både på kommunnivå och skolnivå. Det kan skilja mycket mellan olika skolor. Utifrån resultatet kan förvaltningen föra en dialog med skolorna och följa upp hur de arbetar för att förändra situationen, säger Åsa Ernestam.

HON POÄNGTERAR rektors centrala roll för att ge förutsättningar och legitimitet åt arbetet. Det handlar om att ta sig an skolkulturen, något som aldrig kan göras som ett projekt drivet av en enskild lärare, utan ska vara en del av den ordinarie verksamheten. Lärarna kan samarbeta med varandra för att få syn på hur de bemöter eleverna.

– Arbetet med att motverka könsskillnader innebär ett gemensamt lärande på skolan. Vad uttrycker vi för förväntningar på flickor och pojkar? Vilka i elevgruppen kommer till tals? Vilka hierarkier finns? Ställer vi olika frågor till flickor och pojkar? Vi måste skaffa mer kunskaper men också utgå från de förutsättningar och de elevgrupper som finns på just vår skola, säger Åsa Ernestam.

Fakta/Så kan skolan motverka könsskillnader i skolresultat
x Förskolan och skolan har i uppdrag att motverka stereotypa könsmönster. Att införa nolltolerans och åtgärder mot skojbråk kan skapa trygghet och trivsel och motverka negativa hierarkier i elevgrupperna.
x Det är viktigt att möta elevers olika förutsättningar genom att till exempel skapa inkluderande lärmiljöer, arbeta kompensatoriskt med studieteknik och erbjuda elever flera olika sätt att redovisa kunskaper på.
x Skolledningens engagemang i jämställdhetsarbetet är en förutsättning för att skapa legitimitet, praktiska möjligheter och en vilja till förändring hos personalen.

Källa: Se, förstå och förändra – att motverka könsskillnader i skolresultat, SKR 2019

Läs mer:
Att lyckas i skolan – om skolprestationer och kön i olika undervisningspraktiker av Elisabet Öhrn och Ann-Sofie Holm (red.) Göteborgs universitet 2014.
Skolutveckling och jämställdhet av Mia Heikkilä, Natur & Kultur 2019.

Av Jennie Aquilonius

Illustration Felicia Fortes

Artikeln är en del av temartikeln Så ska pojkarna lyckas, tidigare publicerad i Skolportens magasin nr 6/2019


Skolporten nr 4 2020

Nytt nr av Skolporten ute nu!

Beställ ditt ex i Skolportens webbshop här

Inte redan prenumerant? Missa inte prova på-priset:

2 nr av Skolporten för prova-på-priset 99 kr!

Vi har en ny uppdaterad app: Skolporten! Ladda ner den i App Store eller Google Play

Prenumeranter har fri tillgång till hela arkivet. Läs Skolportens magasin direkt på din dator här!

Sidan publicerades 2020-10-05 13:11 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2020-10-10 15:22 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Lärare i yrkesämnen Webbkonferens

Ny satsning för dig som undervisar i yrkesämnen på gymnasiet och i vuxenutbildningen! Föreläsningar om bl. a. yrkeslärarens dubbla identiteter och dolda expertis, stöd till elever med NPF för fungerande APL, språkutvecklande arbetssätt, samt systematiskt utvecklingsarbete i yrkesämnen.

Specialpedagogik för gymnasiet Webbkonferens

För dig som möter elever som är i behov av särskilt stöd på gymnasiet! Ta del av ämnen som prokrastinering, talrädsla, tydliggörande pedagogik på gymnasiet, dyslexi samt hur du handleder kollegor. Webbkonferensen erbjuder stor flexibilitet - titta på föreläsningarna när och var det passar dig!

Skolbibliotek 2020 Webbkonferens

Välkommen till årets konferens för skolbibliotek! Ta del av forskares, bibliotekariers, rektors, lärares, journalisters och författares perspektiv för att skapa ett kraftfullt och modernt skolbibliotek.

Slöjd Webbkonferens

Välkommen till Skolportens årliga konferens för slöjdlärare! Ta del av föreläsningar som bjuder på aktuell forskning och exempel från praktiken som vi hoppas ska inspirera och ge ämnesfördjupning till din undervisning.

Skolportens favorit: Så blir matematik i förskoleklass lyckad

Att tidigt bryta elevers missuppfattningar kring matematik gör skillnad. Det menar Helena Vennberg som forskat om undervisningen i matematik i förskoleklass. Nu har avhandlingen valts till Skolportens favorit.

Krönika: Skolan är full av elaka problem

Skolan är full av elaka problem där vi har svårt att luta oss emot färdiga lösningar, skriver Martin Rogberg, organisations- och ledarskapsforskare.

I behov av särskilt stöd

Större barngrupper och mindre resurser – hur ska specialpedagogiken i förskolan hinnas med? Majoriteten av barn i behov av särskilt stöd i förskolan får inte det stöd de behöver, konstaterar Madeleine Sjöman i Skolportens temaartikel om specialpedagogik i förskolan.

Vilken skola vill vi ha?

I Sverige har vi backat från inkludering som politiskt mål, medan andra länder ser inkludering som ett sätt att motverka extremism och polarisering i samhället. Det menar Gunnlaugur Magnússon, docent och utbildningsforskare vid Uppsala universitet, som intervjuas i Skolportens magasin.

Kvalitet i yrkesutbildning – Stödmaterial till systematiskt kvalitetsarbete för gymnasial yrkesutbildning

Denna broschyr är ett stöd och inspiration för gymnasieskolor, gymnasiesärskolor och för utbildningsanordnare inom kommunal vuxenutbildning i det systematiska kvalitetsarbetet för yrkesutbildningen. Skolverket och de nationella programråden har arbetat fram detta stöd tillsammans för att bidra till att stärka kvaliteten i yrkesutbildningen. (pdf)

Akademier vill ha ökat samarbete för att motarbeta desinformation

Pandemin har visat vilket stort problem spridningen av falska nyheter, myter och konspirationsteorier är. I en ny rapport efterlyser nu Allea, en organisation för vetenskapsakademier i Europa, ett ökat samarbete för att motverka spridningen av desinformation.

Förberedelseklass är förberedelseklass?

Under en tid då jag jobbade i förberedelseklass, det var ett antal år sedan nu, formade jag  vårt arbete så att vi både kunde jobba med SO & NO tematiskt och samtidigt jobba med språkutvecklingen i svenska,  individuellt  och i grupp.

​Ny forskning – så vill skolledare själva förbättra sin arbetsmiljö

I den nu aktuella rapporten föreslås åtgärder för att förbättra skolledares arbetsmiljö. Det är intervjuer med de deltagande skolledarna som ligger till grund för förslagen. Forskarna bedömer att förslagen kan främja skolledares hälsa och förbättra förutsättningarna för ledarrollen, vilket i sin tur kan gynna anställda och elever. 

Lyckad satsning på ljudmiljön i Almbys kommunala förskolor

I det systematiska arbetsmiljöarbetet inom förskolan lyfts ljudmiljön ofta fram som ett problem. Lekfulla barn låter, så enkelt är det. Lägg därtill lokaler med övervägande plana väggar och några år på nacken – det är lätt att förställa sig hur ljudet studsar mellan golv och tak. Jenny Eriksson, rektor på Almby och Södra gårdens förskolor, bestämde sig för att göra en insats för att förbättra ljudmiljön.

Vi har reviderat kursplanerna i grundsärskolan och specialskolan

De reviderade kursplanerna i grundsärskolan och de fem reviderade kursplanerna för döva och hörselskadade elever med intellektuell funktionsnedsättning i specialskolan är nu beslutade och finns att läsa på skolverket.se. Kursplanerna börjar att gälla den 1 juli 2022.

Mie löser lokalbristen med mobil fritidsvagn

Silviaskolans fritidshem delar lokaler med skolan. För att inte störa i klassrummet har Mie Levin lagt fritidshemmets material i en mobil vagn i korridoren. – Det är trångbott och då får man göra det bästa av situationen.

Nya arbetssättet: Så ska elevernas självkänsla stärkas

På Drakbergsskolan i Tynnered provas ett nytt arbetssätt för att stärka elevernas självkänsla. Femteklassaren Noel Pettersson är positiv. ”Vi har fått göra väldigt mycket mindfullness”, säger han.

Skolportens digitala kurser
Kommande disputationer
SKOLPORTENS MAGASIN
Nytt nr ute nu!

Nytt nr ute nu!

Intervju: Mer läsning lyfter eleverna i alla ämnen i skolan – inte bara i svenska. Möt Jenny Edvardsson! Stort tema: Skolmisslyckanden.

Läs mer och prenumerera här!
Skolportens konferenser
5 mest lästa på FoU
VR tar skolan till hemmasittare

Elever med psykisk ohälsa, eller har andra skäl, kan via VR få tillgång till undervisningen och en ökad känsla av närvaro på egna villkor. Både Kungsbacka och Eskilstuna kommun testar just nu att införa tekniken för att stötta elevhälsan.

Growing principals into strategic talent leaders

Why aren’t we guiding principals to be stewards of a crucial resource—teacher talent?

Mer undervisning på fritids när högre krav ställs på fritidshem

Tiden då frilek utgjorde hela eller större delen av fritidsverksamheten är förbi. Numera ska fritidshemmen innefatta mer undervisning och utbildning och vara ett komplement till det eleverna lär sig i klassrummet under skoltid. Björn Haglund, docent i barn- och ungdomsvetenskap, forskar om fritidshemmens uppdrag.

Magisk lekvärld för lärande

Med hjälp av en liten, liten gumma skapades en uppskattad lärmiljö på nystartade förskolan Nyckelpigan i Hedemora.

Godtycklighet i litteraturundervisningen hotar läsupplevelsen

Undervisningen av skönlitteratur på gymnasiet präglas i stor utsträckning av mätbarhet och enskilda lärares prioriteringar. Utrymmet för elevens läsupplevelse är beroende av individuella lärarinitiativ snarare än centrala styrdokument. Det visar en avhandling av Spoke Wintersparv vid Umeå universitet, som undersöker läsupplevelsens roll i litteraturundervisningen.