Så skapas rektors pedagogiska ledarskap

Synen på rektors pedagogiska ledarskap påverkas i hög grad av skolpolitiken. Rektors roll är därmed ett verktyg för staten vid skolreformer, konstaterar Katarina Ståhlkrantz.

Katarina Ståhlkrantz. Foto Niclas Fasth.

I samband med att begrepp som benchmarking, rankningslistor och Pisa-undersökningar blir vardag i skolans värld, skiftar också förväntningarna på det pedagogiska ledarskapet. 1990-talets reformer om en mål- och resultatstyrd skola kräver en rektor med fokus på att nå så höga resultat som möjligt. Det här är en av de brytpunkter där rektorsrollen förändras, konstaterar Katarina Ståhlkrantz i sin avhandling, Rektors pedagogiska ledarskap. En kritisk policyanalys.

Här har hon utforskat skolans styrning och ledning och hur rektors roll som pedagogisk ledare beskrivs i offentliga utbildningspolitiska policytexter från 1950-talet fram till år 2011.
I hennes egen roll som skolchef i Habo kommun och tidigare som utvecklingschef vid utbildningsförvaltningen i Jönköping, har ämnet alltid legat henne nära. Men det var under arbetet med sin masteruppsats om rektors pedagogiska ledarskap som Katarina Ståhlkrantz insåg att det saknas tydliga instruktioner om vad det innebär att vara en god pedagogisk ledare.

– Sedan dess har det här gnagt i mig, och det är väl så en avhandling ska börja, säger hon.

Hennes avhandling visar att första gången begreppet pedagogiskt ledarskap nämns i policytexter är i mitten av 1950-talet. Därefter syns sex brytpunkter där rektorsrollen revideras. En infaller på 1960-talet, som präglas av en rationell diskurs där det pedagogiska ledarskapet inte ifrågasätts, utan där diskussionen snarare handlar om hur tekniska lösningar, exempelvis räknemaskiner kan rationalisera rektors uppdrag.

Nästa brytpunkt sker på 1970-talet. Med miljonprogram och stora skolenheter ökar arbetsmiljöproblemen i skolan, med SIA-utredningen (Skolans inre arbete) som följd.

– Då breddas definitionen av professionellt pedagogiskt ledarskap till att omfatta i princip allt rektor gör. Med 1980-talet svänger pendeln och rektors juridiska och pedagogiska ledningsansvar framträder tydligare. 1970-talet är intressant för där går det onekligen att dra paralleller till dagens offentliga debatt om skolans ordningsproblem, konstaterar Katarina Ståhlkrantz.

Hennes resultat belyser ett tydligt mönster – synen på rektors ledarskap är nära länkad till förändringar i skolpolitiken.

– Rektors roll blir därmed ett verktyg för staten när en ny styrningsreform ska implementeras. Jag tänker att det här är en insikt som kan vara bra för verksamma rektorer att ha med sig. Inte minst nu när skolan eventuellt ska få en starkare statlig styrning igen, understryker Katarina Ståhlkrantz.

Hon drar samtidigt slutsatsen att det inte går att hitta en klar definition av vad det innebär att vara en bra pedagogisk ledare eftersom det är föränderligt och dessutom tolkas olika.

– Men med tanke på att skolan ska vila på vetenskaplig grund hoppas jag att avhandlingen kan utgöra en vetenskaplig bas för rektorer att förhålla sig till.

Av Annika Larsson Sjöberg och Susanne Sawander

Foto Niclas Fasth


Fakta/

Forskare: Katarina Ståhlkrantz, född 1965, bor i Huskvarna.

Avhandling: Rektors pedagogiska ledarskap. En kritisk policyanalys. 

Bakgrund: Legitimerad mellanstadielärare, har arbetat som klasslärare i 15 år. Därefter i olika roller inom skolväsendets olika skolformer – som projektledare, rektor, utvecklingschef och nu senast som skolchef.

Disputerade: 11 januari vid Linnéuniversitetet.


LÄRARPANELENS MOTIVERING:

Att rektors pedagogiska ledarskap påverkar lärares praktik är påtagligt. Katarina Ståhlkrantz bidrar till att förklara rektorers förhållningssätt till skolans policydokument. Avhandlingen visar hur rektorer förväntas omvandla statens styrning till pedagogisk ledning, vilket kan ge läsaren en förståelse för och en trygghet i hur direktiven kan hanteras i det dagliga arbetet.

Till varje nummer av tidningen väljer Skolportens lärarpanel ut de mest läsvärda avhandlingarna från de senaste månaderna.
En av dem utses till favorit. Läs mer om Skolportens lärarpanel här!


Artikeln är publicerad i Skolportens forskningsmagasin nr 3 2019.

Skolporten nr 3 2019

Tema: Skolans styrning. Sveriges rektorer slits mellan budgetkrav och elevers rätt till likvärdig utbildning. Men skollagen ger rektorerna stor makt över organisationen – om de använder den rätt, menar forskaren Olof Johansson, senior professor, Centrum för skolledarutveckling, Umeå universitet. Dessutom intervjuas Katarina Ståhlkrantz, Linnéuniversitetet, samt Marcus Larsson, Tankesmedjan Balans, och Per-Arne Andersson, chef för avdelningen utbildning och arbetsmarknad, SKL.

Inte redan prenumerant? Missa inte kampanjpriset:

2 nr av Skolporten för prova-på-priset 99 kr!

NYHET! Skolporten har en ny app med ett uppdaterat gränssnitt. Ladda ner Skolporten i App Store eller Google Play!

Sidan publicerades 2019-05-16 15:11 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Rektor i förskolan, 22 november

Vi fokuserar på din roll som chef och ledare med högaktuella föreläsningar om det pedagogiska ledarskapet och din professionsutveckling. Hur leder du i förändring och hur görs en nulägesanalys? Vi tar avstamp i de frågor som är specifika för förskolans verksamhet, men belyser även ämnen utifrån din yrkesroll som chef över en mångbottnad verksamhet.

Elevhälsa, 19-20 september i Stockholm

En fungerande elevhälsa kan vara avgörande för lärande och framgång i skolan. Nu återkommer vår konferens, mer välfylld än någonsin. Ta del av föreläsningar om samverkan, unga i hederskontext, antipluggkulturer, sömn, sociala medier och hjärnan samt hur man förbättrar kommunikationen i svåra samtal.

Kod och kryp i förskolan

Med hjälp av ett äggformat mikroskop kopplat till en platta kan barnen upptäcka naturen på ett nytt sätt. Skärstads förskola jobbar även med andra digitala verktyg, för att lära barnen grunderna i programmering och att knäcka mattekoden.

Introduktionsperiod för nyanställda i skolan och förskolan

Genom en introduktionsperiod med mentor får nyanställda lärare och förskollärare en bra start på yrkeslivet. Så här organiserar du det. Det finns även en webbkurs för återvändande lärare och förskollärare.

6 tips till lärare: Så pratar du om sex och relationer i skolan

Många lärare upplever en stor osäkerhet kring sex- och samlevnadsundervisningen och behovet av kompetensutveckling är stort. Därför lanserar RFSU en digital metodbank för lärare som vill bli bättre på att prata om kropp och sexualitet.

Svårt att främja fysisk aktivitet bland unga i förorten

Ett hälsofrämjande tvåårigt skolprojekt med ungdomar i Göteborgsförorten Angered gav, trots en lovande inledning, inga bestående resultat vad gäller de ungas fysiska aktivitet. Det visar en avhandling vid Göteborgs universitet.

Teknik i skolan – vad kan vi lära av forskningen?

Svensk skola digitaliseras på bred front, men forskningsstödet för att det leder till generella förbättringar är klent. I den här rapporten går Gabriel Heller-Sahlgren igenom vad vi vet om de nya digitala hjälpmedlens betydelse för lärandet och hur förutsättningarna ser ut för att med teknikens hjälp effektivisera undervisningen och sänka kostnaderna i skolan.

Minoritetsspråkiga barns rätt till likvärdig undervisning i förskolan

En ny avhandling från Karlstads universitet visar att personal på förskolor behöver mer stöd för att kunna möta barn som pratar andra språk än svenska och leva upp till de kravs som ställs.

Så skapas meningsfullt lärande för elever i särskolan

När elever i särskolan upplever undervisningen som begriplig, hanterbar och meningsfull blir de motiverade. Det menar specialpedagogen Marie Nilsson Nordfors som är aktuell med en ny bok om hur lärare kan utveckla undervisningen och skapa meningsfullt lärande.

1000 sjuåringar i Eskilstuna lär sig matte på nytt sätt

Ett forskningsbaserat läromedel har tagits fram av projektet Framtidens läromedel vid Mälardalens högskola. Metoden ger ett tydligt stöd till lärarna.

Se, förstå och förändra – Att motverka könsskillnader i skolresultat

I detta inspirationsmaterial presenteras forskning som pekar på orsaker till könsskillnader i skolresultat mellan flickor och pojkar och vad som kan göras för att motverka dessa skillnader. (pdf)

Läsning i skolan samma som på 60-talet

När det gäller läsning i skolan är mycket sig likt sedan starten av den moderna grundskolan. Oavsett om eleverna läser digitalt eller i tryckt format, så ställs krav på hur läsningen ska gå till.

Läsning i skolan – allt har inte förändrats på 50 år

Har det någonsin funnits en läsandets guldålder, då alla barn fördjupat sig i så kallad ”god” litteratur? Möjligen, men åtminstone inte i den svenska grundskolan i slutet på 60-talet. Det visar forskning från Högskolan i Borås som finansierats av Vetenskapsrådet.

Tidiga insatser i förskolan. Erfarenheter från ett utvecklingsarbete i Vara kommun

Denna kortrapport är skriven av Lena Nilsson, docent i pedagogik och lektor i pedagogik med inriktning mot hälsofrämjande arbete vid Högskolan Väst, och Daniel Olof Wiedel, fil.mag. i socialt arbete och socialpedagogik och adjunkt vid Högskolan Väst (pdf).

Forskningsutblick: Tidiga insatser i förskolan, att vara nära men med nya ögon

Tidiga insatser i förskolan är socioekonomiskt lönsamma eftersom det kan bidra till att minska utanförskap och misslyckande i skolan.

Ledarskapsutveckling sker i vardagen

Ledarskapsutveckling är så mycket mer än ledarskapskurser. Ledarskapsutveckling kan med fördel också ske i det dagliga arbetet, exempelvis genom förändringar i arbetsuppgifter, roller eller organisatoriska förändringar, visar forskning från Jönköping university.

Konferenser
Fortbildning
Rektor i förskolan

Rektor i förskolan

Den här konferensen fokuserar på din roll som chef och ledare med högaktuella föreläsningar om det pedagogiska ledarskapet och din professionsutveckling. Hur leder du i förändring och hur görs en nulägesanalys? Vi tar avstamp i de frågor som är specifika för förskolans verksamhet, men belyser även ämnen utifrån din yrkesroll som chef över en mångbottnad verksamhet.

Läs mer och boka plats
SKOLPORTENS MAGASIN
Tema: Skolans styrning
  Skolporten nr 3/2019 – ute 16 maj

Tema: Skolans styrning

Sveriges rektorer slits mellan budgetkrav och elevers rätt till likvärdig utbildning. Intervjun: Didaktikforskaren Simon Hjort vill utbilda framtidens tänkare. Reportage: Lekens betydelse i förskolan. +Skolportens favorit: Så skapas rektors pedagogiska ledarskap. +Så väcker vi tjejers teknikintresse. +Unga kämpar för bättre sexualundervisning.

Läs mer här!
Kommande disputationer
Lediga tjänster
Fler platsannonser
5 mest lästa på FoU

Forskningsutblick: Tidiga insatser i förskolan, att vara nära men med nya ögon

Tidiga insatser i förskolan är socioekonomiskt lönsamma eftersom det kan bidra till att minska utanförskap och misslyckande i skolan.

”Forskningen har svårt att hitta riktigt lyckade chefer”

Organisationers stora satsningar på ledarskapsförbättring förstärker en olycklig ledarcentrism. Bättre då att låta chefer och medarbetare ge ärlig och genomtänkt feedback för förbättring. Och mobilisera medarbetarna mindre som bihang till ledare och mer som medskapare av organisering och som delansvariga för verksamheten, skriver professor Mats Alvesson.

Tidiga insatser i förskolan. Erfarenheter från ett utvecklingsarbete i Vara kommun

Denna kortrapport är skriven av Lena Nilsson, docent i pedagogik och lektor i pedagogik med inriktning mot hälsofrämjande arbete vid Högskolan Väst, och Daniel Olof Wiedel, fil.mag. i socialt arbete och socialpedagogik och adjunkt vid Högskolan Väst (pdf).

Forskare: Bilden av läsning förr behöver nyanseras

I debatten om barns och ungas läsning framstår det ofta som att läsvanorna i och med den teknologiska utvecklingen har gått från koncentrerad djupläsning till ytlig och fragmentarisk läsning. Men var det verkligen annorlunda förr? Det har forskare vid Högskolan i Borås undersökt.

”Ta time-out från striderna om skolan”

Allmänheten har fortfarande stort förtroende för skolan som institution liksom för lärarna som yrkesgrupp. Detsamma kan man inte säga om skolans organisation där missnöjet är stort med skolans omstrukturering. Det skriver Sverker Lindblad, professor emeritus i pedagogik, i en debattartikel i Göteborgs-Posten.