Så skapas rektors pedagogiska ledarskap

Synen på rektors pedagogiska ledarskap påverkas i hög grad av skolpolitiken. Rektors roll är därmed ett verktyg för staten vid skolreformer, konstaterar Katarina Ståhlkrantz.

Katarina Ståhlkrantz. Foto Niclas Fasth.

I samband med att begrepp som benchmarking, rankningslistor och Pisa-undersökningar blir vardag i skolans värld, skiftar också förväntningarna på det pedagogiska ledarskapet. 1990-talets reformer om en mål- och resultatstyrd skola kräver en rektor med fokus på att nå så höga resultat som möjligt. Det här är en av de brytpunkter där rektorsrollen förändras, konstaterar Katarina Ståhlkrantz i sin avhandling, Rektors pedagogiska ledarskap. En kritisk policyanalys.

Här har hon utforskat skolans styrning och ledning och hur rektors roll som pedagogisk ledare beskrivs i offentliga utbildningspolitiska policytexter från 1950-talet fram till år 2011.
I hennes egen roll som skolchef i Habo kommun och tidigare som utvecklingschef vid utbildningsförvaltningen i Jönköping, har ämnet alltid legat henne nära. Men det var under arbetet med sin masteruppsats om rektors pedagogiska ledarskap som Katarina Ståhlkrantz insåg att det saknas tydliga instruktioner om vad det innebär att vara en god pedagogisk ledare.

– Sedan dess har det här gnagt i mig, och det är väl så en avhandling ska börja, säger hon.

Hennes avhandling visar att första gången begreppet pedagogiskt ledarskap nämns i policytexter är i mitten av 1950-talet. Därefter syns sex brytpunkter där rektorsrollen revideras. En infaller på 1960-talet, som präglas av en rationell diskurs där det pedagogiska ledarskapet inte ifrågasätts, utan där diskussionen snarare handlar om hur tekniska lösningar, exempelvis räknemaskiner kan rationalisera rektors uppdrag.

Nästa brytpunkt sker på 1970-talet. Med miljonprogram och stora skolenheter ökar arbetsmiljöproblemen i skolan, med SIA-utredningen (Skolans inre arbete) som följd.

– Då breddas definitionen av professionellt pedagogiskt ledarskap till att omfatta i princip allt rektor gör. Med 1980-talet svänger pendeln och rektors juridiska och pedagogiska ledningsansvar framträder tydligare. 1970-talet är intressant för där går det onekligen att dra paralleller till dagens offentliga debatt om skolans ordningsproblem, konstaterar Katarina Ståhlkrantz.

Hennes resultat belyser ett tydligt mönster – synen på rektors ledarskap är nära länkad till förändringar i skolpolitiken.

– Rektors roll blir därmed ett verktyg för staten när en ny styrningsreform ska implementeras. Jag tänker att det här är en insikt som kan vara bra för verksamma rektorer att ha med sig. Inte minst nu när skolan eventuellt ska få en starkare statlig styrning igen, understryker Katarina Ståhlkrantz.

Hon drar samtidigt slutsatsen att det inte går att hitta en klar definition av vad det innebär att vara en bra pedagogisk ledare eftersom det är föränderligt och dessutom tolkas olika.

– Men med tanke på att skolan ska vila på vetenskaplig grund hoppas jag att avhandlingen kan utgöra en vetenskaplig bas för rektorer att förhålla sig till.

Av Annika Larsson Sjöberg och Susanne Sawander

Foto Niclas Fasth


Fakta/

Forskare: Katarina Ståhlkrantz, född 1965, bor i Huskvarna.

Avhandling: Rektors pedagogiska ledarskap. En kritisk policyanalys. 

Bakgrund: Legitimerad mellanstadielärare, har arbetat som klasslärare i 15 år. Därefter i olika roller inom skolväsendets olika skolformer – som projektledare, rektor, utvecklingschef och nu senast som skolchef.

Disputerade: 11 januari vid Linnéuniversitetet.


LÄRARPANELENS MOTIVERING:

Att rektors pedagogiska ledarskap påverkar lärares praktik är påtagligt. Katarina Ståhlkrantz bidrar till att förklara rektorers förhållningssätt till skolans policydokument. Avhandlingen visar hur rektorer förväntas omvandla statens styrning till pedagogisk ledning, vilket kan ge läsaren en förståelse för och en trygghet i hur direktiven kan hanteras i det dagliga arbetet.

Till varje nummer av tidningen väljer Skolportens lärarpanel ut de mest läsvärda avhandlingarna från de senaste månaderna.
En av dem utses till favorit. Läs mer om Skolportens lärarpanel här!


Artikeln är publicerad i Skolportens forskningsmagasin nr 3 2019.

Skolporten nr 3 2019

Tema: Skolans styrning. Sveriges rektorer slits mellan budgetkrav och elevers rätt till likvärdig utbildning. Men skollagen ger rektorerna stor makt över organisationen – om de använder den rätt, menar forskaren Olof Johansson, senior professor, Centrum för skolledarutveckling, Umeå universitet. Dessutom intervjuas Katarina Ståhlkrantz, Linnéuniversitetet, samt Marcus Larsson, Tankesmedjan Balans, och Per-Arne Andersson, chef för avdelningen utbildning och arbetsmarknad, SKL.

Inte redan prenumerant? Missa inte kampanjpriset:

2 nr av Skolporten för prova-på-priset 99 kr!

NYHET! Skolporten har en ny app med ett uppdaterat gränssnitt. Ladda ner Skolporten i App Store eller Google Play!

Sidan publicerades 2019-05-16 15:11 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Rektor i förskolan, 22 november

Vi fokuserar på din roll som chef och ledare med högaktuella föreläsningar om det pedagogiska ledarskapet och din professionsutveckling. Hur leder du i förändring och hur görs en nulägesanalys? Vi tar avstamp i de frågor som är specifika för förskolans verksamhet, men belyser även ämnen utifrån din yrkesroll som chef över en mångbottnad verksamhet.

Bild och Slöjd samarbetar med arkitektur från olika platser i världen

Slöjdlärarportalen publicerar här en text av Carina Jansson Lärare i Bild, Håkan Eifel Lärare i trä- och metallslöjd och Karin Svensson Lärare i textilslöjd där de berättar om ett samarbetsprojekt.

Bild och Slöjd samarbetar med arkitektur från olika platser i världen

Slöjdlärarportalen publicerar här en text av Carina Jansson Lärare i Bild, Håkan Eifel Lärare i trä- och metallslöjd och Karin Svensson Lärare i textilslöjd där de berättar om ett samarbetsprojekt.

Ett omsorgsetiskt förhållningssätt i förskolan

Det här inlägget handlar om vad ett omsorgsetiskt förhållningssätt skulle kunna innebära i förskolan. Den har sin utgångspunkt i Noddings (2015) bok “Philosophy of Education”. Detta är inte en fördjupning, eller en full redogörelse för vad omsorgsetiken innebär, utan endast min tolkning av några utvalda delar av omsorgsetiken som jag tycker kan vara relevanta för oss i vårt arbete. Jag hoppas hursomhelst att detta inlägget kan fungera som en bra introduktion och underlag till vidare diskussion.

Äntligen FoU i fritidshemmet!

Nu startar Ifous ett forsknings- och utvecklingsprogram med fokus på Fritidshemmets pedagogiska uppdrag. Under tre år kommer lärare, fritidspedagoger och skolledare att arbeta tillsammans med forskare för att med praktiknära forskningsinsatser och konkret utvecklingsarbete stärka fritidshemmen så att de kan fungera som pedagogiskt komplement till skolan utan att förlora det som är unikt för fritidshemmet.

Flera språk i undervisningen hjälper elever med svag svenska

I skolor där få elever har svenska som modersmål kan det finnas barn som kan vara andra eller tredje generationen i Sverige men som talar så lite svenska att de har svårt att klara skolan.

Ny norsk doktorsavhandling om möjligheter och hinder för elevers arbete med trä i slöjden

Pauliina Maapalo disputerade den 1 november vid Fakultet for samfunns- og utdanningsvitenskap, NTNU, i Trondheim, Norge, med doktorsavhandlingen Øyeblikksbilder fra trearbeidspraksiser. Didaktiske og relasjonelle mulighetsrom for arbeid i materialet tre i kunst- og håndverksfaget. I Norge heter skolämnet Kunst- og håndverk som kan ses som en sammanslagning av de svenska skolämnena slöjd och bild.

Frida Lygnegård finalist i Forskar Grand Prix 2019

Frida Lygnegård, lektor vid Avdelningen för rehabilitering och medlem i forskningsmiljön CHILD vid Hälsohögskolan, Jönköping University, är en av finalisterna i Forskar Grand Prix 2019.

Ny norsk doktorsavhandling om möjligheter och hinder för elevers arbete med trä i slöjden

Pauliina Maapalo disputerade den 1 november vid Fakultet for samfunns- og utdanningsvitenskap, NTNU, i Trondheim, Norge, med doktorsavhandlingen Øyeblikksbilder fra trearbeidspraksiser. Didaktiske og relasjonelle mulighetsrom for arbeid i materialet tre i kunst- og håndverksfaget.

Kooperativt lärande skapar sammanhållning i klassen

På Rosenholmsskolan i Malmö stöttar eleverna varandra i sin inlärning med hjälp av kooperativt lärande. På så sätt är inte bara pedagogen ägare av kunskapen i klassrummet. ”Allt det här skapar en vi-känsla och jag ser glädjen hos eleverna”, säger Elin Strömgren, förstelärare på Rosenholmsskolan.

Ring lärarcoachen : Språkstörning i klassen

SO-läraren Karin har fått en ny elev i klassen som har en språkstörning, vilket gör Karin rådvill. Hon tycker att hon saknar både tillräckliga resurser och tid för stöttning. Karin testar olika grepp, särskild pedagogik och tips hon fått vid överlämning från elevens förra skola – en skola med särskilda resurser – men oftast hjälper det inte. Karin vet inte hur hon ska göra för att både kunna nå och stötta eleven. (webb-radio)

Obligatoriska bedömningsstöd i grundsärskolan – En uppföjning

Den här rapporten beskriver hur de obligatoriska bedömningsstöden används i grundsärskolan. Resultaten är baserade på intervjuer och en enkät till alla lärare som undervisar elever som är mottagna i grundsärskolans årskurs 1.

Digitala verktyg i skolans värld – Del 2

Möjligheter, farhågor och frågetecken kring användningen av digitala verktyg. Hur stödjer ni personalen i arbetet med digitala verktyg?

Slängd mat kartläggs i kommunerna

För första gången kartläggs hur mycket mat som går till spillo i storköken på svenska förskolor, skolor och äldreboenden.

Ny historisk studie av pedagogik i Sverige från 1940-talet och framåt

Pedagogik är en akademisk disciplin som ofta ifrågasatts i svensk offentlig debatt samtidigt som den ansetts central för skola och samhälle. Trots det finns förhållandevis få vetenskapshistoriska studier av ämnet. I ett nytt forskningsprojekt vill Anna Larsson, professor i idéhistoria vid Umeå universitet, tillsammans med forskare vid Stockholms universitet och Södertörns högskola utforska den akademiska pedagogikens utmärkande drag och samhälleliga roll från 1940-talet och framåt.

Forskare i fyra länder ska granska omtvistade reformer

Forskning om utbildningsreformer har ökat kraftigt de senaste 50 åren och har varit uppdelad efter länder, ämnen och teorier. Johannes Westberg, professor i pedagogik vid Örebro universitet, har fått 1,2 miljoner kronor av Vetenskapsrådet för att i ett nätverk underlätta för det som saknas: jämförande studier.

Konferenser
Fortbildning
Skolbibliotek
  Konferensen äger rum 5-6 maj 2020 i Stockholm.

Skolbibliotek

Vi bjuder in till två dagars fortbildning för skolbibliotekarier, skolledare och alla som samarbetar med biblioteket. Ta del av forskares, bibliotekariers, rektors, lärares, journalisters och författares perspektiv för att skapa ett kraftfullt och modernt skolbibliotek. Välkommen!

Läs mer och boka plats
Kommande disputationer
5 mest lästa på FoU

Så kan skolnärvaro främjas

Att skolfrånvaro och psykisk ohälsa hos unga hänger ihop har uppmärksammats under de senaste åren. En ny forskningsöversikt har sammanställt kunskapsläget för vilka faktorer som främjar skolnärvaro.

”Lek är en bra social träning”

Ett forskningsprojekt på Grebyskolans fritidshem gav både samsyn och utvecklad lek. Läs artikeln ur senaste numret av Skolportens magasin här.

Consequences of school grading systems on adolescent health: evidence from a Swedish school reform

A new study has examined a reform of the Swedish school system; a reform centred on the introduction of grades and increased use of testing, especially standardised national tests, in the 6th and 7th school year. The reform had an indirect effect on psychosomatic symptoms and life satisfaction for these pupils. The negative effects of the reform were generally stronger for girls.

Elever med erfarenhet av robotar kritiska till att ha dem i klassrummet

Digitaliseringen och samhällets snabba tekniska utveckling har bidragit till diskussioner och tester av pedagogiska robotar i skolan. Ny forskning från Göteborgs universitet visar att elever med erfarenhet av robotar som läser av och analyserar känslor är mer negativa till dem än elever som inte träffat på dessa robotar tidigare.

In the Principal’s Office: Clark Elementary’s Isley shares strategies to develop teachers

Virginia elementary-school principal Anna Isley says building leadership skills of teachers can help boost retention rates and improve student performance. Isley, who began her career as a teacher, says connecting with other teachers in her first year set her on the path to success.