Hoppa till sidinnehåll
Ledarskap

Så skapas rektors pedagogiska ledarskap

Publicerad:2019-05-16
Uppdaterad:2023-09-01
Moa Duvarci Engman
Skribent:Moa Duvarci Engman
Synen på rektors pedagogiska ledarskap påverkas i hög grad av skolpolitiken. Rektors roll är därmed ett verktyg för staten vid skolreformer, konstaterar Katarina Ståhlkrantz.
Katarina Ståhlkrantz. Foto Niclas Fasth.
I samband med att begrepp som benchmarking, rankningslistor och Pisa-undersökningar blir vardag i skolans värld, skiftar också förväntningarna på det pedagogiska ledarskapet. 1990-talets reformer om en mål- och resultatstyrd skola kräver en rektor med fokus på att nå så höga resultat som möjligt. Det här är en av de brytpunkter där rektorsrollen förändras, konstaterar Katarina Ståhlkrantz i sin avhandling, Rektors pedagogiska ledarskap. En kritisk policyanalys. Här har hon utforskat skolans styrning och ledning och hur rektors roll som pedagogisk ledare beskrivs i offentliga utbildningspolitiska policytexter från 1950-talet fram till år 2011. I hennes egen roll som skolchef i Habo kommun och tidigare som utvecklingschef vid utbildningsförvaltningen i Jönköping, har ämnet alltid legat henne nära. Men det var under arbetet med sin masteruppsats om rektors pedagogiska ledarskap som Katarina Ståhlkrantz insåg att det saknas tydliga instruktioner om vad det innebär att vara en god pedagogisk ledare. – Sedan dess har det här gnagt i mig, och det är väl så en avhandling ska börja, säger hon. Hennes avhandling visar att första gången begreppet pedagogiskt ledarskap nämns i policytexter är i mitten av 1950-talet. Därefter syns sex brytpunkter där rektorsrollen revideras. En infaller på 1960-talet, som präglas av en rationell diskurs där det pedagogiska ledarskapet inte ifrågasätts, utan där diskussionen snarare handlar om hur tekniska lösningar, exempelvis räknemaskiner kan rationalisera rektors uppdrag. Nästa brytpunkt sker på 1970-talet. Med miljonprogram och stora skolenheter ökar arbetsmiljöproblemen i skolan, med SIA-utredningen (Skolans inre arbete) som följd. – Då breddas definitionen av professionellt pedagogiskt ledarskap till att omfatta i princip allt rektor gör. Med 1980-talet svänger pendeln och rektors juridiska och pedagogiska ledningsansvar framträder tydligare. 1970-talet är intressant för där går det onekligen att dra paralleller till dagens offentliga debatt om skolans ordningsproblem, konstaterar Katarina Ståhlkrantz. Hennes resultat belyser ett tydligt mönster – synen på rektors ledarskap är nära länkad till förändringar i skolpolitiken. – Rektors roll blir därmed ett verktyg för staten när en ny styrningsreform ska implementeras. Jag tänker att det här är en insikt som kan vara bra för verksamma rektorer att ha med sig. Inte minst nu när skolan eventuellt ska få en starkare statlig styrning igen, understryker Katarina Ståhlkrantz. Hon drar samtidigt slutsatsen att det inte går att hitta en klar definition av vad det innebär att vara en bra pedagogisk ledare eftersom det är föränderligt och dessutom tolkas olika. – Men med tanke på att skolan ska vila på vetenskaplig grund hoppas jag att avhandlingen kan utgöra en vetenskaplig bas för rektorer att förhålla sig till. Av Annika Larsson Sjöberg och Susanne SawanderFoto Niclas Fasth
Fakta/Forskare: Katarina Ståhlkrantz, född 1965, bor i Huskvarna. Avhandling:Rektors pedagogiska ledarskap. En kritisk policyanalys. Bakgrund: Legitimerad mellanstadielärare, har arbetat som klasslärare i 15 år. Därefter i olika roller inom skolväsendets olika skolformer – som projektledare, rektor, utvecklingschef och nu senast som skolchef. Disputerade: 11 januari vid Linnéuniversitetet.
LÄRARPANELENS MOTIVERING: Att rektors pedagogiska ledarskap påverkar lärares praktik är påtagligt. Katarina Ståhlkrantz bidrar till att förklara rektorers förhållningssätt till skolans policydokument. Avhandlingen visar hur rektorer förväntas omvandla statens styrning till pedagogisk ledning, vilket kan ge läsaren en förståelse för och en trygghet i hur direktiven kan hanteras i det dagliga arbetet. Till varje nummer av tidningen väljer Skolportens lärarpanel ut de mest läsvärda avhandlingarna från de senaste månaderna.En av dem utses till favorit. Läs mer om Skolportens lärarpanel här!
Artikeln är publicerad i Skolportens forskningsmagasin nr 3 2019.
Skolporten nr 3 2019
Tema: Skolans styrning. Sveriges rektorer slits mellan budgetkrav och elevers rätt till likvärdig utbildning. Men skollagen ger rektorerna stor makt över organisationen – om de använder den rätt, menar forskaren Olof Johansson, senior professor, Centrum för skolledarutveckling, Umeå universitet. Dessutom intervjuas Katarina Ståhlkrantz, Linnéuniversitetet, samt Marcus Larsson, Tankesmedjan Balans, och Per-Arne Andersson, chef för avdelningen utbildning och arbetsmarknad, SKL. Inte redan prenumerant? Missa inte kampanjpriset: 2 nr av Skolporten för prova-på-priset 99 kr! PrenumereraNYHET! Skolporten har en ny app med ett uppdaterat gränssnitt. Ladda ner Skolporten i App Store eller Google Play!
LedarskapStyrdokumentSkolreformerSkolpolitikLärarpanelens favorit
Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med

forskningsinstitutet Ifous

Läs mer
Stockholm

Slöjd

Skolportens fortbildning för slöjdlärare! Ta del av aktuell forskning och få praktiska verktyg för att stärka din yrkesroll. Delta på plats i Stockholm 29–30 september 2026, eller via webbkonferensen 7–30 oktober 2026.
Läs mer och boka
Åk F–9
29–30 sep