Så skapas rektors pedagogiska ledarskap

Synen på rektors pedagogiska ledarskap påverkas i hög grad av skolpolitiken. Rektors roll är därmed ett verktyg för staten vid skolreformer, konstaterar Katarina Ståhlkrantz.

Katarina Ståhlkrantz. Foto Niclas Fasth.

I samband med att begrepp som benchmarking, rankningslistor och Pisa-undersökningar blir vardag i skolans värld, skiftar också förväntningarna på det pedagogiska ledarskapet. 1990-talets reformer om en mål- och resultatstyrd skola kräver en rektor med fokus på att nå så höga resultat som möjligt. Det här är en av de brytpunkter där rektorsrollen förändras, konstaterar Katarina Ståhlkrantz i sin avhandling, Rektors pedagogiska ledarskap. En kritisk policyanalys.

Här har hon utforskat skolans styrning och ledning och hur rektors roll som pedagogisk ledare beskrivs i offentliga utbildningspolitiska policytexter från 1950-talet fram till år 2011.
I hennes egen roll som skolchef i Habo kommun och tidigare som utvecklingschef vid utbildningsförvaltningen i Jönköping, har ämnet alltid legat henne nära. Men det var under arbetet med sin masteruppsats om rektors pedagogiska ledarskap som Katarina Ståhlkrantz insåg att det saknas tydliga instruktioner om vad det innebär att vara en god pedagogisk ledare.

– Sedan dess har det här gnagt i mig, och det är väl så en avhandling ska börja, säger hon.

Hennes avhandling visar att första gången begreppet pedagogiskt ledarskap nämns i policytexter är i mitten av 1950-talet. Därefter syns sex brytpunkter där rektorsrollen revideras. En infaller på 1960-talet, som präglas av en rationell diskurs där det pedagogiska ledarskapet inte ifrågasätts, utan där diskussionen snarare handlar om hur tekniska lösningar, exempelvis räknemaskiner kan rationalisera rektors uppdrag.

Nästa brytpunkt sker på 1970-talet. Med miljonprogram och stora skolenheter ökar arbetsmiljöproblemen i skolan, med SIA-utredningen (Skolans inre arbete) som följd.

– Då breddas definitionen av professionellt pedagogiskt ledarskap till att omfatta i princip allt rektor gör. Med 1980-talet svänger pendeln och rektors juridiska och pedagogiska ledningsansvar framträder tydligare. 1970-talet är intressant för där går det onekligen att dra paralleller till dagens offentliga debatt om skolans ordningsproblem, konstaterar Katarina Ståhlkrantz.

Hennes resultat belyser ett tydligt mönster – synen på rektors ledarskap är nära länkad till förändringar i skolpolitiken.

– Rektors roll blir därmed ett verktyg för staten när en ny styrningsreform ska implementeras. Jag tänker att det här är en insikt som kan vara bra för verksamma rektorer att ha med sig. Inte minst nu när skolan eventuellt ska få en starkare statlig styrning igen, understryker Katarina Ståhlkrantz.

Hon drar samtidigt slutsatsen att det inte går att hitta en klar definition av vad det innebär att vara en bra pedagogisk ledare eftersom det är föränderligt och dessutom tolkas olika.

– Men med tanke på att skolan ska vila på vetenskaplig grund hoppas jag att avhandlingen kan utgöra en vetenskaplig bas för rektorer att förhålla sig till.

Av Annika Larsson Sjöberg och Susanne Sawander

Foto Niclas Fasth


Fakta/

Forskare: Katarina Ståhlkrantz, född 1965, bor i Huskvarna.

Avhandling: Rektors pedagogiska ledarskap. En kritisk policyanalys. 

Bakgrund: Legitimerad mellanstadielärare, har arbetat som klasslärare i 15 år. Därefter i olika roller inom skolväsendets olika skolformer – som projektledare, rektor, utvecklingschef och nu senast som skolchef.

Disputerade: 11 januari vid Linnéuniversitetet.


LÄRARPANELENS MOTIVERING:

Att rektors pedagogiska ledarskap påverkar lärares praktik är påtagligt. Katarina Ståhlkrantz bidrar till att förklara rektorers förhållningssätt till skolans policydokument. Avhandlingen visar hur rektorer förväntas omvandla statens styrning till pedagogisk ledning, vilket kan ge läsaren en förståelse för och en trygghet i hur direktiven kan hanteras i det dagliga arbetet.

Till varje nummer av tidningen väljer Skolportens lärarpanel ut de mest läsvärda avhandlingarna från de senaste månaderna.
En av dem utses till favorit. Läs mer om Skolportens lärarpanel här!


Artikeln är publicerad i Skolportens forskningsmagasin nr 3 2019.

Skolporten nr 3 2019

Tema: Skolans styrning. Sveriges rektorer slits mellan budgetkrav och elevers rätt till likvärdig utbildning. Men skollagen ger rektorerna stor makt över organisationen – om de använder den rätt, menar forskaren Olof Johansson, senior professor, Centrum för skolledarutveckling, Umeå universitet. Dessutom intervjuas Katarina Ståhlkrantz, Linnéuniversitetet, samt Marcus Larsson, Tankesmedjan Balans, och Per-Arne Andersson, chef för avdelningen utbildning och arbetsmarknad, SKL.

Inte redan prenumerant? Missa inte kampanjpriset:

2 nr av Skolporten för prova-på-priset 99 kr!

NYHET! Skolporten har en ny app med ett uppdaterat gränssnitt. Ladda ner Skolporten i App Store eller Google Play!

Sidan publicerades 2019-05-16 15:11 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Rektor i förskolan, 22 november

Vi fokuserar på din roll som chef och ledare med högaktuella föreläsningar om det pedagogiska ledarskapet och din professionsutveckling. Hur leder du i förändring och hur görs en nulägesanalys? Vi tar avstamp i de frågor som är specifika för förskolans verksamhet, men belyser även ämnen utifrån din yrkesroll som chef över en mångbottnad verksamhet.

Elevhälsa, 19-20 september i Stockholm

En fungerande elevhälsa kan vara avgörande för lärande och framgång i skolan. Nu återkommer vår konferens, mer välfylld än någonsin. Ta del av föreläsningar om samverkan, unga i hederskontext, antipluggkulturer, sömn, sociala medier och hjärnan samt hur man förbättrar kommunikationen i svåra samtal.

Ifous deltar i Almedalen 2019 – fokuserar på värdegrund och demokrati

Är vi överens om vad skolans demokratiuppdrag innebär? Kan en värderingsstyrd verksamhet vara vetenskapligt förankrad? Vilken vetenskap kan man i så fall luta sig mot? Det är några av frågorna som behandlas vid Ifous seminarium i Almedalen.

”Läraryrket är feltolkat i debatten”

Ruhi Tyson menar att vi gör det alldeles för lätt för oss när vi fastnar i den ena diskussionen efter den andra utifrån ideologiska ståndpunkter om vad lärarutbildning ska ge och hur undervisning ska vara. Och att det har liten relevans för det som sker i klassrummet och vad god undervisning egentligen innebär.

Samarbete med skolbiblioteket lyfter undervisningen i källkritik

Den nya skrivelsen i ämnesplanen fick religionslärarna på Hvitfeldtska gymnasiet att fundera. ”I undervisningen ska eleverna ges möjlighet att analysera texter och begrepp, kritiskt granska källor i digital och annan form, diskutera och argumentera”. Hur skulle man få till en kritisk granskning av digitala källor? Läs om hur lärarna samarbetat med skolbibliotekarierna kring ett lektionsupplägg som engagerar eleverna.

Demokrati och barninflytande i arbetet med ”Barnens planet”

Sedan några månader tillbaka arbetar Eriksbos fyra förskolor med boken ”Barnens planet” – en berättelse om rättigheter, olikheter och respekt – med utgångspunkt i barnkonventionen. Det har stärkt barnen i att våga göra sin röst hörd och känna att den räknas.

Investering i tid tryggar stödet till eleverna

Polhemsskolan i Lund är en av Sveriges största gymnasieskolor med sina 2 500 elever. Här finns såväl högskoleförberedande program, som hantverksprogram. De senaste åren har elevhälsoarbetet fått ökad tyngd och ny organisation, tack vare ett starkt stöd från skolledningen.

Recommended annual instruction time in full-time compulsory education in Europe – 2018/19

Did you know that the time available for learning could have a positive effect on students’ learning process, in particular, in the case of disadvantaged students? This report analyses the recommended minimum instruction time in full-time compulsory general education in 43 European education systems for the year 2018/19. (pdf)

Schools reckon with social stress: ‘I’m on my phone so much’

Smartphone-driven social media is one of the main drivers of stress among students, research shows. Now, some schools are taking steps to help reduce students’ anxiety by engaging students in mindfulness activities, hiring outside firms to scan social media for signs students need additional support, and encouraging students to unplug.

Kreativitet och skapande i utbildningen

Vad händer när tillvaron rutas in för att bli mätbar? Blir allt det som inte går att omvandla till indikatorer, siffror och diagram mindre värt och är inte risken att vi också tappar bort oss själva på vägen? Åsa Ljunggren har läst Jonna Bornemark och jämför med sina egna erfarenheter.

I läroboken ses Greta som ett angrepp mot demokratin

Läroböckerna likställer i praktiken aktivister som Greta Thunberg med terrorister och varnar uttryckligen gymnasielever för civil olydnad. Det säger Kurt Wicke, forskare och samhällslärare som skrivit en avhandling där han analyserat tio läroböcker i samhälls­kunskap.

Forskning kring förskolan i fokus på stor konferens

Förskolesummit är konferensen som samlar forskare och förskolans pedagoger i en gemensam strävan efter en verksamhet som vilar på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet.

Forskningsutblick: Olika sätt att använda fingrarna i subtraktion

Barn som använder fingrarna när de löser matematikuppgifter kan vara olika framgångsrika beroende på hur de gör. I artikeln ”Strukturera eller räkna: olika sätt att använda fingrarna i subtraktion” visar forskarna Angelika Kullberg, Camilla Björklund och Ulla Runesson Kempe att lärare i förskolan kan hjälpa barn att se mönster och utveckla sin förståelse för talens struktur med hjälp av fingrarna.

Elever i Kristinehamn får läsförmågan testad med AI

I höst ska alla elever från årskurs ett till fyra i Kristinehamn få sin läsförmåga testad med hjälp av artificiell intelligens.

Digitala verktyg blir obligatoriskt i förskolan

Nu ska förskolan digitaliseras på allvar. Från och med första juli blir det obligatoriskt att använda digitala verktyg i förskolan.

Ny nationell forskarskola i bildpedagogik och slöjdpedagogik (FOBOS)

Våren 2020 startar en ny forskarskola för utveckling av bild och slöjd i samarbete mellan Stockholms universitet, Göteborgs universitet och Konstfack.

Konferenser
Fortbildning
Rektor i förskolan

Rektor i förskolan

Den här konferensen fokuserar på din roll som chef och ledare med högaktuella föreläsningar om det pedagogiska ledarskapet och din professionsutveckling. Hur leder du i förändring och hur görs en nulägesanalys? Vi tar avstamp i de frågor som är specifika för förskolans verksamhet, men belyser även ämnen utifrån din yrkesroll som chef över en mångbottnad verksamhet.

Läs mer och boka plats
SKOLPORTENS MAGASIN
Tema: Skolans styrning
  Skolporten nr 3/2019 – ute 16 maj

Tema: Skolans styrning

Sveriges rektorer slits mellan budgetkrav och elevers rätt till likvärdig utbildning. Intervjun: Didaktikforskaren Simon Hjort vill utbilda framtidens tänkare. Reportage: Lekens betydelse i förskolan. +Skolportens favorit: Så skapas rektors pedagogiska ledarskap. +Så väcker vi tjejers teknikintresse. +Unga kämpar för bättre sexualundervisning.

Läs mer här!
Kommande disputationer
Lediga tjänster
Fler platsannonser
Fortbildning
Källkritik i fokus

Källkritik i fokus

I det informationssamhälle vi lever i är det ibland svårt att avgöra vad som är fakta respektive falska påståenden. Som lärare ska du förmedla vikten av källkritik men det är även viktigt att veta vilka faktorer som styr vårt källkritiska förhållningssätt samt vilka praktiska verktyg som finns till hjälp för att utesluta falsk information. Välkommen till en konferens med fokus på källkritik!

Läs mer och boka plats
5 mest lästa på FoU

Forskaren: Så gör du undervisningen meningsfull

Ibland kan elever uppleva skolgången som meningslös. Så hur gör man som lärare för att höja elevernas känsla av meningsfullhet?  ”Känslan av meningsfullhet är central för att lyckas i skolan”, säger forskaren Ruhi Tyson.

Elever i Kristinehamn får läsförmågan testad med AI

I höst ska alla elever från årskurs ett till fyra i Kristinehamn få sin läsförmåga testad med hjälp av artificiell intelligens.

Snabba råd om att fokusera på lösningar

Vad ska en förskola eller skola göra för att bli bra på att möta barn och elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar? Och vems ansvar är det? Linda Petersson, rådgivare inom Specialpedagogiska skolmyndigheten ger några råd.

Forskningsutblick: Olika sätt att använda fingrarna i subtraktion

Barn som använder fingrarna när de löser matematikuppgifter kan vara olika framgångsrika beroende på hur de gör. I artikeln ”Strukturera eller räkna: olika sätt att använda fingrarna i subtraktion” visar forskarna Angelika Kullberg, Camilla Björklund och Ulla Runesson Kempe att lärare i förskolan kan hjälpa barn att se mönster och utveckla sin förståelse för talens struktur med hjälp av fingrarna.

Sure Start centres ‘big benefit’ but face cuts

Sure Start centres, aimed at improving early years health and education in England, brought ”big benefits for children’s health”, researchers say.