Skolchefer i bättre samarbete

Specialpedagogiska skolmyndigheten, SPSM, har tillsammans med Skolverket och Skolinspektionen arrangerat 20 dialogdagar under våren för skolchefer över hela landet. Uppemot 300 skolchefer från grundskola och gymnasium har deltagit.

– Vi ville följa upp hur den nya rollen som skolchef ser ut, lyssna till dem och försöka fånga upp vilket stöd de behöver av oss, säger Kenneth Drougge, som är verksamhetsansvarig på SPSM. Under dialogdagarna beskrev Skolinspektionen vilka brister de har sett på tre områden som är kritiska för elever med funktionsnedsättningar: kunskapsutveckling, tillgängliga lärmiljöer samt trygghet och stöd.

Utifrån det fick skolcheferna diskutera i grupper hur deras utmaningar såg ut på respektive område, hur de arbetade och vilket stöd de behövde. I slutet av dagen tipsade Skolverket och SPSM om lämpliga insatser.

– Vi har dokumenterat alla gruppdiskussioner, och skolcheferna har fått skicka in utvärderingar och synpunkter. Analysen kommer att presenteras i en offentlig rapport i juni, säger Kenneth Drougge.

Enligt de preliminära slutsatserna upplevde landets skolchefer stora utmaningar på alla tre områdena, inte minst att skapa en pedagogisk och social lärmiljö som är tillgänglig för alla elever. De flesta brottades också med en brist på kontinuitet på grund av den stora personalomsättningen.

Många problem gick enligt skolcheferna att lösa om bara det systematiska kvalitetsarbetet och elevhälsan fungerade, men de efterlyste en större närvaro från skolmyndigheterna och enklare bidragssystem.

Undervisningsrådet Åsa Sjöwall från Skolverket upplever att deltagarna var väldigt positiva till att de statliga skolmyndigheterna lyssnade till dem. Hon menar också att det har varit nyttigt för Skolverket att se vilka olika sorters utmaningar huvudmännen står inför i olika delar av landet.

– Alla vi som har varit ute på skolchefsdialogerna tycker att det finns ett värde i det. Man överbryggar distansen mellan myndighet och verklighet genom att faktiskt träffas, säger hon.

Kenneth Drougge tycker också att det är värdefullt att medarbetare från olika myndigheter har fått möjlighet att arbeta tillsammans.

– Vi måste nog skruva lite på konceptet med dialogerna, men den lokala närvaron behöver bli tydligare för att vi bättre ska förstå skolornas och huvudmännens behov av stöd. God skolutveckling sker i nära samverkan och med en hög grad av delaktighet, säger han.

Läs hela slutrapporten Skolchefers syn på möjligheter till likvärdig utbildning Sammanfattning av dokumentation från Skolchefsdialoger våren 2019 här.

Av Staffan Eng

Illustration: Maria Hergueta


Artikeln är publicerad i Skolportens kommande nummer – ute 12 sep!

Tema: ELEVHÄLSA

Skolportens magasin är nominerat till Publishingpriset 2019 för andra året i rad! Läs mer här!

Inte redan prenumerant? Missa inte kampanjpriset:

2 nr av Skolporten för prova-på-priset 99 kr!

Läs Skolporten digitalt i App Store eller Google Play!

Sidan publicerades 2019-09-05 11:54 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Delat ledarskap är dubbel glädje

Trodde du att framgångsrika skolor kräver viljestarka ledare med förmågan att intuitivt läsa av sammanhanget och driva igenom sina egna visioner? I så fall är det dags att tänka om.

Dysfunktionella chefer i skolan – vad gör du?

Arbetar du nära en chef som är orättvis eller frånvarande, som hånar eller ironiserar, eller osynliggör en del medarbetare och favoriserar andra? Här är rektor Alf Solanders tre bästa tips till dig.

Ny antologi om digitalitet i förskolan

Hallå där, Erika Kyrk Seger, förskollärare och utbildningskonsult! Du är redaktör för en ny antologi om digitalitet i förskolan. Berätta!

Gissar du dig till lösningar?

En stressad och pressad tillvaro ökar risken för att man spekulerar och går på magkänsla när man ska ta beslut. Men stopp! Det kan kosta mer än du tror.

Lärlabbet : Planering och stressförebyggande arbete i förskolan

Stress är ett stort problem för personalen på många förskolor. Men det går att öka trivseln och minska stressen. På förskolan Karlavagnen i Umeå har man satsat på mer fast personal och fått ner både antalet vikarier och sjukskrivningar. Stressen kan också minska med noggrann planering. Genom att förbereda påklädning och måltider så att man vet vem som gör vad kan dagarna bli lugnare, menar psykologiforskaren Fredrik Sjödin. (webb-tv)

Margareta Serder: Vad kan forskningen (inte) bidra med?

Det är nu ett helt decennium sedan formuleringen om att utbildningen ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet infogades i den svenska skollagen. Många hyllmeter har sedan dess ägnats åt uttolkningar av vad formuleringen egentligen innebär. Det skriver Margareta Serder, lektor vid Malmö universitet, i en debattartikel i Skolportens magasin.

Lektionstips på minuten : Vad krävs för att få särskilt stöd i förskolan?

En vanlig uppfattning är att det krävs en diagnos för att få extra resurser, men det är inte nödvändigt. Vad gäller egentligen när barn behöver särskilt stöd? Här kommer tydliga råd som ska kan ge klarhet. Tipsen är hämtade ur Lärlabbet: Särskilt stöd och anpassningar i förskolan. (webb-tv)

Vi ❤️ källkritik

Med bara 1 dag kvar till Alla hjärtans dag vill vi på Digitala lektioner passa på att ge lite extra kärlek till vår källkritiksutmaning och alla ni källkritikshjältar som jobbar med att sprida kunskap. Är du redan med på källkritikståget eller vill ha mer inspiration rekommenderar vi varmt våra videor i ämnet på Youtube. Du kan också titta närmare på våra lektioner i källkritik längst ner på sidan, tillsammans kan vi bidra till mer kunskap!

Ett andra steg mot en transspråkande praktik i Malmö

Lärarna i transspråkandeprojektet i Malmö stad är starkt övertygade om att ett transspråkande perspektiv i undervisningen är nödvändigt och självklart för likvärdigheten. Studien av andra årets projekt visar också tydlig rörelse mot en flerspråkighetsnorm på de fem deltagande grundskolorna.

Svårigheter med Matematiklyftet

Veronica Sülau har forskat om vad som händer när ett nationellt kompetensutvecklingsprogram som Matematiklyftet landar i verkligheten. Nu har hennes avhandling valts ut av lärarpanelen som Skolportens favorit.

Inkludera alla – även högpresterande

Att arbeta med cirkelmodellen är ett av tipsen som lågstadieläraren Katja får när hon frågar om hur hon kan göra för att inkludera alla i klassen. Katja menar att de högpresterande eleverna får alldeles för lite uppmärksamhet under hennes lektioner eftersom andra elever behöver extra tid och stöd. Hon menar att det känns som en brist och att de försummas – hon vill få tid även till de högpresterande så att de kan komma upp till sin nästa nivå. Lärarcoach Annica Gärdin coachar och handleder. (webb-radio)

Så får du koll på schemat

Räcker inte tiden till? Måste du ofta arbeta på din fritid? Här är 7 saker att ha koll på för att få ett fungerande schema nu vid terminsstarten.

Krönika: Tiga är silver – tala är guld

När rektor lägger fram nya funderingar på arbetssätt är tiga silver och tala är guld. Det skriver Skolportens gästkrönikör Martin Rogberg, organisations- och ledarskapsforskare.

Konflikt på jobbet? Så löser du den bäst

En konflikt är beviset på att något nytt är på gång. Och det kan leda till något bra. För utan konflikt – ingen utveckling.

Dags att definiera rektors uppdrag

I den nya professionsdeklaration som Skolledarförbundet tagit fram spelar skolforskarna Alma Harris och Viviane Robinson en framträdande roll. Det är dags att börja prata om vad rektors uppdrag är, anser Matz Nilsson, ordförande i Skolledarförbundet.

Strukturerad läsutveckling i Karlskoga

Therese Mattsson tar på sig lässjalen, tänder läslyktan och lugnet sänker sig i grupprummet på Stråningstorpsskolan i Karlskoga. Det är undervisning för en grupp elever i årskurs 3 om lässtrategin Att koppla text till sina egna erfarenheter.

Konferenser
Fortbildning
Skolbibliotek
  Konferensen äger rum 5-6 maj 2020 i Stockholm.

Skolbibliotek

Vi bjuder in till två dagars fortbildning för skolbibliotekarier, skolledare och alla som samarbetar med biblioteket. Ta del av forskares, bibliotekariers, rektors, lärares, journalisters och författares perspektiv för att skapa ett kraftfullt och modernt skolbibliotek. Välkommen!

Läs mer och boka plats
5 mest lästa på FoU

Margareta Serder: Vad kan forskningen (inte) bidra med?

Det är nu ett helt decennium sedan formuleringen om att utbildningen ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet infogades i den svenska skollagen. Många hyllmeter har sedan dess ägnats åt uttolkningar av vad formuleringen egentligen innebär. Det skriver Margareta Serder, lektor vid Malmö universitet, i en debattartikel i Skolportens magasin.

”Det mest hoppingivande du kommer att läsa på länge”

Jag vill göra reklam för en rapport. Det är en rapport om ett misslyckande och har den kanske nedslående titeln: ”Varför förbättras inte elevresultaten trots alla insatser?” och är framtagen av Åsa Hirsch och Annette Jahnke för Ifous. Läs den! skriver skolexperten Per Kornhall i ett blogginlägg.

Lärlabbet : Särskilt stöd och anpassningar i förskolan

Hur kan anpassningar och särskilt stöd få en naturlig plats i förskolans verksamhet? Psykolog David Edfelt framhåller ett proaktivt arbetssätt. Ta en situation i taget och när den fungerar, börja med nästa. Hjälp barnen att få känna att de lyckas råder han. Ha alla barns behov i fokus när aktiviteter planeras. Det gäller särskilt barn som har fysiska funktionsnedsättningar, säger Anna Johansson från Specialpedagogiska skolmyndigheten.

Lärare blir kontrollanter av elevernas läsning

Elevernas läslust kommer i andra hand i undervisningen av skön­litteratur i gymnasiet. Det som styr är en instrumentell syn där eleverna kan behöva kontrolleras, visar en studie vid Umeå universitet.

Rektorer poddar om barns framtid

Barn, utveckling och framtid är teman i en ny podcast-serie av två av Lommas förskolerektorer.