Dela:

Skolchefer i bättre samarbete

Specialpedagogiska skolmyndigheten, SPSM, har tillsammans med Skolverket och Skolinspektionen arrangerat 20 dialogdagar under våren för skolchefer över hela landet. Uppemot 300 skolchefer från grundskola och gymnasium har deltagit.

– Vi ville följa upp hur den nya rollen som skolchef ser ut, lyssna till dem och försöka fånga upp vilket stöd de behöver av oss, säger Kenneth Drougge, som är verksamhetsansvarig på SPSM. Under dialogdagarna beskrev Skolinspektionen vilka brister de har sett på tre områden som är kritiska för elever med funktionsnedsättningar: kunskapsutveckling, tillgängliga lärmiljöer samt trygghet och stöd.

Utifrån det fick skolcheferna diskutera i grupper hur deras utmaningar såg ut på respektive område, hur de arbetade och vilket stöd de behövde. I slutet av dagen tipsade Skolverket och SPSM om lämpliga insatser.

– Vi har dokumenterat alla gruppdiskussioner, och skolcheferna har fått skicka in utvärderingar och synpunkter. Analysen kommer att presenteras i en offentlig rapport i juni, säger Kenneth Drougge.

Enligt de preliminära slutsatserna upplevde landets skolchefer stora utmaningar på alla tre områdena, inte minst att skapa en pedagogisk och social lärmiljö som är tillgänglig för alla elever. De flesta brottades också med en brist på kontinuitet på grund av den stora personalomsättningen.

Många problem gick enligt skolcheferna att lösa om bara det systematiska kvalitetsarbetet och elevhälsan fungerade, men de efterlyste en större närvaro från skolmyndigheterna och enklare bidragssystem.

Undervisningsrådet Åsa Sjöwall från Skolverket upplever att deltagarna var väldigt positiva till att de statliga skolmyndigheterna lyssnade till dem. Hon menar också att det har varit nyttigt för Skolverket att se vilka olika sorters utmaningar huvudmännen står inför i olika delar av landet.

– Alla vi som har varit ute på skolchefsdialogerna tycker att det finns ett värde i det. Man överbryggar distansen mellan myndighet och verklighet genom att faktiskt träffas, säger hon.

Kenneth Drougge tycker också att det är värdefullt att medarbetare från olika myndigheter har fått möjlighet att arbeta tillsammans.

– Vi måste nog skruva lite på konceptet med dialogerna, men den lokala närvaron behöver bli tydligare för att vi bättre ska förstå skolornas och huvudmännens behov av stöd. God skolutveckling sker i nära samverkan och med en hög grad av delaktighet, säger han.

Läs hela slutrapporten Skolchefers syn på möjligheter till likvärdig utbildning Sammanfattning av dokumentation från Skolchefsdialoger våren 2019 här.

Av Staffan Eng

Illustration: Maria Hergueta


Artikeln är publicerad i Skolportens kommande nummer – ute 12 sep!

Tema: ELEVHÄLSA

Skolportens magasin är nominerat till Publishingpriset 2019 för andra året i rad! Läs mer här!

Inte redan prenumerant? Missa inte kampanjpriset:

2 nr av Skolporten för prova-på-priset 99 kr!

Läs Skolporten digitalt i App Store eller Google Play!

Sidan publicerades 2019-09-05 11:54 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Delat ledarskap är dubbel glädje

Trodde du att framgångsrika skolor kräver viljestarka ledare med förmågan att intuitivt läsa av sammanhanget och driva igenom sina egna visioner? I så fall är det dags att tänka om.

Dysfunktionella chefer i skolan – vad gör du?

Arbetar du nära en chef som är orättvis eller frånvarande, som hånar eller ironiserar, eller osynliggör en del medarbetare och favoriserar andra? Här är rektor Alf Solanders tre bästa tips till dig.

Resursmaterial: Overkliga möten med artonhundratalet – högstadiet

Den här resursen för högstadiet ger eleverna ”möjlighet att utveckla förståelse för att varje tids människor måste bedömas utifrån sin samtids villkor och värderingar”. Resursen innehåller en arbetsgång som integrerar svenska och historia. I bifogade dokument kan du läsa mer om upplägg, uppgifter och arbetsgång.

Tipsen som får musikundervisning i helklass att funka

Musikundervisning är lite som Findussoppa: lite tomat, lite kött och mycket potatis, enligt Almudena Arques. Det är ingen kulinarisk höjdare, men tillräckligt närande för att överleva på. Hon tycker om sitt yrke och har hittat ett sätt att hantera undervisning i helklass. En stor utmaning, men genomförbart.

Främja studiero i klassrummet – lärares ledarskap

Lärares arbete i klassrummet beskrivs ofta som ett ledarskap i klassrummet och fokus i metaöversikten är på arbetssätt som är inte är bundna till ett visst undervisningsämne. Översikten avser att besvara följande forskningsfråga: Vad kännetecknar lärares ledarskap som främjar studiero i klassrummet? (pdf)

Så bidrar studier i svenska till migranters inkludering

Det finns en stark vilja hos migranter i Sverige att inkluderas i samhället, de betraktar språket som ”nyckeln” till inkludering och utbildningsinsatserna ses som viktiga för att lära sig svenska, men också för att få stöd och hjälp i vardagen. Det visar forskning från Linköpings universitet.

Forskningsutblick: Flexibel undervisning i idrott och hälsa för att inkludera elever med funktionsnedsättning

I denna studie vill forskarna undersöka hur inkluderande undervisning i ämnet idrott och hälsa kan se ut, när fokus riktas mot elever med dolda funktionsnedsättningar. I studien påvisar forskarna en komplex bild där flexibilitet och lyhördhet hos läraren är av yttersta vikt för att skapa en inkluderande miljö för målgruppen.

Så skapar du roliga raster utan rastbod

Det går att lyckas med rastaktiviteter utan en bod full med utrustning. Saga Agartssons främsta redskap på rasten är musik – och eleverna själva!

Främja studiero i klassrummet − lärares ledarskap

Resultaten från vår sammanställning visar att arbetet med att främja studiero är en komplex uppgift som kräver ett aktivt ledarskap av läraren.

Lärarens röst har stor påverkan på elever

Rösten är ett mångfacetterat verktyg. Förutom orden vi säger ­förmedlar den också vem vi är och hur vi mår. När undervisningen sker digitalt skalas mycket av kroppsspråket bort, och rösten blir ännu viktigare. Så lär du dig att använda den effektivare.

4 praktiska röstövningar för lärare

Lärare använder rösten hela dagarna och många lider också av slitaget det innebär. Med dessa fyra övningar kan du få en starkare röst som hjälper dig i undervisningen, och samtidigt förebygga skador på stämbanden.

Så blir du en bättre rektor – expertens åtta tips

Du som är nybliven rektor – skaffa en mentor! Du som är gammal i gamet – bli mentor! De råden ger Karin Jordås, chefsutvecklare och tidigare rektor.

Blicken avslöjar mer än vi tror

Hur löser barn matematiska tal och vad behövs för att de inte ska missa viktiga pusselbitar när talen blir svårare? Ja, det är ett av flera forskningsprojket som just nu pågår vid Örebro universitet och artificiell intelligens, AI, och ögonspårning är nyckeln till en del av svaren.

Förskolans och skolans arbete mot våldsbejakande extremism

Du som arbetar i förskolan och skolan har en roll i att förebygga och motverka våldsbejakande extremism. Det kan till exempel handla om att arbeta med demokrati och värdegrundsfrågor och att stötta barn som riskerar att fara illa.

Forskning i praktiken ska bota matterädslan

Lärare och forskare samarbetar för att motverka rädsla och oro över matematik – och samtidigt få upp betygen. ”Lärare kan använda mer alternativa undervisningsmetoder, uppmuntra diskussioner och samtal och förklara att det inte finns något som är rätt eller fel svar”, säger forskaren Ingemar Karlsson.

Att göra alla delaktiga i utveckling

Med egensnickrade formler för delaktighet och transparenta processer kring tjänstefördelning var all personal på Risebergaskolan med på tåget när resan från en lågstadie- till en F-6-skola började. ”Som skolledare är jag till för att med ledstänger och tankestöttor i vardagen möjliggöra för de som jobbar med eleverna att må ännu bättre och göra ett ännu bättre jobb, säger rektor Peter Hansson.

Skolportens konferenser
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Kommande disputationer
SKOLPORTENS MAGASIN
Nytt nr ute nu!

Nytt nr ute nu!

INTERVJU: Inkluderingen har gått för långt, ropar röster i skoldebatten. Tvärtom, menar MARA WESTLING ALLODI, professor i specialpedagogik. Inkludering är viktig för demokratin – och vi har inte ens börjat.

Läs mer!
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
Att vända en skola

Stora satsningar har gjorts på riktade insatser till utsatta skolor, och fler kan vara på väg. Nu börjar forskarna kunna dra slutsatser om vad som fungerar. Läs ett utdrag ur temat Att vända en skola i nya numret av Skolportens magasin!

Undervisning behöver anpassas för nyanlända ungdomar utan tidigare skolbakgrund

Nyanlända ungdomar utan tidigare skolbakgrund behöver få en undervisning som är anpassad efter deras individuella behov på gymnasieskolans språkintroduktion. Förutom att lära sig svenska och vårt skriftspråk måste de till exempel förstå hur de ska förhålla sig till normer som kan vara nya för dem. Läraren spelar en viktig roll i det arbetet visar en avhandling i svenska som andraspråk.

Skolportens favorit: Så pratar eleverna om religion

Elever har tankar kring religion, tro och icke-tro, som sällan eller aldrig lyfts i undervisningen eller i läromedlen. Det visar Fredrik Jahnkes avhandling, som nu valts till Skolportens favorit av lärarpanelen.

Hur blir lek levande?

Nadezda Lebedeva har undersökt hur man studerar barns lek. Hon berättar om några intressanta faktorer om nyanlända barns lek i svenska förskolan.(webb-tv)

Föräldraprogram ökade den psykiska hälsan hos nyanlända

Vad händer när den viktigast uppgiften – att vara förälder – vänds upp och ner på en plats där allt är nytt och främmande? Fatumo Osman, docent i omvårdnad vid Högskolan Dalarna, har forskat om lösningar som fått betydelse för föräldrar, barn och samhället.