Dela:

Skolchefer i bättre samarbete

Specialpedagogiska skolmyndigheten, SPSM, har tillsammans med Skolverket och Skolinspektionen arrangerat 20 dialogdagar under våren för skolchefer över hela landet. Uppemot 300 skolchefer från grundskola och gymnasium har deltagit.

– Vi ville följa upp hur den nya rollen som skolchef ser ut, lyssna till dem och försöka fånga upp vilket stöd de behöver av oss, säger Kenneth Drougge, som är verksamhetsansvarig på SPSM. Under dialogdagarna beskrev Skolinspektionen vilka brister de har sett på tre områden som är kritiska för elever med funktionsnedsättningar: kunskapsutveckling, tillgängliga lärmiljöer samt trygghet och stöd.

Utifrån det fick skolcheferna diskutera i grupper hur deras utmaningar såg ut på respektive område, hur de arbetade och vilket stöd de behövde. I slutet av dagen tipsade Skolverket och SPSM om lämpliga insatser.

– Vi har dokumenterat alla gruppdiskussioner, och skolcheferna har fått skicka in utvärderingar och synpunkter. Analysen kommer att presenteras i en offentlig rapport i juni, säger Kenneth Drougge.

Enligt de preliminära slutsatserna upplevde landets skolchefer stora utmaningar på alla tre områdena, inte minst att skapa en pedagogisk och social lärmiljö som är tillgänglig för alla elever. De flesta brottades också med en brist på kontinuitet på grund av den stora personalomsättningen.

Många problem gick enligt skolcheferna att lösa om bara det systematiska kvalitetsarbetet och elevhälsan fungerade, men de efterlyste en större närvaro från skolmyndigheterna och enklare bidragssystem.

Undervisningsrådet Åsa Sjöwall från Skolverket upplever att deltagarna var väldigt positiva till att de statliga skolmyndigheterna lyssnade till dem. Hon menar också att det har varit nyttigt för Skolverket att se vilka olika sorters utmaningar huvudmännen står inför i olika delar av landet.

– Alla vi som har varit ute på skolchefsdialogerna tycker att det finns ett värde i det. Man överbryggar distansen mellan myndighet och verklighet genom att faktiskt träffas, säger hon.

Kenneth Drougge tycker också att det är värdefullt att medarbetare från olika myndigheter har fått möjlighet att arbeta tillsammans.

– Vi måste nog skruva lite på konceptet med dialogerna, men den lokala närvaron behöver bli tydligare för att vi bättre ska förstå skolornas och huvudmännens behov av stöd. God skolutveckling sker i nära samverkan och med en hög grad av delaktighet, säger han.

Läs hela slutrapporten Skolchefers syn på möjligheter till likvärdig utbildning Sammanfattning av dokumentation från Skolchefsdialoger våren 2019 här.

Av Staffan Eng

Illustration: Maria Hergueta


Artikeln är publicerad i Skolportens kommande nummer – ute 12 sep!

Tema: ELEVHÄLSA

Skolportens magasin är nominerat till Publishingpriset 2019 för andra året i rad! Läs mer här!

Inte redan prenumerant? Missa inte kampanjpriset:

2 nr av Skolporten för prova-på-priset 99 kr!

Läs Skolporten digitalt i App Store eller Google Play!

Sidan publicerades 2019-09-05 11:54 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Delat ledarskap är dubbel glädje

Trodde du att framgångsrika skolor kräver viljestarka ledare med förmågan att intuitivt läsa av sammanhanget och driva igenom sina egna visioner? I så fall är det dags att tänka om.

Dysfunktionella chefer i skolan – vad gör du?

Arbetar du nära en chef som är orättvis eller frånvarande, som hånar eller ironiserar, eller osynliggör en del medarbetare och favoriserar andra? Här är rektor Alf Solanders tre bästa tips till dig.

Arbeta förebyggande i förskoleklassen, grundskolan och fritidshemmet under covid-19 pandemin

För att bromsa smittspridningen är det viktigt att skolor följer de råd Folkhälsomyndigheten och Arbetsmiljöverket ger. Här ger vi konkreta exempel på hur ni kan agera för att skapa en god arbetsmiljö för elever och skolpersonal.

Arbeta förebyggande i gymnasieskolan under covid-19 pandemin

För att bromsa smittspridningen är det viktigt att skolor följer de råd Folkhälsomyndigheten och Arbetsmiljöverket ger. Här ger vi konkreta exempel på hur ni kan agera för att skapa en god arbetsmiljö för elever och skolpersonal.

”Vi utgår från lärarnas behov” – forskare om arbetet med att förbättra undervisning i svenska som andraspråk

Språkstödjare som en länk till elever om lär sig svenska som andraspråk. SFI-lärare kom med idén och vände sig till Örebro universitet för att få hjälp av forskare. ”Vi som forskare utgår från lärarnas behov för att vi tillsammans ska utveckla sättet att arbeta”, säger Oliver St John, som leder den praktiknära forskningen.

Så använder du ämnesplanerna

Den här broschyren tydliggör hur ämnesplanen är uppbyggd, hur ämnesplanens olika delar förhåller sig till varandra och hur det är tänkt att du som lärare ska använda den för att planera och genomföra undervisningen samt sätta betyg. (pdf)

Fyra digitala verktyg för att lyckas väl med fjärrundervisning

För att lyckas väl med din fjärrundervisning är det bra om du har koll på fyra digitala verktyg: Google Classroom, Google Meet, Classroomscreen och Google Jamboard.

”Stor betydelse för eleverna hur vi talar om miljön”

Det bästa är att visa goda exempel, både på nära håll och globalt. Det rådet ger Per Espen Stoknes till lärare som möter elever som är oroliga för miljön och för framtiden generellt. En nyckel är att förstå våra egna försvarsmekanismer.

Låg risk för barn att bli allvarligt sjuka i covid-19 enligt ny studie

Nu börjar snart vårterminen på landets skolor och hittills har det saknats data på hur skolor påverkar risken för barn att bli allvarligt sjuka i covid-19. Men enligt en ny registerstudie från Karolinska Institutet är risken för barn att insjukna i svår covid-19 låg.

Berättelsens kraft – Om etiska samtal i utbildning

Denna essä är en pedagogisk-filosofisk betraktelse över hur berättelser kan användas för att initiera etiska samtal i utbildning. Den tar spjärn emot idéer om att etisk kunskap bäst grundas hos barn och unga genom undervisning av etiska principer eller genom att träna etiskt beteende och framhåller istället styrkan i att tillsammans med barn och unga utforska berättelser som engagerar känslor och fantasi men som samtidigt kan leda in i ett djupare etiskt samtal utan på förhand givna svar. (pdf)

Så använder du kursplanerna

Den här broschyren tydliggör hur kursplanen och kunskapskraven är uppbyggda, hur de olika delarna förhåller sig till varandra och hur det är tänkt att du som lärare ska använda den för att planera och genomföra undervisningen samt sätta betyg. (pdf)

”Praktiknära forskning i samverkan – hur ska det gå till?”

Vilka förväntningar är rimliga att ställa på praktiknära forskning, frågar Serder och Malmström i sin artikel i PfS tidigare i år. Vilka spänningar finns mellan olika parters syn och vad leder de till? Det är frågor som vi som företrädare för det fristående forskningsinstitutet Ifous gärna tar vidare – till samverkan som en förutsättning för praktiknära forskning, skriver Karin Hermansson och Marie-Hélène Ahnborg, Ifous.

Barn som inte spelar riskerar att hamna utanför

Barns liv på nätet är ofta en dold värld för oss vuxna, men påverkar i högsta grad deras lek och relationer. Och barn som inte spelar eller har tillgång till mobil riskerar att bli utanför. Det visar en avhandling av Marina Wernholm, pedagogikforskare vid Linnéuniversitet.

Varva ner!

Kollegan sjukanmäler sig, din ”att göra-lista” blir bara längre och längre och kraven på dig kommer från flera håll. Känner du igen dig? För att inte gå sönder av stress är återhämtning A och O.

Black metal – Ett sätt att tala om smärta och ondska i musikform

Black metal är en genre som kan influera skolans musikundervisning att kommunicera svåra och jobbiga känslor, menar forskare.

Så får du fler att delta på idrotten

Tillitsfulla relationer, struktur och stöd och ett utvecklande klimat. Det är framgångsfaktorer som får fler att delta på idrottslektionerna, enligt en ny rapport.

Konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
Nytt nr ute nu

Nytt nr ute nu

Tema: Nationella prov. Intervju: Forskaren Maria Jarl vill ge mer makt åt professionen.

Läs mer och prenumerera här!
Fortbildning
Svenska för högstadiet och gymnasiet
  Konferensen finns tillgänglig digitalt 6–27 april 2021

Svenska för högstadiet och gymnasiet

Välkommen till den årliga konferensen för svensklärare! Ta del av föreläsningar om bland annat språkhistoria, akademiskt skrivande, skrivundervisning och skrivbedömning, poesiundervisning samt bedömning av muntligt framförande.

Läs mer och boka din plats här!
5 mest lästa på FoU

Tips och råd när högstadiet ställer om till distansundervisning

Hur kommer man igång med distansundervisning, hur motiverar man sina elever och hur får man som lärare allt att funka så bra som möjligt? Här är några matnyttiga tips!

Hur ökas motivationen för matematik i grundskolans tidiga år?

Högskolan Väst representerar Sverige i ett internationellt forskningsprojekt med sex andra länder där man ska undersöka motivationen för matematik i grundskolans tidigare år. Projektet ska också studera hur man kan öka motivationen, framför allt i övergången från låg- till mellanstadiet.

Mätbara mål och elever i centrum för litteraturundervisning

Litteraturundervisningen i gymnasieskolan styrs i första hand av ämnesplanernas mätbara mål. Två vanligt förekommande syften med litteraturläsning i skolan är språkutveckling och läsförståelse. Det visar en studie från Umeå universitet.

Rektorernas utmaningar i utsatta området kartläggs

Hög elevomsättning, vakter och hungriga barn. Rektorer i utsatta områden kämpar ofta med tuffa utmaningar som andra skolor inte har på samma sätt. I ett projekt kartlägger nu Göteborgs universitet det stöd som krävs för att få alla elever godkända.

Leda i lågintensiva kriser

Aida Alvinius, docent och krisexpert vid Försvarshögskolan, visar hur skolledare kan arbeta under lågintensiva kriser. (webb-tv)