Hoppa till sidinnehåll
Arbetsmiljö

Skolledare på gränsen till nervsammanbrott

Publicerad:2021-01-13
Uppdaterad:2023-09-01
Moa Duvarci Engman
Skribent:Moa Duvarci Engman
Illustration: Maria Hergueta

Mellan 25 och 30 procent av skolledarna rapporterar tecken på tidig eller uttalad utmattning. Det visar delresultaten från ett forskningsprojekt om skolledares arbetsmiljö, som genomförs av Lunds och Umeå universitet.

Det treåriga projektet, som finansieras av AFA försäkring, syftar till att med enkäter, gruppintervjuer och workshoppar kartlägga skolledarnas arbetsrelaterade hälsa samt identifiera möjliga orsaker och åtgärder.
– Vi kan se att arbetsledare som mår dåligt har ett lägre engagemang i arbetet. Det är självklart att det påverkar skolornas verksamhet negativt, säger Ulf Leo, som är biträdande chef vid Centrum för skolledarutveckling på Umeå universitet och en av medlemmarna i forskargruppen.

Hittills pekar analyserna, som kommer att presenteras i en slutrapport i början av nästa år, på att den tydligaste orsaken till problemet är rollkonflikter: Ungefär tre fjärdedelar av skolledarna upplever att administrationen tar för mycket tid från det pedagogiska ledarskapet. Andra orsaker tycks vara otillräckligt inflytande över hur skolornas knappa resurser ska användas samt ”dominoeffekter” som uppstår när stressade lärare som får för lite stöd på annat håll vänder sig till rektor.

Vad går det då att göra åt stressen? Ulf Leo menar att huvudmännen måste bli bättre på att se skolledarna som arbetstagare och inte bara som arbetsgivare – annars är det lätt hänt att deras arbetsmiljö glöms bort. Ett sätt att avlasta skolledarna, menar han, är att se över rollerna på skolan. Det kan handla om delat ledarskap, delegering av arbetsuppgifter och att se till att servicefunktionerna verkligen ger service.
– I gruppintervjuerna ser vi att det finns ganska många stödfunktioner, men eftersom dessa ofta kräver inrapportering av data så kan det bli så att de snarare genererar mer arbete för rektorerna.

Skolledarna kan, enligt Ulf Leo, dessutom tänka på att bygga upp nätverk där de får stöd av kollegor på samma nivå, prioritera uppgifter som direkt gagnar eleverna och göra sig otillgängliga på sin lediga tid. Ibland kan det paradoxalt nog även vara en lösning att jobba mer.
– Att jobba övertid i perioder för att beta av olika arbetsuppgifter kan vara ett sätt att bemästra stressen. Det viktiga är att man sedan tar igen det med perioder där man jobbar mindre, säger Ulf Leo.

Av Staffan Eng

Illustration: Maria Hergueta


Artikeln är publicerad i Skolporten nummer 6/2020 – ute nu!

Skolporten nr 6/2020.

Tema: NATIONELLA PROV

Inte redan prenumerant? Missa inte kampanjpriset:

2 nr av Skolporten för prova-på-priset 99 kr!

Prenumerera

Läs Skolporten digitalt i App Store eller Google Play!

Prenumeranter har fri tillgång till hela arkivet. Läs Skolportens magasin direkt på din dator här!

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med

forskningsinstitutet Ifous

Läs mer
Stockholm

Undervisa i Artificiell intelligens

Välkommen till Skolportens konferens för dig som planerar att undervisa i det nya gymnasieämnet artificiell intelligens. Ta del av aktuell forskning som utgår från ämnets syftesbeskrivning, och få praktiska verktyg som hjälper dig att planera och genomföra kurserna. Innehållet är även intressant för dig som vill veta mer om AI i samband med undervisning generellt, samt för dig som undervisar inom vuxenutbildningen.
Läs mer & boka
Gy–Vux
3 okt
Digital temaföreläsning

Arbeta mot hedersrelaterat våld och förtryck i skolan

Skolportens digitala föreläsning med Issis Melin, för dig som vill lära dig mer om arbete mot hedersrelaterat våld och förtryck i skolan. Föreläsningen fokuserar på hur elevhälsoteamet kan identifiera hedersrelaterade beteenden, samt hjälpa utsatta elever att komma ur sin situation. Ta del av denna föreläsning mellan 22 april–5 juni!
Läs mer & boka
Åk F–Gy
22 apr – 5 jun
Dela via: 

Relaterade artiklar

Relaterat innehåll

Senaste magasinen

Läs mer

Nyhetsbrev