Dela:

Skolledare på gränsen till nervsammanbrott

Illustration: Maria Hergueta

Mellan 25 och 30 procent av skolledarna rapporterar tecken på tidig eller uttalad utmattning. Det visar delresultaten från ett forskningsprojekt om skolledares arbetsmiljö, som genomförs av Lunds och Umeå universitet.

Det treåriga projektet, som finansieras av AFA försäkring, syftar till att med enkäter, gruppintervjuer och workshoppar kartlägga skolledarnas arbetsrelaterade hälsa samt identifiera möjliga orsaker och åtgärder.
– Vi kan se att arbetsledare som mår dåligt har ett lägre engagemang i arbetet. Det är självklart att det påverkar skolornas verksamhet negativt, säger Ulf Leo, som är biträdande chef vid Centrum för skolledarutveckling på Umeå universitet och en av medlemmarna i forskargruppen.

Hittills pekar analyserna, som kommer att presenteras i en slutrapport i början av nästa år, på att den tydligaste orsaken till problemet är rollkonflikter: Ungefär tre fjärdedelar av skolledarna upplever att administrationen tar för mycket tid från det pedagogiska ledarskapet. Andra orsaker tycks vara otillräckligt inflytande över hur skolornas knappa resurser ska användas samt ”dominoeffekter” som uppstår när stressade lärare som får för lite stöd på annat håll vänder sig till rektor.

Vad går det då att göra åt stressen? Ulf Leo menar att huvudmännen måste bli bättre på att se skolledarna som arbetstagare och inte bara som arbetsgivare – annars är det lätt hänt att deras arbetsmiljö glöms bort. Ett sätt att avlasta skolledarna, menar han, är att se över rollerna på skolan. Det kan handla om delat ledarskap, delegering av arbetsuppgifter och att se till att servicefunktionerna verkligen ger service.
– I gruppintervjuerna ser vi att det finns ganska många stödfunktioner, men eftersom dessa ofta kräver inrapportering av data så kan det bli så att de snarare genererar mer arbete för rektorerna.

Skolledarna kan, enligt Ulf Leo, dessutom tänka på att bygga upp nätverk där de får stöd av kollegor på samma nivå, prioritera uppgifter som direkt gagnar eleverna och göra sig otillgängliga på sin lediga tid. Ibland kan det paradoxalt nog även vara en lösning att jobba mer.
– Att jobba övertid i perioder för att beta av olika arbetsuppgifter kan vara ett sätt att bemästra stressen. Det viktiga är att man sedan tar igen det med perioder där man jobbar mindre, säger Ulf Leo.

Av Staffan Eng

Illustration: Maria Hergueta


Artikeln är publicerad i Skolporten nummer 6/2020 – ute nu!

Skolporten nr 6/2020.

Tema: NATIONELLA PROV

Inte redan prenumerant? Missa inte kampanjpriset:

2 nr av Skolporten för prova-på-priset 99 kr!

Läs Skolporten digitalt i App Store eller Google Play!

Prenumeranter har fri tillgång till hela arkivet. Läs Skolportens magasin direkt på din dator här!

Sidan publicerades 2021-01-13 17:17 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2021-01-19 10:27 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Specialpedagogik för grundskolan Webbkonferens

Ta del av föreläsningar om bl.a. engelskundervisning för elever med dyslexi och språkstörning, digitala verktyg för tillgänglig lärmiljö i matematik och hur lärmiljön i idrott kan anpassas för elever med npf. Välkommen!

Lärare i yrkesämnen Webbkonferens

Ny satsning för dig som undervisar i yrkesämnen på gymnasiet och i vuxenutbildningen! Föreläsningar om bl. a. yrkeslärarens dubbla identiteter och dolda expertis, stöd till elever med NPF för fungerande APL, språkutvecklande arbetssätt, samt systematiskt utvecklingsarbete i yrkesämnen.

Modersmål Webbkonferens

Välkommen till en webbsänd konferens där vi fördjupar oss i flerspråkighet och modersmålsundervisningens komplexitet! Under tio dagar har du tillgång till förinspelade föreläsningar, som låter dig ta del av aktuell forskning och praktiska metoder med fokus på möjligheter och utveckling.

Rektor i förskolan Webbkonferens

Sista chansen att boka sig! Vi fokuserar på din roll som ledare och belyser din yrkesroll från olika perspektiv. Ta del av föreläsningar om framgångsfaktorer för ledarskap i förskolan, att skapa en attraktiv arbetsplats samt praktiskt jämställdhetsarbete i praktiken.

Den vuxne i rummet klarar samtalet

I de riktigt svåra samtalen gäller det att behålla lugnet. Som chef bör du vara saklig, korrekt och ha bra på fötter. De råden ger psykoterapeuten Jakob Carlander i en ny handbok för chefer.

Alla för en – om att organisera särskilt stöd i förskolan

Barn med behov av särskilt stöd måste vara utgångspunkten för hur pedagogerna i förskolan organiserar undervisning och utbildning varje dag. Det menar Ulrika Dahlberg, rektor i område väster.

I behov av särskilt stöd

Större barngrupper och mindre resurser – hur ska specialpedagogiken i förskolan hinnas med? Majoriteten av barn i behov av särskilt stöd i förskolan får inte det stöd de behöver, konstaterar Madeleine Sjöman i Skolportens temaartikel om specialpedagogik i förskolan.

Så ska pojkarna få bättre betyg

Glappet mellan pojkars och flickors skolresultat är stort i skolan och har varit det länge: pojkar som grupp har sämre skolresultat än flickor. Hur ska skolan arbeta för att bryta och motverka stereotypa könsmönster som påverkar betygen, något som skolan har i uppdrag att göra?

Relationen viktigast i mötet på förskolan

Relationen och möjligheten till kunskapsinlärning är tätt sammanflätade i mötet mellan barn och pedagoger i förskolan. Det visar Maria Fredrikssons doktorsavhandling, som blev förra årets mest lästa avhandling på Skolportens webb.

Med näsa för att läsa

Skolportens magasin har intervjuat dyslexiforskaren Ulrika Wolff om varför tidiga insatser vid läs- och skrivsvårigheter är avgörande.

Lärlabbet : Planering och stressförebyggande arbete i förskolan

Stress är ett stort problem för personalen på många förskolor. Men det går att öka trivseln och minska stressen. På förskolan Karlavagnen i Umeå har man satsat på mer fast personal och fått ner både antalet vikarier och sjukskrivningar. Stressen kan också minska med noggrann planering. Genom att förbereda påklädning och måltider så att man vet vem som gör vad kan dagarna bli lugnare, menar psykologiforskaren Fredrik Sjödin. (webb-tv)

Kemi och fysik är vardagsmat i förskolan

Lina Hellberg, som forskar kring naturvetenskap i förskolan, vill att pedagogerna ska vara så trygga i sina kunskaper att de kan svara på barnens frågor där de dyker upp – och att natur­vetenskapen ska få vara med hela tiden.

Språkförmågan byggs i förskolan

Systematiska språklekar i förskolan kan förbättra barns läskunnighet, särskilt barn med lässvårigheter. Ann-Christina Kjeldsens studie har fått stor internationell uppmärksamhet.

Poddagogen #1: Sofia Grunditz om barnens vila i förskolan

I Poddagogen #1 intervjuas forskaren Sofia Grunditz om sin avhandling ”Vilan i förskolan 1910-2013”. Poddagogen är en ny podcast om forskning inom skolvärlden med Janne Kontio och Sofia Lundmark, i samarbete med Skolporten.

Ledarskap i förskolan – utmaning och möjlighet

”I din bransch sticker man inte gärna upp huvudet. Då blir man halshuggen direkt.” De orden inleder Martina Lundströms bok Den synliga förskolan. Hur förfärliga orden än var för henne att höra ligger det något i dem, menar hon: ”Att tänka nytt, tro på och åstadkomma förändring i förskolan har visat sig fruktansvärt svårt.”

UR Samtiden – Förskolesummit 2019 : Hjärnvägar i förskolan

Kan olika arbetssätt inom förskolan främja lärande? Hör vad forskarna Anna Palmer, Hillevi Lenz Taguchi, Susanne Kjällander och Sofia Frankenberg lärde sig när de jämförde två pedagogiska arbetssätt på 19 avdelningar i en kommun. (webb-tv)

Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
Nytt nr ute nu!

Nytt nr ute nu!

Intervju: Mer läsning lyfter eleverna i alla ämnen i skolan – inte bara i svenska. Möt Jenny Edvardsson! Stort tema: Skolmisslyckanden.

Läs mer och prenumerera här!
Kommande disputationer
5 mest lästa på FoU
Fortbildning viktigt vid digitalisering

Förbättrad undervisning och ökat lärande. Det är ofta målbilden med skolans digitalisering. Men för att nå dit krävs det kontinuerlig och långsiktig fortbildning av lärarna, visar en ny avhandling av Annika Agélii Genlott, som nu valts till Skolportens favorit.

Karin Berg: Bortsorterade barn och möjligheter

Om vi vill att skolan ska verka kompensatoriskt måste vi sluta upp med att från ung ålder sortera barn efter tidigt visade förmågor, skriver Skolportens krönikör Karin Berg.

Svenska skolledares arbetsmiljö och hälsa: En lägesbeskrivning med förslag på vägar till förbättringar av arbetsmiljön

I denna AMM-rapport presenteras åtgärdsförslag som syftar till att förbättra skolledares arbetsmiljö. Vi bedömer att de föreslagna åtgärderna kan användas till att främja skolledares hälsa och deras förutsättningar att verka i sin ledarroll, vilket i sin tur kan gynna anställda och elever.

Skolporten sammanställer pedagogisk forskning år 2020

I årets upplaga av Pedagogisk forskning som följer med som bilaga till senaste numret av Skolportens magasin presenterar vi samtliga avhandlingar under det gångna året inom forskningsområdet skolan och förskola.

Grundskolan har svårt att ta hand om individintegrerade elever

Elever med lindrig intellektuell funktionsnedsättning ska få gå i den vanliga skolan om de vill. Men det är svårt för dem att få rätt stöd. Därför måste de kanske gå i särskolan även om de inte vill. (s. 10-11)