Dela:

Skolledare på gränsen till nervsammanbrott

Illustration: Maria Hergueta

Mellan 25 och 30 procent av skolledarna rapporterar tecken på tidig eller uttalad utmattning. Det visar delresultaten från ett forskningsprojekt om skolledares arbetsmiljö, som genomförs av Lunds och Umeå universitet.

Det treåriga projektet, som finansieras av AFA försäkring, syftar till att med enkäter, gruppintervjuer och workshoppar kartlägga skolledarnas arbetsrelaterade hälsa samt identifiera möjliga orsaker och åtgärder.
– Vi kan se att arbetsledare som mår dåligt har ett lägre engagemang i arbetet. Det är självklart att det påverkar skolornas verksamhet negativt, säger Ulf Leo, som är biträdande chef vid Centrum för skolledarutveckling på Umeå universitet och en av medlemmarna i forskargruppen.

Hittills pekar analyserna, som kommer att presenteras i en slutrapport i början av nästa år, på att den tydligaste orsaken till problemet är rollkonflikter: Ungefär tre fjärdedelar av skolledarna upplever att administrationen tar för mycket tid från det pedagogiska ledarskapet. Andra orsaker tycks vara otillräckligt inflytande över hur skolornas knappa resurser ska användas samt ”dominoeffekter” som uppstår när stressade lärare som får för lite stöd på annat håll vänder sig till rektor.

Vad går det då att göra åt stressen? Ulf Leo menar att huvudmännen måste bli bättre på att se skolledarna som arbetstagare och inte bara som arbetsgivare – annars är det lätt hänt att deras arbetsmiljö glöms bort. Ett sätt att avlasta skolledarna, menar han, är att se över rollerna på skolan. Det kan handla om delat ledarskap, delegering av arbetsuppgifter och att se till att servicefunktionerna verkligen ger service.
– I gruppintervjuerna ser vi att det finns ganska många stödfunktioner, men eftersom dessa ofta kräver inrapportering av data så kan det bli så att de snarare genererar mer arbete för rektorerna.

Skolledarna kan, enligt Ulf Leo, dessutom tänka på att bygga upp nätverk där de får stöd av kollegor på samma nivå, prioritera uppgifter som direkt gagnar eleverna och göra sig otillgängliga på sin lediga tid. Ibland kan det paradoxalt nog även vara en lösning att jobba mer.
– Att jobba övertid i perioder för att beta av olika arbetsuppgifter kan vara ett sätt att bemästra stressen. Det viktiga är att man sedan tar igen det med perioder där man jobbar mindre, säger Ulf Leo.

Av Staffan Eng

Illustration: Maria Hergueta


Artikeln är publicerad i Skolporten nummer 6/2020 – ute nu!

Skolporten nr 6/2020.

Tema: NATIONELLA PROV

Inte redan prenumerant? Missa inte kampanjpriset:

2 nr av Skolporten för prova-på-priset 99 kr!

Läs Skolporten digitalt i App Store eller Google Play!

Prenumeranter har fri tillgång till hela arkivet. Läs Skolportens magasin direkt på din dator här!

Sidan publicerades 2021-01-13 17:17 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2021-01-19 10:27 av Moa Duvarci Engman


Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
TEMA: Yrkesutbildning
  Skolportens magasin nr 3/2022.

TEMA: Yrkesutbildning

INTERVJU: Läraren och författaren Maria Wiman är väldigt engagerad i skoldebatten. Men hon trivs bäst när hon undervisar. TEMA: Yrkesutbildning i förändring. 

Läs mer och prenumerera här!
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
Får vi titta på Youtube? Viktigt att fritidshem främjar barns medieintressen visar studie

Många elever har ett stort intresse för dataspel, att titta på Youtube-klipp och snacka på Tiktok. Hur ska lärarna på fritidshem förhålla sig till det? En ny studie visar att lärare som integrerar barnens medieintresse i fritidsverksamheten kan ha mer utvecklande samtal med eleverna om deras vardag.

Blandade känslor – om barn och ungas psykiska hälsa

Att förstå sina egna känslor gör det lättare att hantera och prata om sitt mående. Materialet Blandade känslor ger stöd till barn och till vuxna som möter barn i alla åldrar. Det kan användas i skolan, på fritiden, i hemmet, inom socialtjänsten eller vården.

”Hur stödet ges bäst måste alltid utgå från eleven”

45 forskare är kritiska till Specialpedagogiska skolmyndigheten, SPSM, och statsbidraget ”Anpassade lärmiljöer som del av särskilt stöd”. Men hur stödet ges bäst måste alltid utgå från eleven, skriver Åsa Vikström-Nilsson, verksamhetsområdeschef Specialpedagogiskt stöd vid SPSM, i en replik.

Förskolläraren som gör fysisk aktivitet jämställd

Reihaneh Jansson, förskol­lärare på Stadsskogens för­skola i Alingsås, har nyligen lett ett utvecklings­arbete om fysisk aktivitet utifrån ett jämställdhetsperspektiv.

Schooling in the Nordic countries during the COVID-19 pandemic

Sämre undervisningskvalitet och sämre inlärning är två sannolika följder av perioder av undervisning på distans under covid 19-pandemin. Det kan leda till lägre framtida inkomster för dem som är unga idag. (pdf)