Dela:

Skolledare på gränsen till nervsammanbrott

Illustration: Maria Hergueta

Mellan 25 och 30 procent av skolledarna rapporterar tecken på tidig eller uttalad utmattning. Det visar delresultaten från ett forskningsprojekt om skolledares arbetsmiljö, som genomförs av Lunds och Umeå universitet.

Det treåriga projektet, som finansieras av AFA försäkring, syftar till att med enkäter, gruppintervjuer och workshoppar kartlägga skolledarnas arbetsrelaterade hälsa samt identifiera möjliga orsaker och åtgärder.
– Vi kan se att arbetsledare som mår dåligt har ett lägre engagemang i arbetet. Det är självklart att det påverkar skolornas verksamhet negativt, säger Ulf Leo, som är biträdande chef vid Centrum för skolledarutveckling på Umeå universitet och en av medlemmarna i forskargruppen.

Hittills pekar analyserna, som kommer att presenteras i en slutrapport i början av nästa år, på att den tydligaste orsaken till problemet är rollkonflikter: Ungefär tre fjärdedelar av skolledarna upplever att administrationen tar för mycket tid från det pedagogiska ledarskapet. Andra orsaker tycks vara otillräckligt inflytande över hur skolornas knappa resurser ska användas samt ”dominoeffekter” som uppstår när stressade lärare som får för lite stöd på annat håll vänder sig till rektor.

Vad går det då att göra åt stressen? Ulf Leo menar att huvudmännen måste bli bättre på att se skolledarna som arbetstagare och inte bara som arbetsgivare – annars är det lätt hänt att deras arbetsmiljö glöms bort. Ett sätt att avlasta skolledarna, menar han, är att se över rollerna på skolan. Det kan handla om delat ledarskap, delegering av arbetsuppgifter och att se till att servicefunktionerna verkligen ger service.
– I gruppintervjuerna ser vi att det finns ganska många stödfunktioner, men eftersom dessa ofta kräver inrapportering av data så kan det bli så att de snarare genererar mer arbete för rektorerna.

Skolledarna kan, enligt Ulf Leo, dessutom tänka på att bygga upp nätverk där de får stöd av kollegor på samma nivå, prioritera uppgifter som direkt gagnar eleverna och göra sig otillgängliga på sin lediga tid. Ibland kan det paradoxalt nog även vara en lösning att jobba mer.
– Att jobba övertid i perioder för att beta av olika arbetsuppgifter kan vara ett sätt att bemästra stressen. Det viktiga är att man sedan tar igen det med perioder där man jobbar mindre, säger Ulf Leo.

Av Staffan Eng

Illustration: Maria Hergueta


Artikeln är publicerad i Skolporten nummer 6/2020 – ute nu!

Skolporten nr 6/2020.

Tema: NATIONELLA PROV

Inte redan prenumerant? Missa inte kampanjpriset:

2 nr av Skolporten för prova-på-priset 99 kr!

Läs Skolporten digitalt i App Store eller Google Play!

Prenumeranter har fri tillgång till hela arkivet. Läs Skolportens magasin direkt på din dator här!

Sidan publicerades 2021-01-13 17:17 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Specialpedagogik för grundskolan Webbkonferens

Ta del av föreläsningar om bl.a. engelskundervisning för elever med dyslexi och språkstörning, digitala verktyg för tillgänglig lärmiljö i matematik och hur lärmiljön i idrott kan anpassas för elever med npf. Välkommen!

Lärare i yrkesämnen Webbkonferens

Ny satsning för dig som undervisar i yrkesämnen på gymnasiet och i vuxenutbildningen! Föreläsningar om bl. a. yrkeslärarens dubbla identiteter och dolda expertis, stöd till elever med NPF för fungerande APL, språkutvecklande arbetssätt, samt systematiskt utvecklingsarbete i yrkesämnen.

Modersmål Webbkonferens

Välkommen till en webbsänd konferens där vi fördjupar oss i flerspråkighet och modersmålsundervisningens komplexitet! Under tio dagar har du tillgång till förinspelade föreläsningar, som låter dig ta del av aktuell forskning och praktiska metoder med fokus på möjligheter och utveckling.

Rektor i förskolan Webbkonferens

Vi fokuserar på din roll som ledare och belyser din yrkesroll från olika perspektiv. Ta del av föreläsningar om framgångsfaktorer för ledarskap i förskolan, att skapa en attraktiv arbetsplats samt praktiskt jämställdhetsarbete i praktiken. Webbkonferensen erbjuder stor flexibilitet - allt innehåll finns tillgängligt under 14 dagar!

Den vuxne i rummet klarar samtalet

I de riktigt svåra samtalen gäller det att behålla lugnet. Som chef bör du vara saklig, korrekt och ha bra på fötter. De råden ger psykoterapeuten Jakob Carlander i en ny handbok för chefer.

Alla för en – om att organisera särskilt stöd i förskolan

Barn med behov av särskilt stöd måste vara utgångspunkten för hur pedagogerna i förskolan organiserar undervisning och utbildning varje dag. Det menar Ulrika Dahlberg, rektor i område väster.

Så ska pojkarna få bättre betyg

Glappet mellan pojkars och flickors skolresultat är stort i skolan och har varit det länge: pojkar som grupp har sämre skolresultat än flickor. Hur ska skolan arbeta för att bryta och motverka stereotypa könsmönster som påverkar betygen, något som skolan har i uppdrag att göra?

I behov av särskilt stöd

Större barngrupper och mindre resurser – hur ska specialpedagogiken i förskolan hinnas med? Majoriteten av barn i behov av särskilt stöd i förskolan får inte det stöd de behöver, konstaterar Madeleine Sjöman i Skolportens temaartikel om specialpedagogik i förskolan.

Relationen viktigast i mötet på förskolan

Relationen och möjligheten till kunskapsinlärning är tätt sammanflätade i mötet mellan barn och pedagoger i förskolan. Det visar Maria Fredrikssons doktorsavhandling, som blev förra årets mest lästa avhandling på Skolportens webb.

Med näsa för att läsa

Skolportens magasin har intervjuat dyslexiforskaren Ulrika Wolff om varför tidiga insatser vid läs- och skrivsvårigheter är avgörande.

Poddagogen #1: Sofia Grunditz om barnens vila i förskolan

I Poddagogen #1 intervjuas forskaren Sofia Grunditz om sin avhandling ”Vilan i förskolan 1910-2013”. Poddagogen är en ny podcast om forskning inom skolvärlden med Janne Kontio och Sofia Lundmark, i samarbete med Skolporten.

Ledarskap i förskolan – utmaning och möjlighet

”I din bransch sticker man inte gärna upp huvudet. Då blir man halshuggen direkt.” De orden inleder Martina Lundströms bok Den synliga förskolan. Hur förfärliga orden än var för henne att höra ligger det något i dem, menar hon: ”Att tänka nytt, tro på och åstadkomma förändring i förskolan har visat sig fruktansvärt svårt.”

Forskning kring förskolan i fokus på stor konferens

Förskolesummit är konferensen som samlar forskare och förskolans pedagoger i en gemensam strävan efter en verksamhet som vilar på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet.

Högläsning och samtal om text i förskolan

Förskolan har en viktig roll i att väcka barnens intresse för berättelser, texter och skriftspråk. Här får du förslag på hur du kan arbeta med högläsning, samtal om text och ordna läsvänliga miljöer på din förskola.

Skolportens favorit: Extra stöd behövs redan i förskolan

Barn med beteendesvårigheter är inte lika engagerade i förskolan som andra barn, vilket påverkar deras lärande och utveckling. Extra stöd behöver sättas in redan på förskolan, konstaterar forskaren Madeleine Sjöman.

Från sfi till Komvux

Andelen nyanlända med låg utbildning växer. Därför har Malmö stad dragit igång en kampanj för att locka fler att studera vidare. På Komvux Södervärn läser sfi-elever in grundläggande matematik med flerspråkigt stöd.

Konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
Nytt nr ute nu

Nytt nr ute nu

Tema: Nationella prov. Intervju: Forskaren Maria Jarl vill ge mer makt åt professionen.

Läs mer och prenumerera här!
Fortbildning
Svenska för högstadiet och gymnasiet
  Konferensen finns tillgänglig digitalt 6–27 april 2021

Svenska för högstadiet och gymnasiet

Välkommen till den årliga konferensen för svensklärare! Ta del av föreläsningar om bland annat språkhistoria, akademiskt skrivande, skrivundervisning och skrivbedömning, poesiundervisning samt bedömning av muntligt framförande.

Läs mer och boka din plats här!
5 mest lästa på FoU

Tips och råd när högstadiet ställer om till distansundervisning

Hur kommer man igång med distansundervisning, hur motiverar man sina elever och hur får man som lärare allt att funka så bra som möjligt? Här är några matnyttiga tips!

Hur ökas motivationen för matematik i grundskolans tidiga år?

Högskolan Väst representerar Sverige i ett internationellt forskningsprojekt med sex andra länder där man ska undersöka motivationen för matematik i grundskolans tidigare år. Projektet ska också studera hur man kan öka motivationen, framför allt i övergången från låg- till mellanstadiet.

Mätbara mål och elever i centrum för litteraturundervisning

Litteraturundervisningen i gymnasieskolan styrs i första hand av ämnesplanernas mätbara mål. Två vanligt förekommande syften med litteraturläsning i skolan är språkutveckling och läsförståelse. Det visar en studie från Umeå universitet.

Rektorernas utmaningar i utsatta området kartläggs

Hög elevomsättning, vakter och hungriga barn. Rektorer i utsatta områden kämpar ofta med tuffa utmaningar som andra skolor inte har på samma sätt. I ett projekt kartlägger nu Göteborgs universitet det stöd som krävs för att få alla elever godkända.

Leda i lågintensiva kriser

Aida Alvinius, docent och krisexpert vid Försvarshögskolan, visar hur skolledare kan arbeta under lågintensiva kriser. (webb-tv)