Hoppa till sidinnehåll
Arbetsmiljö

Skolmiljö: Här byggs brott bort

Publicerad:2017-10-09
Uppdaterad:2023-09-01
Moa Duvarci Engman
Skribent:Moa Duvarci Engman
Nästan hälften av alla elever i årskurs nio har utsatts för någon form av brott i skolan. Men forskarna är övertygade om att mycket av brottsligheten faktiskt går att bygga bort.
Stora fönster, glaspartier och öppna ytor utmärker Brinkskolan i Täby, där man försökt bygga bort brott genom skolans arkitektur.
Stora fönster, glaspartier och öppna ytor utmärker Brinkskolan, där man försökt bygga bort brott genom skolans arkitektur.
NÄR BRÅ, Brottsförebyggande rådet, gjorde sin årliga skolundersökning visade det sig – inte oväntat – att skolan inte är en helt säker plats att vistas på. Vanligast är någon form av stöld, där en tredjedel av de tillfrågade eleverna uppgav att de har drabbats, men också misshandel är vanligt. Där uppgav var femte elev att de utsatts. – I den traditionella skolmiljön som vi är vana vid kan det finnas många otrygga områden, kommenterar Christina Carlsson, rektor på Brinkskolan i Täby, och blickar ut över skolans lokaler. Här, på Brinkskolan, som var färdigbyggd år 2015, bestämde man redan i planeringsstadiet att bygga en skola enligt principen om tillgängligt lärande. – En genomtänkt arkitektur i en byggnad kan bidra till trygghet och god kunskapsutveckling, samtidigt som det finns byggnader som bidrar till det motsatta, säger Christina Carlsson. En processgrupp tog fram ett förslag som skulle ligga som grund. Därefter tog kommunen kontakt med Link arkitektur, som med hjälp av den senaste forskningen om pedagogiska lärmiljöer och miljöer som skapar trygghet, ritade en modern skola för 500 skol- och förskolebarn. Minsta detalj – från sladdarna som skymtar i taket, som ska få eleverna att fundera på hur ström och information kommer till datorer och elektronisk utrustning, till avsaknaden av tvära hörn – är genomtänkt. – Varje rektor funderar på hur man ska vässa skolans förmåga, och vi vet att miljön fyller en funktion, konstaterar Christina Carlsson. PÅ BRINKSKOLAN finns inga långa och smala korridorer. Här har man i stället byggt en form av studietorg som fungerar som en central punkt. Arkitekterna har utformat byggnaden med tanken om att ha mer eller mindre avgränsade smårum i rummet, så att klassrummen ska kunna användas till flera olika ändamål. Klassrummet kompletteras med grupprum och en gemensam kapphall i varje hemvist. I övrigt är små prång bortbyggda, allt för att skapa en överblick. Också materialvalet har spelat stor roll. När Brinkskolan byggdes försökte man undvika ”råare” material och fokuserade i stället på trä och glas. – Vi har jobbat med samarbetsytor och väggarna består till stor del av glas, både för att skapa trygghet och en nyfikenhet, säger Christina Carlsson. När skolgården skapades tänkte arkitekterna i samma banor. Alla som någon gång själva gått i skolan vet att just skolgården är en plats där det kan hända mycket som pedagogen inte ser. Därför är en överblickbar miljö och öppna ytor viktigt. Även om man utomlands länge arbetat utifrån tesen att en byggnads utformning påverkar hur trygga vi känner oss, är kunskapen om så kallad situationell prevention relativt ny i Sverige. – Här i Sverige har vi fokuserat på social prevention, det vill säga att det enbart är på individnivå man behöver sätta in resurser för att undvika kriminalitet, säger Magnus Lindgren, generalsekreterare på Stiftelsen Tryggare Sverige. Tillsammans med sina kolleger har Magnus Lindgren, som är doktor i psykologi, kriminolog och före detta polis, de senaste fem åren jobbat intensivt för att informera om den forskning som visar att även miljön har stor betydelse. – Vi vet att skolan är en av de vanligaste brottsplatserna för barn och ungdomar. Därför är det viktigt att vi börjar se på själva miljön. Inom kriminologin säger man att det krävs tre faktorer för att brott ska begås: motiverade förövare, tillgängliga objekt och en miljö där det saknas kapabla väktare. – Vi vet också att risken för brott ökar om det finns många personer i samma ålder på en liten yta, om de vistas i en konkurrenssituation och om det saknas social kontroll, konstaterar han. Att skolan då blir en vanlig brottsplats är inte särskilt konstigt. Men, den goda nyheten är alltså att det till stor del går att förhindra med hjälp av rätt tänk när det gäller arkitekturen. – Genom relativt enkla åtgärder, som att skapa bredare korridorer, jobba med belysning, öppna skolan för fler verksamheter på helger och kvällar och placera lärarrummet och toaletterna centralt i skolan, har man kommit en bra bit när det gäller att minska risken för brott, säger Cornelis Uittenbogaard, forskare och stadsplanerare på stiftelsen. I SKOLAN är det främst fyra platser där elever utsätts för brott: toaletter, omklädningsrum, kapprum och korridorer, enligt Stiftelsen Tryggare Sverige. Att planera för en trygg skola handlar om att anamma ett helhetstänk, visar forskningen: att skapa en trygg inomhusmiljö och skolgård, men också ett tryggt bostadsområde runt omkring. – Genom att skapa en miljö med god administration, där det är rent, snyggt och välskött, och där man lyckas få en mix av människor genom att ha verksamhet i lokalerna på kvällar och helger, i kombination med rätt tänk vad gäller utformning, är jag övertygad om att man kan bygga bort en stor del av problemen, säger Cornelis Uittenbogaard. I 2016 års trygghetsenkät uppgav 99,3 procent av eleverna på Brinkskolan i Täby att de känner sig trygga. För rektor Christina Carlsson känns det som ett stort framsteg att allt fler arkitekter börjar förstå även det som många pedagoger länge sett: att design och funktion kan gå hand i hand, och att miljön i skolan påverkar hur eleverna mår. Av Anna-Maria StawrebergFoto Camilla Lindqvist
Fakta/Projektet Trygg skola Ett annat projekt där man lyckats med situationell prevention var Trygg skola där Nacka, Värmdö och Tyresö kommun samarbetade med polisen för att minska brottsligheten. En kartläggning av sex av kommunernas skolor identifierade var brotten begicks: på toaletter, i omklädningsrum, korridorer, uppehållsrum och i skolans kafeteria. Problemen löstes genom att fler vuxna vistades på dessa platser. Man lät eleverna bli mer delaktiga i olika handlingsplaner, fler fönster sattes upp in till klassrummen och en ombyggnad av elevskåpshallarna gjordes. Brottsligheten minskade med 33 procent i den skola där man genomförde mest förändringar i den fysiska miljön. Källor: Stiftelsen Tryggare Sverige, Brottsförebyggande rådet
Artikeln är tidigare publicerad i Skolportens forskningsmagasin nr 5 2017.
Nytt nr ute nu! Skolporten 4/2018.
Tema: Mobbning Inte redan prenumerant? Missa inte kampanjpriset: 2 nr av Skolporten för prova-på-priset 99 kr! PrenumereraNYHET! Nu kan du även köpa digitala lösnummer av Skolporten i App Store eller Google Play!
ArbetsmiljöMobbningBrott
Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med

forskningsinstitutet Ifous

Läs mer
Stockholm

Slöjd

Skolportens fortbildning för slöjdlärare! Ta del av aktuell forskning och få praktiska verktyg för att stärka din yrkesroll. Delta på plats i Stockholm 29–30 september 2026, eller via webbkonferensen 7–30 oktober 2026.
Läs mer och boka
Åk F–9
29–30 sep