Dela:

Skolportens favorit: Digital lek i en hybrid verklighet

Virtuella spelmiljöer kan förstås som lekplatser där barn från hela världen kan samlas och leka. Det säger Marina Wernholm, som har forskat om barns lek i digitala gemenskaper utanför skolan.

Marina Wernholm. Foto: Adam Humlesol

Digitaliseringen har förändrat barns lek. Många barns lärande i leken sker i en hybrid verklighet, där det fysiska och det digitala är så sammanflätat att det inte längre är fruktbart att separera dem. Det konstaterar Marina Wernholm, som tidigare i höstas disputerade med avhandlingen Children’s learning at play in a hybrid reality. Intresset för ämnet väcktes i hennes tidigare arbete som specialpedagog.

– Barnen pratade mycket om spel – just då var spelet World of Warcraft väldigt stort. Jag tänkte att de här kunskaperna och inte minst intresset skulle skolan kunna dra nytta av i undervisningen.

Avhandlingen bygger på intervjuer, samtal och observationer med nitton barn mellan 8 och 12 år. Bland annat har barnen filmat sig själva när de spelar digitala spel. En av de fyra delstudierna fokuserar på självrepresentationer, där barnen intervjuas om bilder och videor som de själva har gjort och publicerat och var de hämtat inspiration. Den tredje delstudien fokuserar på flickors spelande. I avhandlingen ingår också en litteraturstudie.

– Det var viktigt att belysa ämnet utifrån barnens perspektiv och de främsta resultaten visar att för dem är den fysiska och digitala leken sammanflätad. Det här är inte helt enkelt för vuxenvärlden att greppa och jag menar att vi vuxna behöver förstå att den digitala leken äger rum i en hybrid verklighet, säger Marina Wernholm.

Hon pekar vidare på att synen på barns digitala aktiviteter generellt är ganska svart-vit. Antingen ses barn som aktiva och kunskapstörstande eller som passiva konsumenter.

– Men en virtuell miljö kräver aktivitet – det räcker inte att bara sitta vid datorn. Därmed bidrar mina resultat till en mer nyanserad bild av barns digitala lekar.

Vad som överraskade var barnens publikmedvetenhet. Hur noga de övervägde sina publiceringar och att de alltid hade mottagaren i åtanke när de la ut en bild eller video.

– Jag förvånades över hur noga de övervägde och hur de kritiskt granskade eventuella inlägg. Det handlar inte alls om att ta en bild eller göra en video och bara slänga upp den. Det ligger mycket övande bakom exempelvis ett dansavsnitt i Tiktok. Jag fascinerades av hur barnen funderade över vad bilden eller videon kunde säga om dem som person.

Avhandlingen innehåller även empiriska modeller och konceptuella ramverk, tänkta som stöd för pedagoger både inom förskola, grundskola, fritidshem men också inom lärarutbildningen.

– Jag hoppas att alla som har med barn att göra ska kunna använda sig av resultaten för att förstå varför barnen vill göra vissa saker, inte bara att de gör det.

Av Åsa Lasson och Susanne Sawander

Foto Adam Humlesol


LÄRARPANELENS MOTIVERING:
Avhandlingen undersöker barns lärande genom lek i en hybrid verklighet, där det fysiska och digitala är tätt sammanflätat och leder till nya ord och inramningar. Skolan behöver lägga till ett perspektiv i undervisningen som synliggör dessa nya lärandeerfarenheter för att kunna främja det eleverna behöver i vår alltmer digitaliserade värld.

LÄS MER OM LÄRARPANELEN OCH DERAS VAL AV SKOLPORTENS FAVORIT HÄR


Namn: Marina Wernholm

Avhandling: Children’s learning at play in a hybrid reality

Disputerade: 2020-09-18 vid Linnéuniversitetet

Bakgrund: Utbildad 1–7-lärare i svenska och SO. Specialpedagog i grunden. Arbetar i dag som universitetsadjunkt vid Linnéuniversitetet


Skolporten 1/2021.

Skolportens magasin – ute 11 februari 2021!

Tema: Klimatundervisning. Så främjas elevernas klimatengagemang

Inte redan prenumerant? Missa inte kampanjpriset:

2 nr av Skolporten för prova-på-priset 99 kr!

Prenumeranter läser hela arkivet digitalt utan kostnad! Ladda ner Skolporten i App Store eller Google Play

Sidan publicerades 2021-02-12 13:21 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Skolportens favorit: Nyckeln till elevernas motivation

Elever som jämför sig med sig själva lyckas bättre än elever som försöker överglänsa sina klasskamrater. Det visar Anders Hofverbergs avhandling om elevers motivation och hur den påverkas av klassrumsklimatet. Nu har avhandlingen valts av lärarpanelen till Skolportens favorit.

Debattsugna elever tystnar på elitskolan

"Jag hade inte förväntat mig att skolan skulle vara uttalat elitistisk och på samma gång fostra till passiv lydnad". Det säger Janna Lundberg, vars avhandling om debattklimatet på en elitskola nu har valts till lärarpanelens favorit.

”Glädjebesked att bli favorit”

Skolporten har genom utmärkelsen Skolportens favorit lyft fram en lång rad forskare som disputerat inom utbildningsvetenskap. Vi har frågat några av dem vad utmärkelsen har betytt för dem och för Skolsverige.

Fokus på forskning!

Forskning har alltid varit en viktig del av Skolportens bevakning. Årligen intervjuar vi drygt 110 forskare som disputerar inom utbildningsvetenskap samt publicerar deras avhandlingar på webben.

Den oumbärliga yrkesutbildningen

Respekt för yrkeskunnande och en mer reflekterande undervisning. Det är forskarnas recept för att stärka gymnasieskolans yrkesprogram. Läs ett utdrag ur temaartikeln om yrkesutbildning i senaste numret av Skolportens magasin!

Forskning: Tvåspråkiga elever bättre på svenska

Avhandlingen visar att tvåspråkiga elever både läser och skriver bättre på svenska. Baran Johansson efterlyser mer modersmålsundervisning.

Skolporten sammanställer pedagogisk forskning år 2021

Hur såg svensk pedagogisk forskning ut under år 2021? I årets upplaga av Pedagogisk forskning som följer med som bilaga till senaste numret av Skolportens magasin presenterar vi samtliga avhandlingar under det gångna året inom forskningsområdet skolan och förskola.

10 mest lästa avhandlingarna år 2021

Här är de tio mest lästa avhandlingarna på Skolportens webb förra året.

Poddagogen #13: Forskaren Johan Sandén om digitaliseringen av skolan

Forskaren Johan Sandén är gäst i den pedagogiska podcasten Poddagogen. Avsnittet handlar om hur digitaliseringen av skolan påverkar lärares arbete.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
Nytt nr ute 11 maj!
  Skolportens magasin nr 3/2022.

Nytt nr ute 11 maj!

INTERVJU: Läraren och författaren Maria Wiman är väldigt engagerad i skoldebatten. Men hon trivs bäst när hon undervisar. TEMA: Yrkesutbildning i förändring. 

Läs mer och prenumerera här!
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Kommande disputationer
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
Mattelekar riskerar att ge ytliga kunskaper

Blivande lärare behöver träna mer på att urskilja barns kunskaper i matematik. När barn i förskolan och elever i mellanstadiet leker eller pratar om matematik är risken stor att de bara lär sig ytligt, menar Christina Svensson, forskare vid Malmö universitet.

Lärare är tryggheten om krisen slår till

Kriget i Ukraina, pandemi och våldsbrott. När kriser drabbar skolor står lärare i frontlinjen. Lärare behöver träna krishantering och rutiner kan förbygga våldsdåd, menar forskare.

Lärarledd skolutveckling för ett bättre lärande

Bygg en organisation där lärarna själva har huvudansvaret för undervisningsutvecklingen. En utveckling som ska bygga på vetenskap. Det säger författarna till boken ”Lärardriven skolutveckling” som väckte stort gensvar när de föreläste för skolledare på SETT-mässan i Kista.

Utmaningar i arbetet med skolövergångar

Barns skolövergångar är en komplex process som påverkar lärares arbete. Det konstaterar Therese Welén i sin avhandling, som nu har valts till favorit av Lärarpanelen.

Demokrati i skolan – styre eller styrning

Ami Cooper är forskare och lärare vid Karlstads universitet där hon bland annat har delat ansvar som programledare för en magister-/masterutbildning i utbildningsledning och skolutveckling. Hennes forskningsintresse riktas mot diskursteoretiska studier av utbildningspolicy och utbildningsledning.