Dela:

Skolportens favorit: Extra stöd behövs redan i förskolan

Barn med beteendesvårigheter är inte lika engagerade i förskolan som andra barn, vilket påverkar deras lärande och utveckling. Extra stöd behöver sättas in redan på förskolan, konstaterar forskaren Madeleine Sjöman.

Madeleine Sjöman.

Med en lång bakgrund som specialpedagog i förskolan har Madeleine Sjöman under sitt yrkesliv intresserat sig mest för barn med beteendesvårigheter.

– De barnen får inte alltid en diagnos, men det är barn som skapar oro hos personalen och som upplevs som svåra att hantera i barngruppen.

Hennes avhandling, Peer interaction in preschool. Necessary, but not sufficient. The influence of social interaction on the link between behavior difficulties and engagement among children with and without need of special support, omfattar mer än 800 förskolebarn vid 92 förskoleavdelningar i sex kommuner.

I studien har förskollärare fått svara på enkäter om barns engagemang, sociala samspel och beteendesvårigheter samt i vilken grad svårigheterna har påverkat verksamheten på förskolan. De har också fått berätta om vilken typ av stöd barnen fått i förskolan.

Resultaten är nedslående. Drygt 60 procent av de barn som är i behov av särskilt stöd på grund av beteendesvårigheter fick inget stöd för att fungera på ett bättre sätt i förskolan.

– Det är en stor andel barn som inte får det stöd som de skulle behöva. Det är bekymmersamt om man tänker på hur det ska fungera för dem senare i skolan, säger Madeleine Sjöman, vars avhandling visar att barn med beteendesvårigheter uppvisar en lägre grad av engagemang i förskolans aktiviteter, vilket i sin tur kan påverka deras lärande över tid. Det kan dessutom leda till att barnen inte känner sig delaktiga och att de upplever ett utanförskap.

Barn som däremot är aktivt engagerade i förskolans vardag har bättre förutsättningar för att utvecklas och lära sig, samtidigt som de mår bättre. För att underlätta inlärningen och bidra till ett ökat engagemang behöver man sätta in extra stöd för de här barnen redan i förskolan, konstaterar hon.

– Det fungerar inte att vänta tills barnens övergång till förskoleklass – då är det oftast alldeles för sent. Ett närmre samarbete mellan habilitering, BUP och resursteam i kommunerna kan vara en väg att gå om man känner oro för ett barn. Sätts hjälpen in i god tid kan man minska barnens koncentrationssvårigheter och underlätta inlärningen.

Glädjande nog visar Madeleine Sjömans studie att barn med beteendesvårigheter har en högre grad av engagemang om de går på förskolor där det finns ett positivt samspel mellan barnen och där förskollärarna är lyhörda för barnens initiativ och kommunikation.

– Det var ett överraskande och positivt resultat som visar att miljön har en jättestor betydelse, vilket jag hade hoppats på.

Hon lyfter fram vikten av att fokusera på det som är positivt och förstärka det som fungerar.

På förskolan handlar stödet ofta om att uppmärksamma barns beteendeproblem, men Madeleine Sjöman menar att det i större utsträckning bör handla om att identifiera hur man kan gynna barns engagemang, som är den positiva drivkraften.

– Det är viktigare än att fokusera på att minska barnens beteendesvårigheter.

Av Åsa Lasson

Foto Kajsa Juslin


Fakta/

Forskare: Madeleine Sjöman, född 1967, bor i Jönköping.

Avhandling: Peer interaction in preschool. Necessary, but not sufficient. The influence of social interaction on the link between behavior difficulties and engagement among children with and without need of special support.

Bakgrund: Grundskollärare och specialpedagog, 13 års erfarenhet som lärare och specialpedagog,10 års erfarenhet som lärare på högskolenivå inom det specialpedagogiska fältet. För närvarande verksam forskare vid Högskolan för lärande och kommunikation, Jönköping university, medlem i forskargruppen CHILD.

Disputerade: 16 mars 2018 vid Jönköping university.


LÄRARPANELENS MOTIVERING:

Madeleine Sjömans studie visar att barn med hög grad av hyperaktivt beteende i mindre omfattning var engagerade i förskolans aktiviteter, vilket är negativt för deras lärande.

Att barnsamspel och lyhördhet från lärare påverkar förskolebarns involvering i aktiviteterna med andra barn och personal är intressanta och tankeväckande kunskaper för förskolan.

Läs mer om Skolportens lärarpanel här


Artikeln är publicerad i Skolportens forskningsmagasin nr 4 2018.

Skolporten 4/2018.

Tema: Mobbning

Inte redan prenumerant? Missa inte kampanjpriset:

2 nr av Skolporten för prova-på-priset 99 kr!

Ladda ner Skolporten i App Store eller Google Play!

Sidan publicerades 2018-09-17 10:48 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2019-05-16 14:20 av Moa Duvarci Engman


Skolportens digitala kurser
Kommande disputationer
SKOLPORTENS MAGASIN
Nytt nr ute nu!

Nytt nr ute nu!

Intervju med den kanadensiske skolforskaren Steven Katz som gärna talar om för lärare att deras fortbildning ger klena resultat – och varför. Stort tema om komvux i förändring.

Läs mer och prenumerera här!
Skolportens konferenser
5 mest lästa på FoU
Kan hälsoenkäter skada elevernas hälsa?

Hälsoenkäter som görs i skolan kan göra elever medvetna om sin socioekonomiska position, visar en forskningsstudie vid Linköpings universitet. "Vissa upplevde skam och funderade på att dölja sanningen för att skydda sig och sin familj", säger Anette Wickström, biträdande professor i kritiska barnstudier.

Många pusselbitar bakom lyckad skolstart

Kid är sex år och går första året på grundsärskolan i Ljungaverk i Ånge. Hans skolstart var mycket väl förberedd och det lade grunden för en positiv utveckling.

Unikt samarbete ger Sveriges första professur i sakprosa

Sveriges första professur i gestaltande sakprosa blir verklighet. Det sker genom ett samarbete mellan Linnéuniversitet, stiftelsen Natur & Kultur, Läromedelsförfattarna och Sveriges Författarförbund.

Matematikundervisning är sämre i redan utsatta skolor

I skolklasser med en hög andel elever med sämre socioekonomiska förutsättningar täcker undervisningen in färre delar av kunskapsinnehållet i matematik och lärare uppger i högre grad att de inte är väl förberedda på att undervisa. Det visar en avhandling från Göteborgs universitet vars författare efterlyser åtgärder för att skapa en mer likvärdig skola.

Flimmer kan hjälpa barn som har svårt att läsa

”Myrornas krig” kan hjälpa barn med läs- och skrivsvårigheter, visar en ny svensk-norsk studie. ”Det visuella bruset kan jämföras med att ge barnen ett par glasögon. Effekten på läsning och minne är omedelbar,” säger en lektor i pedagogik.