Hoppa till sidinnehåll
Digitalisering

Fortbildning viktigt vid digitalisering

Publicerad:2021-03-31
Uppdaterad:2023-09-01
Moa Duvarci Engman
Skribent:Moa Duvarci Engman

Om digitalisering ska leda till förbättrad undervisning och ökat lärande behöver lärare gemensamma referensramar och fortbildning.

Annika Agélii Genlott.
Annika Agélii Genlott. Foto Linnea Bengtsson

Långsiktig och kontinuerlig fortbildning för lärare är en grundbult för digitaliseringen i skolan. Den slutsatsen drar Annika Agélii Genlott i sin avhandling, där hon undersöker hur en skolorganisation kan utveckla och leda digitalisering.

Som lärare i grundskolan var hon själv med när digitaliseringen tog fart och klassrummen började fyllas med digitala verktyg. Då väcktes frågan om hur digitalisering kan bidra till en långsiktigt bättre undervisning med målet att stärka elevernas resultat.

– Om den används rätt kan digital teknik fungera som en hävstång för pedagogik och lärande. Men det sker sällan av sig självt, säger Annika Agélii Genlott.

I vintras disputerade hon med sin avhandling, Designing for transformational change in school. Digitalizing the digitized, där hon utvecklat och utvärderat en pedagogisk modell, designad för att skapa synergieffekter av digital teknik och pedagogik. Modellen har prövats, analyserats, vidareutvecklats och implementerats i en hel skolorganisation samt testats på drygt 500 elever i årskurs ett och tre i svenska och matematik. Modellen heter Skriva sig till lärande (STL) och omfattar ett års fortbildning som leds av skolhuvudmannen själv och inbegriper samtliga lärare och skolledare i organisationen.

Avhandlingen visar att elevernas resultat i nationella prov i svenska och matematik, årskurs tre, ökade upp till 20 procent. I den största studien med 500 elever i årskurs tre, ökade resultaten mest bland de elever som har svårast att klara de nationella proven. I svenska ökade resultaten mest bland pojkarna.

En möjlig förklaring är att pojkar ofta är senare i utvecklingen av sin finmotorik och kan ha svårare att skriva för hand och därmed drar större nytta av att få använda digitala verktyg. En annan viktig del är att engagemanget hos eleverna ökar när de får lära sig att använda digital teknik för att förbättra sitt skolarbete, särskilt när de får möjlighet att publicera sina arbeten på digitala ytor där de når verkliga målgrupper.

Men störst betydelse hade den ett år långa fortbildningen för lärarna. Det framkommer tydligt i elevstudierna, som också innehöll två kontrollgrupper. I dessa hade ingen av lärarna ännu haft möjlighet att gå fortbildningen. Den ena gruppen hade tillgång till digitala verktyg, den andra hade inte det. Den grupp som presterade sämst var de som hade full tillgång till digitala verktyg men som inte hade fått något som helst stöd i implementeringsfasen.

– Klassrummen i många skolor är fyllda av digitala hjälpmedel men lärarna saknar ofta kunskap om hur tekniken kan användas för att verkligen förbättra undervisningen och öka lärandet.

Även skolledarna deltog aktivt i lärarnas fortbildning. Det bidrog till en värdefull gemensam referensram och ett utvidgat kollegium, tillägger Annika Agélii Genlott, som främst riktar avhandlingen till förvaltnings- och utvecklingschefer och motsvarande inom fristående skolorganisationer.

– Jag hoppas att resultaten kan bidra till att skolhuvudmän förstår vikten av kontinuerlig fortbildning, om man ska kunna leda och driva ett systematiskt, långsiktigt och hållbart digitaliseringsarbete med förbättrad undervisning och ökat lärande som mål.

Av Susanne Sawander


SKOLPORTENS FAVORIT
Till varje nummer av tidningen väljer Skolportens lärarpanel ut de mest läsvärda avhandlingarna från de senaste månaderna. En av dem utses till favorit.

Här hittar du alla avhandlingar som valts till Skolportens favorit!


LÄRARPANELENS MOTIVERING:
”Alltför sällan får vi som jobbar i skolan en ordentlig vetenskaplig genomlysning av hela kedjan huvudman-rektor-lärare-elev. Det får vi nu genom Annika Agélii Genlotts avhandling om ett omfattande digitaliseringsprojekt i Sollentuna kommun. Elevresultaten höjdes med så mycket som 20 procent, men för det krävdes fortbildning av lärare och aktiva skolledare.”

LÄS MER OM LÄRARPANELEN OCH DERAS VAL AV SKOLPORTENS FAVORIT HÄR


Namn: Annika Agélii Genlott

Avhandling: Designing for transformational change in school. Digitalizing the digitized

Disputerade: 2020-12-10 vid Örebro universitet.

Bakgrund: Lärare och skolutvecklare. Arbetar vid Sveriges Kommuner och Regioner, SKR, med digitalisering av skola och utbildning.


Skolportens magasin – ute 31 mars 2021!

Inte redan prenumerant? Missa inte kampanjpriset:

2 nr av Skolporten för prova-på-priset 99 kr!

Prenumerera

Prenumeranter läser hela arkivet digitalt utan kostnad! Ladda ner Skolporten i App Store eller Google Play

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med

forskningsinstitutet Ifous

Läs mer
Stockholm

Biologi

Välkommen till Skolportens fortbildning för dig som undervisar i biologi eller naturkunskap på högstadiet och gymnasiet! Programmet ger både biologididaktik och ämnesfördjupning, bland annat inom källkritik, AI och genteknik. Föreläsare är till exempel Emma Frans, Sebastian Kirppu och Eva Bida.
Läs mer & boka
Åk 7–Vux
19–20 sep
Digital temaföreläsning

Hållbar utveckling i förskolan

Skolportens digitala temaföreläsningar med Cecilia Caiman. Föreläsningarna utvecklar undervisningen för hållbar utveckling utifrån både ett ekologiskt perspektiv och genom estetiska lärprocesser. Ta del av innehållet mellan 14 maj–18 juni!
Läs mer & boka
Fsk
15 maj – 19 jun
Dela via: 

Relaterade artiklar

Relaterat innehåll

Senaste magasinen

Läs mer

Nyhetsbrev