Dela:

Fortbildning viktigt vid digitalisering

Om digitalisering ska leda till förbättrad undervisning och ökat lärande behöver lärare gemensamma referensramar och fortbildning.

Annika Agélii Genlott.

Annika Agélii Genlott. Foto Linnea Bengtsson

Långsiktig och kontinuerlig fortbildning för lärare är en grundbult för digitaliseringen i skolan. Den slutsatsen drar Annika Agélii Genlott i sin avhandling, där hon undersöker hur en skolorganisation kan utveckla och leda digitalisering.

Som lärare i grundskolan var hon själv med när digitaliseringen tog fart och klassrummen började fyllas med digitala verktyg. Då väcktes frågan om hur digitalisering kan bidra till en långsiktigt bättre undervisning med målet att stärka elevernas resultat.

– Om den används rätt kan digital teknik fungera som en hävstång för pedagogik och lärande. Men det sker sällan av sig självt, säger Annika Agélii Genlott.

I vintras disputerade hon med sin avhandling, Designing for transformational change in school. Digitalizing the digitized, där hon utvecklat och utvärderat en pedagogisk modell, designad för att skapa synergieffekter av digital teknik och pedagogik. Modellen har prövats, analyserats, vidareutvecklats och implementerats i en hel skolorganisation samt testats på drygt 500 elever i årskurs ett och tre i svenska och matematik. Modellen heter Skriva sig till lärande (STL) och omfattar ett års fortbildning som leds av skolhuvudmannen själv och inbegriper samtliga lärare och skolledare i organisationen.

Avhandlingen visar att elevernas resultat i nationella prov i svenska och matematik, årskurs tre, ökade upp till 20 procent. I den största studien med 500 elever i årskurs tre, ökade resultaten mest bland de elever som har svårast att klara de nationella proven. I svenska ökade resultaten mest bland pojkarna.

En möjlig förklaring är att pojkar ofta är senare i utvecklingen av sin finmotorik och kan ha svårare att skriva för hand och därmed drar större nytta av att få använda digitala verktyg. En annan viktig del är att engagemanget hos eleverna ökar när de får lära sig att använda digital teknik för att förbättra sitt skolarbete, särskilt när de får möjlighet att publicera sina arbeten på digitala ytor där de når verkliga målgrupper.

Men störst betydelse hade den ett år långa fortbildningen för lärarna. Det framkommer tydligt i elevstudierna, som också innehöll två kontrollgrupper. I dessa hade ingen av lärarna ännu haft möjlighet att gå fortbildningen. Den ena gruppen hade tillgång till digitala verktyg, den andra hade inte det. Den grupp som presterade sämst var de som hade full tillgång till digitala verktyg men som inte hade fått något som helst stöd i implementeringsfasen.

– Klassrummen i många skolor är fyllda av digitala hjälpmedel men lärarna saknar ofta kunskap om hur tekniken kan användas för att verkligen förbättra undervisningen och öka lärandet.

Även skolledarna deltog aktivt i lärarnas fortbildning. Det bidrog till en värdefull gemensam referensram och ett utvidgat kollegium, tillägger Annika Agélii Genlott, som främst riktar avhandlingen till förvaltnings- och utvecklingschefer och motsvarande inom fristående skolorganisationer.

– Jag hoppas att resultaten kan bidra till att skolhuvudmän förstår vikten av kontinuerlig fortbildning, om man ska kunna leda och driva ett systematiskt, långsiktigt och hållbart digitaliseringsarbete med förbättrad undervisning och ökat lärande som mål.

Av Susanne Sawander


SKOLPORTENS FAVORIT
Till varje nummer av tidningen väljer Skolportens lärarpanel ut de mest läsvärda avhandlingarna från de senaste månaderna. En av dem utses till favorit.

Här hittar du alla avhandlingar som valts till Skolportens favorit!


LÄRARPANELENS MOTIVERING:
”Alltför sällan får vi som jobbar i skolan en ordentlig vetenskaplig genomlysning av hela kedjan huvudman-rektor-lärare-elev. Det får vi nu genom Annika Agélii Genlotts avhandling om ett omfattande digitaliseringsprojekt i Sollentuna kommun. Elevresultaten höjdes med så mycket som 20 procent, men för det krävdes fortbildning av lärare och aktiva skolledare.”

LÄS MER OM LÄRARPANELEN OCH DERAS VAL AV SKOLPORTENS FAVORIT HÄR


Namn: Annika Agélii Genlott

Avhandling: Designing for transformational change in school. Digitalizing the digitized

Disputerade: 2020-12-10 vid Örebro universitet.

Bakgrund: Lärare och skolutvecklare. Arbetar vid Sveriges Kommuner och Regioner, SKR, med digitalisering av skola och utbildning.


Skolportens magasin – ute 31 mars 2021!

Inte redan prenumerant? Missa inte kampanjpriset:

2 nr av Skolporten för prova-på-priset 99 kr!

Prenumeranter läser hela arkivet digitalt utan kostnad! Ladda ner Skolporten i App Store eller Google Play

Sidan publicerades 2021-03-31 12:18 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2021-04-07 15:08 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Skolportens favorit: Nyckeln till elevernas motivation

Elever som jämför sig med sig själva lyckas bättre än elever som försöker överglänsa sina klasskamrater. Det visar Anders Hofverbergs avhandling om elevers motivation och hur den påverkas av klassrumsklimatet. Nu har avhandlingen valts av lärarpanelen till Skolportens favorit.

Skolportens favorit: Digital lek i en hybrid verklighet

Inramningen för barns lek har förändrats – den fysiska och den digitala leken har flätats samman och vi behöver förstå det som en verklighet. Det konstaterar Marina Wernholm i sin avhandling, som nu valts av lärarpanelen till Skolportens favorit.

Matematik för gymnasiet

Välkommen till Skolportens nya konferens för sig som undervisar i matematik i gymnasieskolan och vuxenutbildningen. Här presenteras den senaste forskningen och du får praktiska verktyg för undervisningen.

Källkritik i fokus Webbkonferens

Välkommen till Skolportens konferens för dig som vill fördjupa dig i källkritik och MIK på alla stadier. Vi presenterar den senaste forskningen och aktuella vinklar för att utveckla ditt och elevernas källkritiska förhållningssätt.

Skola hemma – experterna : Coronarykten och källkritik i skolan

Just nu florerar en mängd falska nyheter och mängder av ovetenskapliga uppgifter om coronaviruset. Hur får man till en bra klassrumsdiskussion om vad som är sant och falskt om covid-19? Det ska vi prata om med Åsa Larsson och Jack Werner, journalister och experter i UR-programmet Källkoll Corona. De anser att lärare har ett guldläge för ämnet källkritik just nu. (webb-tv)

Kritiskt tänkande och källkritik i samhällskunskap

Den övergripande frågan är: hur kan undervisning i samhällskunskap stärka elevers förmåga till kritiskt tänkande och källkritik?

Svårigheter i skolan – fokus när forskare och praktiker möttes

Under konferensen ”Att möta svårigheter i skolan” samlades 250 forskare och praktiker på Högskolan Väst för att ta del av forskning, goda exempel från skolans värld och för att diskutera lösningar och framtiden tillsammans.

Forskning kring förskolan i fokus på stor konferens

Förskolesummit är konferensen som samlar forskare och förskolans pedagoger i en gemensam strävan efter en verksamhet som vilar på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet.

Så blev skolan i Kanada likvärdig

Skolledare som skapat en inkluderande skolkultur med höga förväntningar på eleverna. Det är en av Kanadas framgångsfaktorer för att nå en likvärdig skola, menar Carol Campbell vid universitetet i Toronto.

Bamse och källkritik i skolan

I samarbete med bland annat internetforskaren Elza Dunkels har Bamseredaktionen tagit fram ett specialnummer om ryktesspridning och källkritik, med en specialframtagen lärarhandledning.

NO-biennalen ger lärare inspiration i undervisningen

Med utställningar, föreläsningar, experiment och workshops får lärare i grundskolan under två dagar inspiration och undervisningsidéer inom biologi, fysik och kemi. Konferensen NO-biennalen hålls 5-6 april i Aula Nordica vid Umeå universitet.

Digitala medier och källkritik redan i förskolan

I Piteå får barn lära sig om digitala medier och källkritik redan i förskolan. Det är möjligt genom ett projekt där förskollärare och lärare får upptäcka hur it och digitala medier kan användas med barnen.

Stöd för att bedöma kunskaper i källkritik

Att kunna söka, tolka och kritiskt granska information från olika källor är något som ingår i flera skolämnen. Med det nya kommentarmaterialet får lärare hjälp att bedöma elevers förmåga att tillämpa källkritik i biologi, historia, religionskunskap, svenska och svenska som andraspråk i årskurs 6 utifrån olika elevexempel.

Olika är bra

Att anpassa skolan efter elevers olikheter gynnar alla elevers lärande – inte bara dem som behöver stöd.

Historiebruk och källkritik i forskning och praktik

När medielandskapet och de historiska källorna i allt högre grad är digitala, blir källkritiska färdigheter och analyser av historiebruk viktigare i historieundervisningen. Hur detta kan gå till undersöker Thomas Nygren i sin forskning och han tillämpar kunskaperna i praktiken i sin undervisning.

Utvecklingsfrågor i fokus för pedagogisk pristagare

Samhällsvetenskapliga fakultetens pedagogiska pris går i år till Elinor Adenling, universitetslektor vid pedagogiska institutionen i Umeå. Priset är på 30 000 kronor och delas ut vid Umeå universitets vårpromotion.

Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
Nytt nr ute nu!

Nytt nr ute nu!

Intervju: Mer läsning lyfter eleverna i alla ämnen i skolan – inte bara i svenska. Möt Jenny Edvardsson! Stort tema: Skolmisslyckanden.

Läs mer och prenumerera här!
Kommande disputationer
5 mest lästa på FoU
Karin Berg: Bortsorterade barn och möjligheter

Om vi vill att skolan ska verka kompensatoriskt måste vi sluta upp med att från ung ålder sortera barn efter tidigt visade förmågor, skriver Skolportens krönikör Karin Berg.

Skolporten samlar pedagogisk forskning

I årets upplaga av Pedagogisk forskning presenterar vi samtliga avhandlingar under det gångna året inom forskningsområdet skolan och förskola. Läs hela bilagan digitalt utan kostnad!

Ledningsteam ger trygghet

Ett ledningsteam med fyra personer för mellan tre och sex förskolor och en platsansvarig på varje förskola. Så jobbar friskolan Pysslingen Förskolor för att underlätta för sina förskolerektorer.

Skolporten sammanställer pedagogisk forskning år 2020

I årets upplaga av Pedagogisk forskning som följer med som bilaga till senaste numret av Skolportens magasin presenterar vi samtliga avhandlingar under det gångna året inom forskningsområdet skolan och förskola.

Nytt statsbidrag främjar forskning på arbetstid

Nu öppnas möjligheten för lärare att på arbetstid kunna bedriva praktiknära forskning och utveckling.