Dela:

Fortbildning viktigt vid digitalisering

Om digitalisering ska leda till förbättrad undervisning och ökat lärande behöver lärare gemensamma referensramar och fortbildning.

Annika Agélii Genlott.

Annika Agélii Genlott. Foto Linnea Bengtsson

Långsiktig och kontinuerlig fortbildning för lärare är en grundbult för digitaliseringen i skolan. Den slutsatsen drar Annika Agélii Genlott i sin avhandling, där hon undersöker hur en skolorganisation kan utveckla och leda digitalisering.

Som lärare i grundskolan var hon själv med när digitaliseringen tog fart och klassrummen började fyllas med digitala verktyg. Då väcktes frågan om hur digitalisering kan bidra till en långsiktigt bättre undervisning med målet att stärka elevernas resultat.

– Om den används rätt kan digital teknik fungera som en hävstång för pedagogik och lärande. Men det sker sällan av sig självt, säger Annika Agélii Genlott.

I vintras disputerade hon med sin avhandling, Designing for transformational change in school. Digitalizing the digitized, där hon utvecklat och utvärderat en pedagogisk modell, designad för att skapa synergieffekter av digital teknik och pedagogik. Modellen har prövats, analyserats, vidareutvecklats och implementerats i en hel skolorganisation samt testats på drygt 500 elever i årskurs ett och tre i svenska och matematik. Modellen heter Skriva sig till lärande (STL) och omfattar ett års fortbildning som leds av skolhuvudmannen själv och inbegriper samtliga lärare och skolledare i organisationen.

Avhandlingen visar att elevernas resultat i nationella prov i svenska och matematik, årskurs tre, ökade upp till 20 procent. I den största studien med 500 elever i årskurs tre, ökade resultaten mest bland de elever som har svårast att klara de nationella proven. I svenska ökade resultaten mest bland pojkarna.

En möjlig förklaring är att pojkar ofta är senare i utvecklingen av sin finmotorik och kan ha svårare att skriva för hand och därmed drar större nytta av att få använda digitala verktyg. En annan viktig del är att engagemanget hos eleverna ökar när de får lära sig att använda digital teknik för att förbättra sitt skolarbete, särskilt när de får möjlighet att publicera sina arbeten på digitala ytor där de når verkliga målgrupper.

Men störst betydelse hade den ett år långa fortbildningen för lärarna. Det framkommer tydligt i elevstudierna, som också innehöll två kontrollgrupper. I dessa hade ingen av lärarna ännu haft möjlighet att gå fortbildningen. Den ena gruppen hade tillgång till digitala verktyg, den andra hade inte det. Den grupp som presterade sämst var de som hade full tillgång till digitala verktyg men som inte hade fått något som helst stöd i implementeringsfasen.

– Klassrummen i många skolor är fyllda av digitala hjälpmedel men lärarna saknar ofta kunskap om hur tekniken kan användas för att verkligen förbättra undervisningen och öka lärandet.

Även skolledarna deltog aktivt i lärarnas fortbildning. Det bidrog till en värdefull gemensam referensram och ett utvidgat kollegium, tillägger Annika Agélii Genlott, som främst riktar avhandlingen till förvaltnings- och utvecklingschefer och motsvarande inom fristående skolorganisationer.

– Jag hoppas att resultaten kan bidra till att skolhuvudmän förstår vikten av kontinuerlig fortbildning, om man ska kunna leda och driva ett systematiskt, långsiktigt och hållbart digitaliseringsarbete med förbättrad undervisning och ökat lärande som mål.

Av Susanne Sawander


SKOLPORTENS FAVORIT
Till varje nummer av tidningen väljer Skolportens lärarpanel ut de mest läsvärda avhandlingarna från de senaste månaderna. En av dem utses till favorit.

Här hittar du alla avhandlingar som valts till Skolportens favorit!


LÄRARPANELENS MOTIVERING:
”Alltför sällan får vi som jobbar i skolan en ordentlig vetenskaplig genomlysning av hela kedjan huvudman-rektor-lärare-elev. Det får vi nu genom Annika Agélii Genlotts avhandling om ett omfattande digitaliseringsprojekt i Sollentuna kommun. Elevresultaten höjdes med så mycket som 20 procent, men för det krävdes fortbildning av lärare och aktiva skolledare.”

LÄS MER OM LÄRARPANELEN OCH DERAS VAL AV SKOLPORTENS FAVORIT HÄR


Namn: Annika Agélii Genlott

Avhandling: Designing for transformational change in school. Digitalizing the digitized

Disputerade: 2020-12-10 vid Örebro universitet.

Bakgrund: Lärare och skolutvecklare. Arbetar vid Sveriges Kommuner och Regioner, SKR, med digitalisering av skola och utbildning.


Skolportens magasin – ute 31 mars 2021!

Inte redan prenumerant? Missa inte kampanjpriset:

2 nr av Skolporten för prova-på-priset 99 kr!

Prenumeranter läser hela arkivet digitalt utan kostnad! Ladda ner Skolporten i App Store eller Google Play

Sidan publicerades 2021-03-31 12:18 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2021-04-07 15:08 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Skolportens favorit: Digital lek i en hybrid verklighet

Inramningen för barns lek har förändrats – den fysiska och den digitala leken har flätats samman och vi behöver förstå det som en verklighet. Det konstaterar Marina Wernholm i sin avhandling, som nu valts av lärarpanelen till Skolportens favorit.

Skolportens favorit: Nyckeln till elevernas motivation

Elever som jämför sig med sig själva lyckas bättre än elever som försöker överglänsa sina klasskamrater. Det visar Anders Hofverbergs avhandling om elevers motivation och hur den påverkas av klassrumsklimatet. Nu har avhandlingen valts av lärarpanelen till Skolportens favorit.

Vägledning i yngre åldrar – 4 frågor till Anders Lovén

En nyckelfaktor för att kunna arbeta tidigt med vägledning är att de som undervisar har kunskap och intresse för frågor om skola, arbetsliv och elevernas framtid. Det säger Anders Lovén, universitetslektor vid fakulteten för lärande och samhälle vid Malmö universitet.

Forskaren: ”Skippa anpassningar för varje elev”

Lärare som har tjugo individuella anpassningar i en och samma klass. Andra som planerar tre olika undervisningsupplägg till en lektion. Elever som isoleras med meningslösa memoreringsuppgifter. Många lärare och skolor har svårt att hantera extra anpassningar, visar didaktikprofessor Anders Jönssons forskning.

Läs! Läs! Läs!

Svenska barn och ungdomar läser allt mindre. Svenskläraren Fredrik Sandström på Gäddgårdsskolan i Arboga brinner för att öka läsintresset hos eleverna.

”Kalla oss inte hemmasittare” – nytt hopp får elever till skolan igen

Elever som stannar hemma är ett växande problem. Men att kalla dem hemmasittare leder fel, menar forskare. Nytt hopp om att klara skolan kan få elever att gå till skolan igen.

Svenska elever övar för lite på att prata spanska i skolan

I en studie av Berit Aronsson vid Umeå universitet 2020 visades hur elever i spanska som främmande språk skriver bättre än de pratar, men att de inte nådde upp till förväntad nivå i någon av färdigheterna efter årskurs nio. Men hur kan det komma sig att eleverna inte är bättre på att prata, när vi sedan länge har kommunikativ inriktning på främmande språksundervisningen i Sverige?

De bidrar till att utveckla matteundervisningen

Grundskolans matematikutvecklare inspirerar och stöttar sina lärarkollegor att tänka nytt i klassrummet. ”Vi har ett genuint intresse för att undervisa i matematik och om hur elever lär sig. Det vill vi föra vidare till andra”, säger Margareta Laumann, lärare på Frölundaskolan.

Digitaliseringen i skolan och förskolan: Distraktion eller möjlighet?

Svensk skolas ambition att vara bäst i världen på att tillvarata digitaliseringens möjligheter har inneburit såväl fördelar som nackdelar. Forskare som Skolporten talat med efterlyser mer fokus på didaktik, skärpta regler för IT-företag och bättre fortbildning i den nya nationella digitaliseringsstrategin.

Hur kan vi utveckla grit hos elever?

Motivation är avgörande för att nå resultat och kämpa vidare. Den särskilda sortens motivation grit är det många inom skola som vill lära sig att utveckla och förstå sig på. Andreia Balan och Helsingborgs stads skolor har varit med och genomfört en studie där 130 elever i sjunde klass fick lära sig mer om grit genom medveten övning. Studien jämförde synsätt, prestationer och beteende hos eleverna och visar på en viss beteendeförändring hos eleverna.

Skönlitterära böcker lär elever historia

För elever kan det vara svårt att förstå det förflutna och få en känsla för historiens tid och rum. Men, med hjälp av skönlitterära berättelser har eleverna möjlighet att identifiera sig med karaktären i boken och på så sätt leva sig in i andra tidsepoker. Det menar forskare från Högskolan i Kristianstad.

Elever som mår bra lär sig lättare. Och unga som lär sig något nytt mår bättre. Hälsoparlamentet ger dina elever kunskap och konkreta verktyg för att må ­bättre, lära sig mer och skapa goda vanor för livet!

Elever som mår bra lär sig lättare. Och unga som lär sig något nytt mår bättre. Hälsoparlamentet ger dina elever kunskap och konkreta verktyg för att må ­bättre, lära sig mer och skapa goda vanor för livet!

Källkritiken ska sitta i händerna

Professor Thomas Nygren jämför källkritik på nätet med att dreja i lera – det räcker inte med att se på för att lära sig. Han ser eleverna som digitala lärlingar. ”Man måste själv handgripligt få testa på att faktagranska information för att bli bra på det”, säger han.

Vad är beprövad erfarenhet?

Beprövad erfarenhet kan ha minst tre olika betydelser som alla är viktiga för hur vi ska undervisa, leda och organisera skolan. Det säger Anette Jahnke, universitetslektor i pedagogik, samt projekt- och processledare vid forskningsinstitutet Ifous, som har skrivit en bok om beprövad erfarenhet i skolan.

Forskarintervju: Många elever med autism kommer inte vidare till gymnasiet

Genom stora mängder data visar Isidora Starks registerforskning att elever med autism utan intellektuell funktionsnedsättning som grupp har betydligt svårare än genomsnittet att klara de kriterier som behövs för att söka sig vidare till gymnasiet. Störst utmaningar har flickor och elever som också har adhd, visar hennes forskning.

Vilka lässtrategier fungerar i naturvetenskapliga ämnen för elever med svenska som andraspråk?

Lärare på Pauliskolan upplevde att många elever hade svårt att läsa och och ta till sig innehållet i läromedlen i kemi och andra naturvetenskapliga ämnen. Nu har resultaten från deras forsknings- och utvecklingsprojekt publicerats i syntesen från Lärarnas skolutvecklingskonferens och du hittar texten i temabloggen Lärdomar från Malmö.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
Nytt nr av Skolportens magasin ute 31 mars!
  Skolportens magasin nr 2/2023

Nytt nr av Skolportens magasin ute 31 mars!

INTERVJU: Forskaren Emma Leifler vill att fler lärare får lära sig mer om neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. TEMA: Nya perspektiv med ämnesövergripande undervisning.

Läs mer och prenumerera här!
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
Forskaren upptäckte barnens språkbeteende av en slump

Att förskolebarn använder engelska som lekspråk är mycket vanligare i mångkulturella områden, enligt en ny studie. På de undersökta förskolorna är det främst när pedagogerna inte deltar i leken som barnen växlar över till engelska.  

Professor: Så ökar du elevernas intresse för matematik

Våga lita på att dina elever har egna idéer – och låt dem jämföra sina lösningar med varandra. ”Du som lärare behöver inte alltid vara den som förklarar allt och visar lösningarna,” säger Elham Kazemi, professor i matematikdidaktik vid University of Washington.

Förskolelärare får stöd i att lära barn om hållbarhet

Mänskligheten står inför stora hot mot sin överlevnad. Hur pratar man med barnen om det här? Forskare vid Linköpings universitet har nu tagit fram ett stöd för att hjälpa förskollärare att gripa sig an det svåra ämnet.

Hon forskar om skolledares politiska engagemang

I forskningsprojektet Skola i samhället studeras rektorer, lärare och elever som ägnar sig åt politisk aktivism kopplat till skolan. ”Vi började fundera på vad det är som gör att man lämnar tjänstemannarollen, och blir aktivist”, säger Eva Reimers, Göteborgs universitet.

Så kan förskollärare prata med barn om hållbar utveckling

Världen står inför komplexa klimatutmaningar som kan vara knepigt att prata om med barn. Forskare har nu tagit fram ett stöd för att hjälpa förskolans pedagoger att diskutera hållbarhet med de allra yngsta.  

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer