Dela:

Fortbildning viktigt vid digitalisering

Om digitalisering ska leda till förbättrad undervisning och ökat lärande behöver lärare gemensamma referensramar och fortbildning.

Annika Agélii Genlott.

Annika Agélii Genlott. Foto Linnea Bengtsson

Långsiktig och kontinuerlig fortbildning för lärare är en grundbult för digitaliseringen i skolan. Den slutsatsen drar Annika Agélii Genlott i sin avhandling, där hon undersöker hur en skolorganisation kan utveckla och leda digitalisering.

Som lärare i grundskolan var hon själv med när digitaliseringen tog fart och klassrummen började fyllas med digitala verktyg. Då väcktes frågan om hur digitalisering kan bidra till en långsiktigt bättre undervisning med målet att stärka elevernas resultat.

– Om den används rätt kan digital teknik fungera som en hävstång för pedagogik och lärande. Men det sker sällan av sig självt, säger Annika Agélii Genlott.

I vintras disputerade hon med sin avhandling, Designing for transformational change in school. Digitalizing the digitized, där hon utvecklat och utvärderat en pedagogisk modell, designad för att skapa synergieffekter av digital teknik och pedagogik. Modellen har prövats, analyserats, vidareutvecklats och implementerats i en hel skolorganisation samt testats på drygt 500 elever i årskurs ett och tre i svenska och matematik. Modellen heter Skriva sig till lärande (STL) och omfattar ett års fortbildning som leds av skolhuvudmannen själv och inbegriper samtliga lärare och skolledare i organisationen.

Avhandlingen visar att elevernas resultat i nationella prov i svenska och matematik, årskurs tre, ökade upp till 20 procent. I den största studien med 500 elever i årskurs tre, ökade resultaten mest bland de elever som har svårast att klara de nationella proven. I svenska ökade resultaten mest bland pojkarna.

En möjlig förklaring är att pojkar ofta är senare i utvecklingen av sin finmotorik och kan ha svårare att skriva för hand och därmed drar större nytta av att få använda digitala verktyg. En annan viktig del är att engagemanget hos eleverna ökar när de får lära sig att använda digital teknik för att förbättra sitt skolarbete, särskilt när de får möjlighet att publicera sina arbeten på digitala ytor där de når verkliga målgrupper.

Men störst betydelse hade den ett år långa fortbildningen för lärarna. Det framkommer tydligt i elevstudierna, som också innehöll två kontrollgrupper. I dessa hade ingen av lärarna ännu haft möjlighet att gå fortbildningen. Den ena gruppen hade tillgång till digitala verktyg, den andra hade inte det. Den grupp som presterade sämst var de som hade full tillgång till digitala verktyg men som inte hade fått något som helst stöd i implementeringsfasen.

– Klassrummen i många skolor är fyllda av digitala hjälpmedel men lärarna saknar ofta kunskap om hur tekniken kan användas för att verkligen förbättra undervisningen och öka lärandet.

Även skolledarna deltog aktivt i lärarnas fortbildning. Det bidrog till en värdefull gemensam referensram och ett utvidgat kollegium, tillägger Annika Agélii Genlott, som främst riktar avhandlingen till förvaltnings- och utvecklingschefer och motsvarande inom fristående skolorganisationer.

– Jag hoppas att resultaten kan bidra till att skolhuvudmän förstår vikten av kontinuerlig fortbildning, om man ska kunna leda och driva ett systematiskt, långsiktigt och hållbart digitaliseringsarbete med förbättrad undervisning och ökat lärande som mål.

Av Susanne Sawander


SKOLPORTENS FAVORIT
Till varje nummer av tidningen väljer Skolportens lärarpanel ut de mest läsvärda avhandlingarna från de senaste månaderna. En av dem utses till favorit.

Här hittar du alla avhandlingar som valts till Skolportens favorit!


LÄRARPANELENS MOTIVERING:
”Alltför sällan får vi som jobbar i skolan en ordentlig vetenskaplig genomlysning av hela kedjan huvudman-rektor-lärare-elev. Det får vi nu genom Annika Agélii Genlotts avhandling om ett omfattande digitaliseringsprojekt i Sollentuna kommun. Elevresultaten höjdes med så mycket som 20 procent, men för det krävdes fortbildning av lärare och aktiva skolledare.”

LÄS MER OM LÄRARPANELEN OCH DERAS VAL AV SKOLPORTENS FAVORIT HÄR


Namn: Annika Agélii Genlott

Avhandling: Designing for transformational change in school. Digitalizing the digitized

Disputerade: 2020-12-10 vid Örebro universitet.

Bakgrund: Lärare och skolutvecklare. Arbetar vid Sveriges Kommuner och Regioner, SKR, med digitalisering av skola och utbildning.


Skolportens magasin – ute 31 mars 2021!

Inte redan prenumerant? Missa inte kampanjpriset:

2 nr av Skolporten för prova-på-priset 99 kr!

Prenumeranter läser hela arkivet digitalt utan kostnad! Ladda ner Skolporten i App Store eller Google Play

Sidan publicerades 2021-03-31 12:18 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2021-04-07 15:08 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Skolportens favorit: Nyckeln till elevernas motivation

Elever som jämför sig med sig själva lyckas bättre än elever som försöker överglänsa sina klasskamrater. Det visar Anders Hofverbergs avhandling om elevers motivation och hur den påverkas av klassrumsklimatet. Nu har avhandlingen valts av lärarpanelen till Skolportens favorit.

Skolportens favorit: Digital lek i en hybrid verklighet

Inramningen för barns lek har förändrats – den fysiska och den digitala leken har flätats samman och vi behöver förstå det som en verklighet. Det konstaterar Marina Wernholm i sin avhandling, som nu valts av lärarpanelen till Skolportens favorit.

Matematik för gymnasiet

Välkommen till Skolportens nya konferens för sig som undervisar i matematik i gymnasieskolan och vuxenutbildningen. Här presenteras den senaste forskningen och du får praktiska verktyg för undervisningen.

Skolportens favorit: Nyckeln till elevernas motivation

Elever som jämför sig med sig själva lyckas bättre än elever som försöker överglänsa sina klasskamrater. Det visar Anders Hofverbergs avhandling om elevers motivation och hur den påverkas av klassrumsklimatet. Nu har avhandlingen valts av lärarpanelen till Skolportens favorit.

Debattsugna elever tystnar på elitskolan

"Jag hade inte förväntat mig att skolan skulle vara uttalat elitistisk och på samma gång fostra till passiv lydnad". Det säger Janna Lundberg, vars avhandling om debattklimatet på en elitskola nu har valts till lärarpanelens favorit.

Skolportens favorit: Så blir matematik i förskoleklass lyckad

Att tidigt bryta elevers missuppfattningar kring matematik gör skillnad. Det menar Helena Vennberg som forskat om undervisningen i matematik i förskoleklass. Nu har avhandlingen valts till Skolportens favorit.

Med näsa för att läsa

Skolportens magasin har intervjuat dyslexiforskaren Ulrika Wolff om varför tidiga insatser vid läs- och skrivsvårigheter är avgörande.

Med blick för det digitala

"Det digitala ska vara ett komplement". Universitetslektorn Susanne Kjällander forskar om hur den digitala tekniken ska komma små barn till nytta.

Så skapas rektors pedagogiska ledarskap

Synen på rektors ledarskap är nära länkad till förändringar i skolpolitiken, visar Katarina Ståhlkrantz i sin avhandling. Nu har den valts till lärarpanelens favorit.

Skolportens favorit: Mot en flexibel kunskapssyn

Läraren och klassrumsmiljön har en stor betydelse för hur kunskapssynen utvecklas. Det visar Maria Lindfors i sin avhandling, som nu valts ut till Skolportens favorit av lärarpanelen.

Studieteknikpodden

Studieteknik – så lyckas du med dina studier är en podcast som främst vänder sig till dig som studerar på högskola och universitet, men också till dig som pluggar på gymnasiet. Här får du korta tips om studieteknik som du kan använda direkt. Bakom podden står Håkan Fleischer, fil dr i pedagogik och verksam som universitetslektor vid Högskolan i Halmstad.

Lärares undervisning och möjliggörande av elevers lärande

Kajsa Falkner är fil. dr. i pedagogik och sedan 2016 universitetslektor i specialpedagogik vid Stockholms universitet. Vid Specialpedagogiska institutionen arbetar hon företrädesvis med undervisning och forskning inom ramen för språk, läs- och skrivutveckling.

Jämställdhetsarbete kräver tid

Ylva Odenbring är fil. dr och universitetslektor i pedagogik vid Göteborgs universitet. Hennes bok Barns könade vardag riktar sig till studerande och yrkesverksamma inom förskola, förskoleklass, fritidshem och grundskola.  

Nya vägar för att utbilda fler lärare i Umeå från hösten

Den viktigaste åtgärden för att långsiktigt förbättra situationen i skolan är fler utbildade lärare. Till hösten startar därför Lärarhögskolan vid Umeå universitet ett antal kompletterande pedagogiska utbildningar. Det skriver rektor Lena Gustafsson, prorektor Anders Fällström och Maria Löfgren, rektor för Lärarhögskolan på VK Debatt.

Utvecklingsfrågor i fokus för pedagogisk pristagare

Samhällsvetenskapliga fakultetens pedagogiska pris går i år till Elinor Adenling, universitetslektor vid pedagogiska institutionen i Umeå. Priset är på 30 000 kronor och delas ut vid Umeå universitets vårpromotion.

Mångsidig matematiker blir pedagogisk pristagare

Catarina Rudälv, universitetslektor vid Institutionen för matematik och matematisk statistik, får Lärarhögskolans pedagogiska pris 2013. Hon tilldelas priset för sitt starka och outsinliga engagemang för att utveckla och kvalitetssäkra Umeå universitets lärarutbildning.

Skolportens konferenser
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Kommande disputationer
SKOLPORTENS MAGASIN
Nr 3 2021

Nr 3 2021

Intervju med den kanadensiske skolforskaren Steven Katz som gärna talar om för lärare att deras fortbildning ger klena resultat – och varför. Stort tema om komvux i förändring.

Läs mer och prenumerera här!
Skolportens digitala kurser