Dela:

Fortbildning viktigt vid digitalisering

Om digitalisering ska leda till förbättrad undervisning och ökat lärande behöver lärare gemensamma referensramar och fortbildning.

Annika Agélii Genlott.

Annika Agélii Genlott. Foto Linnea Bengtsson

Långsiktig och kontinuerlig fortbildning för lärare är en grundbult för digitaliseringen i skolan. Den slutsatsen drar Annika Agélii Genlott i sin avhandling, där hon undersöker hur en skolorganisation kan utveckla och leda digitalisering.

Som lärare i grundskolan var hon själv med när digitaliseringen tog fart och klassrummen började fyllas med digitala verktyg. Då väcktes frågan om hur digitalisering kan bidra till en långsiktigt bättre undervisning med målet att stärka elevernas resultat.

– Om den används rätt kan digital teknik fungera som en hävstång för pedagogik och lärande. Men det sker sällan av sig självt, säger Annika Agélii Genlott.

I vintras disputerade hon med sin avhandling, Designing for transformational change in school. Digitalizing the digitized, där hon utvecklat och utvärderat en pedagogisk modell, designad för att skapa synergieffekter av digital teknik och pedagogik. Modellen har prövats, analyserats, vidareutvecklats och implementerats i en hel skolorganisation samt testats på drygt 500 elever i årskurs ett och tre i svenska och matematik. Modellen heter Skriva sig till lärande (STL) och omfattar ett års fortbildning som leds av skolhuvudmannen själv och inbegriper samtliga lärare och skolledare i organisationen.

Avhandlingen visar att elevernas resultat i nationella prov i svenska och matematik, årskurs tre, ökade upp till 20 procent. I den största studien med 500 elever i årskurs tre, ökade resultaten mest bland de elever som har svårast att klara de nationella proven. I svenska ökade resultaten mest bland pojkarna.

En möjlig förklaring är att pojkar ofta är senare i utvecklingen av sin finmotorik och kan ha svårare att skriva för hand och därmed drar större nytta av att få använda digitala verktyg. En annan viktig del är att engagemanget hos eleverna ökar när de får lära sig att använda digital teknik för att förbättra sitt skolarbete, särskilt när de får möjlighet att publicera sina arbeten på digitala ytor där de når verkliga målgrupper.

Men störst betydelse hade den ett år långa fortbildningen för lärarna. Det framkommer tydligt i elevstudierna, som också innehöll två kontrollgrupper. I dessa hade ingen av lärarna ännu haft möjlighet att gå fortbildningen. Den ena gruppen hade tillgång till digitala verktyg, den andra hade inte det. Den grupp som presterade sämst var de som hade full tillgång till digitala verktyg men som inte hade fått något som helst stöd i implementeringsfasen.

– Klassrummen i många skolor är fyllda av digitala hjälpmedel men lärarna saknar ofta kunskap om hur tekniken kan användas för att verkligen förbättra undervisningen och öka lärandet.

Även skolledarna deltog aktivt i lärarnas fortbildning. Det bidrog till en värdefull gemensam referensram och ett utvidgat kollegium, tillägger Annika Agélii Genlott, som främst riktar avhandlingen till förvaltnings- och utvecklingschefer och motsvarande inom fristående skolorganisationer.

– Jag hoppas att resultaten kan bidra till att skolhuvudmän förstår vikten av kontinuerlig fortbildning, om man ska kunna leda och driva ett systematiskt, långsiktigt och hållbart digitaliseringsarbete med förbättrad undervisning och ökat lärande som mål.

Av Susanne Sawander


SKOLPORTENS FAVORIT
Till varje nummer av tidningen väljer Skolportens lärarpanel ut de mest läsvärda avhandlingarna från de senaste månaderna. En av dem utses till favorit.

Här hittar du alla avhandlingar som valts till Skolportens favorit!


LÄRARPANELENS MOTIVERING:
”Alltför sällan får vi som jobbar i skolan en ordentlig vetenskaplig genomlysning av hela kedjan huvudman-rektor-lärare-elev. Det får vi nu genom Annika Agélii Genlotts avhandling om ett omfattande digitaliseringsprojekt i Sollentuna kommun. Elevresultaten höjdes med så mycket som 20 procent, men för det krävdes fortbildning av lärare och aktiva skolledare.”

LÄS MER OM LÄRARPANELEN OCH DERAS VAL AV SKOLPORTENS FAVORIT HÄR


Namn: Annika Agélii Genlott

Avhandling: Designing for transformational change in school. Digitalizing the digitized

Disputerade: 2020-12-10 vid Örebro universitet.

Bakgrund: Lärare och skolutvecklare. Arbetar vid Sveriges Kommuner och Regioner, SKR, med digitalisering av skola och utbildning.


Skolportens magasin – ute 31 mars 2021!

Inte redan prenumerant? Missa inte kampanjpriset:

2 nr av Skolporten för prova-på-priset 99 kr!

Prenumeranter läser hela arkivet digitalt utan kostnad! Ladda ner Skolporten i App Store eller Google Play

Sidan publicerades 2021-03-31 12:18 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2021-04-07 15:08 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Skolportens favorit: Nyckeln till elevernas motivation

Elever som jämför sig med sig själva lyckas bättre än elever som försöker överglänsa sina klasskamrater. Det visar Anders Hofverbergs avhandling om elevers motivation och hur den påverkas av klassrumsklimatet. Nu har avhandlingen valts av lärarpanelen till Skolportens favorit.

Skolportens favorit: Digital lek i en hybrid verklighet

Inramningen för barns lek har förändrats – den fysiska och den digitala leken har flätats samman och vi behöver förstå det som en verklighet. Det konstaterar Marina Wernholm i sin avhandling, som nu valts av lärarpanelen till Skolportens favorit.

Matematik för gymnasiet

Välkommen till Skolportens nya konferens för sig som undervisar i matematik i gymnasieskolan och vuxenutbildningen. Här presenteras den senaste forskningen och du får praktiska verktyg för undervisningen.

Vad är det för vits med litteraturstudier i skolan?

Vilken roll ska litteraturundervisningen spela i skolan? I en ny avhandling vid Umeå universitet av Gustav Borsgård fördjupas svaren på den frågan.

Skolportens favorit: Praktiska frågor präglar samtal i lärarlagen

Lärarlagssamtal i skolan utmärks ofta av praktiska frågor, konstaterar forskaren Anna Norrström, som pekar på vikten av att utveckla samtalen för att rymma även djupare professionella frågor. Nu har hennes avhandling valts till Skolportens favorit av lärarpanelen.

En skola på vetenskaplig grund?

Hur ska det egentligen gå till när skolan ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet? Läs ett utdrag ur temat i nya numret av Skolportens magasin.

Digitala utmaningar

Den digitala tekniken ses ofta som något genusneutralt med lika stor attraktionskraft på både flickor och pojkar. Men forskning om jämställdhet i förskolans digitalisering pekar på motsatsen. Genomförs inte jämställdhetsuppdraget medvetet riskerar könsstereotypa föreställningar att reproduceras och öka, skriver Farzaneh Moinian, Fil.dr i pedagogik vid Uppsala universitet.

Skolportens favorit: Nyckeln till elevernas motivation

Elever som jämför sig med sig själva lyckas bättre än elever som försöker överglänsa sina klasskamrater. Det visar Anders Hofverbergs avhandling om elevers motivation och hur den påverkas av klassrumsklimatet. Nu har avhandlingen valts av lärarpanelen till Skolportens favorit.

Debattsugna elever tystnar på elitskolan

"Jag hade inte förväntat mig att skolan skulle vara uttalat elitistisk och på samma gång fostra till passiv lydnad". Det säger Janna Lundberg, vars avhandling om debattklimatet på en elitskola nu har valts till lärarpanelens favorit.

Skolportens favorit: Så blir matematik i förskoleklass lyckad

Att tidigt bryta elevers missuppfattningar kring matematik gör skillnad. Det menar Helena Vennberg som forskat om undervisningen i matematik i förskoleklass. Nu har avhandlingen valts till Skolportens favorit.

Med näsa för att läsa

Skolportens magasin har intervjuat dyslexiforskaren Ulrika Wolff om varför tidiga insatser vid läs- och skrivsvårigheter är avgörande.

Fokus på läsupplevelsen kan ha betydelse för svenskundervisningen

Undervisningen av skönlitteratur på svenska gymnasieskolor är instrumentell och styrs, i vissa avseenden, av lärarnas behov av att kunna kontrollera eleverna. Det visar en ny studie från Umeå universitet, som undersöker gymnasielärares syn på litteraturundervisning inom svenskämnet.

Lärares egna lärande är viktigt för att förbättra elevers lärande

Lärares lärande är komplext och påverkas dels av egenskaper i fortbildningen och skolmiljön men även av individuella faktorer, som hur man lär sig, vad som motiverar och vilka förkunskaper man har. Det visar en ny avhandling från Umeå universitet.

Skolportens favorit: Skillnader i digital och analog återkoppling

Med digitala lärplattformar blandas formativ bedömning med betygsdokumentation och resulterar i en mer summativ återkoppling till eleverna. Det visar Agneta Grönlunds avhandling om återkoppling i samhällskunskap på gymnasiet.

Med blick för det digitala

"Det digitala ska vara ett komplement". Universitetslektorn Susanne Kjällander forskar om hur den digitala tekniken ska komma små barn till nytta.

Forskning: ”Problemlösning måste bli större i matematiken”

Rutinuppgifter och utantillinlärning är det som dominerar matematikundervisningen. Men forskningen pekar på problemlösning för att eleverna ska utvecklas. ”Det är en nyckelförmåga och en metod för att lära sig annan matematik”, säger Johan Sidenvall, doktorand vid Umeå Universitet.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
Nytt nr ute 25 oktober!

Nytt nr ute 25 oktober!

INTERVJU: Inti Chavez Perez tog steget från journalist till sexualupplysare och jämställdhetsexpert. Han lovordar läroplanens nya tydlighet i kunskapsområdet sexualitet, samtycke och relationer.

Läs mer!
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Kommande disputationer
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
Hur kan fritidshemmet motverka utanförskap?

Arbetet med elevernas relationer tas lite för givet, trots att det är inskrivet i fritidshemmets uppdrag. Det menar Lina Lago, forskare vid Linköpings universitet som tillsammans med Helene Elvstrand skrivit den nya boken Sociala relationer i fritidshem.

Student book talks help motivate readers

Two-minute book talks in classrooms can build on the excitement of many students reading the same book and can encourage a love of reading, according to authors Lynne Dorfman and Brenda Krupp.

Making PE more enjoyable for students with physical disabilities

For many of these students, physical education activities can be difficult. Personalized stories that cast them as their favorite hero may motivate them to persevere.

Program för att förebygga psykisk ohälsa hos barn

En systematisk översikt och utvärdering av medicinska, hälsoekonomiska/ekonomiska, sociala och etiska aspekter.

Flera program kan förebygga psykisk ohälsa hos barn

Det finns visst vetenskapligt stöd för att flera föräldraskapsprogram samt skolprogram kan förebygga psykisk ohälsa hos barn.