Lärare är okritiska till entreprenöriellt lärande

I styrdokumenten finns en stark förväntan på att entreprenöriellt lärande, EL, ska reformera skolan, skapa självgående elever och i förlängningen förbättra hela samhället. Men Carina Holmgren, som har utforskat en lärarroll i förändring, är kritisk.

Carina Holmgren. 

Hur kan begreppet entreprenöriellt lärande förstås och hur arbetar lärare med det i skolan? Det är de två huvudfrågorna i Carina Holmgrens forskning. I höstas presenterade hon resultaten i avhandlingen Formandet av den entreprenöriella läraren. Entreprenöriellt lärande som styrningsteknologi.

Själv ramlade hon över ämnet av en slump. Som utbildad systemvetare fick hon efter millennieskiftet i uppdrag att utvärdera en rad projekt om entreprenörskap i skolan och entreprenöriellt lärande, EL.

– Jag hade inte hört talas om entreprenöriellt lärande i skolan tidigare men mitt intresse växte, inte minst för det lärarideal som EL för med sig, men också för hur begreppet kan förstås i en vidare bemärkelse, säger Carina Holmgren.

Hennes avhandling bygger på studier kring tre utbildningsprojekt i EL med cirka 250 grund- och gymnasielärare i samtliga skolämnen. Hon har dels varit på plats under utbildningsdagarna, dels följt lärarnas process med att implementera entreprenöriellt lärande i sin undervisningspraktik, genom att intervjua dem individuellt och i fokusgrupper.

– Jag startade mitt avhandlingsarbete med en positiv syn på EL, som ett sätt att skapa motiverade elever. Men under arbetets gång blev mina glasögon allt mer kritiska, särskilt då jag började inse att EL innebar att andra värden och lärarideal tonades ned.

Vad hon fann var att utbildningarna genomgående antar ett okritiskt perspektiv till entreprenörskap och EL och att få lärare reflekterar över vilka konsekvenser EL får för lärarrollen. I stället lyfts EL fram som lösningen på en rad andra problem, bland annat som ett sätt att inkludera elever med exempelvis dyslexi och adhd.

– Utbildningarna bygger helt okritiskt på idén om entreprenörskapet som ett mänskligt ideal. Det tas mer eller mindre för givet att EL skapar företagsamma, kreativa och initiativrika elever. Budskapet är glasklart: Med EL får vi motiverande och självgående elever – och vem vill inte ha det? Men i dag kan jag uppröras över att jag inte från början insåg vilka begränsningar den här världsbilden medför.

I sin analys synliggör Carina Holmgren tre typer av lärarideal som uppmuntras genom EL: Den samarbetande läraren som söker samverkan över ämnesgränser, den följsamma läraren som utgår från elevernas intressen och låter dem både påverka och styra undervisningen och den tredje lärartypen som arbetar utifrån ett nyliberalt tänk kring individens ansvar, mod att ta risker och utrymme för att misslyckas.

– Men EL innebär att andra lärartyper och undervisningssätt marginaliseras. Den autonoma ämnesläraren och den stödjande läraren har just ingen plats inom EL och katederundervisning anses som direkt dåligt. Däremot är det flera lärare i studien som uttrycker svårigheter att behöva överge rollen som den stödjande läraren, som ibland sitter bredvid eleven och försöker stötta och förklara.

Därutöver hörs just inga kritiska röster, konstaterar Carina Holmgren, som hoppas att hennes resultat kan bidra till en mer nyanserad bild av EL och de förväntningar som tillskrivs begreppet.

Av Susanne Sawander

Foto Emelie Otterbeck

Fakta/Carina Holmgren

Forskare: Carina Holmgren, född 1961. Bor i Västerås.

Bakgrund: Utbildad systemvetare, bytte inriktning i samband med IT-krisen, arbetade med utvärderingar och studier som rör entreprenörskap, småföretagande och arbetsmarknad. Nu verksam vid Högskolan Dalarna, Örebro universitet samt rektorsprogrammet vid Stockholms universitet. Driver tillsammans med en kollega utvärderingsföretaget Actuell AB.

Avhandling: Formandet av den entreprenöriella läraren. Entreprenöriellt lärande som styrningsteknologi.

Disputerade: 14 september 2018 vid Linnéuniversitetet.

LÄRARPANELENS MOTIVERING:

Carina Holmgren har undersökt vilket genomslag begreppet entreprenöriellt lärande har fått inom skolan. Hennes avhandling spänner över många nivåer och gör att man som lärare riktar blicken mot sin yrkesroll och hur den både medvetet och omedvetet formas och förändras av läroplansformuleringar.

Läs mer om Skolportens lärarpanel här

Artikeln är publicerad i Skolporten 1/2019.

Tema: Dyslexi och läsning – UTE 7 FEBRUARI

Läs mer om innehållet här!

Inte redan prenumerant? Missa inte kampanjpriset:

2 nr av Skolporten för prova-på-priset 99 kr!

NYHET! Nu kan du även köpa digitala lösnummer av Skolporten i App Store eller Google Play!

Sidan publicerades 2019-01-29 14:37 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2019-01-31 09:37 av Moa Duvarci Engman