Dela:

Skolportens favorit: Matteboken används inte alltid som tänkt

Det är inte säkert att elever i årskurs 1 använder matematikläroboken som tänkt. Dessutom anser många elever att bilderna i läroböckerna är till bara för de som inte är så bra på matematik. Malin Norberg både förvånas och bekymras över sina forskningsresultat.

Malin Norberg. Foto Anna-Clara Eriksson

Innehållet i vissa matematikläroböcker vilseleder eleverna och gör att de löser uppgifter utan att upptäcka vilken matematik som var tänkt att användas. Kort sagt – det finns matteböcker som gör att eleverna tränar på annat än det som var övningens syfte. Det är ett av resultaten i Malin Norbergs avhandling, Från design till meningsskapande: En multimodal studie om elevers arbete med matematikläroböcker i årskurs 1.

Här har hon kartlagt 17 olika matematikläroböcker, såväl digitala som tryckta, samt undersökt vad bild, skrift, rörliga bilder, ljud och matematiska symboler ger för information. Genom videofilmer undersöks sedan vad arton elever i årskurs 1 tar fasta på och hur de använder utvalda sidor ur en matematiklärobok.

– Läroboken är ju en så central del av matematikundervisningen. Jag är själv lärare i grunden och har alltid varit intresserad av lärande, säger Malin Norberg, som förklaring på varifrån intresset för ämnet kom.

I sina klassrumsobservationer och videofilmer upptäckte hon också att eleverna värderar matematiska symboler och siffror högre än bilder. En del elever menade att bilder i boken bara är för de som inte är så bra på matematik och att målet är att endast behöva använda sig av siffrorna.

– Det här gjorde mig bekymrad. En risk är att elever som inte känner sig trygga med matematiska symboler eller siffror och hellre använder bilder, känner sig sämre eller tror att matematik inte är något för dem. Om bilder ses som en uttrycksform för de som inte är så bra på matte, kan alla elever gå miste om lärtillfällen.

Det långsiktiga målet är givetvis att alla barn ska kunna använda siffror, understryker Malin Norberg, men pekar på att när man är sju–åtta år så måste det finnas utrymme att få uttrycka matematik på det sätt man är trygg med.

Hennes avhandling visar också att rörliga bilder används i ganska liten utsträckning i de digitala läroboksserierna.

– Det är förvånande eftersom subtraktion, vilket jag tittade särskilt på, passar väldigt bra att visa med rörliga bilder. Men det kan ha kommit nya läromedel som bättre tar till vara på möjligheten med rörliga bilder sedan jag gjorde min undersökning.

Malin Norberg hoppas att både lärare, läromedelsförfattare och lärarutbildare ska ha nytta av hennes forskning.

– Resultaten ger kunskap om hur elever arbetar med matematikläroböcker och det är viktigt att ha med sig, både i planering och i undervisningen eftersom matteboken används mycket.

Av Åsa Lasson och Susanne Sawander

Foto Anna-Clara Eriksson


LÄRARPANELENS MOTIVERING:

”Läromedel av olika slag har en central roll i skolan och påverkar elevers uppfattning om sig själva som kunskapande individer. I sin studie om matematikläromedel lyfter Malin Norberg elevens aktiva delaktighet som en viktig aspekt i valet av lärresurser, och visar att det krävs omfattande kunskap hos författare och lärare om tänkt undervisning ska bli till upplevt lärande.”

LÄS MER OM LÄRARPANELEN OCH DERAS VAL AV SKOLPORTENS FAVORIT HÄR


Namn: Malin Norberg

Avhandling: Från design till meningsskapande: En multimodal studie om elevers arbete med matematikläroböcker i årskurs 1

Disputerade: 29 maj vid Mittuniversitetet

Bakgrund: Legitimerad grundskollärare Ma/NO, har arbetat i grundskolan i tolv år, därefter som adjunkt och har undervisat på olika lärarutbildningsprogram. Arbetar nu som universitetsadjunkt i pedagogik vid institutionen för utbildningsvetenskap på Mittuniversitetet


Artikeln är publicerad i Skolporten nr 5/2020 – ute 22 oktober!

Vill du bli prenumerant? Missa inte prova på-priset:

2 nr av Skolporten för prova-på-priset 99 kr!

Prenumeranter läser hela arkivet utan kostnad!

Sidan publicerades 2020-10-23 15:21 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Skolportens favorit: Så blir matematik i förskoleklass lyckad

Att tidigt bryta elevers missuppfattningar kring matematik gör skillnad. Det menar Helena Vennberg som forskat om undervisningen i matematik i förskoleklass. Nu har avhandlingen valts till Skolportens favorit.

Matematiklärares planering – en ständigt pågående process

Matematiklärares planering är en process som är svår att avgränsa, visar Helena Grundéns avhandling. I studien framkommer också att lärare ibland känner sig pressade att planera för en undervisning med ett allt större fokus på prestation, bedömningar och mätningar.

Lärares lektionsplanering påverkar elevers lärande i matematik

De exempel som lärarna fokuserar på i undervisningen – i vilken ordning och vilka aspekter som varierar i exemplen – styr i hög grad vad eleverna lär sig. Det konstaterar Ulf Ryberg som har forskat om elevers lärande av det matematiska begreppet derivata.

Svårt utgå från storskaliga mätningar vid reformer i skolalgebra

För att utvärdera Lgr11 bör man använda något annat än algebraresultat från TIMSS, eftersom de uppgifterna inte är helt jämförbara med uppgifter i svenska matematikböcker. Det visar Kristina Palm Kaplan i sin avhandling.

Lärares val av aktivitet påverkar elevers möjlighet att lära sig

Till synes ganska enkla undervisningsaktiviteter kan lyfta fram och synliggöra mycket matematik. Det konstaterar Anna-Lena Ekdahl som har analyserat lärares olika sätt att undervisa om samma innehåll i matematikundervisningen.

De lär sig konsten att läsa visuellt

I drygt två år har de båda lärarna drivit forsknings- och utvecklingsprojektet ”Läsning med bilden som resurs” på Eriksdalsskolan på Södermalm. De har låtit eleverna se, analysera och skriva om bilder regelbundet. ”Vilken lyx att verkligen få grotta ner sig”, säger läraren Mia-Lena Gusterman.

Vad är beprövad erfarenhet?

Beprövad erfarenhet kan ha minst tre olika betydelser som alla är viktiga för hur vi ska undervisa, leda och organisera skolan. Det säger Anette Jahnke, universitetslektor i pedagogik, samt projekt- och processledare vid forskningsinstitutet Ifous, som har skrivit en bok om beprövad erfarenhet i skolan.

Teckenspråk gynnar alla barns språkutveckling

Hur främjar vi språkutvecklingen för både de barn som är hörande och de som är döva, utan att använda olika metoder? Hur kan vi få alla barn delaktiga när talad svenska är det dominerande språket? Det är frågor som en förskola i Borås har arbetat med de senaste åren.

Goda resultat av digital kompetensutveckling i skolan

Pedagogisk användning av digital teknik kan utveckla undervisningen och förbättra lärandet. Flera kommuner ser goda resultat efter att arbetat med modellen Skriva sig till lärande (STL).

Mattelekar riskerar att ge ytliga kunskaper

Blivande lärare behöver träna mer på att urskilja barns kunskaper i matematik. När barn i förskolan och elever i mellanstadiet leker eller pratar om matematik är risken stor att de bara lär sig ytligt, menar Christina Svensson, forskare vid Malmö universitet.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
TEMA: Yrkesutbildning
  Skolportens magasin nr 3/2022.

TEMA: Yrkesutbildning

INTERVJU: Läraren och författaren Maria Wiman är väldigt engagerad i skoldebatten. Men hon trivs bäst när hon undervisar. TEMA: Yrkesutbildning i förändring. 

Läs mer och prenumerera här!
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
Utmaningar i arbetet med skolövergångar

Barns skolövergångar är en komplex process som påverkar lärares arbete. Det konstaterar Therese Welén i sin avhandling, som nu har valts till favorit av Lärarpanelen.

Vad är beprövad erfarenhet?

Beprövad erfarenhet kan ha minst tre olika betydelser som alla är viktiga för hur vi ska undervisa, leda och organisera skolan. Det säger Anette Jahnke, universitetslektor i pedagogik, samt projekt- och processledare vid forskningsinstitutet Ifous, som har skrivit en bok om beprövad erfarenhet i skolan.

Goda resultat av digital kompetensutveckling i skolan

Pedagogisk användning av digital teknik kan utveckla undervisningen och förbättra lärandet. Flera kommuner ser goda resultat efter att arbetat med modellen Skriva sig till lärande (STL).

Avhandling om skolövergångar utsedd till Lärarpanelens favorit

Barns övergångar från förskola till förskoleklass, eller från förskoleklass till årskurs ett är en komplex process som påverkar lärares arbete. Det konstaterar Therese Welén som forskat om lärares arbete med övergångar. Nu har hennes avhandling valts till favorit av Lärarpanelen.

Here are principals’ 9 most effective strategies for boosting teacher morale

Reducing administrative tasks from teachers’ workloads, offering praise privately and publicly, bringing in lunches or treats and implementing teachers’ suggestions for improvements are the top four tactics school administrators say they are using to help weary teachers, a survey by Unruly Studios shows. Administrators say their top worries are shortages, morale, learning loss and test scores, the survey finds.