Dela:

Skolportens favorit: Matteboken används inte alltid som tänkt

Det är inte säkert att elever i årskurs 1 använder matematikläroboken som tänkt. Dessutom anser många elever att bilderna i läroböckerna är till bara för de som inte är så bra på matematik. Malin Norberg både förvånas och bekymras över sina forskningsresultat.

Malin Norberg. Foto Anna-Clara Eriksson

Innehållet i vissa matematikläroböcker vilseleder eleverna och gör att de löser uppgifter utan att upptäcka vilken matematik som var tänkt att användas. Kort sagt – det finns matteböcker som gör att eleverna tränar på annat än det som var övningens syfte. Det är ett av resultaten i Malin Norbergs avhandling, Från design till meningsskapande: En multimodal studie om elevers arbete med matematikläroböcker i årskurs 1.

Här har hon kartlagt 17 olika matematikläroböcker, såväl digitala som tryckta, samt undersökt vad bild, skrift, rörliga bilder, ljud och matematiska symboler ger för information. Genom videofilmer undersöks sedan vad arton elever i årskurs 1 tar fasta på och hur de använder utvalda sidor ur en matematiklärobok.

– Läroboken är ju en så central del av matematikundervisningen. Jag är själv lärare i grunden och har alltid varit intresserad av lärande, säger Malin Norberg, som förklaring på varifrån intresset för ämnet kom.

I sina klassrumsobservationer och videofilmer upptäckte hon också att eleverna värderar matematiska symboler och siffror högre än bilder. En del elever menade att bilder i boken bara är för de som inte är så bra på matematik och att målet är att endast behöva använda sig av siffrorna.

– Det här gjorde mig bekymrad. En risk är att elever som inte känner sig trygga med matematiska symboler eller siffror och hellre använder bilder, känner sig sämre eller tror att matematik inte är något för dem. Om bilder ses som en uttrycksform för de som inte är så bra på matte, kan alla elever gå miste om lärtillfällen.

Det långsiktiga målet är givetvis att alla barn ska kunna använda siffror, understryker Malin Norberg, men pekar på att när man är sju–åtta år så måste det finnas utrymme att få uttrycka matematik på det sätt man är trygg med.

Hennes avhandling visar också att rörliga bilder används i ganska liten utsträckning i de digitala läroboksserierna.

– Det är förvånande eftersom subtraktion, vilket jag tittade särskilt på, passar väldigt bra att visa med rörliga bilder. Men det kan ha kommit nya läromedel som bättre tar till vara på möjligheten med rörliga bilder sedan jag gjorde min undersökning.

Malin Norberg hoppas att både lärare, läromedelsförfattare och lärarutbildare ska ha nytta av hennes forskning.

– Resultaten ger kunskap om hur elever arbetar med matematikläroböcker och det är viktigt att ha med sig, både i planering och i undervisningen eftersom matteboken används mycket.

Av Åsa Lasson och Susanne Sawander

Foto Anna-Clara Eriksson


LÄRARPANELENS MOTIVERING:

”Läromedel av olika slag har en central roll i skolan och påverkar elevers uppfattning om sig själva som kunskapande individer. I sin studie om matematikläromedel lyfter Malin Norberg elevens aktiva delaktighet som en viktig aspekt i valet av lärresurser, och visar att det krävs omfattande kunskap hos författare och lärare om tänkt undervisning ska bli till upplevt lärande.”

LÄS MER OM LÄRARPANELEN OCH DERAS VAL AV SKOLPORTENS FAVORIT HÄR


Namn: Malin Norberg

Avhandling: Från design till meningsskapande: En multimodal studie om elevers arbete med matematikläroböcker i årskurs 1

Disputerade: 29 maj vid Mittuniversitetet

Bakgrund: Legitimerad grundskollärare Ma/NO, har arbetat i grundskolan i tolv år, därefter som adjunkt och har undervisat på olika lärarutbildningsprogram. Arbetar nu som universitetsadjunkt i pedagogik vid institutionen för utbildningsvetenskap på Mittuniversitetet


Artikeln är publicerad i Skolporten nr 5/2020 – ute 22 oktober!

Vill du bli prenumerant? Missa inte prova på-priset:

2 nr av Skolporten för prova-på-priset 99 kr!

Prenumeranter läser hela arkivet utan kostnad!

Sidan publicerades 2020-10-23 15:21 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Skolportens favorit: Så blir matematik i förskoleklass lyckad

Att tidigt bryta elevers missuppfattningar kring matematik gör skillnad. Det menar Helena Vennberg som forskat om undervisningen i matematik i förskoleklass. Nu har avhandlingen valts till Skolportens favorit.

Matematiklärares planering – en ständigt pågående process

Matematiklärares planering är en process som är svår att avgränsa, visar Helena Grundéns avhandling. I studien framkommer också att lärare ibland känner sig pressade att planera för en undervisning med ett allt större fokus på prestation, bedömningar och mätningar.

Lärares lektionsplanering påverkar elevers lärande i matematik

De exempel som lärarna fokuserar på i undervisningen – i vilken ordning och vilka aspekter som varierar i exemplen – styr i hög grad vad eleverna lär sig. Det konstaterar Ulf Ryberg som har forskat om elevers lärande av det matematiska begreppet derivata.

Svårt utgå från storskaliga mätningar vid reformer i skolalgebra

För att utvärdera Lgr11 bör man använda något annat än algebraresultat från TIMSS, eftersom de uppgifterna inte är helt jämförbara med uppgifter i svenska matematikböcker. Det visar Kristina Palm Kaplan i sin avhandling.

Lärares val av aktivitet påverkar elevers möjlighet att lära sig

Till synes ganska enkla undervisningsaktiviteter kan lyfta fram och synliggöra mycket matematik. Det konstaterar Anna-Lena Ekdahl som har analyserat lärares olika sätt att undervisa om samma innehåll i matematikundervisningen.

Forskning ska hjälpa skolor att hantera kränkningar mot lärare

Skolor saknar ofta strategier för att hantera kränkningar och påtryckningar utifrån. ”Rektor tar sitt arbetsgivaransvar men det förebygger inte problematiken och läraren stärks inte i sitt ledarskap”, säger forskaren Rebecka Cowen Forsell.

Att utmana med respekt

Hur utmanar man sina elever på ett respektfullt sätt, ifrågasätter, problematiserar och vågar ta i det svåra? Att lära dem se saker utifrån olika perspektiv och nyansera? På Universitetsholmens gymnasium deltar samtliga lärare i ett fortbildningsprojekt kring konspirationsteorier och hur de kan bemötas.

Långsiktig samverkan för att utveckla undervisningen

De senaste åren har kombinerade forsknings- och utvecklingsinsatser fått allt större uppmärksamhet inom det pedagogiska och didaktiska fältet. Ny forskning från Karlstads universitet visar att stöd till lärare i form av lektionsobservationer och återkoppling utifrån forskningsbaserade kriterier kan ha stor betydelse för lärarnas långsiktiga utveckling av undervisningen.

“Lärare behöver kunna förstå, värdera och använda forskning”

Forskning kan bidra till att utveckla undervisningen och ger lärare argument för vägval och prioriteringar. Men vad krävs för att kunna förstå, värdera och använda forskning? Lärtorget har pratat med Sven Persson, professor i pedagogik, som skrivit en bok om forskningslitteracitet.

”Det är omöjligt att tänka utan faktakunskaper”

Daniel Willingham, kognitionsforskare och amerikansk professor i psykologi, vill skapa en bättre skola för eleverna genom att förmedla vetenskapliga rön om inlärning och minne till lärare.

Ny studie: Så påverkades lärandet av distansundervisningen under pandemin

Forskare vid Stockholms universitet har i en ny studie undersökt hur den svenska covidstrategin för skolan, med övergång till distansundervisning, påverkade elevernas förutsättningar för lärande. Studien bygger på intervjuer med ungdomar och deras erfarenheter. Resultaten har publicerats i två artiklar.

Nära samarbete mellan lärare är bra för alla

Lärare som jobbar ihop, systematiskt. Och en undervisning som anpassas så att alla elever kan ta till sig den. Det bäddar för framgång i skolan, enligt forskning från Malmö universitet.

Nära samarbete mellan lärarna gynnar alla

Vad gör att eleverna får kunskaper i ett visst ämne i skolan? Genom att lärarna jobbar systematiskt tillsammans, och att undervisningen anpassas så att alla elever kan ta till sig innehållet. Det visar ny forskning vid Malmö universitet.

Att lära genom att skriva

I den här rapporten sammanfattar och kommenterar vi en systematisk forskningsöversikt där skrivandets och texternas innehåll och funktion sätts i fokus. De framträdande forskningsresultaten, att skrivande förbättrar elevers ämneskunskaper jämfört med undervisning som har mindre fokus på skrivande, är därför särskilt relevanta för lärare. (pdf)

Bättre samarbete i kollegiala gemenskaper

Vad menar man när man pratar om kollegialt lärande? Det handlar dels om olika former av samarbeten som kan vara mer eller mindre gynnsamma, beroende på vad man vill uppnå. Och dels handlar det om att själva lärandet i de olika konstellationerna kan ske på olika sätt.

Läraren som sadlade om för att skapa en bättre skola

Hur får vi mer ordning och reda i skolan? Hur skapar vi en trivsam undervisningsmiljö i klassrummen utan stök, där eleverna lär sig vad de ska och ingen slås ut. De här frågorna har Martin Karlberg studerat i över 20 år. Nu drar han igång ett forskningsprojekt där 100 skolor runt om i landet ska pröva två olika varianter av en metod som kallas IBIS-programmet.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
TEMA: Elevhälsa
  Skolportens magasin nr 5/2022.

TEMA: Elevhälsa

INTERVJU: Daniel Willingham, kognitionsforskare och amerikansk professor i psykologi, vill skapa en bättre skola för eleverna via vetenskapliga rön om inlärning och minne till lärare. TEMA: Elevhälsa. Svenska elever mår allt sämre. Samtidigt har likvärdigheten inom elevhälsan minskat. Hur kan skolan arbeta mer förebyggande och främjande med de ungas psykiska hälsa?

Läs mer och prenumerera här!
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
Ny forskning: Surfplattor minskar kreativiteten på förskolan

Digitala verktyg ingår i läroplanen för förskolebarn, redan från ett års ålder. Nu visar svensk forskning att småbarnens lek med surfplattor ser helt annorlunda ut än annan lek.

Långsiktig samverkan för att utveckla undervisningen

De senaste åren har kombinerade forsknings- och utvecklingsinsatser fått allt större uppmärksamhet inom det pedagogiska och didaktiska fältet. Ny forskning från Karlstads universitet visar att stöd till lärare i form av lektionsobservationer och återkoppling utifrån forskningsbaserade kriterier kan ha stor betydelse för lärarnas långsiktiga utveckling av undervisningen.

Stötta eller inte? Det är frågan i ett nytt forskningsprojekt kring språkutveckling i förskolan

Räcker det att barn befinner sig i en stimulerande miljö där man pratar och läser, eller kan ett än mer strukturerat stöd i förskolan ge bättre effekt på språkutvecklingen? Det hoppas forskningsledaren Peter Andersson Lilja få svar på i forskningsprojektet som nu startar på Högskolan i Borås.

Forskaren: Det behövs en helhetssyn på eleven

Rektorn är avgörande för fritidslärarnas möjligheter att arbeta med anpassningar på fritidshemmet. Det säger pedagogikforskaren Marina Wernholm. ”Det behövs tid för samverkan mellan klasslärare och lärare i fritidshem för att få en helhetssyn på eleven”.

New riveting reports on neuroscience, dyslexia, and reading

Recent articles are shining light on the ”herculean job” that teachers do to build the circuits in students’ brains to help them learn to read and how delays in diagnosing dyslexia also delay needed interventions to help make those connections in the brain, writes J. Richard Gentry, an author and literacy expert.