Dela:

Skolportens favorit: Matteboken används inte alltid som tänkt

Det är inte säkert att elever i årskurs 1 använder matematikläroboken som tänkt. Dessutom anser många elever att bilderna i läroböckerna är till bara för de som inte är så bra på matematik. Malin Norberg både förvånas och bekymras över sina forskningsresultat.

Malin Norberg. Foto Anna-Clara Eriksson

Innehållet i vissa matematikläroböcker vilseleder eleverna och gör att de löser uppgifter utan att upptäcka vilken matematik som var tänkt att användas. Kort sagt – det finns matteböcker som gör att eleverna tränar på annat än det som var övningens syfte. Det är ett av resultaten i Malin Norbergs avhandling, Från design till meningsskapande: En multimodal studie om elevers arbete med matematikläroböcker i årskurs 1.

Här har hon kartlagt 17 olika matematikläroböcker, såväl digitala som tryckta, samt undersökt vad bild, skrift, rörliga bilder, ljud och matematiska symboler ger för information. Genom videofilmer undersöks sedan vad arton elever i årskurs 1 tar fasta på och hur de använder utvalda sidor ur en matematiklärobok.

– Läroboken är ju en så central del av matematikundervisningen. Jag är själv lärare i grunden och har alltid varit intresserad av lärande, säger Malin Norberg, som förklaring på varifrån intresset för ämnet kom.

I sina klassrumsobservationer och videofilmer upptäckte hon också att eleverna värderar matematiska symboler och siffror högre än bilder. En del elever menade att bilder i boken bara är för de som inte är så bra på matematik och att målet är att endast behöva använda sig av siffrorna.

– Det här gjorde mig bekymrad. En risk är att elever som inte känner sig trygga med matematiska symboler eller siffror och hellre använder bilder, känner sig sämre eller tror att matematik inte är något för dem. Om bilder ses som en uttrycksform för de som inte är så bra på matte, kan alla elever gå miste om lärtillfällen.

Det långsiktiga målet är givetvis att alla barn ska kunna använda siffror, understryker Malin Norberg, men pekar på att när man är sju–åtta år så måste det finnas utrymme att få uttrycka matematik på det sätt man är trygg med.

Hennes avhandling visar också att rörliga bilder används i ganska liten utsträckning i de digitala läroboksserierna.

– Det är förvånande eftersom subtraktion, vilket jag tittade särskilt på, passar väldigt bra att visa med rörliga bilder. Men det kan ha kommit nya läromedel som bättre tar till vara på möjligheten med rörliga bilder sedan jag gjorde min undersökning.

Malin Norberg hoppas att både lärare, läromedelsförfattare och lärarutbildare ska ha nytta av hennes forskning.

– Resultaten ger kunskap om hur elever arbetar med matematikläroböcker och det är viktigt att ha med sig, både i planering och i undervisningen eftersom matteboken används mycket.

Av Åsa Lasson och Susanne Sawander

Foto Anna-Clara Eriksson


LÄRARPANELENS MOTIVERING:

”Läromedel av olika slag har en central roll i skolan och påverkar elevers uppfattning om sig själva som kunskapande individer. I sin studie om matematikläromedel lyfter Malin Norberg elevens aktiva delaktighet som en viktig aspekt i valet av lärresurser, och visar att det krävs omfattande kunskap hos författare och lärare om tänkt undervisning ska bli till upplevt lärande.”

LÄS MER OM LÄRARPANELEN OCH DERAS VAL AV SKOLPORTENS FAVORIT HÄR


Namn: Malin Norberg

Avhandling: Från design till meningsskapande: En multimodal studie om elevers arbete med matematikläroböcker i årskurs 1

Disputerade: 29 maj vid Mittuniversitetet

Bakgrund: Legitimerad grundskollärare Ma/NO, har arbetat i grundskolan i tolv år, därefter som adjunkt och har undervisat på olika lärarutbildningsprogram. Arbetar nu som universitetsadjunkt i pedagogik vid institutionen för utbildningsvetenskap på Mittuniversitetet


Artikeln är publicerad i Skolporten nr 5/2020 – ute 22 oktober!

Vill du bli prenumerant? Missa inte prova på-priset:

2 nr av Skolporten för prova-på-priset 99 kr!

Prenumeranter läser hela arkivet utan kostnad!

Sidan publicerades 2020-10-23 15:21 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Matematik Webbkonferens

Välkommen till en konferens för dig som undervisar i matematik! Ta del av aktuell forskning och praktiknära föreläsningar om bland annat ändringarna i kursplanen, digitala verktyg och programmering, matematiksvårigheter och elever som är särskilt begåvade i matematik.

Skolportens favorit: Så blir matematik i förskoleklass lyckad

Att tidigt bryta elevers missuppfattningar kring matematik gör skillnad. Det menar Helena Vennberg som forskat om undervisningen i matematik i förskoleklass. Nu har avhandlingen valts till Skolportens favorit.

Matematiklärares planering – en ständigt pågående process

Matematiklärares planering är en process som är svår att avgränsa, visar Helena Grundéns avhandling. I studien framkommer också att lärare ibland känner sig pressade att planera för en undervisning med ett allt större fokus på prestation, bedömningar och mätningar.

Lärares lektionsplanering påverkar elevers lärande i matematik

De exempel som lärarna fokuserar på i undervisningen – i vilken ordning och vilka aspekter som varierar i exemplen – styr i hög grad vad eleverna lär sig. Det konstaterar Ulf Ryberg som har forskat om elevers lärande av det matematiska begreppet derivata.

Svårt utgå från storskaliga mätningar vid reformer i skolalgebra

För att utvärdera Lgr11 bör man använda något annat än algebraresultat från TIMSS, eftersom de uppgifterna inte är helt jämförbara med uppgifter i svenska matematikböcker. Det visar Kristina Palm Kaplan i sin avhandling.

Lärares val av aktivitet påverkar elevers möjlighet att lära sig

Till synes ganska enkla undervisningsaktiviteter kan lyfta fram och synliggöra mycket matematik. Det konstaterar Anna-Lena Ekdahl som har analyserat lärares olika sätt att undervisa om samma innehåll i matematikundervisningen.

Idéer för livet satsar på förskoleforskning

Uppsala universitets Barn och BabyLab får 1,5 mkr för förskoleforskning. Syftet är att främja tvärgående kunskap om barns utveckling, effekten av olika pedagogiska metoder samt hur föräldrar på bästa sätt kan engageras i sina barns utveckling och lärande.

Forskningsutblick: Elevers syn på användning av digitala verktyg i skolan

Syftet med denna studie har varit att utforska högstadieelevers syn på, och erfarenheter av, att använda digitala verktyg främst, men inte bara, i utbildningen. Eleverna uppskattar att använda digitala verktyg. De uppskattar också möjligheten att påverka arbetet i klassrummet och upplever att deras eget lärande ökar när de kan använda digitala verktyg.

Högstadielärare mest drabbade av att skolor hålls öppna

En jämförelse mellan föräldrar med barn i årskurs 9 och gymnasiets första årskurs i Sverige visar att övergången till distansundervisning hade begränsade konsekvenser för den allmänna smittspridningen. Smittspridningen bland lärare på högstadiet var däremot dubbelt så hög som bland gymnasielärare, visar studie.

Gruppdiskussioners effekt på elevers lärande i matematik och naturvetenskap

Syftet med projektet är att ta reda på om gruppdiskussioner i klassrummet kan bidra till att eleverna lär sig mer om områdena negativa tal i matematik och materia i naturvetenskap.

Lärare har en nyckelroll för att utveckla elevers källkritik

Skolan har ett viktigt uppdrag att stärka elevers kritiska tänkande. I takt med skolans digitalisering finns det även behov av att stärka elevers källkritik i mötet med olika typer av digital information. Lärare i samhällskunskap har en speciellt viktig uppgift i arbetet med elevers kritiska tänkande och källkritik i relation till samhällsfrågor.

Skolportens favorit: Digital lek i en hybrid verklighet

Inramningen för barns lek har förändrats – den fysiska och den digitala leken har flätats samman och vi behöver förstå det som en verklighet. Det konstaterar Marina Wernholm i sin avhandling, som nu valts av lärarpanelen till Skolportens favorit.

Forskningsutblick: Samarbete över yrkesgränser för att stötta barn med autismspektrumdiagnos

I denna studie undersöker Ingrid Olsson och Lise Roll-Pettersson hur samarbeten mellan förskola, habilitering och föräldrar ser ut i arbetet med barn med autismspektrumdiagnos. De kommer fram till att ett välfungerande samarbete mellan olika yrkesgrupper är positivt för de stödinsatser som ges barn med autismspektrumdiagnos.

Forskare: Svenska mattelärare kan lära mycket av finländska kollegor

Helklassundervisning kontra enskilt elevarbete. Skillnaden i hur matematik lärs ut skiljer sig stort mellan Finland och Sverige, visar Tuula Koljonens doktorsavhandling. – Den svenska undervisningen riskerar att bli enkelspårig, säger hon.

Elever utvecklas av att lära i naturen

Skolelever lär sig mer av friluftslivsundervisningen än att hantera stormkök och klä sig efter väder. Åsa Tugetams avhandling från Linnéuniversitetet visar att genom det hon kallar kontrasternas pedagogik sker lärande som bland annat bidrar till identitetsutveckling och socialt samspel.

Forskning: Så påverkar kamrateffekt lärares undervisning

Elevsammansättningen styr i hög grad undervisningen i ett klassrum och vad en lärare kan göra. ”Det finns utan tvekan kraftiga kamrateffekter”, säger Pontus Bäckström som befarar att parallellskolsystemet är på väg tillbaka.

Konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
Nytt nr ute nu!

Nytt nr ute nu!

Intervju: Nihad Bunar kom till Sverige som flykting och blev modersmålslärare. I dag är han professor. Han menar att modersmålsundervisningen behöver bättre förutsättningar. Tema: Klimatkrisen. Hur kan skolan undervisa om den?

Läs mer och prenumerera här!
Fortbildning
Svenska för högstadiet och gymnasiet
  Tillgänglig på webben 6–27 april

Svenska för högstadiet och gymnasiet

Webbkonferens för dig som är svensklärare på högstadiet eller gymnasiet. Ta del av föreläsningar om bland annat språkhistoria, akademiskt skrivande, skrivundervisning och skrivbedömning, poesiundervisning samt bedömning av muntligt framförande. Välkommen!

Läs mer och boka din plats här!
Kommande disputationer
5 mest lästa på FoU

Krönika: Rektor som flaskhals?

Ett problem med alla förekommande förväntningar är att rektor tydligt pekas ut som ansvarig. Det är lätt att uppfatta – särskilt för den oerfarne rektorn – att du måste ta dig an situationen själv, skriver Martin Rogberg, organisations- och ledarskapsforskare, som har ett enkelt råd.

Ändringar om sexualitet, samtycke och relationer i läroplanerna

Kunskapsområdet sex och samlevnad byter namn och undervisningen ska ske återkommande i alla skolformer utom i vuxenutbildningen. Det är några av ändringarna i läroplanerna som ska tillämpas från höstterminen 2022.

Säger bilden mer än tusen ord?

Ny forskning hjälper elever att förstå diagram om viktiga samhällsfrågor.

Uppdrag om regionalt tillväxtarbete

Avrapportering av uppdraget att redovisa och analysera genomförda insatser för Skolverkets medverkan i det regionala tillväxtarbetet med koppling till den nationella strategin för hållbar regional tillväxt och attraktionskraft 2015–2020.

Män hindras att ta sig in i kvinnodominerade yrken

Mäns jobbansökningar sorteras bort när de söker jobb i kvinnodominerade yrken. Svårast är det för män att få komma till intervju när de söker jobb som lokalvårdare. Det visar en studie, ledd av forskare från bland annat Linköpings universitet, som publicerats i den vetenskapliga tidskriften PLOS One.