Dela:

Skolportens favorit: Matteboken används inte alltid som tänkt

Det är inte säkert att elever i årskurs 1 använder matematikläroboken som tänkt. Dessutom anser många elever att bilderna i läroböckerna är till bara för de som inte är så bra på matematik. Malin Norberg både förvånas och bekymras över sina forskningsresultat.

Malin Norberg. Foto Anna-Clara Eriksson

Innehållet i vissa matematikläroböcker vilseleder eleverna och gör att de löser uppgifter utan att upptäcka vilken matematik som var tänkt att användas. Kort sagt – det finns matteböcker som gör att eleverna tränar på annat än det som var övningens syfte. Det är ett av resultaten i Malin Norbergs avhandling, Från design till meningsskapande: En multimodal studie om elevers arbete med matematikläroböcker i årskurs 1.

Här har hon kartlagt 17 olika matematikläroböcker, såväl digitala som tryckta, samt undersökt vad bild, skrift, rörliga bilder, ljud och matematiska symboler ger för information. Genom videofilmer undersöks sedan vad arton elever i årskurs 1 tar fasta på och hur de använder utvalda sidor ur en matematiklärobok.

– Läroboken är ju en så central del av matematikundervisningen. Jag är själv lärare i grunden och har alltid varit intresserad av lärande, säger Malin Norberg, som förklaring på varifrån intresset för ämnet kom.

I sina klassrumsobservationer och videofilmer upptäckte hon också att eleverna värderar matematiska symboler och siffror högre än bilder. En del elever menade att bilder i boken bara är för de som inte är så bra på matematik och att målet är att endast behöva använda sig av siffrorna.

– Det här gjorde mig bekymrad. En risk är att elever som inte känner sig trygga med matematiska symboler eller siffror och hellre använder bilder, känner sig sämre eller tror att matematik inte är något för dem. Om bilder ses som en uttrycksform för de som inte är så bra på matte, kan alla elever gå miste om lärtillfällen.

Det långsiktiga målet är givetvis att alla barn ska kunna använda siffror, understryker Malin Norberg, men pekar på att när man är sju–åtta år så måste det finnas utrymme att få uttrycka matematik på det sätt man är trygg med.

Hennes avhandling visar också att rörliga bilder används i ganska liten utsträckning i de digitala läroboksserierna.

– Det är förvånande eftersom subtraktion, vilket jag tittade särskilt på, passar väldigt bra att visa med rörliga bilder. Men det kan ha kommit nya läromedel som bättre tar till vara på möjligheten med rörliga bilder sedan jag gjorde min undersökning.

Malin Norberg hoppas att både lärare, läromedelsförfattare och lärarutbildare ska ha nytta av hennes forskning.

– Resultaten ger kunskap om hur elever arbetar med matematikläroböcker och det är viktigt att ha med sig, både i planering och i undervisningen eftersom matteboken används mycket.

Av Åsa Lasson och Susanne Sawander

Foto Anna-Clara Eriksson


LÄRARPANELENS MOTIVERING:

”Läromedel av olika slag har en central roll i skolan och påverkar elevers uppfattning om sig själva som kunskapande individer. I sin studie om matematikläromedel lyfter Malin Norberg elevens aktiva delaktighet som en viktig aspekt i valet av lärresurser, och visar att det krävs omfattande kunskap hos författare och lärare om tänkt undervisning ska bli till upplevt lärande.”

LÄS MER OM LÄRARPANELEN OCH DERAS VAL AV SKOLPORTENS FAVORIT HÄR


Namn: Malin Norberg

Avhandling: Från design till meningsskapande: En multimodal studie om elevers arbete med matematikläroböcker i årskurs 1

Disputerade: 29 maj vid Mittuniversitetet

Bakgrund: Legitimerad grundskollärare Ma/NO, har arbetat i grundskolan i tolv år, därefter som adjunkt och har undervisat på olika lärarutbildningsprogram. Arbetar nu som universitetsadjunkt i pedagogik vid institutionen för utbildningsvetenskap på Mittuniversitetet


Artikeln är publicerad i Skolporten nr 5/2020 – ute 22 oktober!

Vill du bli prenumerant? Missa inte prova på-priset:

2 nr av Skolporten för prova-på-priset 99 kr!

Prenumeranter läser hela arkivet utan kostnad!

Sidan publicerades 2020-10-23 15:21 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Matematik Webbkonferens

Välkommen till en konferens för dig som undervisar i matematik! Ta del av aktuell forskning och praktiknära föreläsningar om bland annat ändringarna i kursplanen, digitala verktyg och programmering, matematiksvårigheter och elever som är särskilt begåvade i matematik.

Språkstörning/DLD Webbkonferens

Språkstörning (DLD) är en diagnos som fortfarande inte är välkänd för alla, kanske för att svårigheterna yttrar sig på olika sätt i olika åldrar. Välkommen till en innehållsrik konferens som klargör begreppen, identifierar behoven och erbjuder konkreta verktyg för klassrumsarbete och bedömning. Målet är att fördjupa kunskaperna och skapa en tryggare och mer utvecklande skolsituation för elever med språkstörning.

Skolportens favorit: Så blir matematik i förskoleklass lyckad

Att tidigt bryta elevers missuppfattningar kring matematik gör skillnad. Det menar Helena Vennberg som forskat om undervisningen i matematik i förskoleklass. Nu har avhandlingen valts till Skolportens favorit.

Matematiklärares planering – en ständigt pågående process

Matematiklärares planering är en process som är svår att avgränsa, visar Helena Grundéns avhandling. I studien framkommer också att lärare ibland känner sig pressade att planera för en undervisning med ett allt större fokus på prestation, bedömningar och mätningar.

Lärares lektionsplanering påverkar elevers lärande i matematik

De exempel som lärarna fokuserar på i undervisningen – i vilken ordning och vilka aspekter som varierar i exemplen – styr i hög grad vad eleverna lär sig. Det konstaterar Ulf Ryberg som har forskat om elevers lärande av det matematiska begreppet derivata.

Svårt utgå från storskaliga mätningar vid reformer i skolalgebra

För att utvärdera Lgr11 bör man använda något annat än algebraresultat från TIMSS, eftersom de uppgifterna inte är helt jämförbara med uppgifter i svenska matematikböcker. Det visar Kristina Palm Kaplan i sin avhandling.

Lärares val av aktivitet påverkar elevers möjlighet att lära sig

Till synes ganska enkla undervisningsaktiviteter kan lyfta fram och synliggöra mycket matematik. Det konstaterar Anna-Lena Ekdahl som har analyserat lärares olika sätt att undervisa om samma innehåll i matematikundervisningen.

Covid-19 i svenska skolor synliggör sårbarhetens potential i lärares praktik

När covid-19-pandemin skakar utbildningssystemet i grundvalarna angrips inte bara elever och lärare utan också de pågående processer som skapas i utbildningens relationella spänningsfält. Författarna Linda Ekström Lind, Anna Martín Bylund och Linnéa Stenliden belyser i sin artikel lärares förmåga att ta in och agera i den unika fysiska och digitala kontext som uppstår.

Organisera förskolan under coronapandemin

Många upplever utmaningar i arbetet med att minimera smittspridningen och följa de råd Folkhälsomyndigheten och Arbetsmiljöverket ger. Här ger vi konkreta exempel på hur förskolor kan agera för att skapa en god arbetsmiljö för barn och personal.

Små barn bestraffar gärna andra för att lära dem en läxa

Även små barn skiljer på rätt och fel. Ny forskning visar att de inte heller värjer för att dela ut bestraffningar. Det tyder på att barn har förmåga att resonera moraliskt.

Därför är det viktigt att lära sig skilja på de och dem

Att lära elever skilja på ”de” och ”dem” är en fråga som engagerar många lärare. Vissa tycker att man ska byta ut orden mot talspråkets ”dom”. Andra anser att det är viktigt att eleverna får koll på när de ska skriva vad. Vår krönikör Charlotta Hemlin är en av dem.

Läsning för långsiktigt lärande

Mellersta Förstadsskolans kollegiala fortbildningsinsats med läscoacher fortsätter – och nu ska vårdnadshavarna involveras än mer. ”Vi lyfter att man ska låta sitt barn öva läsförståelse med hjälp av lässtrategier. Självklart för oss som jobbar med det, men inte för de som inte befinner sig i skolans värld”, säger Ulrika Wirgin, biträdande rektor.

”Eleverna känner sig väldigt ensamma”

"Eleverna saknar sina kompisar och att ha rutiner", säger Anna Åkerfeldt, forskare och projekt- och processledare på Ifous, som har undersökt hur gymnasieelever upplevde att det var att studera på distans under pandemivåren 2020.

Tillåtande miljöer ger barn utrymme att skapa

På Triangelns förskola ville man bli bättre på att erbjuda barnen estetiska lärprocesser och valde därför att satsa på skaparverkstäder i de gemensamma utrymmena. ”Syftet är att barnen ska få prova olika material och tekniker, att de ska få bekanta sig med olika estetiska uttrycksformer”, säger Ingela Cedervall, ateljerista på Triangelns förskola.

Hur förebygger skolan kränkningar?

I en ny bok beskriver Ylva Odenbring, forskare vid Göteborgs universitet, hur lärare och skolledare kan förebygga våld i skolvardagen. "Framför allt behövs fler vuxna i skolan och fler vuxna som rör sig i korridorerna", säger hon.

Rörelsemönster, kroppsspråk och dramaturgi – tre viktiga delar av lärares undervisning

Den sociala närvaron och den mänskliga kontakten mellan lärare och elever är avgörande för att undervisningen ska fungera. En viktig del är att läraren använder kroppen och sina rörelser för att fånga in hela klassrummet och alla elever. En annan del handlar om att med hjälp av olika dramaturgiska grepp väcka elevernas intresse och engagemang.

Konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
Nytt nr ute 22 oktober!

Nytt nr ute 22 oktober!

Tema: En skola på vetenskaplig grund? Intervju: Skolverkets generaldirektör Peter Fredriksson vill inte släppa lärarperspektivet.

Läs mer här
Fortbildning
Skolbibliotek
  Konferensen äger rum 1-2 december 2020 i Stockholm.

Skolbibliotek

Vi bjuder in till två dagars fortbildning för skolbibliotekarier, skolledare och alla som samarbetar med biblioteket. Ta del av forskares, bibliotekariers, rektors, lärares, journalisters och författares perspektiv för att skapa ett kraftfullt och modernt skolbibliotek. Välkommen!

Läs mer och boka plats
5 mest lästa på FoU

Tidiga insatser för elever i läs- och skrivsvårigheter

Ett nytt studiepaket lanseras nu för lärare till elever i F–3 som riskerar att utveckla läs- och skrivsvårigheter. Rätt stöd i rätt tid ska ge fler elever möjligheter att klara skolan.

How can we really fix the way math is taught?

Before reinventing the way K-12 educators teach math, the core reasons math is taught need to be examined, Jonathan Bartlett writes in this commentary. Bartlett notes that math should be taught to help students think more clearly and that adjustments should be made to the curriculum to focus on practicing core reasoning skills before applying them to ”fuzzier problems where answers are not as certain.”

Läs och skrivsvårigheter F–3

Det här studiepaketet riktar sig till dig som arbetar med elever i förskoleklassen och i årskurs 1–3 som riskerar att utveckla läs- och skrivsvårigheter. Materialet är framtaget för att öka skolans möjligheter att ge varje elev rätt stöd i rätt tid.

Treårigt projekt skal gøre det let at skabe bevægelse for funktionsnedsatte elever

En database med 150 forslag til, hvordan lærere kan tilpasse bevægelsesaktiviteter, så elever med en funktionsnedsættelse kan deltage, er nærmest hemmelig. Desuden trænger den til at blive opdateret. Et treårigt projekt skal rette op på begge dele.

”Eleverna känner sig väldigt ensamma”

"Eleverna saknar sina kompisar och att ha rutiner", säger Anna Åkerfeldt, forskare och projekt- och processledare på Ifous, som har undersökt hur gymnasieelever upplevde att det var att studera på distans under pandemivåren 2020.