Dela:

Skolportens favorit: Matteboken används inte alltid som tänkt

Det är inte säkert att elever i årskurs 1 använder matematikläroboken som tänkt. Dessutom anser många elever att bilderna i läroböckerna är till bara för de som inte är så bra på matematik. Malin Norberg både förvånas och bekymras över sina forskningsresultat.

Malin Norberg. Foto Anna-Clara Eriksson

Innehållet i vissa matematikläroböcker vilseleder eleverna och gör att de löser uppgifter utan att upptäcka vilken matematik som var tänkt att användas. Kort sagt – det finns matteböcker som gör att eleverna tränar på annat än det som var övningens syfte. Det är ett av resultaten i Malin Norbergs avhandling, Från design till meningsskapande: En multimodal studie om elevers arbete med matematikläroböcker i årskurs 1.

Här har hon kartlagt 17 olika matematikläroböcker, såväl digitala som tryckta, samt undersökt vad bild, skrift, rörliga bilder, ljud och matematiska symboler ger för information. Genom videofilmer undersöks sedan vad arton elever i årskurs 1 tar fasta på och hur de använder utvalda sidor ur en matematiklärobok.

– Läroboken är ju en så central del av matematikundervisningen. Jag är själv lärare i grunden och har alltid varit intresserad av lärande, säger Malin Norberg, som förklaring på varifrån intresset för ämnet kom.

I sina klassrumsobservationer och videofilmer upptäckte hon också att eleverna värderar matematiska symboler och siffror högre än bilder. En del elever menade att bilder i boken bara är för de som inte är så bra på matematik och att målet är att endast behöva använda sig av siffrorna.

– Det här gjorde mig bekymrad. En risk är att elever som inte känner sig trygga med matematiska symboler eller siffror och hellre använder bilder, känner sig sämre eller tror att matematik inte är något för dem. Om bilder ses som en uttrycksform för de som inte är så bra på matte, kan alla elever gå miste om lärtillfällen.

Det långsiktiga målet är givetvis att alla barn ska kunna använda siffror, understryker Malin Norberg, men pekar på att när man är sju–åtta år så måste det finnas utrymme att få uttrycka matematik på det sätt man är trygg med.

Hennes avhandling visar också att rörliga bilder används i ganska liten utsträckning i de digitala läroboksserierna.

– Det är förvånande eftersom subtraktion, vilket jag tittade särskilt på, passar väldigt bra att visa med rörliga bilder. Men det kan ha kommit nya läromedel som bättre tar till vara på möjligheten med rörliga bilder sedan jag gjorde min undersökning.

Malin Norberg hoppas att både lärare, läromedelsförfattare och lärarutbildare ska ha nytta av hennes forskning.

– Resultaten ger kunskap om hur elever arbetar med matematikläroböcker och det är viktigt att ha med sig, både i planering och i undervisningen eftersom matteboken används mycket.

Av Åsa Lasson och Susanne Sawander

Foto Anna-Clara Eriksson


LÄRARPANELENS MOTIVERING:

”Läromedel av olika slag har en central roll i skolan och påverkar elevers uppfattning om sig själva som kunskapande individer. I sin studie om matematikläromedel lyfter Malin Norberg elevens aktiva delaktighet som en viktig aspekt i valet av lärresurser, och visar att det krävs omfattande kunskap hos författare och lärare om tänkt undervisning ska bli till upplevt lärande.”

LÄS MER OM LÄRARPANELEN OCH DERAS VAL AV SKOLPORTENS FAVORIT HÄR


Namn: Malin Norberg

Avhandling: Från design till meningsskapande: En multimodal studie om elevers arbete med matematikläroböcker i årskurs 1

Disputerade: 29 maj vid Mittuniversitetet

Bakgrund: Legitimerad grundskollärare Ma/NO, har arbetat i grundskolan i tolv år, därefter som adjunkt och har undervisat på olika lärarutbildningsprogram. Arbetar nu som universitetsadjunkt i pedagogik vid institutionen för utbildningsvetenskap på Mittuniversitetet


Artikeln är publicerad i Skolporten nr 5/2020 – ute 22 oktober!

Vill du bli prenumerant? Missa inte prova på-priset:

2 nr av Skolporten för prova-på-priset 99 kr!

Prenumeranter läser hela arkivet utan kostnad!

Sidan publicerades 2020-10-23 15:21 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Skolportens favorit: Så blir matematik i förskoleklass lyckad

Att tidigt bryta elevers missuppfattningar kring matematik gör skillnad. Det menar Helena Vennberg som forskat om undervisningen i matematik i förskoleklass. Nu har avhandlingen valts till Skolportens favorit.

Matematiklärares planering – en ständigt pågående process

Matematiklärares planering är en process som är svår att avgränsa, visar Helena Grundéns avhandling. I studien framkommer också att lärare ibland känner sig pressade att planera för en undervisning med ett allt större fokus på prestation, bedömningar och mätningar.

Lärares lektionsplanering påverkar elevers lärande i matematik

De exempel som lärarna fokuserar på i undervisningen – i vilken ordning och vilka aspekter som varierar i exemplen – styr i hög grad vad eleverna lär sig. Det konstaterar Ulf Ryberg som har forskat om elevers lärande av det matematiska begreppet derivata.

Svårt utgå från storskaliga mätningar vid reformer i skolalgebra

För att utvärdera Lgr11 bör man använda något annat än algebraresultat från TIMSS, eftersom de uppgifterna inte är helt jämförbara med uppgifter i svenska matematikböcker. Det visar Kristina Palm Kaplan i sin avhandling.

Lärares val av aktivitet påverkar elevers möjlighet att lära sig

Till synes ganska enkla undervisningsaktiviteter kan lyfta fram och synliggöra mycket matematik. Det konstaterar Anna-Lena Ekdahl som har analyserat lärares olika sätt att undervisa om samma innehåll i matematikundervisningen.

Forskaren: Elever får inte lära sig att njuta av skönlitteratur i skolan

Många gymnasieelever får ingen undervisning om de njutbara aspekterna av att läsa skönlitteratur, enligt forskaren Spoke Wintersparv. I stället prioriteras kunskap som går att mäta. Följden blir en ”halv” undervisning, där den litterära kompetensen uteblir.

Teams lär elever att läsa

Microsofts nya verktyg Reading Progress ska hjälpa skolelever att förbättra sina läsfärdigheter. Elever spelar in sig själva när de läser och läraren kan bland annat bedöma noggrannhet, uttal och antal ord per minut.

Att genom lek stödja och stimulera barns sociala förmågor

Denna systematiska översikt sammanställer forskning som kan öka förskollärares förståelse av hur de genom lek kan stödja och stimulera barns sociala förmågor.Översikten ger på så vis förskollärare vägledning för hur de medvetet kan arbeta motmålen i Läroplan för förskolan, det vill säga det som undervisning i förskolan handlar om. I översikten har vi valt att tala om förskollärare, men vi hoppas att översikten ska vara av intresse även för övrig personal i arbetslaget. (pdf).

Lärarpanelen: ”Ett viktigt och roligt uppdrag”

"Det är viktigt och roligt att vara uppdaterad om nya vetenskapliga rön som rör undervisning och lärande." Så svarar en av Skolportens lärarpanelister på frågan om varför hon ville vara med i panelen.

Didaktisk modell för hållbart engagemang

En god miljö- och hållbarhetsutbildning ska syfta till att eleven utvecklar ett hållbart engagemang. Lärarens undervisning bör därför utgå från en didaktisk modell med tre olika aspekter: en intellektuell, en praktisk och en emotionell aspekt. Det menar forskarna Johan Öhman och Louise Sund i en nyligen publicerad artikel.

Högstadielärare mest drabbade av att skolor hålls öppna

En jämförelse mellan föräldrar med barn i årskurs 9 och gymnasiets första årskurs i Sverige visar att övergången till distansundervisning hade begränsade konsekvenser för den allmänna smittspridningen. Smittspridningen bland lärare på högstadiet var däremot dubbelt så hög som bland gymnasielärare, visar studie.

Lärandet gror i personliga relationer

Lärare som utvecklar goda relationer till sina elever lyckas bättre i undervisningen, säger professor Jonas Aspelin, författare till boken ”Lärares relationskompetens”. Och de lärare som inte jobbar med relationerna – de får problem.

Lära för att leda

Ledarskap är ett återkommande inslag på förskollärar­programmet vid Karlstads universitet. De tycker att de har hittat en bra balans mellan teori och praktik, men vissa färdigheter är problematiska att lära ut.

”Lärarna hamnade i frontlinjen för den svenska coronastrategin”

Det var de enskilda lärarna och skolorna som fick ta ansvar för att skolorna skulle kunna hålla öppet när coronapandemin slog till. Samtidigt blev det tydligt att skolan inte bara är en plats för undervisning utan att den fyller en vital och viktig social funktion i samhället.

Att planera, bedöma och ge återkoppling

Stödmaterialet syftar till att stötta lärare i arbetet med pedagogisk bedömning och utveckling av undervisning. (pdf)

Lärarna i frontlinjen för den svenska coronastrategin

Det var de enskilda lärarna och skolorna som fick ta ansvar för att skolorna skulle kunna hålla öppet när coronapandemin slog till. Samtidigt blev det tydligt att skolan inte bara är en plats för undervisning utan att den fyller en viktig social funktion i samhället.

Skolportens digitala kurser
Kommande disputationer
SKOLPORTENS MAGASIN
Nytt nr ute nu!

Nytt nr ute nu!

Intervju med den kanadensiske skolforskaren Steven Katz som gärna talar om för lärare att deras fortbildning ger klena resultat – och varför. Stort tema om komvux i förändring.

Läs mer och prenumerera här!
Skolportens konferenser
5 mest lästa på FoU
Kan hälsoenkäter skada elevernas hälsa?

Hälsoenkäter som görs i skolan kan göra elever medvetna om sin socioekonomiska position, visar en forskningsstudie vid Linköpings universitet. "Vissa upplevde skam och funderade på att dölja sanningen för att skydda sig och sin familj", säger Anette Wickström, biträdande professor i kritiska barnstudier.

Många pusselbitar bakom lyckad skolstart

Kid är sex år och går första året på grundsärskolan i Ljungaverk i Ånge. Hans skolstart var mycket väl förberedd och det lade grunden för en positiv utveckling.

Unikt samarbete ger Sveriges första professur i sakprosa

Sveriges första professur i gestaltande sakprosa blir verklighet. Det sker genom ett samarbete mellan Linnéuniversitet, stiftelsen Natur & Kultur, Läromedelsförfattarna och Sveriges Författarförbund.

Matematikundervisning är sämre i redan utsatta skolor

I skolklasser med en hög andel elever med sämre socioekonomiska förutsättningar täcker undervisningen in färre delar av kunskapsinnehållet i matematik och lärare uppger i högre grad att de inte är väl förberedda på att undervisa. Det visar en avhandling från Göteborgs universitet vars författare efterlyser åtgärder för att skapa en mer likvärdig skola.

Flimmer kan hjälpa barn som har svårt att läsa

”Myrornas krig” kan hjälpa barn med läs- och skrivsvårigheter, visar en ny svensk-norsk studie. ”Det visuella bruset kan jämföras med att ge barnen ett par glasögon. Effekten på läsning och minne är omedelbar,” säger en lektor i pedagogik.