Skolportens favorit: Mot en flexibel kunskapssyn

Lärarens stöd och klassrumsmiljön har stor påverkan på elevernas syn på kunskap. Det menar Maria Lindfors, som studerat kunskapssynens roll i svensk och tysk skola.

Maria Lindfors

Maria Lindfors.

I sitt arbete som gymnasielärare slogs Maria Lindfors ofta av hur rätt hon hade i sina gissningar om vilka elever som gått i samma klass i högstadiet. Allt utifrån deras sätt att resonera och lösa problem.

– Det märktes så tydligt att de elever som haft samma lärare hade liknande förhållningssätt till kunskap. Jag förstod att läraren och klassrumsmiljön har en oerhört stor betydelse för hur kunskapssynen utvecklas.

Iakttagelsen har nu resulterat i en avhandling där Maria Lindfors utforskat just elevers kunskapssyn. Avhandlingen ingår i ett större forskningsprojekt där 4 700 svenska och tyska elever från årskurs 5 på mellanstadiet till årskurs 2 på gymnasiet har deltagit. En av delstudierna handlar om relationen mellan elevernas kunskapssyn och deras uppfattning om klassrumsmiljön, exempelvis lärarstöd, inflytande och möjlighet till samarbete.

Eleverna tillfrågades också om huruvida de anser att kunskap är medfödd eller något man själv måste öva sig till, om kunskapskällan är läraren eller dem själva, och om kunskap är statiskt eller kan förändras.

– Mina resultat visar att hos de svenska eleverna hänger hög grad av lärarsupport ihop med en tro på att kunskap är föränderligt, en så kallad sofistikerad kunskapssyn. De tyska eleverna som upplever en hög grad av lärarsupport ser i stället läraren som källan till kunskap och att kunskap är relativt oföränderligt, en så kallad naiv kunskapssyn.

Lärarens roll skiljer sig mellan Sverige och Tyskland, menar Maria Lindfors. Svenska elever tycks vara mindre benägna att se läraren som en auktoritet och mindre fokuserade på att hitta det rätta svaret i jämförelse med tyska elever.

Det kan därför antas att svenska lärare i högre grad diskuterar med sina elever, vilket förklarar elevernas uppfattning om att kunskap är föränderligt och behöver motiveras. För tyska elever kan samma interaktion med läraren leda till uppfattningar om att kunskap är statiskt och att läraren är källan till kunskap.

I en av delstudierna fick gymnasieelever med olika slags kunskapssyn lösa en datorsimulerad fysikuppgift i syfte att se hur kunskapssyn hänger ihop med problemlösning. Avhandlingen rymmer också en studie där relationen mellan elevers kunskapssyn och motivation studerades. Den visar att elever med en mer sofistikerad kunskapssyn i högre utsträckning motiveras att göra så bra ifrån sig som möjligt i en uppgift, i jämförelse med andra klasskompisar.

Men att dra slutsatsen att en sofistikerad kunskapssyn alltid är bättre än en naiv, går inte, menar Maria Lindfors.

– Jag insåg under arbetets gång hur missvisande det är att värdera kunskapssyn på det sättet. Ibland kan det vara mer fördelaktigt med en naiv kunskapssyn, vilket blev tydligt i den datorsimulerade fysikuppgiften.

I just naturvetenskapliga ämnen kan en naiv kunskapssyn vara mer fruktbar. En slutsats att dra är däremot att en kombination av de båda synsätten, en flexibel kunskapssyn, är gynnsamt för lärandet.

Därför är det viktigt att göra eleverna medvetna om konsekvenserna av olika förhållningssätt till kunskap och kunnande, just för att främja en flexibel kunskapssyn, understryker Maria Lindfors.

Av Susanne Sawander

Foto Erik Abel


FAKTA/LÄRARPANELENS MOTIVERING:

Maria Lindfors avhandling lämnar värdefulla bidrag kring betydelsen av elevers förhållningssätt till kunskap och kunnande i ämnet naturvetenskap, i relation till lärande och kunskapstillväxt. I studien jämförs svenska och tyska elever, vilket ger en intressant diskussion om vilket klimat läraren formellt och informellt skapar genom sin undervisning.

Läs mer om Skolportens lärarpanel här


Fakta/

Forskare: Maria Lindfors

Född: 1981, bor i Sävar utanför Umeå

Avhandling”Kunskap är vad du vet, och vet du inte kan du alltid googla!” Elevers epistemic beliefs i naturvetenskaplig undervisningskontext 

Bakgrund: Lärarutbildning vid Umeå universitet, tidigare gymnasielärare i samhällskunskap och biologi på Jensen gymnasium Norra i Stockholm och Umeå Praktiska gymnasium

Disputerade: 8 juni 2018 vid Umeå universitet


Artikeln är publicerad i Skolportens forskningsmagasin nr 5 2018.

Skolporten nr 5/2018

Skolporten 5/2018.Tema: Sambedömning

Inte redan prenumerant? Missa inte kampanjpriset:

2 nr av Skolporten för prova-på-priset 99 kr!

Nu kan du även köpa digitala lösnummer av Skolporten i App Store eller Google Play!

Sidan publicerades 2018-10-29 15:57 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Skolbibliotek 2019, 20-21 mars i Göteborg

Mötesplatsen för dig som arbetar i och med skolbibliotek i grundskolan eller gymnasieskolan. I år presenteras föreläsningar om bl.a. biblioterapi, skolbibliotekariens pedagogiska roll, framtidsfrågorna för bibliotekens form och funktion, läs- och skrivstöd med digitala verktyg och hur du kan stödja elever att kunna skilja vetenskap från trams.

Svenska på gymnasiet, 6-7 febr 2019 i Göteborg

Viktiga konferensdagar för dig som undervisar i svenska! Ta del av föreläsningar om bl.a. betyg, planeringar och examinationsuppgifter, att väcka elevers skönlitterära intresse, digital kompetens och kreativitet, att skriva vetenskapliga texter, sociolingvistik och retorikens kraft!

Skolportens favorit: Extra stöd behövs redan i förskolan

Barn med beteendesvårigheter är inte lika engagerade i förskolan som andra barn, vilket påverkar deras lärande och utveckling. Extra stöd behöver sättas in redan på förskolan, konstaterar forskaren Madeleine Sjöman.

Skolportens lärarpanel lyfter forskning

Det var för att skapa nytta för skolan och förskolan som lärarpanelen fick sitt uppdrag för drygt 10 år sedan. "Skolportens lärarpanel vidgar vyerna inom skolforskningen", säger Elisabet Nihlfors, professor i pedagogik vid Uppsala universitet, om lärarpanelens betydelse.

Mångfald av språkliga resurser ställer stora krav

Boken Klassrumsinteraktion och flerspråkighet – ett kritiskt perspektiv, av Jenny Rosén och Åsa Wedin, tar upp frågan om hur man ska ta vara på de många språk som finns i dagens klassrum. Men det ställer stora krav, menar Skolledarens recensent, Helena Enquist.

Mottagande i grundsärskola och gymnasiesärskola samt urval till gymnasiesärskolans nationella program

Skolverkets allmänna råd ger rekommendationer om mottagande i grundsärskolan eller gymnasiesärskolan, samt om hur huvudmän bör arbeta vid urval till gymnasiesärskolans nationella program. (pdf)

Genomföra och bedöma nationella prov i grundskolan

Som lärare har du detaljerade anvisningar för hur du genomför och bedömer proven. Det är viktigt att skolan har rutiner för att proven ska göras på ett så säkert sätt som möjligt.

Autistic children’s language skills stay stable relative to peers

A study that followed the language development of more than 6,000 children over 15 years has found that language skills tend to fall within a rank order, similar to height measurements, where toddlers in the top percentiles tend to remain there as teens. All children – even those with disabilities – acquired language skills at the same rate despite early differences.

6 tips to help train staff for PBL

School leaders should help to prepare educators for the adoption of project-based learning with effective professional development, write principal Kevin Armstrong and Cheryl Bautista, an elementary-school instructional coach. Armstrong and Bautista offer six tips to help prepare school teams for PBL.

How to overcome the challenges of arts integration

Though incorporating the arts into general education schoolwide has its roadblocks, grant funds can provide the structure and motivation educators need to find solutions. Education fundraising expert Barbara Gottschalk shares six obstacles to arts integration and the solutions her school came up to implement a successful vision.

Why competency-based education is exciting And where It may stumble

Advocates of competency-based education see it as a way to free students from age-based cohorts and seat-time. But there may be drawbacks to this innovative approach, too.

How self-compassion supports academic motivation and emotional wellness

Being kind to oneself by practicing self-compassion can help people develop a healthy source of self-worth, feel less alone and calm some of the negative voices in one’s head.

Skim reading is the new normal. The effect on society is profound

When the reading brain skims texts, we don’t have time to grasp complexity, to understand another’s feelings or to perceive beauty. We need a new literacy for the digital age.

Easing test anxiety boosts low-income students’ biology grades

Psychological interventions aimed at easing test anxiety can help improve outcomes for students from low-income families in science, according to a study led by Christopher Rozek, a psychologist at Stanford University. Researchers found that asking students to write about their fears as well as reading a statement explaining how the body responds to stress helped to boost test performance.

District uses tech to prevent tragedies

An Alabama school district introduced technology to help monitor students’ online traffic and communication after a student’s suicide. In this interview, Charlie Jimmerson, the district’s director of technology, describes the tech being used, including artificial intelligence and 24/7 human monitors.

Dance makes learning memorable

The more tools students have to express themselves, the better. At one girls’ school in Tennessee, a longstanding integration of dance into the core curriculum allows students’ alternative ways to communicate their learning. With the right framework, dance promotes agency and solidifies students’ knowledge for the years ahead.

Konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
Tema: Estetiska ämnen
  Skolporten nr 6/2018 – ute nu!

Tema: Estetiska ämnen

Vilken plats har de estetiska ämnena i skolan? Bidrar de till bättre resultat i andra ämnen? Eller är de helt enkelt viktiga i sin egen rätt? Intervju: Tillbaka till skolan. Psykologen Malin Gren Landell brinner för att minska elevers skolfrånvaro.

Köp digitala lösnummer!
Fortbildning
”Lärares sätt att kommunicera påverkar elevernas texter”

”Lärares sätt att kommunicera påverkar elevernas texter”

Karolina Wirdenäs, docent i nordiska språk, berättar om vikten att arbeta mångsidigt i undervisningen med skrivutveckling.

Läs intervjun
Lediga tjänster
Fler platsannonser
5 mest lästa på FoU

Två myter påverkar svenska skolelever: ”Finns risker”

Myter om hjärnan påverkar i klassrummen. När lärare anpassar undervisningen efter felaktiga föreställningar om hjärnan kan det leda till att elever inte når sin fulla potential, enligt forskaren Anita Norlund. SvD listar de vanligaste myterna.

Tonåringar med dubbla beteendeproblem behöver anpassade insatser

Ny forskning visar att det är viktigt att förstå de bakomliggande faktorerna för att kunna behandla barnen på rätt sätt. En tonåring som har antisociala problem måste få hjälp med det emotionella före det kognitiva, medan det omvända gäller för någon som har utagerande beteendeproblem.

Lärare självkritiska till egen undervisning i NO-ämnena

Lärare ser brister i sin egen kommunikation med elever i NO-ämnena i åk 7-9. Samtidigt saknar de verkligt stödmaterial för att jobba språkutvecklande med sina elever. Det visar ett stort avslutat forskningsprojekt om lärares roll och möjligheter med att öka elevernas NO kunskaper och samtidigt arbeta språkutvecklande.

Forskare: Så kan hjärnkunskap lyfta skoleleverna

Hjärnforskning skulle stärka lärarutbildningarna, tror hjärnforskaren Julia Uddén. Läsinlärning och undervisning i svenska som andraspråk är två områden där hjärnforskningen och psykologin kan tillföra något i klassrummen.

Staying Mission Focused as a Leader

School leaders can resist the urge to micromanage by focusing on the most important goal: helping students and teachers succeed.