Skolportens favorit: Mot en flexibel kunskapssyn

Lärarens stöd och klassrumsmiljön har stor påverkan på elevernas syn på kunskap. Det menar Maria Lindfors, som studerat kunskapssynens roll i svensk och tysk skola.

Maria Lindfors

Maria Lindfors.

I sitt arbete som gymnasielärare slogs Maria Lindfors ofta av hur rätt hon hade i sina gissningar om vilka elever som gått i samma klass i högstadiet. Allt utifrån deras sätt att resonera och lösa problem.

– Det märktes så tydligt att de elever som haft samma lärare hade liknande förhållningssätt till kunskap. Jag förstod att läraren och klassrumsmiljön har en oerhört stor betydelse för hur kunskapssynen utvecklas.

Iakttagelsen har nu resulterat i en avhandling där Maria Lindfors utforskat just elevers kunskapssyn. Avhandlingen ingår i ett större forskningsprojekt där 4 700 svenska och tyska elever från årskurs 5 på mellanstadiet till årskurs 2 på gymnasiet har deltagit. En av delstudierna handlar om relationen mellan elevernas kunskapssyn och deras uppfattning om klassrumsmiljön, exempelvis lärarstöd, inflytande och möjlighet till samarbete.

Eleverna tillfrågades också om huruvida de anser att kunskap är medfödd eller något man själv måste öva sig till, om kunskapskällan är läraren eller dem själva, och om kunskap är statiskt eller kan förändras.

– Mina resultat visar att hos de svenska eleverna hänger hög grad av lärarsupport ihop med en tro på att kunskap är föränderligt, en så kallad sofistikerad kunskapssyn. De tyska eleverna som upplever en hög grad av lärarsupport ser i stället läraren som källan till kunskap och att kunskap är relativt oföränderligt, en så kallad naiv kunskapssyn.

Lärarens roll skiljer sig mellan Sverige och Tyskland, menar Maria Lindfors. Svenska elever tycks vara mindre benägna att se läraren som en auktoritet och mindre fokuserade på att hitta det rätta svaret i jämförelse med tyska elever.

Det kan därför antas att svenska lärare i högre grad diskuterar med sina elever, vilket förklarar elevernas uppfattning om att kunskap är föränderligt och behöver motiveras. För tyska elever kan samma interaktion med läraren leda till uppfattningar om att kunskap är statiskt och att läraren är källan till kunskap.

I en av delstudierna fick gymnasieelever med olika slags kunskapssyn lösa en datorsimulerad fysikuppgift i syfte att se hur kunskapssyn hänger ihop med problemlösning. Avhandlingen rymmer också en studie där relationen mellan elevers kunskapssyn och motivation studerades. Den visar att elever med en mer sofistikerad kunskapssyn i högre utsträckning motiveras att göra så bra ifrån sig som möjligt i en uppgift, i jämförelse med andra klasskompisar.

Men att dra slutsatsen att en sofistikerad kunskapssyn alltid är bättre än en naiv, går inte, menar Maria Lindfors.

– Jag insåg under arbetets gång hur missvisande det är att värdera kunskapssyn på det sättet. Ibland kan det vara mer fördelaktigt med en naiv kunskapssyn, vilket blev tydligt i den datorsimulerade fysikuppgiften.

I just naturvetenskapliga ämnen kan en naiv kunskapssyn vara mer fruktbar. En slutsats att dra är däremot att en kombination av de båda synsätten, en flexibel kunskapssyn, är gynnsamt för lärandet.

Därför är det viktigt att göra eleverna medvetna om konsekvenserna av olika förhållningssätt till kunskap och kunnande, just för att främja en flexibel kunskapssyn, understryker Maria Lindfors.

Av Susanne Sawander

Foto Erik Abel


FAKTA/LÄRARPANELENS MOTIVERING:

Maria Lindfors avhandling lämnar värdefulla bidrag kring betydelsen av elevers förhållningssätt till kunskap och kunnande i ämnet naturvetenskap, i relation till lärande och kunskapstillväxt. I studien jämförs svenska och tyska elever, vilket ger en intressant diskussion om vilket klimat läraren formellt och informellt skapar genom sin undervisning.

Läs mer om Skolportens lärarpanel här


Fakta/

Forskare: Maria Lindfors

Född: 1981, bor i Sävar utanför Umeå

Avhandling”Kunskap är vad du vet, och vet du inte kan du alltid googla!” Elevers epistemic beliefs i naturvetenskaplig undervisningskontext 

Bakgrund: Lärarutbildning vid Umeå universitet, tidigare gymnasielärare i samhällskunskap och biologi på Jensen gymnasium Norra i Stockholm och Umeå Praktiska gymnasium

Disputerade: 8 juni 2018 vid Umeå universitet


Artikeln är publicerad i Skolportens forskningsmagasin nr 5 2018.

Skolporten nr 5/2018

Skolporten 5/2018.Tema: Sambedömning

Inte redan prenumerant? Missa inte kampanjpriset:

2 nr av Skolporten för prova-på-priset 99 kr!

Nu kan du även köpa digitala lösnummer av Skolporten i App Store eller Google Play!

Sidan publicerades 2018-10-29 15:57 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Skolportens favorit: Extra stöd behövs redan i förskolan

Barn med beteendesvårigheter är inte lika engagerade i förskolan som andra barn, vilket påverkar deras lärande och utveckling. Extra stöd behöver sättas in redan på förskolan, konstaterar forskaren Madeleine Sjöman.

Skolportens lärarpanel lyfter forskning

Det var för att skapa nytta för skolan och förskolan som lärarpanelen fick sitt uppdrag för drygt 10 år sedan. "Skolportens lärarpanel vidgar vyerna inom skolforskningen", säger Elisabet Nihlfors, professor i pedagogik vid Uppsala universitet, om lärarpanelens betydelse.

Så skapas rektors pedagogiska ledarskap

Synen på rektors ledarskap är nära länkad till förändringar i skolpolitiken, visar Katarina Ståhlkrantz i sin avhandling. Nu har den valts till lärarpanelens favorit.

Tema sambedömning

Ligger skolans likvärdighetsproblem i betygssättningen – och stavas lösningen i så fall sambedömning?

Skolportens lärarpanel: ”Viktigt behålla ett nyfiket perspektiv”

Att läsa forskning vässar den egna kompetensen och gynnar i förlängningen eleverna. Det menar Inga-Lill Mårtensson och Eddie Andersson, som bägge är lärare på Sturebyskolan i Stockholm och medlemmar i Skolportens lärarpanel.

Ny podcast: ”Vi vill sprida nya forskningsresultat”

Podcasten Poddagogen ska sprida ny pedagogisk forskning. "Tanken är att skapa en bro mellan akademin och verksamma lärare", säger forskaren Janne Kontio, som gör podden i samarbete med Skolporten.

Avhandling om skrivdidaktik utsedd till Skolportens favorit

Lärarutbildningen synliggör inte vad skrivdidaktik är. Det menar forskaren Helen Winzell, som arbetat som gymnasielärare i svenska i många år och nyligen disputerade i ämnet skrivdidaktisk kunskap. Nu har hennes avhandling valts till favorit av Skolportens lärarpanel.

Skolportens favorit: Skrivdidaktik utvecklas bäst i klassrummet

Lärarutbildningen synliggör inte vad skrivundervisning är. Det menar forskaren Helen Winzell, som arbetat som gymnasielärare i svenska i många år och nyligen disputerade i ämnet skrivdidaktisk kunskap. Nu har hennes avhandling valts till Skolportens favorit.

Hallå där, Sara Folkman

Sara Folkman har granskat och analyserat lyssnande i Reggio Emilia-inspirerad pedagogik. Resultatet visar att det distanserade lyssnande som praktiseras på förskolorna inte upplevs som genuint av barnen.

Tema/Karriär: Professionsprogrammet ska stärka lärarnas kompetens

Hur utvecklas man som lärare? Många hoppas att det nya professionsprogrammet för lärare och rektorer ska ge svaret.

Forskning för framtiden

Mer forskning om lärares och elevers arbete i klassrummet! Skolforskningsinstitutets nya generaldirektör Camilo von Greiff vurmar för en större blandning av olika forskningstraditioner.

Lärare är okritiska till entreprenöriellt lärande

I styrdokumenten finns en stark förväntan på att entreprenöriellt lärande, EL, ska reformera skolan, skapa självgående elever och i förlängningen förbättra hela samhället. Men Carina Holmgren, som har utforskat en lärarroll i förändring, är kritisk.

Effekten av en lärare

Den amerikanska ekonomiprofessorn Eric Hanushek är respekterad världen över för sin forskning. Och han skräder inte orden om lärarkvalitetens betydelse för elevernas resultat.

Riksbankens Jubileumsfond ger Janne Kontio och Skolporten anslag för gemensam podd om ny pedagogisk forskning

Janne Kontio har tilldelats 197 000 kronor av Riksbankens Jubileumsfond för att starta en podd, Pedagogeek-podden, om ny pedagogisk forskning i samarbete med Skolporten. Fokus är på nydisputerades forskningsresultat.

Så lär sig eleverna rörelse

Undervisningen i idrott och hälsa domineras fortfarande av tävlingsidrott och det som bedöms är de färdigheter som eleverna redan har. – Eleverna beskriver en känsla av direktsändning – att misslyckas i ett moment kan sänka hela betyget, säger forskaren Madeleine Wiker.

Skolportens favorit: Mot en flexibel kunskapssyn

Läraren och klassrumsmiljön har en stor betydelse för hur kunskapssynen utvecklas. Det visar Maria Lindfors i sin avhandling, som nu valts ut till Skolportens favorit av lärarpanelen.

Konferenser
Fortbildning
Rektor i förskolan

Rektor i förskolan

Den här konferensen fokuserar på din roll som chef och ledare med högaktuella föreläsningar om det pedagogiska ledarskapet och din professionsutveckling. Hur leder du i förändring och hur görs en nulägesanalys? Vi tar avstamp i de frågor som är specifika för förskolans verksamhet, men belyser även ämnen utifrån din yrkesroll som chef över en mångbottnad verksamhet.

Läs mer och boka plats
SKOLPORTENS MAGASIN
Tema: Skolans styrning
  Skolporten nr 3/2019 – ute 16 maj

Tema: Skolans styrning

Sveriges rektorer slits mellan budgetkrav och elevers rätt till likvärdig utbildning. Intervjun: Didaktikforskaren Simon Hjort vill utbilda framtidens tänkare. Reportage: Lekens betydelse i förskolan. +Skolportens favorit: Så skapas rektors pedagogiska ledarskap. +Så väcker vi tjejers teknikintresse. +Unga kämpar för bättre sexualundervisning.

Läs mer här!
Kommande disputationer
Lediga tjänster
Fler platsannonser