Skolportens favorit: Mot en flexibel kunskapssyn

Publicerad:2018-10-29

Uppdaterad:2023-09-01

Skribent:Moa Duvarci Engman

Lärarens stöd och klassrumsmiljön har stor påverkan på elevernas syn på kunskap. Det menar Maria Lindfors, som studerat kunskapssynens roll i svensk och tysk skola.

I sitt arbete som gymnasielärare slogs Maria Lindfors ofta av hur rätt hon hade i sina gissningar om vilka elever som gått i samma klass i högstadiet. Allt utifrån deras sätt att resonera och lösa problem. – Det märktes så tydligt att de elever som haft samma lärare hade liknande förhållningssätt till kunskap. Jag förstod att läraren och klassrumsmiljön har en oerhört stor betydelse för hur kunskapssynen utvecklas. Iakttagelsen har nu resulterat i en avhandling där Maria Lindfors utforskat just elevers kunskapssyn. Avhandlingen ingår i ett större forskningsprojekt där 4 700 svenska och tyska elever från årskurs 5 på mellanstadiet till årskurs 2 på gymnasiet har deltagit. En av delstudierna handlar om relationen mellan elevernas kunskapssyn och deras uppfattning om klassrumsmiljön, exempelvis lärarstöd, inflytande och möjlighet till samarbete. Eleverna tillfrågades också om huruvida de anser att kunskap är medfödd eller något man själv måste öva sig till, om kunskapskällan är läraren eller dem själva, och om kunskap är statiskt eller kan förändras. – Mina resultat visar att hos de svenska eleverna hänger hög grad av lärarsupport ihop med en tro på att kunskap är föränderligt, en så kallad sofistikerad kunskapssyn. De tyska eleverna som upplever en hög grad av lärarsupport ser i stället läraren som källan till kunskap och att kunskap är relativt oföränderligt, en så kallad naiv kunskapssyn. Lärarens roll skiljer sig mellan Sverige och Tyskland, menar Maria Lindfors. Svenska elever tycks vara mindre benägna att se läraren som en auktoritet och mindre fokuserade på att hitta det rätta svaret i jämförelse med tyska elever. Det kan därför antas att svenska lärare i högre grad diskuterar med sina elever, vilket förklarar elevernas uppfattning om att kunskap är föränderligt och behöver motiveras. För tyska elever kan samma interaktion med läraren leda till uppfattningar om att kunskap är statiskt och att läraren är källan till kunskap. I en av delstudierna fick gymnasieelever med olika slags kunskapssyn lösa en datorsimulerad fysikuppgift i syfte att se hur kunskapssyn hänger ihop med problemlösning. Avhandlingen rymmer också en studie där relationen mellan elevers kunskapssyn och motivation studerades. Den visar att elever med en mer sofistikerad kunskapssyn i högre utsträckning motiveras att göra så bra ifrån sig som möjligt i en uppgift, i jämförelse med andra klasskompisar. Men att dra slutsatsen att en sofistikerad kunskapssyn alltid är bättre än en naiv, går inte, menar Maria Lindfors. – Jag insåg under arbetets gång hur missvisande det är att värdera kunskapssyn på det sättet. Ibland kan det vara mer fördelaktigt med en naiv kunskapssyn, vilket blev tydligt i den datorsimulerade fysikuppgiften. I just naturvetenskapliga ämnen kan en naiv kunskapssyn vara mer fruktbar. En slutsats att dra är däremot att en kombination av de båda synsätten, en flexibel kunskapssyn, är gynnsamt för lärandet. Därför är det viktigt att göra eleverna medvetna om konsekvenserna av olika förhållningssätt till kunskap och kunnande, just för att främja en flexibel kunskapssyn, understryker Maria Lindfors. Av Susanne SawanderFoto Erik Abel

FAKTA/LÄRARPANELENS MOTIVERING: Maria Lindfors avhandling lämnar värdefulla bidrag kring betydelsen av elevers förhållningssätt till kunskap och kunnande i ämnet naturvetenskap, i relation till lärande och kunskapstillväxt. I studien jämförs svenska och tyska elever, vilket ger en intressant diskussion om vilket klimat läraren formellt och informellt skapar genom sin undervisning. Läs mer om Skolportens lärarpanel här

Fakta/Forskare: Maria Lindfors Född: 1981, bor i Sävar utanför Umeå Avhandling: ”Kunskap är vad du vet, och vet du inte kan du alltid googla!” Elevers epistemic beliefs i naturvetenskaplig undervisningskontext Bakgrund: Lärarutbildning vid Umeå universitet, tidigare gymnasielärare i samhällskunskap och biologi på Jensen gymnasium Norra i Stockholm och Umeå Praktiska gymnasium Disputerade: 8 juni 2018 vid Umeå universitet

Artikeln är publicerad i Skolportens forskningsmagasin nr 5 2018. Skolporten nr 5/2018

Skolporten 5/2018.Tema: SambedömningInte redan prenumerant? Missa inte kampanjpriset: 2 nr av Skolporten för prova-på-priset 99 kr! PrenumereraNu kan du även köpa digitala lösnummer av Skolporten i App Store eller Google Play!

Internationellt Lärarpanelens favorit Källkritik Gymnasieskola

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med

forskningsinstitutet Ifous

Läs mer

Webbkonferens

Höstlovsforum Grundskola

Välkommen till Höstlovsforum – Skolportens fortbildningspaket för v. 44, med fokus på lärande, kollegial utveckling och pedagogisk inspiration! Vi erbjuder digital, forskningsbaserad fortbildning för hela personalgruppen. Välj fritt ur föreläsningsbiblioteket och delta via vår utbildningsplattform, 23 okt–1 nov.

Läs mer och boka