Dela:

Skolportens favorit: Mot en flexibel kunskapssyn

Lärarens stöd och klassrumsmiljön har stor påverkan på elevernas syn på kunskap. Det menar Maria Lindfors, som studerat kunskapssynens roll i svensk och tysk skola.

Maria Lindfors

Maria Lindfors.

I sitt arbete som gymnasielärare slogs Maria Lindfors ofta av hur rätt hon hade i sina gissningar om vilka elever som gått i samma klass i högstadiet. Allt utifrån deras sätt att resonera och lösa problem.

– Det märktes så tydligt att de elever som haft samma lärare hade liknande förhållningssätt till kunskap. Jag förstod att läraren och klassrumsmiljön har en oerhört stor betydelse för hur kunskapssynen utvecklas.

Iakttagelsen har nu resulterat i en avhandling där Maria Lindfors utforskat just elevers kunskapssyn. Avhandlingen ingår i ett större forskningsprojekt där 4 700 svenska och tyska elever från årskurs 5 på mellanstadiet till årskurs 2 på gymnasiet har deltagit. En av delstudierna handlar om relationen mellan elevernas kunskapssyn och deras uppfattning om klassrumsmiljön, exempelvis lärarstöd, inflytande och möjlighet till samarbete.

Eleverna tillfrågades också om huruvida de anser att kunskap är medfödd eller något man själv måste öva sig till, om kunskapskällan är läraren eller dem själva, och om kunskap är statiskt eller kan förändras.

– Mina resultat visar att hos de svenska eleverna hänger hög grad av lärarsupport ihop med en tro på att kunskap är föränderligt, en så kallad sofistikerad kunskapssyn. De tyska eleverna som upplever en hög grad av lärarsupport ser i stället läraren som källan till kunskap och att kunskap är relativt oföränderligt, en så kallad naiv kunskapssyn.

Lärarens roll skiljer sig mellan Sverige och Tyskland, menar Maria Lindfors. Svenska elever tycks vara mindre benägna att se läraren som en auktoritet och mindre fokuserade på att hitta det rätta svaret i jämförelse med tyska elever.

Det kan därför antas att svenska lärare i högre grad diskuterar med sina elever, vilket förklarar elevernas uppfattning om att kunskap är föränderligt och behöver motiveras. För tyska elever kan samma interaktion med läraren leda till uppfattningar om att kunskap är statiskt och att läraren är källan till kunskap.

I en av delstudierna fick gymnasieelever med olika slags kunskapssyn lösa en datorsimulerad fysikuppgift i syfte att se hur kunskapssyn hänger ihop med problemlösning. Avhandlingen rymmer också en studie där relationen mellan elevers kunskapssyn och motivation studerades. Den visar att elever med en mer sofistikerad kunskapssyn i högre utsträckning motiveras att göra så bra ifrån sig som möjligt i en uppgift, i jämförelse med andra klasskompisar.

Men att dra slutsatsen att en sofistikerad kunskapssyn alltid är bättre än en naiv, går inte, menar Maria Lindfors.

– Jag insåg under arbetets gång hur missvisande det är att värdera kunskapssyn på det sättet. Ibland kan det vara mer fördelaktigt med en naiv kunskapssyn, vilket blev tydligt i den datorsimulerade fysikuppgiften.

I just naturvetenskapliga ämnen kan en naiv kunskapssyn vara mer fruktbar. En slutsats att dra är däremot att en kombination av de båda synsätten, en flexibel kunskapssyn, är gynnsamt för lärandet.

Därför är det viktigt att göra eleverna medvetna om konsekvenserna av olika förhållningssätt till kunskap och kunnande, just för att främja en flexibel kunskapssyn, understryker Maria Lindfors.

Av Susanne Sawander

Foto Erik Abel


FAKTA/LÄRARPANELENS MOTIVERING:

Maria Lindfors avhandling lämnar värdefulla bidrag kring betydelsen av elevers förhållningssätt till kunskap och kunnande i ämnet naturvetenskap, i relation till lärande och kunskapstillväxt. I studien jämförs svenska och tyska elever, vilket ger en intressant diskussion om vilket klimat läraren formellt och informellt skapar genom sin undervisning.

Läs mer om Skolportens lärarpanel här


Fakta/

Forskare: Maria Lindfors

Född: 1981, bor i Sävar utanför Umeå

Avhandling”Kunskap är vad du vet, och vet du inte kan du alltid googla!” Elevers epistemic beliefs i naturvetenskaplig undervisningskontext 

Bakgrund: Lärarutbildning vid Umeå universitet, tidigare gymnasielärare i samhällskunskap och biologi på Jensen gymnasium Norra i Stockholm och Umeå Praktiska gymnasium

Disputerade: 8 juni 2018 vid Umeå universitet


Artikeln är publicerad i Skolportens forskningsmagasin nr 5 2018.

Skolporten nr 5/2018

Skolporten 5/2018.Tema: Sambedömning

Inte redan prenumerant? Missa inte kampanjpriset:

2 nr av Skolporten för prova-på-priset 99 kr!

Nu kan du även köpa digitala lösnummer av Skolporten i App Store eller Google Play!

Sidan publicerades 2018-10-29 15:57 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Skolportens favorit: Extra stöd behövs redan i förskolan

Barn med beteendesvårigheter är inte lika engagerade i förskolan som andra barn, vilket påverkar deras lärande och utveckling. Extra stöd behöver sättas in redan på förskolan, konstaterar forskaren Madeleine Sjöman.

Skolportens lärarpanel lyfter forskning

Det var för att skapa nytta för skolan och förskolan som lärarpanelen fick sitt uppdrag för drygt 10 år sedan. "Skolportens lärarpanel vidgar vyerna inom skolforskningen", säger Elisabet Nihlfors, professor i pedagogik vid Uppsala universitet, om lärarpanelens betydelse.

Ny satsning ska främja praktiknära forskning i skolväsendet

Regeringen har beslutat om ett nytt statsbidrag som gör det möjligt för legitimerade lärare och legitimerade förskollärare med en examen på forskarnivå att ägna en del av sin arbetstid till praktiknära skolforskning. Syftet med statsbidraget är att främja forskning och utvecklingsarbete i skolväsendet.

Skolporten samlar pedagogisk forskning

I årets upplaga av Pedagogisk forskning presenterar vi samtliga avhandlingar under det gångna året inom forskningsområdet skolan och förskola. Läs hela bilagan digitalt utan kostnad!

Skolporten sammanställer pedagogisk forskning år 2020

I årets upplaga av Pedagogisk forskning som följer med som bilaga till senaste numret av Skolportens magasin presenterar vi samtliga avhandlingar under det gångna året inom forskningsområdet skolan och förskola.

Skolporten sammanställer pedagogisk forskning år 2020

I årets upplaga av Pedagogisk forskning som följer med som bilaga till senaste numret av Skolportens magasin presenterar vi samtliga avhandlingar under det gångna året inom forskningsområdet skolan och förskola.

Avhandling om lek utanför skolan i digitala gemenskaper utsedd till Skolportens favorit

Digitaliseringen har förändrat barns lek. Många barns lärande i leken sker i en hybrid verklighet, där det fysiska och det digitala är så sammanflätat att det inte längre är fruktbart att separera dem. Det konstaterar Marina Wernholm som forskat om lek utanför skolan i digitala gemenskaper. Nu har hennes avhandling valts till favorit av Skolportens lärarpanel.

Skolportens favorit: Digital lek i en hybrid verklighet

Inramningen för barns lek har förändrats – den fysiska och den digitala leken har flätats samman och vi behöver förstå det som en verklighet. Det konstaterar Marina Wernholm i sin avhandling, som nu valts av lärarpanelen till Skolportens favorit.

Fortbildning viktigt vid digitalisering

Förbättrad undervisning och ökat lärande. Det är ofta målbilden med skolans digitalisering. Men för att nå dit krävs det kontinuerlig och långsiktig fortbildning av lärarna, visar en ny avhandling av Annika Agélii Genlott, som nu valts till Skolportens favorit.

Avhandling om elevers motivation utsedd till Skolportens favorit

Elever som jämför sig med sig själva lyckas bättre än elever som försöker överglänsa sina klasskamrater. Det konstaterar Anders Hofverberg som forskat om elevers motivation och hur den påverkas av klassrumsklimatet. Nu har avhandlingen valts till favorit av Skolportens lärarpanel.

Hur förebygger skolan kränkningar?

I en ny bok beskriver Ylva Odenbring, forskare vid Göteborgs universitet, hur lärare och skolledare kan förebygga våld i skolvardagen. "Framför allt behövs fler vuxna i skolan och fler vuxna som rör sig i korridorerna", säger hon.

Avhandling om elevers arbete med matematikläroböcker utsedd till Skolportens favorit

Elever i årskurs 1 använder inte alltid matematikläroböcker som det var tänkt i undervisningen. Det konstaterar Malin Norberg som forskat om elevers arbete med matematikläroböcker. Nu har hennes avhandling valts till favorit av Skolportens lärarpanel.

En skola på vetenskaplig grund?

Hur ska det egentligen gå till när skolan ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet? Läs ett utdrag ur temat i nya numret av Skolportens magasin.

Avhandling om matematik i förskoleklass utsedd till Skolportens favorit

Att i ett tidigt skede bryta elevers missuppfattningar kring matematik har positiv effekt. Det visar Helena Vennbergs forskning om undervisning i matematik i förskoleklass. Nu har hennes avhandlingen valts till favorit av Skolportens lärarpanel.

I behov av särskilt stöd

Större barngrupper och mindre resurser – hur ska specialpedagogiken i förskolan hinnas med? Majoriteten av barn i behov av särskilt stöd i förskolan får inte det stöd de behöver, konstaterar Madeleine Sjöman i Skolportens temaartikel om specialpedagogik i förskolan.

Så ska pojkarna få bättre betyg

Glappet mellan pojkars och flickors skolresultat är stort i skolan och har varit det länge: pojkar som grupp har sämre skolresultat än flickor. Hur ska skolan arbeta för att bryta och motverka stereotypa könsmönster som påverkar betygen, något som skolan har i uppdrag att göra?

Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
Nytt nr ute nu!

Nytt nr ute nu!

Intervju: Mer läsning lyfter eleverna i alla ämnen i skolan – inte bara i svenska. Möt Jenny Edvardsson! Stort tema: Skolmisslyckanden.

Läs mer och prenumerera här!
Kommande disputationer
5 mest lästa på FoU
Fortbildning viktigt vid digitalisering

Förbättrad undervisning och ökat lärande. Det är ofta målbilden med skolans digitalisering. Men för att nå dit krävs det kontinuerlig och långsiktig fortbildning av lärarna, visar en ny avhandling av Annika Agélii Genlott, som nu valts till Skolportens favorit.

Karin Berg: Bortsorterade barn och möjligheter

Om vi vill att skolan ska verka kompensatoriskt måste vi sluta upp med att från ung ålder sortera barn efter tidigt visade förmågor, skriver Skolportens krönikör Karin Berg.

Svenska skolledares arbetsmiljö och hälsa: En lägesbeskrivning med förslag på vägar till förbättringar av arbetsmiljön

I denna AMM-rapport presenteras åtgärdsförslag som syftar till att förbättra skolledares arbetsmiljö. Vi bedömer att de föreslagna åtgärderna kan användas till att främja skolledares hälsa och deras förutsättningar att verka i sin ledarroll, vilket i sin tur kan gynna anställda och elever.

Skolporten sammanställer pedagogisk forskning år 2020

I årets upplaga av Pedagogisk forskning som följer med som bilaga till senaste numret av Skolportens magasin presenterar vi samtliga avhandlingar under det gångna året inom forskningsområdet skolan och förskola.

Grundskolan har svårt att ta hand om individintegrerade elever

Elever med lindrig intellektuell funktionsnedsättning ska få gå i den vanliga skolan om de vill. Men det är svårt för dem att få rätt stöd. Därför måste de kanske gå i särskolan även om de inte vill. (s. 10-11)