Skolportens favorit: Mot en flexibel kunskapssyn

Lärarens stöd och klassrumsmiljön har stor påverkan på elevernas syn på kunskap. Det menar Maria Lindfors, som studerat kunskapssynens roll i svensk och tysk skola.

Maria Lindfors

Maria Lindfors.

I sitt arbete som gymnasielärare slogs Maria Lindfors ofta av hur rätt hon hade i sina gissningar om vilka elever som gått i samma klass i högstadiet. Allt utifrån deras sätt att resonera och lösa problem.

– Det märktes så tydligt att de elever som haft samma lärare hade liknande förhållningssätt till kunskap. Jag förstod att läraren och klassrumsmiljön har en oerhört stor betydelse för hur kunskapssynen utvecklas.

Iakttagelsen har nu resulterat i en avhandling där Maria Lindfors utforskat just elevers kunskapssyn. Avhandlingen ingår i ett större forskningsprojekt där 4 700 svenska och tyska elever från årskurs 5 på mellanstadiet till årskurs 2 på gymnasiet har deltagit. En av delstudierna handlar om relationen mellan elevernas kunskapssyn och deras uppfattning om klassrumsmiljön, exempelvis lärarstöd, inflytande och möjlighet till samarbete.

Eleverna tillfrågades också om huruvida de anser att kunskap är medfödd eller något man själv måste öva sig till, om kunskapskällan är läraren eller dem själva, och om kunskap är statiskt eller kan förändras.

– Mina resultat visar att hos de svenska eleverna hänger hög grad av lärarsupport ihop med en tro på att kunskap är föränderligt, en så kallad sofistikerad kunskapssyn. De tyska eleverna som upplever en hög grad av lärarsupport ser i stället läraren som källan till kunskap och att kunskap är relativt oföränderligt, en så kallad naiv kunskapssyn.

Lärarens roll skiljer sig mellan Sverige och Tyskland, menar Maria Lindfors. Svenska elever tycks vara mindre benägna att se läraren som en auktoritet och mindre fokuserade på att hitta det rätta svaret i jämförelse med tyska elever.

Det kan därför antas att svenska lärare i högre grad diskuterar med sina elever, vilket förklarar elevernas uppfattning om att kunskap är föränderligt och behöver motiveras. För tyska elever kan samma interaktion med läraren leda till uppfattningar om att kunskap är statiskt och att läraren är källan till kunskap.

I en av delstudierna fick gymnasieelever med olika slags kunskapssyn lösa en datorsimulerad fysikuppgift i syfte att se hur kunskapssyn hänger ihop med problemlösning. Avhandlingen rymmer också en studie där relationen mellan elevers kunskapssyn och motivation studerades. Den visar att elever med en mer sofistikerad kunskapssyn i högre utsträckning motiveras att göra så bra ifrån sig som möjligt i en uppgift, i jämförelse med andra klasskompisar.

Men att dra slutsatsen att en sofistikerad kunskapssyn alltid är bättre än en naiv, går inte, menar Maria Lindfors.

– Jag insåg under arbetets gång hur missvisande det är att värdera kunskapssyn på det sättet. Ibland kan det vara mer fördelaktigt med en naiv kunskapssyn, vilket blev tydligt i den datorsimulerade fysikuppgiften.

I just naturvetenskapliga ämnen kan en naiv kunskapssyn vara mer fruktbar. En slutsats att dra är däremot att en kombination av de båda synsätten, en flexibel kunskapssyn, är gynnsamt för lärandet.

Därför är det viktigt att göra eleverna medvetna om konsekvenserna av olika förhållningssätt till kunskap och kunnande, just för att främja en flexibel kunskapssyn, understryker Maria Lindfors.

Av Susanne Sawander

Foto Erik Abel


FAKTA/LÄRARPANELENS MOTIVERING:

Maria Lindfors avhandling lämnar värdefulla bidrag kring betydelsen av elevers förhållningssätt till kunskap och kunnande i ämnet naturvetenskap, i relation till lärande och kunskapstillväxt. I studien jämförs svenska och tyska elever, vilket ger en intressant diskussion om vilket klimat läraren formellt och informellt skapar genom sin undervisning.

Läs mer om Skolportens lärarpanel här


Fakta/

Forskare: Maria Lindfors

Född: 1981, bor i Sävar utanför Umeå

Avhandling”Kunskap är vad du vet, och vet du inte kan du alltid googla!” Elevers epistemic beliefs i naturvetenskaplig undervisningskontext 

Bakgrund: Lärarutbildning vid Umeå universitet, tidigare gymnasielärare i samhällskunskap och biologi på Jensen gymnasium Norra i Stockholm och Umeå Praktiska gymnasium

Disputerade: 8 juni 2018 vid Umeå universitet


Artikeln är publicerad i Skolportens forskningsmagasin nr 5 2018.

Skolporten nr 5/2018

Skolporten 5/2018.Tema: Sambedömning

Inte redan prenumerant? Missa inte kampanjpriset:

2 nr av Skolporten för prova-på-priset 99 kr!

Nu kan du även köpa digitala lösnummer av Skolporten i App Store eller Google Play!

Sidan publicerades 2018-10-29 15:57 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Skolportens favorit: Extra stöd behövs redan i förskolan

Barn med beteendesvårigheter är inte lika engagerade i förskolan som andra barn, vilket påverkar deras lärande och utveckling. Extra stöd behöver sättas in redan på förskolan, konstaterar forskaren Madeleine Sjöman.

Skolportens lärarpanel lyfter forskning

Det var för att skapa nytta för skolan och förskolan som lärarpanelen fick sitt uppdrag för drygt 10 år sedan. "Skolportens lärarpanel vidgar vyerna inom skolforskningen", säger Elisabet Nihlfors, professor i pedagogik vid Uppsala universitet, om lärarpanelens betydelse.

Hjärnforskare varnar: Skolan digitaliseras i blindo

Vi skulle aldrig introducera ett nytt läkemedel till patienter utan att först ha prövat det i forskningsstudier. Men när det kommer till barns lärande introducerar vi ny teknik utan att veta att den inte skadar. Digitaliseringen av skolan riskerar att resultera i ett nytt kunskapsras som det tar lång tid att återhämta sig från, skriver hjärnforskaren Torkel Klingberg.

Tufft att leva upp till rådande ideal

I dag förväntas förskolan forma barn som ska lösa en värld i social, politisk och ekonomisk kris. Det säger Therese Lindgren, som studerat hur rådande samhällsideal påverkar kraven på förskolan – och barnen.

Rätten att utveckla sitt nationella minoritetsspråk

Elever som tillhör de nationella minoriteterna har rätt att utveckla sitt minoritetsspråk även om det inte är ett levande språk i hemmet. Det är något olika regler som gäller i förskolan, grundskolan, specialskolan, sameskolan, grundsärskolan, gymnasieskolan och gymnasiesärskolan.

Om läslust, bildning och litteraturundervisning i skolan

Vad avgör om barn och unga blir litteraturläsare? Hur gör man som lärare för att undervisa i litteratur när läroplanen är fylld av motstridiga krav? Det undersöker en ny avhandling.

Forskning för framtiden

Mer forskning om lärares och elevers arbete i klassrummet! Skolforskningsinstitutets nya generaldirektör Camilo von Greiff vurmar för en större blandning av olika forskningstraditioner.

Att genom lek stödja och stimulera barns sociala förmågor – undervisning i förskolan

I en ny systematisk översikt från Skolforskningsinstitutet behandlas lekens betydelse för att utveckla barns sociala förmågor. Översikten kan fungera ett underlag för förskollärares kollegiala utveckling av undervisningen i förskolan (sammanfattning).

Läsning 2.0

Erbjuds elever med läs- och skrivsvårigheter verkligen den hjälp de behöver för att lockas in i läsningen? I dyslexifrågan råder fortfarande inte enighet, men tidigare och mer systematisk hjälp är insatser forskarna kan enas om.

Att arbeta med de minsta i förskolan

Småbarn utvecklas mycket på kort tid och för att hänga med på den resan måste man vara närvarande och möta barnet där det är. ”Arbetar man med små barn får man snabb feedback. De röstar med sina fötter”, säger förskollärare Anna Wolkert på förskolan Skorstenen i Vällingby.

9F, Östra Grundskolan i Huddinge: Lyssna på ungdomarna!

Det är dagens ungdomarna som måste hantera konsekvenserna av vad dagens vuxna beslutar. Därför det är det viktigt att ungdomars försök att uttrycka sina åsikter bemöts med samma respekt som alla andras skriver 9F, Östra Grundskolan i Huddinge.

Mats Myrberg: Rätt pedagogik räddar 8 av 10 barn från dyslexi

Mats Myrberg, professor i specialpedagogik vid Stockholms universitet, är övertygad: Alla barn tjänar på en dyslexivänlig pedagogik. Det handlar absolut inte om att barnen ska lära sig läsa och skriva redan i förskolan, det finns inget som visar att det är en fördel

Slöjdämnet in i framtiden

”Jag brukar säga till mina elever att slöjd är det enda ämnet där de får tänka självständigt och lösa svårigheter själva eftersom det inte finns någon färdig lösning på problemet. En sådan undervisning resulterar i många olika typer av lösningar, precis som i verkligheten i den värld innovatören, utvecklaren, designern och alla vi andra lever i”. Det säger slöjdläraren Mats Arneving, som här berättar om hur han ser på slöjdämnet i framtiden.

Lös problemet : Smutsiga toaletter

Marie-Louise är hygieniker och får många brev från barn runt om i Sverige som beskriver att toaletterna på deras skolor är så äckliga att de inte vågar använda dem. Nu vänder hon sig till vår expertpanel för att en gång för alla få hjälp med att lösa det här stora och allvarliga problemet.

Effekten av en lärare

Den amerikanska ekonomiprofessorn Eric Hanushek är respekterad världen över för sin forskning. Och han skräder inte orden om lärarkvalitetens betydelse för elevernas resultat.

Fokus på individ och lärande i förskolans publika dokumentation

I förskolans publika dokumentation är barnens lärande i fokus. Mer sällan syns värden kring omsorg eller hur pedagogerna arbetar. Rebecka Lindberg visar i sin licentiatavhandling, skriven inom ramen för Ifous FoU-program ”Små barns lärande”, att förskolans dokumentation ofta lyfter fram en idealbild.

Konferenser
Fortbildning
Rektor i förskolan

Rektor i förskolan

Den här konferensen fokuserar på din roll som chef och ledare med högaktuella föreläsningar om det pedagogiska ledarskapet och din professionsutveckling. Hur leder du i förändring och hur görs en nulägesanalys? Vi tar avstamp i de frågor som är specifika för förskolans verksamhet, men belyser även ämnen utifrån din yrkesroll som chef över en mångbottnad verksamhet.

Läs mer och boka plats
Kommande disputationer
SKOLPORTENS MAGASIN
Tema: Dyslexi
  Skolporten nr 1/2019 – ute nu!

Tema: Dyslexi

Tidig och mer systematisk hjälp till elever med läs- och skrivsvårigheter är insatser forskarna kan enas om. Intervjun: Möt Camilo von Greiff, ny generaldirektör för Skolforskningsinstitutet. Reportage: Nu utbildas de första lärarassistenterna inom yrkeshögskolan. Lärarpanelens val: Lärare är okritiska till entreprenöriellt lärande.

Köp digitala lösnummer!
Lediga tjänster
Fler platsannonser
Fortbildning
Källkritik i fokus

Källkritik i fokus

I det informationssamhälle vi lever i är det ibland svårt att avgöra vad som är fakta respektive falska påståenden. Som lärare ska du förmedla vikten av källkritik men det är även viktigt att veta vilka faktorer som styr vårt källkritiska förhållningssätt samt vilka praktiska verktyg som finns till hjälp för att utesluta falsk information. Välkommen till en konferens med fokus på källkritik!

Läs mer och boka plats
5 mest lästa på FoU

Delat ledarskap är dubbel glädje

Trodde du att framgångsrika skolor kräver viljestarka ledare med förmågan att intuitivt läsa av sammanhanget och driva igenom sina egna visioner? I så fall är det dags att tänka om.

Ökad psykisk ohälsa bland förskollärare

Förutsättningarna för förskolan och förskollärares uppdrag är mycket problematiska, visar en forskningsrapport från Malmö universitet. Hög arbetsbelastning, brist på resurser, gränslöshet i uppdraget och utsträckt lojalitet är några av de dilemman forskarna pekar på. Bakgrund till studien är hög sjukfrånvaro och en ökad psykisk ohälsa hos förskollärare.

Hur viktiga är digitala verktyg i skolan för elever med funktionsnedsättning?

Specialpedagogiska skolmyndigheten bjuder in till ett frukostseminarium för att belysa vikten av att ha tillgång till digitala verktyg i skolan för elever med funktionsnedsättning.

Teacher: Here’s how to make lessons fun

Korey Barkley, a middle-school Spanish teacher in Massachusetts, helps students love to learn by adopting strategies that make it fun. In this commentary, Barkley shares four approaches, including playing games, offering more choices and scheduling brain breaks.

Ungdomars hälsa halkar efter

Världens ungdomar är historiens hittills största generation. Tyvärr är deras hälsomässiga situation utmanande. I en studie i tidskriften the Lancet har man har undersökt utvecklingen i 195 länder under perioden 1990–2016. Resultaten visar på bland annat en ökning av övervikt och fetma, som nu drabbar en femtedel av världens ungdomar.