Dela:

Skolportens favorit: Nyckeln till elevernas motivation

Elever som jämför sig med sig själva lyckas bättre än elever som försöker överglänsa sina klasskamrater.
– Lärare bör skapa lärmiljöer som uppmuntrar personliga framsteg, säger Anders Hofverberg, som forskat om elevers motivation och hur den påverkas av klassrumsklimatet.

Anders Hofverberg. Foto Erik Abel

Hur hittar man nyckeln till elevers drivkrafter? Det är en fråga som de flesta lärare tampas med och Anders Hofverberg konstaterar krasst att det inte finns några enkla knep.

– Motivation är oerhört komplext och något jag ofta funderade över när jag arbetade som lärare. Jag minns särskilt en elev som tappade intresset för sitt favoritämne bara för att ”alla andra” tyckte det var tråkigt. Vad hände där?

Anders Hofverberg har sökt svaret på den frågan genom att undersöka två vanliga typer av lärandemål: Strävan efter personlig utveckling (mastery goals) respektive strävan efter att prestera i förhållande till andra (performance goals).

Avhandlingen handlar mer specifikt om hur de två typerna av mål samspelar med elevens egen syn på kunskap och lärande, samt med de mål som eleven uppfattar att läraren stödjer och som präglar klassrumsklimatet. Till grund ligger enkäter och resultat på ett kemiprov från både svenska och tyska elever från årskurs 5 upp till andra klass i gymnasiet.

Forskningsresultaten visar att elever som styrs av mastery goals och jämför sig med sig själva både har högre provresultat och känner en högre grad av självbestämmande än elever som styrs av performance goals och försöker överträffa sina klasskamrater. Om läraren månar om en klassrumsmiljö som stödjer elevers personliga utveckling presterar elever som styrs av detta ännu bättre och känner sig ännu mer självständiga.

– Intressant är att den här lärmiljön inte missgynnar elever som motiveras av att jämföra sig med andra. En slutsats är därför att lärare har mycket att vinna genom att uppmuntra eleverna att jämföra sig med sig själva och försöka att skapa en så kallad ”mastery-struktur” i klassrummet.

Jämförelsen mellan länderna visar att tyska elever skiljer på att ”vara bättre än andra” och ”undvika att vara sämre än andra”. Svenska elever jämför mer generellt. I Tyskland råder en starkare tävlingskultur, vilket i sin tur kan påverka lärandekulturer, menar Anders Hofverberg.

Han hoppas att resultaten kan öka kunskapen om hur elevers motivation och personliga mål samspelar med klassrumsmiljön. Samtidigt understryker Anders Hofverberg att det fortfarande återstår många frågor för att lösa motivationens gåta:

– Det behövs mer praktiknära forskning i samarbete med lärare för att kunna skapa realistiska rekommendationer om hur elevers motivation kan stödjas i praktiken. Men jag hoppas att mina resultat kan stötta och vägleda lärare att skapa klassrumsmiljöer som framhåller personliga framsteg.

Av Susanne Sawander

Foto Erik Abel


LÄRARPANELENS MOTIVERING:

”Avhandlingen belyser att lärare bör uppmuntra elevers inlärning genom att skapa miljöer i klassrummet där eleverna jämför sig med sig själva och inte med andra elever. Forskningsresultaten visar att elevernas personliga utveckling förstärks i dessa klassrumsmiljöer medan elever som jämför sig med andra elever inte missgynnas.”

LÄS MER OM LÄRARPANELEN OCH DERAS VAL AV SKOLPORTENS FAVORIT HÄR


Namn: Anders Hofverberg

Avhandling: Motivation, students, and the classroom environment: exploring the role of Swedish students’ achievement goals in chemistry

Född: År 1985. Bor i Umeå

Disputerade: 28 augusti 2020 vid Umeå universitet

Bakgrund: Utbildad gymnasielärare i biologi och kemi, har arbetat som gymnasielärare i Borlänge innan han fick en doktorandtjänst vid Umeå universitet


Skolporten nr 6/2020.

Artikeln är publicerad i Skolporten nr 6/2020 – ute 11 december!

Vill du bli prenumerant? Missa inte prova på-priset:

2 nr av Skolporten för prova-på-priset 99 kr!

Prenumeranter läser hela arkivet gratis i appen Skolporten!

Sidan publicerades 2020-12-15 11:15 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Skolportens favorit: Matteboken används inte alltid som tänkt

Elever i årskurs 1 använder inte alltid matematikläroböcker som det var tänkt i undervisningen, konstaterar Malin Norberg som forskat om elevers arbete med matematikläroböcker. Nu har hennes avhandling valts till Skolportens favorit av Skolportens lärarpanel.

Skolportens favorit: Så blir matematik i förskoleklass lyckad

Att tidigt bryta elevers missuppfattningar kring matematik gör skillnad. Det menar Helena Vennberg som forskat om undervisningen i matematik i förskoleklass. Nu har avhandlingen valts till Skolportens favorit.

Debattsugna elever tystnar på elitskolan

"Jag hade inte förväntat mig att skolan skulle vara uttalat elitistisk och på samma gång fostra till passiv lydnad". Det säger Janna Lundberg, vars avhandling om debattklimatet på en elitskola nu har valts till lärarpanelens favorit.

Så inkluderas alla elever i ämnet idrott och hälsa

Vad är det som bidrar till positiva skolprestationer i ämnet idrott och hälsa hos elever med funktionsnedsättning? Det har Karin Bertills forskat om. Nu har hennes avhandling valts ut som favorit av Skolportens lärarpanel.

Fokus på forskning!

Forskning har alltid varit en viktig del av Skolportens bevakning. Årligen intervjuar vi drygt 110 forskare som disputerar inom utbildningsvetenskap samt publicerar deras avhandlingar på webben.

Skolportens favorit: Skillnader i digital och analog återkoppling

Med digitala lärplattformar blandas formativ bedömning med betygsdokumentation och resulterar i en mer summativ återkoppling till eleverna. Det visar Agneta Grönlunds avhandling om återkoppling i samhällskunskap på gymnasiet.

Bristande transparens i digitala läromedel försvårar undervisningen

Nya digitala läromedel i skolan utformade för att anpassa sig till varje elevs individuella kunskapsnivå skapar problem. Den inbyggda tekniken är inte tillräckligt transparent och riskerar att vägleda eleverna utan att lärarna känner sig delaktiga. Det visar en avhandling vid Göteborgs universitet.

Undervisning och lärande i förskola om kemi- och fysikrelaterade vardagsfenomen

Projektet syftade till att studera modellbaserad undervisning och lärande i förskolan av kemiska reaktioner och fysikaliska fenomen relaterat till hållbarhet i samhällsfrågor. Detta är i många fall ett för förskolor relativt nytt område att arbeta med.

Forskningsutblick: Flexibel undervisning i idrott och hälsa för att inkludera elever med funktionsnedsättning

I denna studie vill forskarna undersöka hur inkluderande undervisning i ämnet idrott och hälsa kan se ut, när fokus riktas mot elever med dolda funktionsnedsättningar. I studien påvisar forskarna en komplex bild där flexibilitet och lyhördhet hos läraren är av yttersta vikt för att skapa en inkluderande miljö för målgruppen.

Digitala lektioner och möten fungerade över förväntan på Ekeskolan

När coronapandemin blev ett faktum och Ekeskolan hade en ny verklighet att förhålla sig till började personalen fundera på hur de kan anpassa sin undervisning efter rådande restriktioner. Skolavslutningar, elevrådsmöten och viss undervisning har genomförts via Zoom, en digital videomötesplattform, med överraskande resultat. I vårt senaste voddavsnitt samtalar vi också om detta.

Digital teknik ger utdelning

I en aktuell avhandling visar Annika Agélii Genlott hur digital teknik kan förbättra elevernas resultat. Nyckeln är att tekniken används på rätt sätt och att lärarna har den kunskap som krävs.

Skolportens mest nedladdade avhandling

Kristina Walldén Hillström är forskare och lärare inom didaktik på Högskolan i Gävle. Avhandlingen om digitala medier i förskolan var den mest nedladdade på Skolporten förra året.

Hur kan fritidshemmet motverka utanförskap?

Arbetet med elevernas relationer tas lite för givet, trots att det är inskrivet i fritidshemmets uppdrag. Det menar Lina Lago, forskare vid Linköpings universitet som tillsammans med Helene Elvstrand skrivit den nya boken Sociala relationer i fritidshem.

Webbinarium: Så här jobbar vi med digital lek, lärande och utforskande i förskolan!

Luleå kommuns förskolor bjuder på en spännande utvecklingsmiljö och med pedagoger i framkant. Luleå kommun fick utmärkelsen Guldtrappan 2019 för sitt digitala utvecklingsarbete.

Ledare: Om några år vet vi mer…

Forskning om hur coronapandemin har påverkat utbildningskvalitén, elevresultaten och elevhälsan är i full gång. På Skolporten kommer vi att bevaka de resultaten lika systematiskt som vi gör med all forskning om förskola och skola.

Lärarpanelen: ”Ett viktigt och roligt uppdrag”

"Det är viktigt och roligt att vara uppdaterad om nya vetenskapliga rön som rör undervisning och lärande." Så svarar en av Skolportens lärarpanelister på frågan om varför hon ville vara med i panelen.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
Nytt nr ute 25 oktober!

Nytt nr ute 25 oktober!

INTERVJU: Inti Chavez Perez tog steget från journalist till sexualupplysare och jämställdhetsexpert. Han lovordar läroplanens nya tydlighet i kunskapsområdet sexualitet, samtycke och relationer.

Läs mer!
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Kommande disputationer
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
Tidiga insatser i förskolan – en viktig skyddsfaktor mot psykisk ohälsa

Förskolan når de allra flesta barn och där finns därför goda möjligheter att bedriva ett hälsofrämjande och förebyggande arbete. Men vad vet vi om de faktorer som påverkar de små barnens psykiska mående? Vad kan forskningen lära oss om hur förskolan kan arbeta för att nå framgång i sitt hälsofrämjande arbete?

”Marknadens stora intresse för förskolan måste upp på agendan”

Förskolan har fått begränsad uppmärksamhet inom utbildningspolitiken, men ett stort intresse från skolmarknaden. Det behövs en kritiskt granskande hållning till ett starkt förändrat förskolelandskap, skriver Ingegerd Tallberg Broman, professor emerita vid Malmö universitet, lärarutbildare, förskoleforskare.

Forskning: Destruktiva chefer vanligare i offentlig sektor

Mer än var tredje svensk anser sig ha en destruktiv chef, visar ny forskning. Och läget är värst inom offentlig sektor. ”Jag är förvånad över att så lite görs åt ett så omfattande problem”, säger forskaren och psykologen Robert Lundmark vid Umeå universitet.

Lärarguide för mer aktiva elever

Syftet med denna guide är att inspirera dig som lärare att integrera fysisk aktivitet i skoldagen, med stöd från Generation Peps kostnadsfria digitala skolverktyg som du kan läsa mer om på www.pepskola.se. Guiden ger dig också en introduktion till TikTok och hur du kan använda och inspireras av innehåll från plattformen, samt tipsar om vidare läsning kring mental hälsa och digital kunskap från några av våra partners. (pdf)

Forskare: Så blir fysiken tillgänglig för fler

En bra fysiklärare öppnar sina elevers ögon och vägleder dem till nya upplevelser i ämnet. På det sättet kan man få fler elever utan akademisk bakgrund att fortsätta till högskolan, menar Anna Danielsson, forskare vid Stockholms universitet.