Dela:

Skolportens favorit: Nyckeln till elevernas motivation

Elever som jämför sig med sig själva lyckas bättre än elever som försöker överglänsa sina klasskamrater.
– Lärare bör skapa lärmiljöer som uppmuntrar personliga framsteg, säger Anders Hofverberg, som forskat om elevers motivation och hur den påverkas av klassrumsklimatet.

Anders Hofverberg. Foto Erik Abel

Hur hittar man nyckeln till elevers drivkrafter? Det är en fråga som de flesta lärare tampas med och Anders Hofverberg konstaterar krasst att det inte finns några enkla knep.

– Motivation är oerhört komplext och något jag ofta funderade över när jag arbetade som lärare. Jag minns särskilt en elev som tappade intresset för sitt favoritämne bara för att ”alla andra” tyckte det var tråkigt. Vad hände där?

Anders Hofverberg har sökt svaret på den frågan genom att undersöka två vanliga typer av lärandemål: Strävan efter personlig utveckling (mastery goals) respektive strävan efter att prestera i förhållande till andra (performance goals).

Avhandlingen handlar mer specifikt om hur de två typerna av mål samspelar med elevens egen syn på kunskap och lärande, samt med de mål som eleven uppfattar att läraren stödjer och som präglar klassrumsklimatet. Till grund ligger enkäter och resultat på ett kemiprov från både svenska och tyska elever från årskurs 5 upp till andra klass i gymnasiet.

Forskningsresultaten visar att elever som styrs av mastery goals och jämför sig med sig själva både har högre provresultat och känner en högre grad av självbestämmande än elever som styrs av performance goals och försöker överträffa sina klasskamrater. Om läraren månar om en klassrumsmiljö som stödjer elevers personliga utveckling presterar elever som styrs av detta ännu bättre och känner sig ännu mer självständiga.

– Intressant är att den här lärmiljön inte missgynnar elever som motiveras av att jämföra sig med andra. En slutsats är därför att lärare har mycket att vinna genom att uppmuntra eleverna att jämföra sig med sig själva och försöka att skapa en så kallad ”mastery-struktur” i klassrummet.

Jämförelsen mellan länderna visar att tyska elever skiljer på att ”vara bättre än andra” och ”undvika att vara sämre än andra”. Svenska elever jämför mer generellt. I Tyskland råder en starkare tävlingskultur, vilket i sin tur kan påverka lärandekulturer, menar Anders Hofverberg.

Han hoppas att resultaten kan öka kunskapen om hur elevers motivation och personliga mål samspelar med klassrumsmiljön. Samtidigt understryker Anders Hofverberg att det fortfarande återstår många frågor för att lösa motivationens gåta:

– Det behövs mer praktiknära forskning i samarbete med lärare för att kunna skapa realistiska rekommendationer om hur elevers motivation kan stödjas i praktiken. Men jag hoppas att mina resultat kan stötta och vägleda lärare att skapa klassrumsmiljöer som framhåller personliga framsteg.

Av Susanne Sawander

Foto Erik Abel


LÄRARPANELENS MOTIVERING:

”Avhandlingen belyser att lärare bör uppmuntra elevers inlärning genom att skapa miljöer i klassrummet där eleverna jämför sig med sig själva och inte med andra elever. Forskningsresultaten visar att elevernas personliga utveckling förstärks i dessa klassrumsmiljöer medan elever som jämför sig med andra elever inte missgynnas.”

LÄS MER OM LÄRARPANELEN OCH DERAS VAL AV SKOLPORTENS FAVORIT HÄR


Namn: Anders Hofverberg

Avhandling: Motivation, students, and the classroom environment: exploring the role of Swedish students’ achievement goals in chemistry

Född: År 1985. Bor i Umeå

Disputerade: 28 augusti 2020 vid Umeå universitet

Bakgrund: Utbildad gymnasielärare i biologi och kemi, har arbetat som gymnasielärare i Borlänge innan han fick en doktorandtjänst vid Umeå universitet


Skolporten nr 6/2020.

Artikeln är publicerad i Skolporten nr 6/2020 – ute 11 december!

Vill du bli prenumerant? Missa inte prova på-priset:

2 nr av Skolporten för prova-på-priset 99 kr!

Prenumeranter läser hela arkivet gratis i appen Skolporten!

Sidan publicerades 2020-12-15 11:15 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Skolportens favorit: Matteboken används inte alltid som tänkt

Elever i årskurs 1 använder inte alltid matematikläroböcker som det var tänkt i undervisningen, konstaterar Malin Norberg som forskat om elevers arbete med matematikläroböcker. Nu har hennes avhandling valts till Skolportens favorit av Skolportens lärarpanel.

Skolportens favorit: Så blir matematik i förskoleklass lyckad

Att tidigt bryta elevers missuppfattningar kring matematik gör skillnad. Det menar Helena Vennberg som forskat om undervisningen i matematik i förskoleklass. Nu har avhandlingen valts till Skolportens favorit.

Debattsugna elever tystnar på elitskolan

"Jag hade inte förväntat mig att skolan skulle vara uttalat elitistisk och på samma gång fostra till passiv lydnad". Det säger Janna Lundberg, vars avhandling om debattklimatet på en elitskola nu har valts till lärarpanelens favorit.

Så inkluderas alla elever i ämnet idrott och hälsa

Vad är det som bidrar till positiva skolprestationer i ämnet idrott och hälsa hos elever med funktionsnedsättning? Det har Karin Bertills forskat om. Nu har hennes avhandling valts ut som favorit av Skolportens lärarpanel.

Fokus på forskning!

Forskning har alltid varit en viktig del av Skolportens bevakning. Årligen intervjuar vi drygt 110 forskare som disputerar inom utbildningsvetenskap samt publicerar deras avhandlingar på webben.

Skolportens favorit: Skillnader i digital och analog återkoppling

Med digitala lärplattformar blandas formativ bedömning med betygsdokumentation och resulterar i en mer summativ återkoppling till eleverna. Det visar Agneta Grönlunds avhandling om återkoppling i samhällskunskap på gymnasiet.

Digitaliseringen i skolan och förskolan: Distraktion eller möjlighet?

Svensk skolas ambition att vara bäst i världen på att tillvarata digitaliseringens möjligheter har inneburit såväl fördelar som nackdelar. Forskare som Skolporten talat med efterlyser mer fokus på didaktik, skärpta regler för IT-företag och bättre fortbildning i den nya nationella digitaliseringsstrategin.

En lärplattform som både stöttar i vardagen och utvecklar dig som lärare

Vi behöver alla lära om och lära nytt ibland. Och det livslånga lärandet är betydelsefullt både för dig som individ men också för att organisationer ska klara av förändringar i samhället. I Helsingborg finns sen en tid lärplattformen Hbg Learns där all utbildning finns samlad på en plats. Jessica Clarenbeck är mycket positiv till upplägget.

Digitala läromedel i skolan – idag och imorgon

Vad är egentligen digitala läromedel? Är det digitaliserade böcker eller något annat? Hur får lärare tillgång till digitala läromedel idag? Skulle det kunna göras annorlunda? Tre skolhuvudmän och en skola delar med sig av sina tankar och erfarenheter och blickar även framåt.

Analog programmering ledde vägen

Att personalen på Tornfalkens förskola saknade utbildning inom programmering och kodning stoppade dem inte från att inleda ett arbete kring digitalt meningsskapande. Genom att börja enkelt och analogt kunde de sedan arbeta mer och mer med digitala verktyg. Språket spelade också en stor roll i arbetet då majoriteten av barnen är flerspråkiga.

Poddagogen #12: Forskaren Henning Årman om språkaktivism och språkbruk i gymnasieskolan

Forskaren Henning Årman är gäst i den pedagogiska podcasten Poddagogen. Avsnittet handlar om språkaktivism och språkbruk i gymnasieskolan. 

Utmaningar i arbetet med skolövergångar

Barns skolövergångar är en komplex process som påverkar lärares arbete. Det konstaterar Therese Welén i sin avhandling, som nu har valts till favorit av Lärarpanelen.

Ökat fokus på undervisningens innehåll

Att systematiskt analysera den egna undervisningen lägger grunden för en mer inkluderande undervisning. Det visar Balli Lelinge i sin avhandling som nu har valts till Lärarpanelens favorit.

Digitala sexuella trakasserier påverkar unga i skolan

Digitala sexuella trakasserier är relativt vanliga bland unga, och ofta saknar ungdomarna både stöd och strategier för att hantera det. Det visar Kristina Hunehäll Berndtssons avhandling som nu har valts till favorit av Lärarpanelen.

Digitaliseringen krymper lärares expertroll

Med digitaliseringens intåg i skolan har utrymmet för lärarens roll som expert minskat. Det menar forskaren Johan Sandén. Nu har hans avhandling valts till favorit av Lärarpanelen.

Bristande transparens i digitala läromedel försvårar undervisningen

Nya digitala läromedel i skolan utformade för att anpassa sig till varje elevs individuella kunskapsnivå skapar problem. Den inbyggda tekniken är inte tillräckligt transparent och riskerar att vägleda eleverna utan att lärarna känner sig delaktiga. Det visar en avhandling vid Göteborgs universitet.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
5 mest lästa på FoU
Varför vi tror att läsning kan lösa samhällets problem

Debatten om litteraturkanon i skolan har gjort frågan om läsning central. Nu ska forskarna reda ut varför vi tror att läsning kan lösa så många av samhällets problem. ”Det handlar mycket om kulturens starka ställning och att vi vill framstå som bildade,” säger Daniel Pettersson, professor i pedagogik vid Högskolan i Gävle.

Mer än kompetensutveckling krävs för att möta att elever med autism

Kompetensutveckling kring autism och nya sätt att anpassa undervisningen gör att personalen i förskola och grundskolan känner sig tryggare i sin undervisning. Eleverna har dock svårare att identifiera skillnader. Ny forskning visar att det krävs mer än så, framför allt tid och resurser, för att elever med autism ska få bättre förutsättningar.

Så får elever med autism det bättre i skolan

Barn med autism far ofta illa i skolan. Lärare vill lära mer om autism för att möta elevernas behov. Men forskning visar att det krävs mer än så, framför allt tid och resurser, för att elever med npf-diagnoser ska få det bättre i skolan.

Forskaren om alla problem läsningen förväntas lösa

Vad är meningen med att fostra goda läsare? Svaret är inte givet och har förändrats över tid, menar ett forskarlag som är i färd med att undersöka saken. ”Idag ska läsning i högre grad bidra till ökad integration och andra samhälleliga mål”, säger forskaren Daniel Pettersson.

New research review questions the evidence for special education inclusion

A new research review finds inconsistent benefits for students with disabilities who learn alongside general education peers.

SKOLPORTENS MAGASIN
TEMA: Digitalisering
  Skolportens magasin nr 6/2022.

TEMA: Digitalisering

Tema: Digitalisering. Svensk skolas ambition att vara bäst i världen på digitalisering innebär både för- och nackdelar. Intervjun: Issis Melin har länge ägnat sig åt frågor som rör hedersrelaterat våld och förtryck. Enligt henne är den nya läroplanen ett steg i rätt riktning.

Läs mer och prenumerera här!
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Skolportens digitala kurser