Hoppa till sidinnehåll
Favorit

Skolportens favorit: Praktiska frågor präglar samtal i lärarlagen

Publicerad:2021-10-26
Uppdaterad:2023-09-01
Moa Duvarci Engman
Skribent:Moa Duvarci Engman

Det professionella samtalet förs sällan på lärarlagsmöten. Samtalen kretsar i stället kring praktiska frågor och elevernas omsorg, visar Anna Norrström i sin avhandling.
Ett lärarprofessionellt samtal kräver objektivitet, abstraktion och ett yrkesgemensamt språk, konstaterar hon.

Anna Norrström
Anna Norrström. Foto Fredrik Jalhed

Vad talas det egentligen om på lärarlagsmöten? Och hur samtalas det? Genom observationer av samtal från fem olika lärarlag vid tre grundskolor i tre kommuner har Anna Norrström närstuderat frågan.

Resultaten redogör hon för i avhandlingen Samtal under lärarlagsmöten. Diskursorienteringar i den professionella praktiken. Den visar att samtalen mestadels rör elevernas omsorg och inte minst praktiska, vardagliga frågor kring schema och logistik – allt från inköp av linjaler och fika till vem som ska vakta vilken klass på nationella prov, följa med på idrottsdagar och liknande.

– När jag analyserade materialet fick jag känslan av att det var ett och samma lärarlag som stod bakom samtliga samtal, säger Anna Norrström, som tidigare arbetat som specialpedagog och lärare i svenska och historia.

Hon pekar på att det är av yttersta vikt att betrakta lärare som experter och att professionell kommunikation och språkbruk är ett nödvändigt verktyg för att lärare ska kunna beskriva, analysera och förstå den praktik de verkar i. Brister det här riskerar viktiga frågor kring exempelvis lärarprofessionens centrala områden, som lärandeteorier, bedömning och didaktik, att förbises.

I analysen av lärarlagens samtal utgår Anna Norrström från begreppen horisontell och vertikal samtalsdiskurs. Ett horisontellt samtal är informellt, vardagsnära och konkret, medan det vertikala samtalet är formellt, objektivt, nyanserat och problematiserande.

– När jag undersökte innehåll, form och relationer i lärarlagens samtal, upptäckte jag att samtliga lärarlagssamtal kunde sorteras in under en horisontell samtalsdiskurs. Tonen var genomgående personlig, informell och med ett starkt inslag av humor.

Även om komplexa frågor kring exempelvis elevers frånvaro och motivation togs upp, behandlades de som enkla frågor – det fördes inga utvecklande eller problematiserande resonemang. Men, betonar Anna Norrström, det ena sättet att samtala på inte är bättre än det andra. Poängen är att båda samtalstyperna fyller sin funktion. För att få till ett utvecklande professionellt samtal behövs en medveten växelverkan mellan närhet och distans, det formella och informella.

Frågan är varför lärarlagen inte lyckas med den här växelverkan. Tidigare forskning pekar på tidsbrist som ett skäl till att samtalen mest handlar om enkla vardagsfrågor. Anna Norrström menar att frågan är mer komplex än så.

– Troligtvis måste förändring ske på ett flertal olika nivåer – förändring av organisatoriska och kontextuella förutsättningar, mötesinramning och lärarlags aktiva handlande.

Med sin forskning vill Anna Norrström bidra till att medvetandegöra lärare, skolledare och lärarutbildare om vikten av att utveckla samtalen i lärarlagen för att rymma även djupare professionella frågor.

– Ett mer vardagligt samtal är inte anpassat till professionella behov kring helhetssyn, problemlösning, gemensam reflektion. Ett lärarprofessionellt samtal kräver just objektivitet, abstraktion och ett yrkesgemensamt språk, konstaterar hon.

Av Susanne Sawander

Foto Fredrik Jalhed


LÄRARPANELENS MOTIVERING:

Anna Norrströms avhandling ger oss lärare professionella verktyg för att se på våra potentiellt viktiga arbetslags- eller ämneslagsmöten med nya ögon utifrån ett metaperspektiv. På så sätt kan vi både förstå och diskutera dem bättre tillsammans, för att därigenom fortsätta utveckla och påverka dem, och på sikt lyfta lärarprofessionens förutsättningar.

LÄS MER OM LÄRARPANELEN OCH DERAS VAL AV LÄRARPANELENS FAVORIT HÄR


Forskare: Anna Norrström, född 1983

Avhandling:Samtal under lärarlagsmöten. Diskursorienteringar i den professionella praktiken

Bakgrund: Lärarexamen mot grundskolans senare år samt gymnasieskolan i svenska och historia, magisterexamen i specialpedagogik, doktorsexamen i pedagogiskt arbete. Tidigare arbetat som högstadielärare, specialpedagog, gymnasielärare och universitetslärare

Disputerade: 16 april 2021 vid Göteborgs universitet


Skolporten nr 5 2021 liten
Skolporten nr 5 2021.

Skolportens magasin – ute 25 oktober 2021!

Tema: Demokrati. För att klara sitt demokratiska uppdrag behöver skolan främja både kritiskt tänkande, specifika kunskaper och allmänbildning, menar forskarna.

Inte redan prenumerant? Missa inte kampanjpriset:

2 nr av Skolporten för prova-på-priset 99 kr!

Prenumerera

Prenumeranter läser hela arkivet digitalt utan kostnad! Ladda ner Skolporten i App Store eller Google Play eller läs Skolportens e-magasin direkt på webben här!

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med

forskningsinstitutet Ifous

Läs mer
Stockholm

Biologi

Välkommen till Skolportens fortbildning för dig som undervisar i biologi eller naturkunskap på högstadiet och gymnasiet! Programmet ger både biologididaktik och ämnesfördjupning, bland annat inom källkritik, AI och genteknik. Föreläsare är till exempel Emma Frans, Sebastian Kirppu och Eva Bida.
Läs mer & boka
Åk 7–Vux
19–20 sep
Digital temaföreläsning

Hållbar utveckling i förskolan

Skolportens digitala temaföreläsningar med Cecilia Caiman. Föreläsningarna utvecklar undervisningen för hållbar utveckling utifrån både ett ekologiskt perspektiv och genom estetiska lärprocesser. Ta del av innehållet mellan 14 maj–18 juni!
Läs mer & boka
Fsk
15 maj – 19 jun
Dela via: 

Relaterade artiklar

Relaterat innehåll

Senaste magasinen

Läs mer

Nyhetsbrev