Dela:

Skolportens favorit: Praktiska frågor präglar samtal i lärarlagen

Det professionella samtalet förs sällan på lärarlagsmöten. Samtalen kretsar i stället kring praktiska frågor och elevernas omsorg, visar Anna Norrström i sin avhandling.
Ett lärarprofessionellt samtal kräver objektivitet, abstraktion och ett yrkesgemensamt språk, konstaterar hon.

Anna Norrström

Anna Norrström. Foto Fredrik Jalhed

Vad talas det egentligen om på lärarlagsmöten? Och hur samtalas det? Genom observationer av samtal från fem olika lärarlag vid tre grundskolor i tre kommuner har Anna Norrström närstuderat frågan.

Resultaten redogör hon för i avhandlingen Samtal under lärarlagsmöten. Diskursorienteringar i den professionella praktiken. Den visar att samtalen mestadels rör elevernas omsorg och inte minst praktiska, vardagliga frågor kring schema och logistik – allt från inköp av linjaler och fika till vem som ska vakta vilken klass på nationella prov, följa med på idrottsdagar och liknande.

– När jag analyserade materialet fick jag känslan av att det var ett och samma lärarlag som stod bakom samtliga samtal, säger Anna Norrström, som tidigare arbetat som specialpedagog och lärare i svenska och historia.

Hon pekar på att det är av yttersta vikt att betrakta lärare som experter och att professionell kommunikation och språkbruk är ett nödvändigt verktyg för att lärare ska kunna beskriva, analysera och förstå den praktik de verkar i. Brister det här riskerar viktiga frågor kring exempelvis lärarprofessionens centrala områden, som lärandeteorier, bedömning och didaktik, att förbises.

I analysen av lärarlagens samtal utgår Anna Norrström från begreppen horisontell och vertikal samtalsdiskurs. Ett horisontellt samtal är informellt, vardagsnära och konkret, medan det vertikala samtalet är formellt, objektivt, nyanserat och problematiserande.

– När jag undersökte innehåll, form och relationer i lärarlagens samtal, upptäckte jag att samtliga lärarlagssamtal kunde sorteras in under en horisontell samtalsdiskurs. Tonen var genomgående personlig, informell och med ett starkt inslag av humor.

Även om komplexa frågor kring exempelvis elevers frånvaro och motivation togs upp, behandlades de som enkla frågor – det fördes inga utvecklande eller problematiserande resonemang. Men, betonar Anna Norrström, det ena sättet att samtala på inte är bättre än det andra. Poängen är att båda samtalstyperna fyller sin funktion. För att få till ett utvecklande professionellt samtal behövs en medveten växelverkan mellan närhet och distans, det formella och informella.

Frågan är varför lärarlagen inte lyckas med den här växelverkan. Tidigare forskning pekar på tidsbrist som ett skäl till att samtalen mest handlar om enkla vardagsfrågor. Anna Norrström menar att frågan är mer komplex än så.

– Troligtvis måste förändring ske på ett flertal olika nivåer – förändring av organisatoriska och kontextuella förutsättningar, mötesinramning och lärarlags aktiva handlande.

Med sin forskning vill Anna Norrström bidra till att medvetandegöra lärare, skolledare och lärarutbildare om vikten av att utveckla samtalen i lärarlagen för att rymma även djupare professionella frågor.

– Ett mer vardagligt samtal är inte anpassat till professionella behov kring helhetssyn, problemlösning, gemensam reflektion. Ett lärarprofessionellt samtal kräver just objektivitet, abstraktion och ett yrkesgemensamt språk, konstaterar hon.

Av Susanne Sawander

Foto Fredrik Jalhed


LÄRARPANELENS MOTIVERING:

Anna Norrströms avhandling ger oss lärare professionella verktyg för att se på våra potentiellt viktiga arbetslags- eller ämneslagsmöten med nya ögon utifrån ett metaperspektiv. På så sätt kan vi både förstå och diskutera dem bättre tillsammans, för att därigenom fortsätta utveckla och påverka dem, och på sikt lyfta lärarprofessionens förutsättningar.

LÄS MER OM LÄRARPANELEN OCH DERAS VAL AV LÄRARPANELENS FAVORIT HÄR


Forskare: Anna Norrström, född 1983

Avhandling: Samtal under lärarlagsmöten. Diskursorienteringar i den professionella praktiken

Bakgrund: Lärarexamen mot grundskolans senare år samt gymnasieskolan i svenska och historia, magisterexamen i specialpedagogik, doktorsexamen i pedagogiskt arbete. Tidigare arbetat som högstadielärare, specialpedagog, gymnasielärare och universitetslärare

Disputerade: 16 april 2021 vid Göteborgs universitet


Skolporten nr 5 2021 liten

Skolporten nr 5 2021.

Skolportens magasin – ute 25 oktober 2021!

Tema: Demokrati. För att klara sitt demokratiska uppdrag behöver skolan främja både kritiskt tänkande, specifika kunskaper och allmänbildning, menar forskarna.

Inte redan prenumerant? Missa inte kampanjpriset:

2 nr av Skolporten för prova-på-priset 99 kr!

Prenumeranter läser hela arkivet digitalt utan kostnad! Ladda ner Skolporten i App Store eller Google Play eller läs Skolportens e-magasin direkt på webben här!

Sidan publicerades 2021-10-26 17:44 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2021-12-20 11:30 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Digital kurs! Ny som lärare – Lyckade lektioner

Är du nyutbildad lärare och önskar fler handfasta verktyg? Med kursen Lyckade lektioner får du planering, struktur och motivation att samspela i klassrummet. I film och text presenterar Maria Wiman information, uppgifter och tekniker. Med flexibel start och tydligt upplägg kan du studera, repetera och testa. Kursintyg ingår!

Digital kurs! Ny som lärare – Relationer och ledarskap

Är du nyutbildad lärare och önskar fler handfasta verktyg? I kursen Relationer och ledarskap arbetar vi med att bygga goda relationer med elever, hantera konflikter och bli en trygg ledare i klassrummet. I film och text presenterar Maria Wiman information, uppgifter och tips för din undervisning. Flexibel start och tydligt upplägg. Pris 996 kr ex. moms. Kursintyg ingår!

Skolportens favorit: Så pratar eleverna om religion

Elever har tankar kring religion, tro och icke-tro, som sällan eller aldrig lyfts i undervisningen eller i läromedlen. Det visar Fredrik Jahnkes avhandling, som nu valts till Skolportens favorit av lärarpanelen.

Skolportens favorit: Så skapas skolnärvaro

Problematisk skolfrånvaro byggs upp under en längre tid och inte sällan är mobbning en bakomliggande faktor. Men det går att hitta en väg tillbaka till skolan, visar Tobias Forsells avhandling, som nu valts till Skolportens favorit.

Lärarpanelen: ”Ett viktigt och roligt uppdrag”

"Det är viktigt och roligt att vara uppdaterad om nya vetenskapliga rön som rör undervisning och lärande." Så svarar en av Skolportens lärarpanelister på frågan om varför hon ville vara med i panelen.

Skolportens favorit: Digital lek i en hybrid verklighet

Inramningen för barns lek har förändrats – den fysiska och den digitala leken har flätats samman och vi behöver förstå det som en verklighet. Det konstaterar Marina Wernholm i sin avhandling, som nu valts av lärarpanelen till Skolportens favorit.

Rörelse och lek måste in i lagar och läroplaner

Sverige är sämst, av de nordiska länderna, på att skriva in rörelse och fysisk aktivitet i styrdokument för förskolan. Många barn riskerar att aldrig få utveckla sin rörelseförmåga, med både besvär och smärta som livslånga konsekvenser.

Rörelse och lek måste in i lagar och läroplaner

Sverige är sämst, av de nordiska länderna, på att skriva in rörelse och fysisk aktivitet i styrdokument för förskolan. Många barn riskerar att aldrig få utveckla sin rörelseförmåga, med både besvär och smärta som livslånga konsekvenser.

Leka med en kompis roligare än Youtube

Alla förskolor ska arbeta med digitala verktyg, men hur det ska gå till finns inga klara regler om. Samtidigt säger WHO att riktigt små barn inte ska använda digitala medier. Vad säger forskningen och vad säger barnen själva?

I Mervis digitala verkstad styr elevernas intressen

I Mervi Salos ikt-verkstad gör eleverna allt från greenscreenbilder till att programmera egna spel, beroende på vad de har lust med. ”Vi behöver hjälpa barnen att utveckla sitt intresse för digital teknik”, säger hon.

Forskaren: ”Barn har mycket svårare att lära sig från digital media”

Förskolebarn ska få använda digitala verktyg på ett sätt som stimulerar lärande. Det är ett av tilläggen som gjordes till läroplanen för några år sedan. ”Barn har mycket svårare att lära sig från digital media än vad de har från verkligheten”, säger Anett Sundqvist, biträdande professor.

Forskarnas tre budskap om lärande i fritidshem

Försök hitta en balans mellan att observera barnens lekar — och delta i dem. Det är ett av budskapen i den första stora forskningsöversikten hittills om lärande i fritidshem.

Utmaningar i arbetet med skolövergångar

Barns skolövergångar är en komplex process som påverkar lärares arbete. Det konstaterar Therese Welén i sin avhandling, som nu har valts till favorit av Lärarpanelen.

Digitala sexuella trakasserier påverkar unga i skolan

Digitala sexuella trakasserier är relativt vanliga bland unga, och ofta saknar ungdomarna både stöd och strategier för att hantera det. Det visar Kristina Hunehäll Berndtssons avhandling som nu har valts till favorit av Lärarpanelen.

Digitaliseringen krymper lärares expertroll

Med digitaliseringens intåg i skolan har utrymmet för lärarens roll som expert minskat. Det menar forskaren Johan Sandén. Nu har hans avhandling valts till favorit av Lärarpanelen.

Krigslekar – ett komplext fenomen

Barn utforskar rörelse i krigslekar, visar Ebba Theorells forskning. Nu har hennes avhandling valts till favorit av Lärarpanelen.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
TEMA: Barn på flykt
  Skolportens magasin nr 4/2022.

TEMA: Barn på flykt

INTERVJU: Anna Karlefjärd, forskare, intervjuas "Stärk lärarna med friare kurs- och läroplaner så får vi rättvisare betyg!" TEMA: Barn på flykt. Hur tar skolan bäst emot barn som är på flykt från krig eller naturkatastrofer? Forskarna menar att det gäller att ta tillvara på tidigare erfarenheter.

Läs mer och prenumerera här!
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
5 mest lästa på FoU
Digitala sexuella trakasserier påverkar unga i skolan

Digitala sexuella trakasserier är relativt vanliga bland unga, och ofta saknar ungdomarna både stöd och strategier för att hantera det. Det visar Kristina Hunehäll Berndtssons avhandling som nu har valts till favorit av Lärarpanelen.

Muntligt berättande viktigt i undervisningen

Anekdoter, historier och berättelser kan väcka elevernas intresse, ge nya perspektiv på ett visst ämne, samt stärka relationen mellan lärare och elever. Det visar en avhandling från Göteborgs universitet.

Läraren som sadlade om för att skapa en bättre skola

Hur får vi mer ordning och reda i skolan? Hur skapar vi en trivsam undervisningsmiljö i klassrummen utan stök, där eleverna lär sig vad de ska och ingen slås ut. De här frågorna har Martin Karlberg studerat i över 20 år. Nu drar han igång ett forskningsprojekt där 100 skolor runt om i landet ska pröva två olika varianter av en metod som kallas IBIS-programmet.

Inspirerande böcker om organisation och ledning

En bok om tillit i arbetsgruppen, två böcker om att leda i förskolan och en antologi med aktuell forskning. Vi tipsar om fyra aktuella böcker som kan vara användbara för dig i jobbet.

Inspirerande! Sveriges enda bygglek med odling

Växtvärket i Malmö handlar om att ge barn bättre städer att växa upp i, och erbjuder både bygglek och odling. Tankar som fångas upp av forskaren Ellen Almers.

Skolportens digitala kurser