Dela:

Skolportens favorit: Så blir matematik i förskoleklass lyckad

Att tidigt bryta elevers missuppfattningar kring matematik gör skillnad. Det konstaterar Helena Vennberg som studerat undervisningen i matematik i förskoleklass.

Helena Vennberg. Foto Erik Abel

När Helena Vennberg arbetade som specialpedagog såg hon vilka svårigheter en del elever har med matematiken i skolan. Det fick henne att fundera på hur man skulle kunna hjälpa dem i ett tidigt skede, innan problemen uppstått. I sin avhandling har hon följt förskoleklasser där läraren arbetat med ett forskningsbaserat undervisningsmaterial, Tänka, resonera och räkna i förskoleklass, TRR. Dessutom har hon följt upp elevernas resultat på de nationella proven i årskurs tre.

– Vi lever i en tid då vi har en stark tro på bedömning, och att själva bedömandet i sig leder till att lärandet förbättras. Men det innebär en risk för särskiljning av elever i stället för att sätta fokus på vad i undervisningen som behöver förändras, säger hon.

I sin avhandling konstaterar Helena Vennberg att då lärarna har ett starkt lärandefokus ökar deras möjlighet att identifiera och bedöma elevernas kunskaper. För elever som är i riskzonen att hamna efter i matematiken hade undervisningsmaterialet TRR en positiv effekt och det fanns inget som tydde på att det blev sämre för övriga elever.

– När lärarna jobbar med den här modellen blir elevers frågor och svårigheter synligare än i ordinarie undervisning. Det gör att lärarna tidigare kan stötta upp och förstärka där det behövs, till exempel kring vissa svåra övergångar eller om en elev har några missuppfattningar kring matematiken som är bra att bryta i ett tidigt skede, innan de befästs, säger hon.

Att lärarnas förmåga att bedöma elevernas kunskaper blev så mycket bättre var inte ett resultat Hanna Vennberg väntat sig. En förklaring tror hon är att lärarna diskuterat mycket med varandra och därmed utvecklat en bättre förståelse för hur man utvecklar sitt matematiska kunnande, vad eleverna behöver kunna och hur det visar sig.

– Lärarnas eget lärande ledde till att även eleverna lärde sig mer och jag tror det skulle göra stor skillnad för många lärare om det fanns naturliga diskussionsforum, så de inte blir lämnade ensamma, säger hon.

Helena Vennbergs förhoppning är att avhandlingen ska kunna hjälpa lärare att hitta framgångsrika undervisningsmetoder. Men hon hoppas också att huvudmännen förstår vikten av fortbildning som pågår under längre tid och möjligheten för lärare att diskutera, fundera och gemensamt komma vidare.

– Förskoleklassen har potential för att vara en plattform för framgångsrikt matematiklärande. Däremot har man inte en tradition av bedömning och det kan vara svårt. Men ju tidigare elever som riskerar att få svårt med matematiken kan få hjälp, desto större är möjligheten att de klarar sig bättre framöver.

Av Annika Sjöberg

Foto Erik Abel


LÄRARPANELENS MOTIVERING:

”En intressant och välskriven avhandling av Helena Vennberg, vars syfte är att bidra med kunskap om förskoleklasslärares möjligheter att följa och främja alla elevers utveckling och lärande i matematik. Resultatet visar att undervisningsmaterialet Tänka, resonera och räkna i förskoleklass (TRR), samt tillhörande fortbildning, har en positiv effekt för de elever som riskerar att hamna efter i matematiken.”

LÄS MER OM LÄRARPANELEN OCH DERAS VAL AV SKOLPORTENS FAVORIT HÄR


Namn: Helena Vennberg

Avhandling: Att räkna med alla elever: Följa och främja matematiklärande i förskoleklass

Född: 1969, bor i Flurkmark utanför Umeå.

Disputerade: 3 april vid Umeå universitet.

Bakgrund: Utbildad lärare och specialpedagog.


Skolporten nr 4 2020

Artikeln är publicerad i Skolporten nr 4/2020 – ute 11 september!

Vill du bli prenumerant? Missa inte prova på-priset:

2 nr av Skolporten för prova-på-priset 99 kr!

Prenumeranter läser hela arkivet utan kostnad!

Sidan publicerades 2020-09-11 15:00 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Specialpedagogik i förskolan Webbkonferens

Välkommen till Skolportens årliga konferens för dig som vill fördjupa dig inom specialpedagogik i förskolan! Konferensen innehåller föreläsningar om aktuell forskning samt ämnen av mer praktisk karaktär.

Matematik Webbkonferens

Välkommen till en konferens för dig som undervisar i matematik! Ta del av aktuell forskning och praktiknära föreläsningar om bland annat ändringarna i kursplanen, digitala verktyg och programmering, matematiksvårigheter och elever som är särskilt begåvade i matematik.

Debattsugna elever tystnar på elitskolan

"Jag hade inte förväntat mig att skolan skulle vara uttalat elitistisk och på samma gång fostra till passiv lydnad". Det säger Janna Lundberg, vars avhandling om debattklimatet på en elitskola nu har valts till lärarpanelens favorit.

Så inkluderas alla elever i ämnet idrott och hälsa

Vad är det som bidrar till positiva skolprestationer i ämnet idrott och hälsa hos elever med funktionsnedsättning? Det har Karin Bertills forskat om. Nu har hennes avhandling valts ut som favorit av Skolportens lärarpanel.

”Glädjebesked att bli favorit”

Skolporten har genom utmärkelsen Skolportens favorit lyft fram en lång rad forskare som disputerat inom utbildningsvetenskap. Vi har frågat några av dem vad utmärkelsen har betytt för dem och för Skolsverige.

Fokus på forskning!

Forskning har alltid varit en viktig del av Skolportens bevakning. Årligen intervjuar vi drygt 110 forskare som disputerar inom utbildningsvetenskap samt publicerar deras avhandlingar på webben.

Skolportens favorit: Skillnader i digital och analog återkoppling

Med digitala lärplattformar blandas formativ bedömning med betygsdokumentation och resulterar i en mer summativ återkoppling till eleverna. Det visar Agneta Grönlunds avhandling om återkoppling i samhällskunskap på gymnasiet.

Skolportens favorit: Skrivdidaktik utvecklas bäst i klassrummet

Lärarutbildningen synliggör inte vad skrivundervisning är. Det menar forskaren Helen Winzell, som arbetat som gymnasielärare i svenska i många år och nyligen disputerade i ämnet skrivdidaktisk kunskap. Nu har hennes avhandling valts till Skolportens favorit.

Forskning ska visa hur avgörande lärare är för elevers motivation

Kunskapen om hur motivation för matematik utvecklas är begränsad, särskilt i grundskolans tidigare år. Detta hoppas forskare nu kunna lösa genom att granska hur lärare i olika länder i sin dagliga praktik främjar motivation och lärande i ämnet.

Programmering lyfter inte elever i matte

För att lära sig matematik med hjälp av programmering behöver eleverna bättre kunskaper i programmering och hur de kan använda programvaror. Kursplanen i matematik bör ändras, slår forskningsinstitutet Ifous fast i en ny rapport.

Så gör forskningen skillnad i skolan

För att stärka den vetenskapliga grunden i skolan har lärosäten och skolor i hela landet på försök jobbat tillsammans för att hitta långsiktiga modeller för skolutveckling. VId Malmö universitet har tre nya nätverk med lärare och forskare arbetat med språkutveckling, svenska och matematik.

Programmering i matten gav inte bättre resultat

Eleverna lärde sig inte mer matematik genom programmering, däremot ökade intresset för matematik. Det visar slutrapporten från Ifous forsknings- och utvecklingsprogram Programmering i ämnesundervisningen.

Delad kunskap ska utveckla matematikundervisningen

Cecilia Eriksson på Örnsköldsviks kommun har en plan för hur matematikundervisningen ska utvecklas i kommunen, och tror på kompetensen som finns här. Det handlar om att leta upp kunskap och fånga upp behov, och sen sprida kunskapen vidare.

Tidiga insatser för elever i läs- och skrivsvårigheter

Ett nytt studiepaket lanseras nu för lärare till elever i F–3 som riskerar att utveckla läs- och skrivsvårigheter. Rätt stöd i rätt tid ska ge fler elever möjligheter att klara skolan.

En skola på vetenskaplig grund?

Hur ska det egentligen gå till när skolan ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet? Läs ett utdrag ur temat i nya numret av Skolportens magasin.

Lärlabbet : Språkstörning hos elever i högstadiet

Hur ska eleverna på högstadiet få det stöd de behöver? Och hur ska man sätta betyg? Läraren Veronica Rogsberg har delmål för varje lektion och bryter ner stora uppgifter i flera mindre. Johanna Benfatto, rådgivare på Specialpedagogiska skolmyndigheten, uppmanar att bedöma eleverna kontinuerligt för att hitta belägg för elevernas kunskaper. Arbeta formativt, säger hon. (webb-tv)

Konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
Nytt nr ute nu

Nytt nr ute nu

Tema: Nationella prov. Intervju: Forskaren Maria Jarl vill ge mer makt åt professionen.

Läs mer och prenumerera här!
Fortbildning
Svenska för högstadiet och gymnasiet
  Konferensen finns tillgänglig digitalt 6–27 april 2021

Svenska för högstadiet och gymnasiet

Välkommen till den årliga konferensen för svensklärare! Ta del av föreläsningar om bland annat språkhistoria, akademiskt skrivande, skrivundervisning och skrivbedömning, poesiundervisning samt bedömning av muntligt framförande.

Läs mer och boka din plats här!
5 mest lästa på FoU

Skolledare på gränsen till nervsammanbrott

Delat ledarskap, delegering av arbetsuppgifter och att se till att stödfunktionerna verkligen ger stöd. Det är några saker som skolledare kan göra för att minska sin stress, menar Ulf Leo, Centrum för skolledarutveckling vid Umeå universitet.

Tips och råd när högstadiet ställer om till distansundervisning

Hur kommer man igång med distansundervisning, hur motiverar man sina elever och hur får man som lärare allt att funka så bra som möjligt? Här är några matnyttiga tips!

Läsa, skriva, räkna – en garanti för tidiga stödinsatser

Rätt stöd i rätt tid kan vara avgörande. Garantin finns för att skolor tidigt ska uppmärksamma elever som riskerar att inte nå kunskapskraven i svenska, svenska som andraspråk eller matematik. Alla behöver hjälpas åt för att skolorna ska kunna ta ansvar för garantin. Här får du stöd i det arbetet.

Klassrumslösa skolor – framtiden eller ett ovetenskapligt experiment?

Minst 1 000 nya skolor ska byggas. Flera av dem blir utan klassrum. ”Äntligen”, säger förespråkarna. ”Mer forskning behövs”, varnar kritikerna. Läraren granskar det nya sättet att bygga skolor och besöker den klassrumslösa skolan som hyllades – och sen blev ett skräckexempel.

Poddagogen #9: Helena Grundén om matematik och planering

Poddagogen gästas av forskaren Helena Grundén. När planerar matematiklärare egentligen sina lektioner? Poddare är lektorerna Janne Kontio och Sofia Lundmark.