Dela:

Skolportens favorit: Så blir matematik i förskoleklass lyckad

Att tidigt bryta elevers missuppfattningar kring matematik gör skillnad. Det konstaterar Helena Vennberg som studerat undervisningen i matematik i förskoleklass.

Helena Vennberg. Foto Erik Abel

När Helena Vennberg arbetade som specialpedagog såg hon vilka svårigheter en del elever har med matematiken i skolan. Det fick henne att fundera på hur man skulle kunna hjälpa dem i ett tidigt skede, innan problemen uppstått. I sin avhandling har hon följt förskoleklasser där läraren arbetat med ett forskningsbaserat undervisningsmaterial, Tänka, resonera och räkna i förskoleklass, TRR. Dessutom har hon följt upp elevernas resultat på de nationella proven i årskurs tre.

– Vi lever i en tid då vi har en stark tro på bedömning, och att själva bedömandet i sig leder till att lärandet förbättras. Men det innebär en risk för särskiljning av elever i stället för att sätta fokus på vad i undervisningen som behöver förändras, säger hon.

I sin avhandling konstaterar Helena Vennberg att då lärarna har ett starkt lärandefokus ökar deras möjlighet att identifiera och bedöma elevernas kunskaper. För elever som är i riskzonen att hamna efter i matematiken hade undervisningsmaterialet TRR en positiv effekt och det fanns inget som tydde på att det blev sämre för övriga elever.

– När lärarna jobbar med den här modellen blir elevers frågor och svårigheter synligare än i ordinarie undervisning. Det gör att lärarna tidigare kan stötta upp och förstärka där det behövs, till exempel kring vissa svåra övergångar eller om en elev har några missuppfattningar kring matematiken som är bra att bryta i ett tidigt skede, innan de befästs, säger hon.

Att lärarnas förmåga att bedöma elevernas kunskaper blev så mycket bättre var inte ett resultat Hanna Vennberg väntat sig. En förklaring tror hon är att lärarna diskuterat mycket med varandra och därmed utvecklat en bättre förståelse för hur man utvecklar sitt matematiska kunnande, vad eleverna behöver kunna och hur det visar sig.

– Lärarnas eget lärande ledde till att även eleverna lärde sig mer och jag tror det skulle göra stor skillnad för många lärare om det fanns naturliga diskussionsforum, så de inte blir lämnade ensamma, säger hon.

Helena Vennbergs förhoppning är att avhandlingen ska kunna hjälpa lärare att hitta framgångsrika undervisningsmetoder. Men hon hoppas också att huvudmännen förstår vikten av fortbildning som pågår under längre tid och möjligheten för lärare att diskutera, fundera och gemensamt komma vidare.

– Förskoleklassen har potential för att vara en plattform för framgångsrikt matematiklärande. Däremot har man inte en tradition av bedömning och det kan vara svårt. Men ju tidigare elever som riskerar att få svårt med matematiken kan få hjälp, desto större är möjligheten att de klarar sig bättre framöver.

Av Annika Sjöberg

Foto Erik Abel


LÄRARPANELENS MOTIVERING:

”En intressant och välskriven avhandling av Helena Vennberg, vars syfte är att bidra med kunskap om förskoleklasslärares möjligheter att följa och främja alla elevers utveckling och lärande i matematik. Resultatet visar att undervisningsmaterialet Tänka, resonera och räkna i förskoleklass (TRR), samt tillhörande fortbildning, har en positiv effekt för de elever som riskerar att hamna efter i matematiken.”

LÄS MER OM LÄRARPANELEN OCH DERAS VAL AV SKOLPORTENS FAVORIT HÄR


Namn: Helena Vennberg

Avhandling: Att räkna med alla elever: Följa och främja matematiklärande i förskoleklass

Född: 1969, bor i Flurkmark utanför Umeå.

Disputerade: 3 april vid Umeå universitet.

Bakgrund: Utbildad lärare och specialpedagog.


Skolporten nr 4 2020

Artikeln är publicerad i Skolporten nr 4/2020 – ute 11 september!

Vill du bli prenumerant? Missa inte prova på-priset:

2 nr av Skolporten för prova-på-priset 99 kr!

Prenumeranter läser hela arkivet utan kostnad!

Sidan publicerades 2020-09-11 15:00 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Debattsugna elever tystnar på elitskolan

"Jag hade inte förväntat mig att skolan skulle vara uttalat elitistisk och på samma gång fostra till passiv lydnad". Det säger Janna Lundberg, vars avhandling om debattklimatet på en elitskola nu har valts till lärarpanelens favorit.

Så inkluderas alla elever i ämnet idrott och hälsa

Vad är det som bidrar till positiva skolprestationer i ämnet idrott och hälsa hos elever med funktionsnedsättning? Det har Karin Bertills forskat om. Nu har hennes avhandling valts ut som favorit av Skolportens lärarpanel.

”Glädjebesked att bli favorit”

Skolporten har genom utmärkelsen Skolportens favorit lyft fram en lång rad forskare som disputerat inom utbildningsvetenskap. Vi har frågat några av dem vad utmärkelsen har betytt för dem och för Skolsverige.

Fokus på forskning!

Forskning har alltid varit en viktig del av Skolportens bevakning. Årligen intervjuar vi drygt 110 forskare som disputerar inom utbildningsvetenskap samt publicerar deras avhandlingar på webben.

Skolportens favorit: Skillnader i digital och analog återkoppling

Med digitala lärplattformar blandas formativ bedömning med betygsdokumentation och resulterar i en mer summativ återkoppling till eleverna. Det visar Agneta Grönlunds avhandling om återkoppling i samhällskunskap på gymnasiet.

Skolportens favorit: Skrivdidaktik utvecklas bäst i klassrummet

Lärarutbildningen synliggör inte vad skrivundervisning är. Det menar forskaren Helen Winzell, som arbetat som gymnasielärare i svenska i många år och nyligen disputerade i ämnet skrivdidaktisk kunskap. Nu har hennes avhandling valts till Skolportens favorit.

Pedagogiskt arbete – ny bok om lärarnas eget forskarutbildningsämne

Pedagogiskt arbete är ett relativt ungt ämne och forskningsområde som vuxit fram de senaste två decennierna. Det är lärarnas ”eget” forskarutbildningsämne för att kunna utveckla kunskaperna inom läraryrket. Ett tjugotal forskare släpper nu en lärobok: Pedagogiskt arbete i de yngre årens pedagogiska praktiker. Huvudsyftet med boken är att ytterligare forma och utveckla ämnet, med fokus på förskola, förskoleklass och fritidshem.

Så granskas varje steg läraren tar i klassrummet

Hur stor del av lektionen används egentligen till den inledande genomgången? Och hur mycket tid får varje elev som behöver extra stöd? Genom att placera sensorer på lärarna har forskare för första gången kunnat kartlägga deras rörelsemönster i klassrummet.

Linnea Lindquist: ”Stök beror ofta på språkbrister”

På Hammarkullsskolan var läsningen viktig för att vända den negativa utvecklingen. "För att utveckla ett rikt språk behöver du parallellt jobba med att lära dig läsa, skriva och även tala svenska", säger Linnea Lindquist, biträdande rektor och skoldebattör, som nu är aktuell med en ny bok.

Lärarpanelens favorit: Nyanländas tillträde till språket begränsas

Nyanlända får inte tillträde till sammanhang där de kan utveckla sina kunskaper i svenska, något som är ett större hinder för dem än bristande språkkunskaper. Det visar Andreas Nuottaniemis avhandling, som nu har valts till Lärarpanelens favorit.

IKT-bibliotek och digitalisering i förskolan?

Förskollärarna Hillevi Skoglund och Sofia Andersson i Eda kommun har arbetat fram ett IKT-bibliotek och ett bokningssystem där förskolan kan boka saker från biblioteket och även boka en IKT-pedagog. Under sitt deltagande i Framtidens Lärande Väst hoppas de kunna inspirera andra till nya idéer på hur arbetet med att utveckla digitaliseringen kan se ut.

Metod som tränar självkontroll i klassrummet ger studiero

Stökiga klassrum är dåliga för såväl inlärning som psykiskt mående. Metoden – PAX i skolan – har länge använts internationellt för att träna elever i självkontroll och för att förbättra studieron i klassrummet. I en ny studie intervjuas lärare om hur den fungerar i svensk skolmiljö. Och man ser stora fördelar.

Här kan NPF-elever få stöd

Forskning visar att folkhögskolan är bra på att möta elever med tidigare skolmisslyckanden. På Sundsgårdens folkhögskola strax utanför Helsingborg får elever med NPF nya möjligheter.

Nytt FoU-program ska främja barns språkutveckling i förskolan

Många förskolor kämpar med att hitta sätt att arbeta med barnens språkutveckling men ofta saknas tillräcklig forskningsbaserad kunskap som kan ge vägledning i arbetet. Nu startar elva kommuner i samverkan med forskare och med Ifous ett nytt FoU-program som ska utveckla det språkutvecklande arbetet i förskola.

Läs-, skriv- och språkundervisning i tidiga skolår

Översikten sammanställer forskning som kan ge lärare kunskap om hur läs-, skriv- och språkundervisningen kan utformas i tidiga skolår för att skapa bästa möjliga förutsättningar för att elever ska nå lärandemålen.

”Lärarnas utvecklingsarbete är motorn i forskningen”

Forskning hjälper oss dra nytta av kunskaperna som lärare utvecklar i sin undervisning, så vi kan förstå hur arbetssätt och metoder fungerar i olika kontexter. ”Lärarnas jobb med att utveckla undervisningen är motorn i forskningen”, säger Camilla Björklund, professor i pedagogik och vetenskaplig ledare för Göteborgs Stads utbildningsområde

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
Skolporten nr 3/2023 ute nu!

Skolporten nr 3/2023 ute nu!

TEMA: Så kan skola, polis och socialtjänst arbeta tillsammans för att förhindra skoldåd. INTERVJU: Forskaren Michael Tengberg om hur återkoppling, observation och gruppreflektion kan öka kvaliteten på undervisningen.

Läs mer och prenumerera här!
5 mest lästa på FoU
Ny rapport: Positiv satsning i Trollhättan att flytta elever för minskad skolsegregation

Idag presenterades en forskningsrapport kring hur elever, lärare och rektorer upplevt sammanslagningarna av skolor i Trollhättan. Forskare vid Högskolan Väst har sedan stängningen av två skolor i ett segregerat område hösten 2021 följt förändringen. Det sammantagna resultatet visar en övervägande positiv bild.

Skolstängningar dålig metod mot segregation visar simulering

På senare år har kommuner ibland stängt skolor dominerade av elever med invandrarbakgrund för att motverka segregation. Men nya datasimuleringar som gjorts av forskare vid Linköpings universitet visar att metoden sällan kommer att leda till önskat resultat.

Linnea Lindquist: ”Stök beror ofta på språkbrister”

På Hammarkullsskolan var läsningen viktig för att vända den negativa utvecklingen. "För att utveckla ett rikt språk behöver du parallellt jobba med att lära dig läsa, skriva och även tala svenska", säger Linnea Lindquist, biträdande rektor och skoldebattör, som nu är aktuell med en ny bok.

Pedagogiskt arbete – ny bok om lärarnas eget forskarutbildningsämne

Pedagogiskt arbete är ett relativt ungt ämne och forskningsområde som vuxit fram de senaste två decennierna. Det är lärarnas ”eget” forskarutbildningsämne för att kunna utveckla kunskaperna inom läraryrket. Ett tjugotal forskare släpper nu en lärobok: Pedagogiskt arbete i de yngre årens pedagogiska praktiker. Huvudsyftet med boken är att ytterligare forma och utveckla ämnet, med fokus på förskola, förskoleklass och fritidshem.

Så skapar alla nya trender kaos i skolan

Det räcker nu. Allt fler börjar tröttna på nya oprövade ­pedagogiska trender. ”Skolverket måste sluta ge pengar åt ovetenskapliga trendkoncept,” säger Anita Norlund, professor i pedagogiskt arbete vid Högskolan i Borås.

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Skolportens digitala kurser