Dela:

Skolportens favorit: Så blir matematik i förskoleklass lyckad

Att tidigt bryta elevers missuppfattningar kring matematik gör skillnad. Det konstaterar Helena Vennberg som studerat undervisningen i matematik i förskoleklass.

Helena Vennberg. Foto Erik Abel

När Helena Vennberg arbetade som specialpedagog såg hon vilka svårigheter en del elever har med matematiken i skolan. Det fick henne att fundera på hur man skulle kunna hjälpa dem i ett tidigt skede, innan problemen uppstått. I sin avhandling har hon följt förskoleklasser där läraren arbetat med ett forskningsbaserat undervisningsmaterial, Tänka, resonera och räkna i förskoleklass, TRR. Dessutom har hon följt upp elevernas resultat på de nationella proven i årskurs tre.

– Vi lever i en tid då vi har en stark tro på bedömning, och att själva bedömandet i sig leder till att lärandet förbättras. Men det innebär en risk för särskiljning av elever i stället för att sätta fokus på vad i undervisningen som behöver förändras, säger hon.

I sin avhandling konstaterar Helena Vennberg att då lärarna har ett starkt lärandefokus ökar deras möjlighet att identifiera och bedöma elevernas kunskaper. För elever som är i riskzonen att hamna efter i matematiken hade undervisningsmaterialet TRR en positiv effekt och det fanns inget som tydde på att det blev sämre för övriga elever.

– När lärarna jobbar med den här modellen blir elevers frågor och svårigheter synligare än i ordinarie undervisning. Det gör att lärarna tidigare kan stötta upp och förstärka där det behövs, till exempel kring vissa svåra övergångar eller om en elev har några missuppfattningar kring matematiken som är bra att bryta i ett tidigt skede, innan de befästs, säger hon.

Att lärarnas förmåga att bedöma elevernas kunskaper blev så mycket bättre var inte ett resultat Hanna Vennberg väntat sig. En förklaring tror hon är att lärarna diskuterat mycket med varandra och därmed utvecklat en bättre förståelse för hur man utvecklar sitt matematiska kunnande, vad eleverna behöver kunna och hur det visar sig.

– Lärarnas eget lärande ledde till att även eleverna lärde sig mer och jag tror det skulle göra stor skillnad för många lärare om det fanns naturliga diskussionsforum, så de inte blir lämnade ensamma, säger hon.

Helena Vennbergs förhoppning är att avhandlingen ska kunna hjälpa lärare att hitta framgångsrika undervisningsmetoder. Men hon hoppas också att huvudmännen förstår vikten av fortbildning som pågår under längre tid och möjligheten för lärare att diskutera, fundera och gemensamt komma vidare.

– Förskoleklassen har potential för att vara en plattform för framgångsrikt matematiklärande. Däremot har man inte en tradition av bedömning och det kan vara svårt. Men ju tidigare elever som riskerar att få svårt med matematiken kan få hjälp, desto större är möjligheten att de klarar sig bättre framöver.

Av Annika Sjöberg

Foto Erik Abel


LÄRARPANELENS MOTIVERING:

”En intressant och välskriven avhandling av Helena Vennberg, vars syfte är att bidra med kunskap om förskoleklasslärares möjligheter att följa och främja alla elevers utveckling och lärande i matematik. Resultatet visar att undervisningsmaterialet Tänka, resonera och räkna i förskoleklass (TRR), samt tillhörande fortbildning, har en positiv effekt för de elever som riskerar att hamna efter i matematiken.”

LÄS MER OM LÄRARPANELEN OCH DERAS VAL AV SKOLPORTENS FAVORIT HÄR


Namn: Helena Vennberg

Avhandling: Att räkna med alla elever: Följa och främja matematiklärande i förskoleklass

Född: 1969, bor i Flurkmark utanför Umeå.

Disputerade: 3 april vid Umeå universitet.

Bakgrund: Utbildad lärare och specialpedagog.


Skolporten nr 4 2020

Artikeln är publicerad i Skolporten nr 4/2020 – ute 11 september!

Vill du bli prenumerant? Missa inte prova på-priset:

2 nr av Skolporten för prova-på-priset 99 kr!

Prenumeranter läser hela arkivet utan kostnad!

Sidan publicerades 2020-09-11 15:00 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Debattsugna elever tystnar på elitskolan

"Jag hade inte förväntat mig att skolan skulle vara uttalat elitistisk och på samma gång fostra till passiv lydnad". Det säger Janna Lundberg, vars avhandling om debattklimatet på en elitskola nu har valts till lärarpanelens favorit.

Så inkluderas alla elever i ämnet idrott och hälsa

Vad är det som bidrar till positiva skolprestationer i ämnet idrott och hälsa hos elever med funktionsnedsättning? Det har Karin Bertills forskat om. Nu har hennes avhandling valts ut som favorit av Skolportens lärarpanel.

”Glädjebesked att bli favorit”

Skolporten har genom utmärkelsen Skolportens favorit lyft fram en lång rad forskare som disputerat inom utbildningsvetenskap. Vi har frågat några av dem vad utmärkelsen har betytt för dem och för Skolsverige.

Fokus på forskning!

Forskning har alltid varit en viktig del av Skolportens bevakning. Årligen intervjuar vi drygt 110 forskare som disputerar inom utbildningsvetenskap samt publicerar deras avhandlingar på webben.

Skolportens favorit: Skillnader i digital och analog återkoppling

Med digitala lärplattformar blandas formativ bedömning med betygsdokumentation och resulterar i en mer summativ återkoppling till eleverna. Det visar Agneta Grönlunds avhandling om återkoppling i samhällskunskap på gymnasiet.

Skolportens favorit: Skrivdidaktik utvecklas bäst i klassrummet

Lärarutbildningen synliggör inte vad skrivundervisning är. Det menar forskaren Helen Winzell, som arbetat som gymnasielärare i svenska i många år och nyligen disputerade i ämnet skrivdidaktisk kunskap. Nu har hennes avhandling valts till Skolportens favorit.

Ny metod utvecklar förståelse i matematik

Barn som redan i förskoleåldern utvecklar en djupare förståelse av tal blir bättre på matematik än de barn som lär sig genom att räkna fram- och baklänges ett steg i taget. Det visar forskning vid Göteborgs universitet som också prövat ut olika metoder för undervisning i matematik.

Digital kompetens i SO-ämnen

Digital bildning, det vill säga, hur digitaliseringen av samhället påverkar oss på olika sätt får i svenska läroplaner ganska stort utrymme. Detta blir tydligt i SO-ämnen där lärare pratar om vikten av att eleverna lär sig att ha ett kritiskt förhållningssätt i digitala miljöer. Liksom i andra ämnen menar SO-lärare att digitala verktyg bidragit med ökad variation i undervisningen, ökad tillgänglighet till olika resurser samt möjlighet för elever att visa sin kunskap på olika sätt.

Gemensam lärarinsats kan stärka undervisningen i särskolan

Inom grundsärskolan kan undervisningen hamna i bakgrunden när mycket av verksamheten istället kretsar kring omsorg. Men ökad samverkan mellan lärarna kan vara nyckeln till elevernas möjlighet att utveckla kunskap och få inflytande, visar en avhandling.

En lärplattform som både stöttar i vardagen och utvecklar dig som lärare

Vi behöver alla lära om och lära nytt ibland. Och det livslånga lärandet är betydelsefullt både för dig som individ men också för att organisationer ska klara av förändringar i samhället. I Helsingborg finns sen en tid lärplattformen Hbg Learns där all utbildning finns samlad på en plats. Jessica Clarenbeck är mycket positiv till upplägget.

Gemensam lärarinsats kan stärka undervisningen i särskolan

Inom grundsärskolan kan undervisningen hamna i bakgrunden när mycket av verksamheten istället kretsar kring omsorg. Men ökad samverkan mellan lärarna kan vara nyckeln till elevernas möjlighet att utveckla kunskap och få inflytande, visar en avhandling.  

10 mest lästa avhandlingarna år 2021

Här är de tio mest lästa avhandlingarna på Skolportens webb förra året.

Likvärdig utbildning med fjärr- och distansutbildning – Slutrapport från FoU-programmet DigiLi

Under tre års tid har lärare och skolledare på olika nivåer hos åtta olika skolhuvudmän runt om i Sverige och på Åland, arbetat tillsammans med forskare för att utforska och utveckla kunskap om fjärr- och distansundervisning. Syftet har varit att stärka lärares och ledningspersoners förmåga att planera, organisera och genomföra undervisning med hjälp av digital teknik utifrån kunskap om när och hur detta bäst låter sig göras. (pdf)

Skolan ska utvecklas genom samarbete – Rektorer och lärare är inte överens om förutsättningarna

Senare års skolutveckling har fokus på en utvecklad samverkan mellan verksamma i skolan och mellan skola och akademi. Ny forskning visar att rektorer och lärare inte är överens om de mest grundläggande villkoren för kvalitet i undervisningen.

Pulshöjande aktiviteter ökar koncentrationen i klassrummet

Daglig pulshöjande aktivitet främjar möjligheten till lärande i klassrummet visar en ny studie från Högskolan i Halmstad. Eleverna upplevde att både de själva och klasskamraterna var gladare och fick bättre minne och koncentration. Även motivationen och den fysiska förmågan ökade. Och – de fick nya vänner.

Matematik med alla sinnen

Läraren Charlotte Appeltofft har märkt att eleverna får en bättre taluppfattning när hon lär ut med den nya undervisningsmodellen TRR – Tänka, Resonera och Räkna.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
TEMA: Barn på flykt
  Skolportens magasin nr 4/2022.

TEMA: Barn på flykt

INTERVJU: Anna Karlefjärd, forskare, intervjuas "Stärk lärarna med friare kurs- och läroplaner så får vi rättvisare betyg!" TEMA: Barn på flykt. Hur tar skolan bäst emot barn som är på flykt från krig eller naturkatastrofer? Forskarna menar att det gäller att ta tillvara på tidigare erfarenheter.

Läs mer och prenumerera här!
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
5 mest lästa på FoU
Digitala sexuella trakasserier påverkar unga i skolan

Digitala sexuella trakasserier är relativt vanliga bland unga, och ofta saknar ungdomarna både stöd och strategier för att hantera det. Det visar Kristina Hunehäll Berndtssons avhandling som nu har valts till favorit av Lärarpanelen.

Muntligt berättande viktigt i undervisningen

Anekdoter, historier och berättelser kan väcka elevernas intresse, ge nya perspektiv på ett visst ämne, samt stärka relationen mellan lärare och elever. Det visar en avhandling från Göteborgs universitet.

Läraren som sadlade om för att skapa en bättre skola

Hur får vi mer ordning och reda i skolan? Hur skapar vi en trivsam undervisningsmiljö i klassrummen utan stök, där eleverna lär sig vad de ska och ingen slås ut. De här frågorna har Martin Karlberg studerat i över 20 år. Nu drar han igång ett forskningsprojekt där 100 skolor runt om i landet ska pröva två olika varianter av en metod som kallas IBIS-programmet.

Inspirerande böcker om organisation och ledning

En bok om tillit i arbetsgruppen, två böcker om att leda i förskolan och en antologi med aktuell forskning. Vi tipsar om fyra aktuella böcker som kan vara användbara för dig i jobbet.

Så giftsäkras hemmet för barnen – rensa bland leksaker

En studie från Göteborgs universitet visar att äldre plastleksaker ofta innehåller högre halter av hälsofarliga ämnen än nya. ”Man talar mycket om återvinning som en lösning på vårt avfallsproblem, men återvinning kan inte göras på ett säkert sätt om det finns så mycket kemikalier i produkterna som vi har nu, ”säger Bethanie Carney Almroth, professor vid Göteborgs universitet.

Skolportens digitala kurser