Dela:

Skolportens favorit: Så pratar eleverna om religion

Med sitt fokus på världsreligionerna missar religionskunskapsundervisningen möjligheten att diskutera religion ur ett bredare perspektiv. Det konstaterar Fredrik Jahnke, vars avhandling nu valts till favorit av Skolportens lärarpanel.

Fredrik Jahnke

Fredrik Jahnke. Foto Linnea Bengtsson.

Det finns en skillnad mellan hur barn och unga funderar kring religion och vad religionsundervisningen tar upp. Det konstaterar Fredrik Jahnke som tidigare arbetat som lärare, och som i sin avhandling undersökt hur elever i årskurs 3, 6 och 9 pratar om, skapar mening i relation till och begripliggör religion i sin vardag tillsammans med sina skolkamrater.

Resultaten visar att eleverna är i behov av att utveckla fler tolkande repertoarer när det handlar om religion.

– Elever är ofta begränsade till de sätt att tala om religion som de lär sig genom undervisningen i skolan. Det finns ju många olika sätt att prata om och förstå religion, men eleverna har inte språket för att prata om religion eller beskriva vad det är. Detta begränsar deras möjligheter att skapa mening i förhållande till religion och förstå sig på andras sätt att tänka och resonera, säger Fredrik Jahnke.

Fredrik Jahnkes forskning visar att elever har tankar kring religion, tro och icke-tro, som sällan eller aldrig lyfts i undervisningen eller i läromedlen. Många elever använder exempelvis repertoarer från en populärkulturell sfär när de talar om religion. Deras behov av att förstå och begripa sig på religion handlar ofta också om det vardagliga – om kompisarna i skolan och vad de tror eller inte tror på.

– Jag slogs av alla de här mellanpositionerna – att man tror på ”något”, var så vanligt. Hos många elever finns ett utbrett intresse för religion i ett brett perspektiv oavsett om de själva anser sig ha en religion eller inte. Men det här är aspekter som svensk religionskunskapsundervisning sällan tar upp. Det finns med andra ord många elever som aldrig får diskutera sin egen position eller utveckla ett bredare sätt att förstå religion.

Fredrik Jahnke diskuterar också begreppet safe space. Ofta förstås safe space som samtal i heterogena grupper, där man under ordnade former skapar utrymme för olika åsikter och där alla ska våga uttrycka sig.

Men eleverna i studien vill helst inte prata och diskutera med dem som tycker olika, eftersom de då riskerar tjafs och bråk. Elevernas safe space är därför att prata med dem som tycker likadant. Samtidigt är eleverna mycket noga med att visa varandra tolerans.

– Ändå tycks hänsynsfullhetens starka ställning inte ha fått effekten att de vill prata med varandra, just för att inte riskera att trampa någon på tårna. Därför brukar jag säga att samtalen om religion i skolan ofta offras på toleransens altare.

Fredrik Jahnke vill med sin forskning även bidra med ökad kunskap och förståelse för de så kallade in-betweens, elever som inte är helt icke-religiösa men inte heller anser sig tillhöra en klart uttalad religion. Han hoppas att avhandlingen kan vara ett underlag för diskussioner om vad positionering i relation till religion kan vara och hur barn och unga förhåller sig till religion i ett brett perspektiv.

Av Åsa Lasson och Susanne Sawander

Foto Linnea Bengtsson


LÄRARPANELENS MOTIVERING:

”Lärarpanelen fastnade denna gång för en avhandling om religionsämnet. Liksom Fredrik Jahnke förvånades vi över att så många elever uttrycker att de tror på något. Även elever som tar avstånd från religion visar intresse för ämnet. Att elever undviker att tala sinsemellan om religion för att slippa bli osams, var en riktig ögonöppnare för oss.”

LÄS MER OM LÄRARPANELEN OCH DERAS VAL AV SKOLPORTENS FAVORIT HÄR


Namn: Fredrik Jahnke

Avhandling: Toleransens altare och undvikandets hänsynsfullhet. Religion och meningsskapande bland svenska grundskoleelever

Disputerade: 2021-03-26 vid Södertörns högskola

Bakgrund: Gymnasielärare i religion och historia. Undervisar vid Stockholms universitet och Högskolan Dalarna


Skolporten omslag nr 4 2021

Skolporten nr 4 2021.

Skolportens magasin – nytt nr ute 13 sep 2021!

INTERVJU: Mara Westling Allodi, professor i specialpedagogik, om inkludering.

TEMA: Att vända en skola. 

Läs mer och prenumerera här!

Inte redan prenumerant? Missa inte kampanjpriset:

2 nr av Skolporten för prova-på-priset 99 kr!

Prenumeranter läser hela arkivet digitalt utan kostnad! Ladda ner Skolporten i App Store eller Google Play

Sidan publicerades 2021-09-14 16:39 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2021-09-16 16:16 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Bredare perspektiv på religion behövs i undervisningen 

Elever talar ogärna med varandra om religion i skolan, mycket för att de inte vill riskera att framstå som intoleranta. Det säger Fredrik Jahnke som forskat om ungas syn på och tankar om religion i sin skolvardag.

Indisk skola ger annan syn på sekulär religionsundervisning

Vad kan religionsundervisningen i svensk skola lära sig av hur den indiska skolan hanterar religion? Kristian Niemi hoppas att hans forskning kan bidra till reflektioner om vad sekulär undervisning kan betyda – respekt eller avstånd?

Vad är beprövad erfarenhet?

Beprövad erfarenhet kan ha minst tre olika betydelser som alla är viktiga för hur vi ska undervisa, leda och organisera skolan. Det säger Anette Jahnke, universitetslektor i pedagogik, samt projekt- och processledare vid forskningsinstitutet Ifous, som har skrivit en bok om beprövad erfarenhet i skolan.

Pojkar tenderar att premieras på idrottslektionerna

Skolan ska främja pojkars och flickors lika rätt och möjligheter när det gäller idrott och hälsa. Det framgår i den svenska läroplanen. Men trots det är undervisningen inte jämställd och flickor och pojkar blir behandlade olika.

”Eleverna tycker om att läsa nu”

Karin Herlitz, lärare i svenska och engelska på Nacka gymnasium, lägger tid på att introducera en bok och skapa intresse för den innan klassen ens vet vad den ska läsa.

Att vända en skola

Stora satsningar har gjorts på riktade insatser till utsatta skolor, och fler kan vara på väg. Nu börjar forskarna kunna dra slutsatser om vad som fungerar. Läs ett utdrag ur temat Att vända en skola i nya numret av Skolportens magasin!

Så kan skolan arbeta mot antisemitism

Skolpersonal saknar ofta tillräckliga förutsättningar och förkunskaper för att arbeta mot antisemitism, visar en ny rapport om rasism och antisemitism i Malmös skolor och förskolor.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
TEMA: Yrkesutbildning
  Skolportens magasin nr 3/2022.

TEMA: Yrkesutbildning

INTERVJU: Läraren och författaren Maria Wiman är väldigt engagerad i skoldebatten. Men hon trivs bäst när hon undervisar. TEMA: Yrkesutbildning i förändring. 

Läs mer och prenumerera här!
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
Utmaningar i arbetet med skolövergångar

Barns skolövergångar är en komplex process som påverkar lärares arbete. Det konstaterar Therese Welén i sin avhandling, som nu har valts till favorit av Lärarpanelen.

Vad är beprövad erfarenhet?

Beprövad erfarenhet kan ha minst tre olika betydelser som alla är viktiga för hur vi ska undervisa, leda och organisera skolan. Det säger Anette Jahnke, universitetslektor i pedagogik, samt projekt- och processledare vid forskningsinstitutet Ifous, som har skrivit en bok om beprövad erfarenhet i skolan.

Lärare är tryggheten om krisen slår till

Kriget i Ukraina, pandemi och våldsbrott. När kriser drabbar skolor står lärare i frontlinjen. Lärare behöver träna krishantering och rutiner kan förbygga våldsdåd, menar forskare.

Goda resultat av digital kompetensutveckling i skolan

Pedagogisk användning av digital teknik kan utveckla undervisningen och förbättra lärandet. Flera kommuner ser goda resultat efter att arbetat med modellen Skriva sig till lärande (STL).

Avhandling om skolövergångar utsedd till Lärarpanelens favorit

Barns övergångar från förskola till förskoleklass, eller från förskoleklass till årskurs ett är en komplex process som påverkar lärares arbete. Det konstaterar Therese Welén som forskat om lärares arbete med övergångar. Nu har hennes avhandling valts till favorit av Lärarpanelen.