Dela:

Skolportens favorit: Så pratar eleverna om religion

Med sitt fokus på världsreligionerna missar religionskunskapsundervisningen möjligheten att diskutera religion ur ett bredare perspektiv. Det konstaterar Fredrik Jahnke, vars avhandling nu valts till favorit av Skolportens lärarpanel.

Fredrik Jahnke

Fredrik Jahnke. Foto Linnea Bengtsson.

Det finns en skillnad mellan hur barn och unga funderar kring religion och vad religionsundervisningen tar upp. Det konstaterar Fredrik Jahnke som tidigare arbetat som lärare, och som i sin avhandling undersökt hur elever i årskurs 3, 6 och 9 pratar om, skapar mening i relation till och begripliggör religion i sin vardag tillsammans med sina skolkamrater.

Resultaten visar att eleverna är i behov av att utveckla fler tolkande repertoarer när det handlar om religion.

– Elever är ofta begränsade till de sätt att tala om religion som de lär sig genom undervisningen i skolan. Det finns ju många olika sätt att prata om och förstå religion, men eleverna har inte språket för att prata om religion eller beskriva vad det är. Detta begränsar deras möjligheter att skapa mening i förhållande till religion och förstå sig på andras sätt att tänka och resonera, säger Fredrik Jahnke.

Fredrik Jahnkes forskning visar att elever har tankar kring religion, tro och icke-tro, som sällan eller aldrig lyfts i undervisningen eller i läromedlen. Många elever använder exempelvis repertoarer från en populärkulturell sfär när de talar om religion. Deras behov av att förstå och begripa sig på religion handlar ofta också om det vardagliga – om kompisarna i skolan och vad de tror eller inte tror på.

– Jag slogs av alla de här mellanpositionerna – att man tror på ”något”, var så vanligt. Hos många elever finns ett utbrett intresse för religion i ett brett perspektiv oavsett om de själva anser sig ha en religion eller inte. Men det här är aspekter som svensk religionskunskapsundervisning sällan tar upp. Det finns med andra ord många elever som aldrig får diskutera sin egen position eller utveckla ett bredare sätt att förstå religion.

Fredrik Jahnke diskuterar också begreppet safe space. Ofta förstås safe space som samtal i heterogena grupper, där man under ordnade former skapar utrymme för olika åsikter och där alla ska våga uttrycka sig.

Men eleverna i studien vill helst inte prata och diskutera med dem som tycker olika, eftersom de då riskerar tjafs och bråk. Elevernas safe space är därför att prata med dem som tycker likadant. Samtidigt är eleverna mycket noga med att visa varandra tolerans.

– Ändå tycks hänsynsfullhetens starka ställning inte ha fått effekten att de vill prata med varandra, just för att inte riskera att trampa någon på tårna. Därför brukar jag säga att samtalen om religion i skolan ofta offras på toleransens altare.

Fredrik Jahnke vill med sin forskning även bidra med ökad kunskap och förståelse för de så kallade in-betweens, elever som inte är helt icke-religiösa men inte heller anser sig tillhöra en klart uttalad religion. Han hoppas att avhandlingen kan vara ett underlag för diskussioner om vad positionering i relation till religion kan vara och hur barn och unga förhåller sig till religion i ett brett perspektiv.

Av Åsa Lasson och Susanne Sawander

Foto Linnea Bengtsson


LÄRARPANELENS MOTIVERING:

”Lärarpanelen fastnade denna gång för en avhandling om religionsämnet. Liksom Fredrik Jahnke förvånades vi över att så många elever uttrycker att de tror på något. Även elever som tar avstånd från religion visar intresse för ämnet. Att elever undviker att tala sinsemellan om religion för att slippa bli osams, var en riktig ögonöppnare för oss.”

LÄS MER OM LÄRARPANELEN OCH DERAS VAL AV SKOLPORTENS FAVORIT HÄR


Namn: Fredrik Jahnke

Avhandling: Toleransens altare och undvikandets hänsynsfullhet. Religion och meningsskapande bland svenska grundskoleelever

Disputerade: 2021-03-26 vid Södertörns högskola

Bakgrund: Gymnasielärare i religion och historia. Undervisar vid Stockholms universitet och Högskolan Dalarna


Skolporten omslag nr 4 2021

Skolporten nr 4 2021.

Skolportens magasin – nytt nr ute 13 sep 2021!

INTERVJU: Mara Westling Allodi, professor i specialpedagogik, om inkludering.

TEMA: Att vända en skola. 

Läs mer och prenumerera här!

Inte redan prenumerant? Missa inte kampanjpriset:

2 nr av Skolporten för prova-på-priset 99 kr!

Prenumeranter läser hela arkivet digitalt utan kostnad! Ladda ner Skolporten i App Store eller Google Play

Sidan publicerades 2021-09-14 16:39 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2021-09-16 16:16 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Bredare perspektiv på religion behövs i undervisningen 

Elever talar ogärna med varandra om religion i skolan, mycket för att de inte vill riskera att framstå som intoleranta. Det säger Fredrik Jahnke som forskat om ungas syn på och tankar om religion i sin skolvardag.

Indisk skola ger annan syn på sekulär religionsundervisning

Vad kan religionsundervisningen i svensk skola lära sig av hur den indiska skolan hanterar religion? Kristian Niemi hoppas att hans forskning kan bidra till reflektioner om vad sekulär undervisning kan betyda – respekt eller avstånd?

Digitaliseringen i skolan och förskolan: Distraktion eller möjlighet?

Svensk skolas ambition att vara bäst i världen på att tillvarata digitaliseringens möjligheter har inneburit såväl fördelar som nackdelar. Forskare som Skolporten talat med efterlyser mer fokus på didaktik, skärpta regler för IT-företag och bättre fortbildning i den nya nationella digitaliseringsstrategin.

”Det är omöjligt att tänka utan faktakunskaper”

Daniel Willingham, kognitionsforskare och amerikansk professor i psykologi, vill skapa en bättre skola för eleverna genom att förmedla vetenskapliga rön om inlärning och minne till lärare.

Inbördeskrigets påverkan på specialpedagogik

Ny artikel ger uppdatering om funktionshinder och specialundervisning i Syrien – med redogörelse för den historiska utvecklingen av vad inbördeskrig och stora utmaningar inneburit för det specialpedagogiska fältet.

Ny studie vägleder framtidens skolor

Fler än 1000 svenska skolor behöver byggas eller byggas om de närmaste tio åren. En ny studie vid Högskolan i Gävle ger metoder för design och organisering av de nya skolorna.  ”Det är dyrt att bygga fel, och den fysiska miljön i den nya skolan måste matcha organiseringen och de pedagogiska arbetssätten,” säger Anneli Frelin, professor i didaktik.

Vad är beprövad erfarenhet?

Beprövad erfarenhet kan ha minst tre olika betydelser som alla är viktiga för hur vi ska undervisa, leda och organisera skolan. Det säger Anette Jahnke, universitetslektor i pedagogik, samt projekt- och processledare vid forskningsinstitutet Ifous, som har skrivit en bok om beprövad erfarenhet i skolan.

Fjärr- och distansundervisning för en mer likvärdig skola

Digital teknik ger stora möjligheter både i samhället och i skolan förutsatt att det finns en strategisk tanke om vad man vill åstadkomma. Frågan är inte om den ska användas i undervisningen utan snarare när, till vad och hur för att på bästa sätt stödja elevernas kunskapsutveckling. Dessa frågor har varit i fokus för Ifous forsknings- och utvecklingsprogram Digitala lärmiljöer – likvärdig utbildning med fjärr- och distansundervisning. I dag presenteras resultaten vid en digital konferens.

Handbok i praktiknära forskning

Den här antologin vill besvara frågan om vad utbildning på vetenskaplig grund innebär i praktiken inom förskola och skola. Det unika med boken, menar redaktörerna, är att det belyses utifrån flera olika nivåer. Om du är intresserad av praktiknära forskning är det här en läsvärd bok, skriver Torbjörn Hanö i en recension av boken Skola på vetenskaplig grund i praktiken.

Forskning ger mörk bild av det svenska skolsystemet

Skolor kommer fortsätta att vara egennyttiga och stå i konflikt med samhällsuppdraget så länge marknadskrafterna får styra. Det menar nationalekonomen och skolforskaren Jonas Vlachos, som ger en mörk bild av det svenska skolsystemet.  

Matte på ditt starkaste språk

Vad behöver vi göra för att kunna införa ett arbetssätt där elever kan bli bedömda på sitt starkaste språk? Det är frågan som ligger till grund för initiativet Matte på ditt starkaste språk. Just nu utforskar Helsingborgs stads skolor den här frågan tillsammans med lärare, studiehandledare och elever i åk 6-9 på Högastensskolan.

Pojkar tenderar att premieras på idrottslektionerna

Skolan ska främja pojkars och flickors lika rätt och möjligheter när det gäller idrott och hälsa. Det framgår i den svenska läroplanen. Men trots det är undervisningen inte jämställd och flickor och pojkar blir behandlade olika.

”Var inte så rädd för att det ska bli fel”

Förskolan Hammarkullegatan 3 i Göteborg har stor erfarenhet av att ta emot nyanlända barn och barn som inte har svenska som förstaspråk. Var nyfiken! Det är ett av rektor Ulrica Boijes råd.

”Eleverna tycker om att läsa nu”

Karin Herlitz, lärare i svenska och engelska på Nacka gymnasium, lägger tid på att introducera en bok och skapa intresse för den innan klassen ens vet vad den ska läsa.

Unga önskar mer kunskap om sömn

Skolan och elevhälsan behöver arbeta med sömnen som en främjande faktor för att eleverna ska lyckas i skolan. Det säger Malin Jakobsson, som forskat om högstadieelevers sömnvanor och som nu har valts till favorit av Lärarpanelen.

Utmaningar i arbetet med skolövergångar

Barns skolövergångar är en komplex process som påverkar lärares arbete. Det konstaterar Therese Welén i sin avhandling, som nu har valts till favorit av Lärarpanelen.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
5 mest lästa på FoU
Varför vi tror att läsning kan lösa samhällets problem

Debatten om litteraturkanon i skolan har gjort frågan om läsning central. Nu ska forskarna reda ut varför vi tror att läsning kan lösa så många av samhällets problem. ”Det handlar mycket om kulturens starka ställning och att vi vill framstå som bildade,” säger Daniel Pettersson, professor i pedagogik vid Högskolan i Gävle.

Mer än kompetensutveckling krävs för att möta att elever med autism

Kompetensutveckling kring autism och nya sätt att anpassa undervisningen gör att personalen i förskola och grundskolan känner sig tryggare i sin undervisning. Eleverna har dock svårare att identifiera skillnader. Ny forskning visar att det krävs mer än så, framför allt tid och resurser, för att elever med autism ska få bättre förutsättningar.

Så får elever med autism det bättre i skolan

Barn med autism far ofta illa i skolan. Lärare vill lära mer om autism för att möta elevernas behov. Men forskning visar att det krävs mer än så, framför allt tid och resurser, för att elever med npf-diagnoser ska få det bättre i skolan.

Forskaren om alla problem läsningen förväntas lösa

Vad är meningen med att fostra goda läsare? Svaret är inte givet och har förändrats över tid, menar ett forskarlag som är i färd med att undersöka saken. ”Idag ska läsning i högre grad bidra till ökad integration och andra samhälleliga mål”, säger forskaren Daniel Pettersson.

New research review questions the evidence for special education inclusion

A new research review finds inconsistent benefits for students with disabilities who learn alongside general education peers.

SKOLPORTENS MAGASIN
TEMA: Digitalisering
  Skolportens magasin nr 6/2022.

TEMA: Digitalisering

Tema: Digitalisering. Svensk skolas ambition att vara bäst i världen på digitalisering innebär både för- och nackdelar. Intervjun: Issis Melin har länge ägnat sig åt frågor som rör hedersrelaterat våld och förtryck. Enligt henne är den nya läroplanen ett steg i rätt riktning.

Läs mer och prenumerera här!
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Skolportens digitala kurser