Dela:

Skolportens favorit: Så pratar eleverna om religion

Med sitt fokus på världsreligionerna missar religionskunskapsundervisningen möjligheten att diskutera religion ur ett bredare perspektiv. Det konstaterar Fredrik Jahnke, vars avhandling nu valts till favorit av Skolportens lärarpanel.

Fredrik Jahnke

Fredrik Jahnke. Foto Linnea Bengtsson.

Det finns en skillnad mellan hur barn och unga funderar kring religion och vad religionsundervisningen tar upp. Det konstaterar Fredrik Jahnke som tidigare arbetat som lärare, och som i sin avhandling undersökt hur elever i årskurs 3, 6 och 9 pratar om, skapar mening i relation till och begripliggör religion i sin vardag tillsammans med sina skolkamrater.

Resultaten visar att eleverna är i behov av att utveckla fler tolkande repertoarer när det handlar om religion.

– Elever är ofta begränsade till de sätt att tala om religion som de lär sig genom undervisningen i skolan. Det finns ju många olika sätt att prata om och förstå religion, men eleverna har inte språket för att prata om religion eller beskriva vad det är. Detta begränsar deras möjligheter att skapa mening i förhållande till religion och förstå sig på andras sätt att tänka och resonera, säger Fredrik Jahnke.

Fredrik Jahnkes forskning visar att elever har tankar kring religion, tro och icke-tro, som sällan eller aldrig lyfts i undervisningen eller i läromedlen. Många elever använder exempelvis repertoarer från en populärkulturell sfär när de talar om religion. Deras behov av att förstå och begripa sig på religion handlar ofta också om det vardagliga – om kompisarna i skolan och vad de tror eller inte tror på.

– Jag slogs av alla de här mellanpositionerna – att man tror på ”något”, var så vanligt. Hos många elever finns ett utbrett intresse för religion i ett brett perspektiv oavsett om de själva anser sig ha en religion eller inte. Men det här är aspekter som svensk religionskunskapsundervisning sällan tar upp. Det finns med andra ord många elever som aldrig får diskutera sin egen position eller utveckla ett bredare sätt att förstå religion.

Fredrik Jahnke diskuterar också begreppet safe space. Ofta förstås safe space som samtal i heterogena grupper, där man under ordnade former skapar utrymme för olika åsikter och där alla ska våga uttrycka sig.

Men eleverna i studien vill helst inte prata och diskutera med dem som tycker olika, eftersom de då riskerar tjafs och bråk. Elevernas safe space är därför att prata med dem som tycker likadant. Samtidigt är eleverna mycket noga med att visa varandra tolerans.

– Ändå tycks hänsynsfullhetens starka ställning inte ha fått effekten att de vill prata med varandra, just för att inte riskera att trampa någon på tårna. Därför brukar jag säga att samtalen om religion i skolan ofta offras på toleransens altare.

Fredrik Jahnke vill med sin forskning även bidra med ökad kunskap och förståelse för de så kallade in-betweens, elever som inte är helt icke-religiösa men inte heller anser sig tillhöra en klart uttalad religion. Han hoppas att avhandlingen kan vara ett underlag för diskussioner om vad positionering i relation till religion kan vara och hur barn och unga förhåller sig till religion i ett brett perspektiv.

Av Åsa Lasson och Susanne Sawander

Foto Linnea Bengtsson


LÄRARPANELENS MOTIVERING:

”Lärarpanelen fastnade denna gång för en avhandling om religionsämnet. Liksom Fredrik Jahnke förvånades vi över att så många elever uttrycker att de tror på något. Även elever som tar avstånd från religion visar intresse för ämnet. Att elever undviker att tala sinsemellan om religion för att slippa bli osams, var en riktig ögonöppnare för oss.”

LÄS MER OM LÄRARPANELEN OCH DERAS VAL AV SKOLPORTENS FAVORIT HÄR


Namn: Fredrik Jahnke

Avhandling: Toleransens altare och undvikandets hänsynsfullhet. Religion och meningsskapande bland svenska grundskoleelever

Disputerade: 2021-03-26 vid Södertörns högskola

Bakgrund: Gymnasielärare i religion och historia. Undervisar vid Stockholms universitet och Högskolan Dalarna


Skolporten omslag nr 4 2021

Skolporten nr 4 2021.

Skolportens magasin – nytt nr ute 13 sep 2021!

INTERVJU: Mara Westling Allodi, professor i specialpedagogik, om inkludering.

TEMA: Att vända en skola. 

Läs mer och prenumerera här!

Inte redan prenumerant? Missa inte kampanjpriset:

2 nr av Skolporten för prova-på-priset 99 kr!

Prenumeranter läser hela arkivet digitalt utan kostnad! Ladda ner Skolporten i App Store eller Google Play

Sidan publicerades 2021-09-14 16:39 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2021-09-16 16:16 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Bredare perspektiv på religion behövs i undervisningen 

Elever talar ogärna med varandra om religion i skolan, mycket för att de inte vill riskera att framstå som intoleranta. Det säger Fredrik Jahnke som forskat om ungas syn på och tankar om religion i sin skolvardag.

Indisk skola ger annan syn på sekulär religionsundervisning

Vad kan religionsundervisningen i svensk skola lära sig av hur den indiska skolan hanterar religion? Kristian Niemi hoppas att hans forskning kan bidra till reflektioner om vad sekulär undervisning kan betyda – respekt eller avstånd?

Inbördeskrigets påverkan på specialpedagogik

Ny artikel ger uppdatering om funktionshinder och specialundervisning i Syrien – med redogörelse för den historiska utvecklingen av vad inbördeskrig och stora utmaningar inneburit för det specialpedagogiska fältet.

Ny studie vägleder framtidens skolor

Fler än 1000 svenska skolor behöver byggas eller byggas om de närmaste tio åren. En ny studie vid Högskolan i Gävle ger metoder för design och organisering av de nya skolorna.  ”Det är dyrt att bygga fel, och den fysiska miljön i den nya skolan måste matcha organiseringen och de pedagogiska arbetssätten,” säger Anneli Frelin, professor i didaktik.

Vad är beprövad erfarenhet?

Beprövad erfarenhet kan ha minst tre olika betydelser som alla är viktiga för hur vi ska undervisa, leda och organisera skolan. Det säger Anette Jahnke, universitetslektor i pedagogik, samt projekt- och processledare vid forskningsinstitutet Ifous, som har skrivit en bok om beprövad erfarenhet i skolan.

Handbok i praktiknära forskning

Den här antologin vill besvara frågan om vad utbildning på vetenskaplig grund innebär i praktiken inom förskola och skola. Det unika med boken, menar redaktörerna, är att det belyses utifrån flera olika nivåer. Om du är intresserad av praktiknära forskning är det här en läsvärd bok, skriver Torbjörn Hanö i en recension av boken Skola på vetenskaplig grund i praktiken.

Forskning ger mörk bild av det svenska skolsystemet

Skolor kommer fortsätta att vara egennyttiga och stå i konflikt med samhällsuppdraget så länge marknadskrafterna får styra. Det menar nationalekonomen och skolforskaren Jonas Vlachos, som ger en mörk bild av det svenska skolsystemet.  

Pojkar tenderar att premieras på idrottslektionerna

Skolan ska främja pojkars och flickors lika rätt och möjligheter när det gäller idrott och hälsa. Det framgår i den svenska läroplanen. Men trots det är undervisningen inte jämställd och flickor och pojkar blir behandlade olika.

”Eleverna tycker om att läsa nu”

Karin Herlitz, lärare i svenska och engelska på Nacka gymnasium, lägger tid på att introducera en bok och skapa intresse för den innan klassen ens vet vad den ska läsa.

Utmaningar i arbetet med skolövergångar

Barns skolövergångar är en komplex process som påverkar lärares arbete. Det konstaterar Therese Welén i sin avhandling, som nu har valts till favorit av Lärarpanelen.

Krigslekar – ett komplext fenomen

Barn utforskar rörelse i krigslekar, visar Ebba Theorells forskning. Nu har hennes avhandling valts till favorit av Lärarpanelen.

Så kan skolan arbeta mot antisemitism

Skolpersonal saknar ofta tillräckliga förutsättningar och förkunskaper för att arbeta mot antisemitism, visar en ny rapport om rasism och antisemitism i Malmös skolor och förskolor.

Att vända en skola

Stora satsningar har gjorts på riktade insatser till utsatta skolor, och fler kan vara på väg. Nu börjar forskarna kunna dra slutsatser om vad som fungerar. Läs ett utdrag ur temat Att vända en skola i nya numret av Skolportens magasin!

Avhandling om religionsundervisning utsedd till Skolportens favorit

Elever har tankar kring religion, tro och icke-tro, som sällan eller aldrig lyfts i undervisningen eller i läromedlen. Det konstaterar Fredrik Jahnke som forskat om religionsämnet i skolan. Nu har avhandlingen valts till favorit av Skolportens lärarpanel.

Recept på framgångsrik samverkan mellan hem och skola

Lagom involverade föräldrar som accepterar skolans spelregler, som deltar på möten och tar kontakt med skolan om det behövs. Det är den ideala formen av föräldrasamverkan, enligt lärarna i en ny studie. Föräldrarna å sin sida vinner på att använda sig av sina sociala och kulturella resurser.

Så läser du en avhandling

Akademiska texter kan upplevas som svåra att ta till sig, inte minst doktorsavhandlingar. Här kommer några tips på hur du kan läsa en avhandling på ett effektivt sätt.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
TEMA: Barn på flykt
  Skolportens magasin nr 4/2022.

TEMA: Barn på flykt

INTERVJU: Anna Karlefjärd, forskare, intervjuas "Stärk lärarna med friare kurs- och läroplaner så får vi rättvisare betyg!" TEMA: Barn på flykt. Hur tar skolan bäst emot barn som är på flykt från krig eller naturkatastrofer? Forskarna menar att det gäller att ta tillvara på tidigare erfarenheter.

Läs mer och prenumerera här!
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
5 mest lästa på FoU
Digitala sexuella trakasserier påverkar unga i skolan

Digitala sexuella trakasserier är relativt vanliga bland unga, och ofta saknar ungdomarna både stöd och strategier för att hantera det. Det visar Kristina Hunehäll Berndtssons avhandling som nu har valts till favorit av Lärarpanelen.

Muntligt berättande viktigt i undervisningen

Anekdoter, historier och berättelser kan väcka elevernas intresse, ge nya perspektiv på ett visst ämne, samt stärka relationen mellan lärare och elever. Det visar en avhandling från Göteborgs universitet.

Läraren som sadlade om för att skapa en bättre skola

Hur får vi mer ordning och reda i skolan? Hur skapar vi en trivsam undervisningsmiljö i klassrummen utan stök, där eleverna lär sig vad de ska och ingen slås ut. De här frågorna har Martin Karlberg studerat i över 20 år. Nu drar han igång ett forskningsprojekt där 100 skolor runt om i landet ska pröva två olika varianter av en metod som kallas IBIS-programmet.

Inspirerande böcker om organisation och ledning

En bok om tillit i arbetsgruppen, två böcker om att leda i förskolan och en antologi med aktuell forskning. Vi tipsar om fyra aktuella böcker som kan vara användbara för dig i jobbet.

Så giftsäkras hemmet för barnen – rensa bland leksaker

En studie från Göteborgs universitet visar att äldre plastleksaker ofta innehåller högre halter av hälsofarliga ämnen än nya. ”Man talar mycket om återvinning som en lösning på vårt avfallsproblem, men återvinning kan inte göras på ett säkert sätt om det finns så mycket kemikalier i produkterna som vi har nu, ”säger Bethanie Carney Almroth, professor vid Göteborgs universitet.

Skolportens digitala kurser