Dela:

Skolportens favorit: Så pratar eleverna om religion

Med sitt fokus på världsreligionerna missar religionskunskapsundervisningen möjligheten att diskutera religion ur ett bredare perspektiv. Det konstaterar Fredrik Jahnke, vars avhandling nu valts till favorit av Skolportens lärarpanel.

Fredrik Jahnke

Fredrik Jahnke. Foto Linnea Bengtsson.

Det finns en skillnad mellan hur barn och unga funderar kring religion och vad religionsundervisningen tar upp. Det konstaterar Fredrik Jahnke som tidigare arbetat som lärare, och som i sin avhandling undersökt hur elever i årskurs 3, 6 och 9 pratar om, skapar mening i relation till och begripliggör religion i sin vardag tillsammans med sina skolkamrater.

Resultaten visar att eleverna är i behov av att utveckla fler tolkande repertoarer när det handlar om religion.

– Elever är ofta begränsade till de sätt att tala om religion som de lär sig genom undervisningen i skolan. Det finns ju många olika sätt att prata om och förstå religion, men eleverna har inte språket för att prata om religion eller beskriva vad det är. Detta begränsar deras möjligheter att skapa mening i förhållande till religion och förstå sig på andras sätt att tänka och resonera, säger Fredrik Jahnke.

Fredrik Jahnkes forskning visar att elever har tankar kring religion, tro och icke-tro, som sällan eller aldrig lyfts i undervisningen eller i läromedlen. Många elever använder exempelvis repertoarer från en populärkulturell sfär när de talar om religion. Deras behov av att förstå och begripa sig på religion handlar ofta också om det vardagliga – om kompisarna i skolan och vad de tror eller inte tror på.

– Jag slogs av alla de här mellanpositionerna – att man tror på ”något”, var så vanligt. Hos många elever finns ett utbrett intresse för religion i ett brett perspektiv oavsett om de själva anser sig ha en religion eller inte. Men det här är aspekter som svensk religionskunskapsundervisning sällan tar upp. Det finns med andra ord många elever som aldrig får diskutera sin egen position eller utveckla ett bredare sätt att förstå religion.

Fredrik Jahnke diskuterar också begreppet safe space. Ofta förstås safe space som samtal i heterogena grupper, där man under ordnade former skapar utrymme för olika åsikter och där alla ska våga uttrycka sig.

Men eleverna i studien vill helst inte prata och diskutera med dem som tycker olika, eftersom de då riskerar tjafs och bråk. Elevernas safe space är därför att prata med dem som tycker likadant. Samtidigt är eleverna mycket noga med att visa varandra tolerans.

– Ändå tycks hänsynsfullhetens starka ställning inte ha fått effekten att de vill prata med varandra, just för att inte riskera att trampa någon på tårna. Därför brukar jag säga att samtalen om religion i skolan ofta offras på toleransens altare.

Fredrik Jahnke vill med sin forskning även bidra med ökad kunskap och förståelse för de så kallade in-betweens, elever som inte är helt icke-religiösa men inte heller anser sig tillhöra en klart uttalad religion. Han hoppas att avhandlingen kan vara ett underlag för diskussioner om vad positionering i relation till religion kan vara och hur barn och unga förhåller sig till religion i ett brett perspektiv.

Av Åsa Lasson och Susanne Sawander

Foto Linnea Bengtsson


LÄRARPANELENS MOTIVERING:

”Lärarpanelen fastnade denna gång för en avhandling om religionsämnet. Liksom Fredrik Jahnke förvånades vi över att så många elever uttrycker att de tror på något. Även elever som tar avstånd från religion visar intresse för ämnet. Att elever undviker att tala sinsemellan om religion för att slippa bli osams, var en riktig ögonöppnare för oss.”

LÄS MER OM LÄRARPANELEN OCH DERAS VAL AV SKOLPORTENS FAVORIT HÄR


Namn: Fredrik Jahnke

Avhandling: Toleransens altare och undvikandets hänsynsfullhet. Religion och meningsskapande bland svenska grundskoleelever

Disputerade: 2021-03-26 vid Södertörns högskola

Bakgrund: Gymnasielärare i religion och historia. Undervisar vid Stockholms universitet och Högskolan Dalarna


Skolporten omslag nr 4 2021

Skolporten nr 4 2021.

Skolportens magasin – nytt nr ute 13 sep 2021!

INTERVJU: Mara Westling Allodi, professor i specialpedagogik, om inkludering.

TEMA: Att vända en skola. 

Läs mer och prenumerera här!

Inte redan prenumerant? Missa inte kampanjpriset:

2 nr av Skolporten för prova-på-priset 99 kr!

Prenumeranter läser hela arkivet digitalt utan kostnad! Ladda ner Skolporten i App Store eller Google Play

Sidan publicerades 2021-09-14 16:39 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2021-09-16 16:16 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Bredare perspektiv på religion behövs i undervisningen 

Elever talar ogärna med varandra om religion i skolan, mycket för att de inte vill riskera att framstå som intoleranta. Det säger Fredrik Jahnke som forskat om ungas syn på och tankar om religion i sin skolvardag.

Indisk skola ger annan syn på sekulär religionsundervisning

Vad kan religionsundervisningen i svensk skola lära sig av hur den indiska skolan hanterar religion? Kristian Niemi hoppas att hans forskning kan bidra till reflektioner om vad sekulär undervisning kan betyda – respekt eller avstånd?

Religionskunskap Webbkonferens

Fyra kunniga föreläsare presenterar de senaste forskningsrönen om bland annat etikundervisning, kontroversiella frågor och globaliseringens effekter på religionen. Delta i Stockholm den 10 november eller se inspelade föreläsningar när du har tid, 15–29 november. Tips! 15% rabatt om du även vill gå på konferensen i Historia, 9 november.

Historia Webbkonferens

Ta del av föreläsningar om bland annat historiebruk, att arbeta med historiska källor i undervisningen samt hur man kan bemöta extrema åsikter i klassrummet! Välkommen!

Skolportens konferenser
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
SKOLPORTENS MAGASIN
Nytt nr ute nu!

Nytt nr ute nu!

INTERVJU: Inkluderingen har gått för långt, ropar röster i skoldebatten. Tvärtom, menar MARA WESTLING ALLODI, professor i specialpedagogik. Inkludering är viktig för demokratin – och vi har inte ens börjat.

Läs mer!
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
Att vända en skola

Stora satsningar har gjorts på riktade insatser till utsatta skolor, och fler kan vara på väg. Nu börjar forskarna kunna dra slutsatser om vad som fungerar. Läs ett utdrag ur temat Att vända en skola i nya numret av Skolportens magasin!

Undervisning behöver anpassas för nyanlända ungdomar utan tidigare skolbakgrund

Nyanlända ungdomar utan tidigare skolbakgrund behöver få en undervisning som är anpassad efter deras individuella behov på gymnasieskolans språkintroduktion. Förutom att lära sig svenska och vårt skriftspråk måste de till exempel förstå hur de ska förhålla sig till normer som kan vara nya för dem. Läraren spelar en viktig roll i det arbetet visar en avhandling i svenska som andraspråk.

Skolportens favorit: Så pratar eleverna om religion

Elever har tankar kring religion, tro och icke-tro, som sällan eller aldrig lyfts i undervisningen eller i läromedlen. Det visar Fredrik Jahnkes avhandling, som nu valts till Skolportens favorit av lärarpanelen.

Hur blir lek levande?

Nadezda Lebedeva har undersökt hur man studerar barns lek. Hon berättar om några intressanta faktorer om nyanlända barns lek i svenska förskolan.(webb-tv)

Föräldraprogram ökade den psykiska hälsan hos nyanlända

Vad händer när den viktigast uppgiften – att vara förälder – vänds upp och ner på en plats där allt är nytt och främmande? Fatumo Osman, docent i omvårdnad vid Högskolan Dalarna, har forskat om lösningar som fått betydelse för föräldrar, barn och samhället.