Dela:

Skolportens favorit: Så skapas skolnärvaro

Bakom problematisk frånvaro ligger ofta sociala svårigheter eller ett negativt socialt klimat. Vägen tillbaka bygger på trygghet, tillhörighet och trivsel, visar Tobias Forsells forskning.

Tobias Forsell. Foto Patrick Degerman

För att kunna förstå orsakerna till omfattande frånvaro, men också vad det är som hjälper eleverna tillbaka till skolan, måste skolan ses ur både ett kunskapsmässigt och socialt perspektiv. Det menar Tobias Forsell som disputerat med avhandlingen ”Man är ju typ elev, fast på avstånd”. Problematisk skolfrånvaro ur elevers, föräldrars och skolpersonals perspektiv.

Med en bakgrund som specialpedagog i ett närvaroteam har han på nära håll sett de negativa konsekvenserna med problematisk frånvaro.

– Det är ett stort problem för individen och hela samhället, säger Tobias Forsell.

Avhandlingen bygger på intervjuer med elever, föräldrar och skolpersonal. Resultaten visar att problematisk skolfrånvaro oftast byggs upp en längre tid och att en central bakomliggande faktor är sociala svårigheter eller ett upplevt negativt socialt klimat.

– De här eleverna har ofta svårigheter att hantera sociala relationer. Inte sällan är de mobbade och flera av de intervjuade eleverna beskriver en känsla av utanförskap. Faktorer som vidmakthåller en redan uppstådd frånvaroproblematik är psykisk ohälsa, social sårbarhet och en svag självbild. Flera elever i studien vittnar om en känsla av maktlöshet och besvikelse över att inte få stöd av vuxna.

För att fånga upp elever som riskerar att hamna i omfattande frånvaro krävs samverkan och en öppen kommunikation mellan hem och skola, understryker Tobias Forsell:

– Både skolpersonal och föräldrar belyser vikten av att kommunicera tidiga varningstecken, som motstånd att gå till skolan, utanförskap och konflikter både hemma och i skolan. Min tolkning är att många barn upplever rasterna som socialt mer utmanande jämfört med klassrumsmiljön, där läraren kan påverka aktiviteterna och interaktionsmönster.

Så hur ser vägen tillbaka till skolan ut? Tobias Forsell konstaterar att den kräver någon form av förändrade förutsättningar, exempelvis skolpersonal som träder in och skapar tillit och förtroende hos eleven, en anpassad studiegång eller alternativa lärmiljöer.

– En återkommande berättelse är en nyckelperson i skolan som fått mandat att fokusera på och stötta eleven extra. Flera föräldrar och elever berättar om enkla empatiska handlingar som haft en enorm betydelse.

För att vända frånvaro till närvaro behöver elever också vägledning om hur skolarbetet kan läggas upp på bästa sätt. Alternativa undervisningsformer och lärmiljöer har i flera fall varit vägen tillbaka. Skolpersonalen i studien pekar dock på att läroplanens kunskapsmål ibland är för högt satta. Det kan vara svårt att anpassa undervisningen.

Även om avhandlingen beskriver trettio unika fall finns det likheter dem emellan: Alla elever i studien har haft en ambition och vilja att vara närvarande i skolan.

– Ingen tycker att skolfrånvaro har varit positivt vare sig ur ett socialt eller ur ett lärandeperspektiv. Frånvarande elever har en önskan om att vara som alla andra.

Något förvånad blev Tobias Forsell av att nästan ingen av eleverna angav inlärningssvårigheter som en central bakomliggande faktor till skolfrånvaro.

– I stället lyfte majoriteten av både elever och föräldrar fram trygghet, tillhörighet och trivsel som de viktigaste faktorerna för att vilja vara i skolan.

Av Susanne Sawander

Foto Patrick Degerman


LÄRARPANELENS MOTIVERING:

”Tobias Forsells avhandling slår fast att problematisk skolfrånvaro byggs upp under en längre tid och att sociala svårigheter ofta är en bakomliggande faktor. Avhandlingen är ett viktigt bidrag i svensk skolfrånvaroforskning då den utförligt undersöker och beskriver hur problematisk skolfrånvaro faktiskt kan se ut och hur den kan förebyggas.”

LÄS MER OM LÄRARPANELEN OCH DERAS VAL AV SKOLPORTENS FAVORIT HÄR


Namn: Tobias Forsell

Avhandling: ”Man är ju typ elev, fast på avstånd”. Problematisk skolfrånvaro ur elevers, föräldrars och skolpersonals perspektiv

Disputerade: 2021-01-08 vid Umeå universitet

Bakgrund: Utbildad förskollärare och specialpedagog. Har arbetat i ett närvaroteam med problematisk skolfrånvaro


Skolportens magasin – nytt nr ute 14 maj 2021!

Tema: Komvux i förändring

Inte redan prenumerant? Missa inte kampanjpriset:

2 nr av Skolporten för prova-på-priset 99 kr!

Prenumeranter läser hela arkivet digitalt utan kostnad! Ladda ner Skolporten i App Store eller Google Play

Sidan publicerades 2021-05-11 15:04 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Digital kurs! Ny som lärare – Goda föräldrakontakter

Är du nyutbildad lärare och önskar fler handfasta verktyg? I kursen Goda föräldrakontakter arbetar vi med att skapa ett gynnsamt samarbete med vårdnadshavare, hålla olika typer av möten och lösa konflikter genom samtalsmetodik. I film och text presenterar Maria Wiman information, uppgifter och tips för din undervisning. Flexibel start och tydligt upplägg. Pris 996 kr ex. moms. Kursintyg ingår!

Lärarpanelen: ”Ett viktigt och roligt uppdrag”

"Det är viktigt och roligt att vara uppdaterad om nya vetenskapliga rön som rör undervisning och lärande." Så svarar en av Skolportens lärarpanelister på frågan om varför hon ville vara med i panelen.

Fortbildning viktigt vid digitalisering

Förbättrad undervisning och ökat lärande. Det är ofta målbilden med skolans digitalisering. Men för att nå dit krävs det kontinuerlig och långsiktig fortbildning av lärarna, visar en ny avhandling av Annika Agélii Genlott, som nu valts till Skolportens favorit.

Bättre samarbete i kollegiala gemenskaper

Vad menar man när man pratar om kollegialt lärande? Det handlar dels om olika former av samarbeten som kan vara mer eller mindre gynnsamma, beroende på vad man vill uppnå. Och dels handlar det om att själva lärandet i de olika konstellationerna kan ske på olika sätt.

Muntligt berättande viktigt i undervisningen

Anekdoter, historier och berättelser kan väcka elevernas intresse, ge nya perspektiv på ett visst ämne, samt stärka relationen mellan lärare och elever. Det visar en avhandling från Göteborgs universitet.

Tips till nyexade lärare: Tänk som en forskare

I boken ”Tänk som en forskare” ger Emma Frans fem handfasta tips på hur man når ut med vetenskap. Samma teknik kan användas av en nyexaminerad lärare som vill få gehör för sina kunskaper bland kollegor – och elever.

Skolan behöver ledarskap med människan i fokus

Rektorer i skolan leder en av samhällets viktigaste institutioner. För att lyckas med sitt ledarskap behöver de se förbi det snäva resultatinriktade ledarskapet och se människan. Men finns det ens tid och intresse av att bygga relationer mellan rektorer och lärare i den hektiska vardag som de lever i? En ny avhandling visar på vinsten i att lägga tid på detta för att bedriva en bra skola.

Viktigt att fritidshem främjar barns medieintressen

Hur ska lärare förhålla sig till elevers användning av digitala medier? En studie visar att integrering av barns medieintressen i fritidsverksamheter kan leda till mer utvecklande samtal med eleverna om deras vardag.

Elevers egna strategier döljer deras lärande för lärarna

Elevers egna sätt att använda digital teknik och mobiltelefoner riskerar att göra det svårare för lärare att bedöma hur de klarar skolan och att identifiera deras behov av stöd. Det visar en artikel från Mittuniversitetet som publicerats i den internationella tidskriften ”Educational Review”.

Digital kompetens i SO-ämnen

Digital bildning, det vill säga, hur digitaliseringen av samhället påverkar oss på olika sätt får i svenska läroplaner ganska stort utrymme. Detta blir tydligt i SO-ämnen där lärare pratar om vikten av att eleverna lär sig att ha ett kritiskt förhållningssätt i digitala miljöer. Liksom i andra ämnen menar SO-lärare att digitala verktyg bidragit med ökad variation i undervisningen, ökad tillgänglighet till olika resurser samt möjlighet för elever att visa sin kunskap på olika sätt.

Svårare att bedöma elevers lärande i skolan

Elevers sätt att använda digital teknik och mobiltelefoner kan göra det svårt för lärare att bedöma hur de klarar skolan. Det gör det också svårare att identifiera elevers behov av stöd.

Gemensam lärarinsats kan stärka undervisningen i särskolan

Inom grundsärskolan kan undervisningen hamna i bakgrunden när mycket av verksamheten istället kretsar kring omsorg. Men ökad samverkan mellan lärarna kan vara nyckeln till elevernas möjlighet att utveckla kunskap och få inflytande, visar en avhandling.

Starka känslor när det kodas i skolan

Känslorna tar lätt över hos eleverna när de kör fast i programmering. Då måste det finnas kunniga lärare som har tid att sitta bredvid och ge stöd, slår Kristina von Hausswolff, forskare vid Uppsala universitet, fast i en ny avhandling.

Johan Sandén: Låt lärarna få makten över skolans digitalisering

Digitaliseringen av skolan går snabbt. Här pekar Johan Sandén digitaliseringens många ansikten, hur lärarrollen förändras och hur en lyckad digitalisering av skolan måste utgå från lärarnas behov och initiativ.  

En lärplattform som både stöttar i vardagen och utvecklar dig som lärare

Vi behöver alla lära om och lära nytt ibland. Och det livslånga lärandet är betydelsefullt både för dig som individ men också för att organisationer ska klara av förändringar i samhället. I Helsingborg finns sen en tid lärplattformen Hbg Learns där all utbildning finns samlad på en plats. Jessica Clarenbeck är mycket positiv till upplägget.

Gemensam lärarinsats kan stärka undervisningen i särskolan

Inom grundsärskolan kan undervisningen hamna i bakgrunden när mycket av verksamheten istället kretsar kring omsorg. Men ökad samverkan mellan lärarna kan vara nyckeln till elevernas möjlighet att utveckla kunskap och få inflytande, visar en avhandling.  

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
TEMA: Barn på flykt
  Skolportens magasin nr 4/2022.

TEMA: Barn på flykt

INTERVJU: Anna Karlefjärd, forskare, intervjuas "Stärk lärarna med friare kurs- och läroplaner så får vi rättvisare betyg!" TEMA: Barn på flykt. Hur tar skolan bäst emot barn som är på flykt från krig eller naturkatastrofer? Forskarna menar att det gäller att ta tillvara på tidigare erfarenheter.

Läs mer och prenumerera här!
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
5 mest lästa på FoU
Digitala sexuella trakasserier påverkar unga i skolan

Digitala sexuella trakasserier är relativt vanliga bland unga, och ofta saknar ungdomarna både stöd och strategier för att hantera det. Det visar Kristina Hunehäll Berndtssons avhandling som nu har valts till favorit av Lärarpanelen.

Muntligt berättande viktigt i undervisningen

Anekdoter, historier och berättelser kan väcka elevernas intresse, ge nya perspektiv på ett visst ämne, samt stärka relationen mellan lärare och elever. Det visar en avhandling från Göteborgs universitet.

Läraren som sadlade om för att skapa en bättre skola

Hur får vi mer ordning och reda i skolan? Hur skapar vi en trivsam undervisningsmiljö i klassrummen utan stök, där eleverna lär sig vad de ska och ingen slås ut. De här frågorna har Martin Karlberg studerat i över 20 år. Nu drar han igång ett forskningsprojekt där 100 skolor runt om i landet ska pröva två olika varianter av en metod som kallas IBIS-programmet.

Inspirerande böcker om organisation och ledning

En bok om tillit i arbetsgruppen, två böcker om att leda i förskolan och en antologi med aktuell forskning. Vi tipsar om fyra aktuella böcker som kan vara användbara för dig i jobbet.

Så giftsäkras hemmet för barnen – rensa bland leksaker

En studie från Göteborgs universitet visar att äldre plastleksaker ofta innehåller högre halter av hälsofarliga ämnen än nya. ”Man talar mycket om återvinning som en lösning på vårt avfallsproblem, men återvinning kan inte göras på ett säkert sätt om det finns så mycket kemikalier i produkterna som vi har nu, ”säger Bethanie Carney Almroth, professor vid Göteborgs universitet.

Skolportens digitala kurser