Dela:

Skolportens favorit: Så skapas skolnärvaro

Bakom problematisk frånvaro ligger ofta sociala svårigheter eller ett negativt socialt klimat. Vägen tillbaka bygger på trygghet, tillhörighet och trivsel, visar Tobias Forsells forskning.

Tobias Forsell. Foto Patrick Degerman

För att kunna förstå orsakerna till omfattande frånvaro, men också vad det är som hjälper eleverna tillbaka till skolan, måste skolan ses ur både ett kunskapsmässigt och socialt perspektiv. Det menar Tobias Forsell som disputerat med avhandlingen ”Man är ju typ elev, fast på avstånd”. Problematisk skolfrånvaro ur elevers, föräldrars och skolpersonals perspektiv.

Med en bakgrund som specialpedagog i ett närvaroteam har han på nära håll sett de negativa konsekvenserna med problematisk frånvaro.

– Det är ett stort problem för individen och hela samhället, säger Tobias Forsell.

Avhandlingen bygger på intervjuer med elever, föräldrar och skolpersonal. Resultaten visar att problematisk skolfrånvaro oftast byggs upp en längre tid och att en central bakomliggande faktor är sociala svårigheter eller ett upplevt negativt socialt klimat.

– De här eleverna har ofta svårigheter att hantera sociala relationer. Inte sällan är de mobbade och flera av de intervjuade eleverna beskriver en känsla av utanförskap. Faktorer som vidmakthåller en redan uppstådd frånvaroproblematik är psykisk ohälsa, social sårbarhet och en svag självbild. Flera elever i studien vittnar om en känsla av maktlöshet och besvikelse över att inte få stöd av vuxna.

För att fånga upp elever som riskerar att hamna i omfattande frånvaro krävs samverkan och en öppen kommunikation mellan hem och skola, understryker Tobias Forsell:

– Både skolpersonal och föräldrar belyser vikten av att kommunicera tidiga varningstecken, som motstånd att gå till skolan, utanförskap och konflikter både hemma och i skolan. Min tolkning är att många barn upplever rasterna som socialt mer utmanande jämfört med klassrumsmiljön, där läraren kan påverka aktiviteterna och interaktionsmönster.

Så hur ser vägen tillbaka till skolan ut? Tobias Forsell konstaterar att den kräver någon form av förändrade förutsättningar, exempelvis skolpersonal som träder in och skapar tillit och förtroende hos eleven, en anpassad studiegång eller alternativa lärmiljöer.

– En återkommande berättelse är en nyckelperson i skolan som fått mandat att fokusera på och stötta eleven extra. Flera föräldrar och elever berättar om enkla empatiska handlingar som haft en enorm betydelse.

För att vända frånvaro till närvaro behöver elever också vägledning om hur skolarbetet kan läggas upp på bästa sätt. Alternativa undervisningsformer och lärmiljöer har i flera fall varit vägen tillbaka. Skolpersonalen i studien pekar dock på att läroplanens kunskapsmål ibland är för högt satta. Det kan vara svårt att anpassa undervisningen.

Även om avhandlingen beskriver trettio unika fall finns det likheter dem emellan: Alla elever i studien har haft en ambition och vilja att vara närvarande i skolan.

– Ingen tycker att skolfrånvaro har varit positivt vare sig ur ett socialt eller ur ett lärandeperspektiv. Frånvarande elever har en önskan om att vara som alla andra.

Något förvånad blev Tobias Forsell av att nästan ingen av eleverna angav inlärningssvårigheter som en central bakomliggande faktor till skolfrånvaro.

– I stället lyfte majoriteten av både elever och föräldrar fram trygghet, tillhörighet och trivsel som de viktigaste faktorerna för att vilja vara i skolan.

Av Susanne Sawander

Foto Patrick Degerman


LÄRARPANELENS MOTIVERING:

”Tobias Forsells avhandling slår fast att problematisk skolfrånvaro byggs upp under en längre tid och att sociala svårigheter ofta är en bakomliggande faktor. Avhandlingen är ett viktigt bidrag i svensk skolfrånvaroforskning då den utförligt undersöker och beskriver hur problematisk skolfrånvaro faktiskt kan se ut och hur den kan förebyggas.”

LÄS MER OM LÄRARPANELEN OCH DERAS VAL AV SKOLPORTENS FAVORIT HÄR


Namn: Tobias Forsell

Avhandling: ”Man är ju typ elev, fast på avstånd”. Problematisk skolfrånvaro ur elevers, föräldrars och skolpersonals perspektiv

Disputerade: 2021-01-08 vid Umeå universitet

Bakgrund: Utbildad förskollärare och specialpedagog. Har arbetat i ett närvaroteam med problematisk skolfrånvaro


Skolportens magasin – nytt nr ute 14 maj 2021!

Tema: Komvux i förändring

Inte redan prenumerant? Missa inte kampanjpriset:

2 nr av Skolporten för prova-på-priset 99 kr!

Prenumeranter läser hela arkivet digitalt utan kostnad! Ladda ner Skolporten i App Store eller Google Play

Sidan publicerades 2021-05-11 15:04 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Lärarpanelen: ”Ett viktigt och roligt uppdrag”

"Det är viktigt och roligt att vara uppdaterad om nya vetenskapliga rön som rör undervisning och lärande." Så svarar en av Skolportens lärarpanelister på frågan om varför hon ville vara med i panelen.

Fortbildning viktigt vid digitalisering

Förbättrad undervisning och ökat lärande. Det är ofta målbilden med skolans digitalisering. Men för att nå dit krävs det kontinuerlig och långsiktig fortbildning av lärarna, visar en ny avhandling av Annika Agélii Genlott, som nu valts till Skolportens favorit.

Ny digital kurs med Maria Wiman! Ny som lärare – Goda föräldrakontakter

Är du nyutbildad lärare och önskar fler handfasta verktyg? I kursen Goda föräldrakontakter arbetar vi med att skapa ett gynnsamt samarbete med vårdnadshavare, hålla olika typer av möten och lösa konflikter genom samtalsmetodik. I film och text presenterar Maria Wiman information, uppgifter och tips för din undervisning.

Elevhälsa Webbkonferens

Webbkonferensen vänder sig till dig som arbetar med och i elevhälsoteam/resursteam såsom skolläkare, skolsköterska, studie- och yrkesvägledare, kurator, psykolog, specialpedagog, speciallärare, lärare och kurator. Ta del av föreläsningar om aktuell forskning och praktiska exempel som berör elevhälsoteamets viktiga arbete. Välkommen!

Läsning 2.0

Erbjuds elever med läs- och skrivsvårigheter verkligen den hjälp de behöver för att lockas in i läsningen? I dyslexifrågan råder fortfarande inte enighet, men tidigare och mer systematisk hjälp är insatser forskarna kan enas om.

Skolportens konferenser
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Kommande disputationer
SKOLPORTENS MAGASIN
Nytt nr ute nu!

Nytt nr ute nu!

Intervju med den kanadensiske skolforskaren Steven Katz som gärna talar om för lärare att deras fortbildning ger klena resultat – och varför. Stort tema om komvux i förändring.

Läs mer och prenumerera här!
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
Kan hälsoenkäter skada elevernas hälsa?

Hälsoenkäter som görs i skolan kan göra elever medvetna om sin socioekonomiska position, visar en forskningsstudie vid Linköpings universitet. "Vissa upplevde skam och funderade på att dölja sanningen för att skydda sig och sin familj", säger Anette Wickström, biträdande professor i kritiska barnstudier.

Många pusselbitar bakom lyckad skolstart

Kid är sex år och går första året på grundsärskolan i Ljungaverk i Ånge. Hans skolstart var mycket väl förberedd och det lade grunden för en positiv utveckling.

Bokrecension: Förändring i praktiken

Att skapa en skolkultur med elevcentrerat professionellt lärande är bland det viktigaste en skolledare kan göra – men också bland det svåraste. Boken tydliggör både komplexiteten och hur den kan hanteras, skriver Peter Fowelin i en recension av boken Leda professionellt lärande – utifrån adaptiv kompetens av Deidre Le Fevre, m.fl.

”Spaningar” – den perfekta utomhusverksamheten

Under pandemin har många förskolor flyttat alltmer av verksamheten utomhus. På Skorstenen i Råcksta har det påverkat pedagogiken i grunden.

Flimmer kan hjälpa barn som har svårt att läsa

”Myrornas krig” kan hjälpa barn med läs- och skrivsvårigheter, visar en ny svensk-norsk studie. ”Det visuella bruset kan jämföras med att ge barnen ett par glasögon. Effekten på läsning och minne är omedelbar,” säger en lektor i pedagogik.