Dela:

Skolportens favorit: Så skapas skolnärvaro

Bakom problematisk frånvaro ligger ofta sociala svårigheter eller ett negativt socialt klimat. Vägen tillbaka bygger på trygghet, tillhörighet och trivsel, visar Tobias Forsells forskning.

Tobias Forsell. Foto Patrick Degerman

För att kunna förstå orsakerna till omfattande frånvaro, men också vad det är som hjälper eleverna tillbaka till skolan, måste skolan ses ur både ett kunskapsmässigt och socialt perspektiv. Det menar Tobias Forsell som disputerat med avhandlingen ”Man är ju typ elev, fast på avstånd”. Problematisk skolfrånvaro ur elevers, föräldrars och skolpersonals perspektiv.

Med en bakgrund som specialpedagog i ett närvaroteam har han på nära håll sett de negativa konsekvenserna med problematisk frånvaro.

– Det är ett stort problem för individen och hela samhället, säger Tobias Forsell.

Avhandlingen bygger på intervjuer med elever, föräldrar och skolpersonal. Resultaten visar att problematisk skolfrånvaro oftast byggs upp en längre tid och att en central bakomliggande faktor är sociala svårigheter eller ett upplevt negativt socialt klimat.

– De här eleverna har ofta svårigheter att hantera sociala relationer. Inte sällan är de mobbade och flera av de intervjuade eleverna beskriver en känsla av utanförskap. Faktorer som vidmakthåller en redan uppstådd frånvaroproblematik är psykisk ohälsa, social sårbarhet och en svag självbild. Flera elever i studien vittnar om en känsla av maktlöshet och besvikelse över att inte få stöd av vuxna.

För att fånga upp elever som riskerar att hamna i omfattande frånvaro krävs samverkan och en öppen kommunikation mellan hem och skola, understryker Tobias Forsell:

– Både skolpersonal och föräldrar belyser vikten av att kommunicera tidiga varningstecken, som motstånd att gå till skolan, utanförskap och konflikter både hemma och i skolan. Min tolkning är att många barn upplever rasterna som socialt mer utmanande jämfört med klassrumsmiljön, där läraren kan påverka aktiviteterna och interaktionsmönster.

Så hur ser vägen tillbaka till skolan ut? Tobias Forsell konstaterar att den kräver någon form av förändrade förutsättningar, exempelvis skolpersonal som träder in och skapar tillit och förtroende hos eleven, en anpassad studiegång eller alternativa lärmiljöer.

– En återkommande berättelse är en nyckelperson i skolan som fått mandat att fokusera på och stötta eleven extra. Flera föräldrar och elever berättar om enkla empatiska handlingar som haft en enorm betydelse.

För att vända frånvaro till närvaro behöver elever också vägledning om hur skolarbetet kan läggas upp på bästa sätt. Alternativa undervisningsformer och lärmiljöer har i flera fall varit vägen tillbaka. Skolpersonalen i studien pekar dock på att läroplanens kunskapsmål ibland är för högt satta. Det kan vara svårt att anpassa undervisningen.

Även om avhandlingen beskriver trettio unika fall finns det likheter dem emellan: Alla elever i studien har haft en ambition och vilja att vara närvarande i skolan.

– Ingen tycker att skolfrånvaro har varit positivt vare sig ur ett socialt eller ur ett lärandeperspektiv. Frånvarande elever har en önskan om att vara som alla andra.

Något förvånad blev Tobias Forsell av att nästan ingen av eleverna angav inlärningssvårigheter som en central bakomliggande faktor till skolfrånvaro.

– I stället lyfte majoriteten av både elever och föräldrar fram trygghet, tillhörighet och trivsel som de viktigaste faktorerna för att vilja vara i skolan.

Av Susanne Sawander

Foto Patrick Degerman


LÄRARPANELENS MOTIVERING:

”Tobias Forsells avhandling slår fast att problematisk skolfrånvaro byggs upp under en längre tid och att sociala svårigheter ofta är en bakomliggande faktor. Avhandlingen är ett viktigt bidrag i svensk skolfrånvaroforskning då den utförligt undersöker och beskriver hur problematisk skolfrånvaro faktiskt kan se ut och hur den kan förebyggas.”

LÄS MER OM LÄRARPANELEN OCH DERAS VAL AV SKOLPORTENS FAVORIT HÄR


Namn: Tobias Forsell

Avhandling: ”Man är ju typ elev, fast på avstånd”. Problematisk skolfrånvaro ur elevers, föräldrars och skolpersonals perspektiv

Disputerade: 2021-01-08 vid Umeå universitet

Bakgrund: Utbildad förskollärare och specialpedagog. Har arbetat i ett närvaroteam med problematisk skolfrånvaro


Skolportens magasin – nytt nr ute 14 maj 2021!

Tema: Komvux i förändring

Inte redan prenumerant? Missa inte kampanjpriset:

2 nr av Skolporten för prova-på-priset 99 kr!

Prenumeranter läser hela arkivet digitalt utan kostnad! Ladda ner Skolporten i App Store eller Google Play

Sidan publicerades 2021-05-11 15:04 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Digital kurs! Ny som lärare – Goda föräldrakontakter

Är du nyutbildad lärare och önskar fler handfasta verktyg? I kursen Goda föräldrakontakter arbetar vi med att skapa ett gynnsamt samarbete med vårdnadshavare, hålla olika typer av möten och lösa konflikter genom samtalsmetodik. I film och text presenterar Maria Wiman information, uppgifter och tips för din undervisning. Flexibel start och tydligt upplägg. Pris 996 kr ex. moms. Kursintyg ingår!

Lärarpanelen: ”Ett viktigt och roligt uppdrag”

"Det är viktigt och roligt att vara uppdaterad om nya vetenskapliga rön som rör undervisning och lärande." Så svarar en av Skolportens lärarpanelister på frågan om varför hon ville vara med i panelen.

Fortbildning viktigt vid digitalisering

Förbättrad undervisning och ökat lärande. Det är ofta målbilden med skolans digitalisering. Men för att nå dit krävs det kontinuerlig och långsiktig fortbildning av lärarna, visar en ny avhandling av Annika Agélii Genlott, som nu valts till Skolportens favorit.

Studenter med nätverk klarar studierna bättre

Studiegrupper som uppstår av sig själva, eller utformas av läraren, kan påverka både studenternas beredskap och deras studieresultat positivt. ” För mig som lärare är konstellationerna bland studenterna väldigt tydliga”, säger Annika Fjelkner, universitetsadjunkt vid högskolan i Kristianstad.

Arbete med samverkan i skolan

Just nu pågår ett samverkansprojekt, med bland annat forskare från Pedagogiska institutionen och lärare inom Örnsköldsviks kommun, i vilket ett digitalt verktyg testas för utveckling av lärares undervisning.

Digitaliseringen i skolan och förskolan: Distraktion eller möjlighet?

Svensk skolas ambition att vara bäst i världen på att tillvarata digitaliseringens möjligheter har inneburit såväl fördelar som nackdelar. Forskare som Skolporten talat med efterlyser mer fokus på didaktik, skärpta regler för IT-företag och bättre fortbildning i den nya nationella digitaliseringsstrategin.

Ny forskning: Mobilförbud i skolan fungerar inte

Sedan den 1 augusti i år är det förbjudet att använda mobilen för annat än skolarbete i klassrummen. Men en avhandling vid Göteborgs universitet slår fast att lagen är problematisk, oavsett förbud så används mobilerna ändå. Både lärare och elever berättar att de hittar vägar för att kringgå reglerna, säger forskaren Anita Grigic Magnusson i ett pressutskick.

Dessa är fördelarna med tjänstetelefoner för lärare

I en pågående undersökning från Ifous erbjuder endast 11 procent av de tillfrågade rektorerna tjänstetelefoner till sina medarbetare. Samtidigt vittnar många lärare och rektorer som har tjänstetelefon om smidigare samarbete, ökad säkerhet och personlig integritet, och förbättrad arbetsvardag överlag.

”Ekokammare” skapar förutsättningar för radikalisering på nätet

Digitala ”ekokammare” – det vill säga slutna digitala rum där bara en grupps åsikter förekommer – bidrar till polarisering och radikalisering. Forskare har analyserat 20 år av diskussioner på ett högerextremt nätforum och sett hur användare successivt socialiseras in i allt radikalare åsikter.  

Långsiktig samverkan för att utveckla undervisningen

De senaste åren har kombinerade forsknings- och utvecklingsinsatser fått allt större uppmärksamhet inom det pedagogiska och didaktiska fältet. Ny forskning från Karlstads universitet visar att stöd till lärare i form av lektionsobservationer och återkoppling utifrån forskningsbaserade kriterier kan ha stor betydelse för lärarnas långsiktiga utveckling av undervisningen.

Gunnlaugur Magnússon: Reformer kring kunskap och lärarkåren

I denna artikelserie om tre artiklar granskar Gunnlaugur Magnússon Tidöavtalets skolpolitik. Den andra delen som publiceras här, tittar närmare på valda delar av avtalets reformförslag, specifikt de delar som riktas mot kunskapsresultat och lärarnas utbildning och arbetsvillkor.  

”Det är omöjligt att tänka utan faktakunskaper”

Daniel Willingham, kognitionsforskare och amerikansk professor i psykologi, vill skapa en bättre skola för eleverna genom att förmedla vetenskapliga rön om inlärning och minne till lärare.

Praktiska verktyg som lotsar eleverna i språket

I språkutvecklande undervisning är det viktigt att det inte bara är de ämnesspecifika begreppen som förklaras och reds ut, utan även mer vardagliga ord. Inte minst sådana med flera betydelser. Det är en av lärdomarna SO- och NO-lärarna på Söderkullaskolan tar med sig från bokcirkeln där de tillsammans fördjupade sig i språkutvecklande arbetssätt.

Barn och elever från Ukraina – Att skapa trygghet är det viktigaste

Många barn och vuxna kommer till Sverige med anledning av kriget i Ukraina. Förskolor och skolor tar nu emot barn och elever därifrån. Vad är då viktigt att tänka på?

Förhandlingar och tolkningar formade fritidshemmets läroplan

2016 reglerades fritidshemmet för första gången av en egen del i den svenska läroplanen. Men vilka värden gavs störst tyngd när läroplanstexten formulerades och hur har den sedan använts i praktiken? Det undersöks i en ny avhandling från Umeå universitet.

Bättre samarbete i kollegiala gemenskaper

Vad menar man när man pratar om kollegialt lärande? Det handlar dels om olika former av samarbeten som kan vara mer eller mindre gynnsamma, beroende på vad man vill uppnå. Och dels handlar det om att själva lärandet i de olika konstellationerna kan ske på olika sätt.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
5 mest lästa på FoU
Varför vi tror att läsning kan lösa samhällets problem

Debatten om litteraturkanon i skolan har gjort frågan om läsning central. Nu ska forskarna reda ut varför vi tror att läsning kan lösa så många av samhällets problem. ”Det handlar mycket om kulturens starka ställning och att vi vill framstå som bildade,” säger Daniel Pettersson, professor i pedagogik vid Högskolan i Gävle.

Mer än kompetensutveckling krävs för att möta att elever med autism

Kompetensutveckling kring autism och nya sätt att anpassa undervisningen gör att personalen i förskola och grundskolan känner sig tryggare i sin undervisning. Eleverna har dock svårare att identifiera skillnader. Ny forskning visar att det krävs mer än så, framför allt tid och resurser, för att elever med autism ska få bättre förutsättningar.

Så får elever med autism det bättre i skolan

Barn med autism far ofta illa i skolan. Lärare vill lära mer om autism för att möta elevernas behov. Men forskning visar att det krävs mer än så, framför allt tid och resurser, för att elever med npf-diagnoser ska få det bättre i skolan.

Forskaren om alla problem läsningen förväntas lösa

Vad är meningen med att fostra goda läsare? Svaret är inte givet och har förändrats över tid, menar ett forskarlag som är i färd med att undersöka saken. ”Idag ska läsning i högre grad bidra till ökad integration och andra samhälleliga mål”, säger forskaren Daniel Pettersson.

New research review questions the evidence for special education inclusion

A new research review finds inconsistent benefits for students with disabilities who learn alongside general education peers.

SKOLPORTENS MAGASIN
TEMA: Digitalisering
  Skolportens magasin nr 6/2022.

TEMA: Digitalisering

Tema: Digitalisering. Svensk skolas ambition att vara bäst i världen på digitalisering innebär både för- och nackdelar. Intervjun: Issis Melin har länge ägnat sig åt frågor som rör hedersrelaterat våld och förtryck. Enligt henne är den nya läroplanen ett steg i rätt riktning.

Läs mer och prenumerera här!
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Skolportens digitala kurser