Hoppa till sidinnehåll
ForskningForskning- och utvecklingsartiklarBedömningSkolportens favorit: Skillnader i digital och analog återkoppling
Bedömning

Skolportens favorit: Skillnader i digital och analog återkoppling

Publicerad:2019-10-28
Uppdaterad:2023-09-01
Moa Duvarci Engman
Skribent:Moa Duvarci Engman
Med digitala lärplattformar blandas formativ bedömning med betygsdokumentation och resulterar i en mer summativ återkoppling till eleverna. 
Agneta Grönlund.
Det finns en tydlig skillnad i hur lärare återkopplar till datorförsedda elever, jämfört med elever utan datorer. I båda fallen har lärare såväl summativa som formativa motiv till återkopplingen. Men i digitala klassrumsmiljöer tillkommer ett syfte – att dokumentera, utifrån skolans och lärarens behov av betygsunderlag. Det här är huvudresultaten i Agneta Grönlunds doktorsavhandling om återkoppling i samhällskunskap på gymnasiet. Forskningen bygger på två olika studier, den ena i en klass utan datorer, den andra i ett digitalt klassrum där varje elev har en dator. Lärarna har i båda fallen berättat på vilka sätt de ger återkoppling. – Det finns en påtaglig skillnad. Främst på grund av det dokumenterande motivet som uppstår i det digitala klassrummet, och som ger en sammanblandning mellan återkoppling och betygsdokumentation. Den digitala återkopplingen har också en mer formell karaktär, nära knuten till kunskapskraven och ofta i form av matriser, där kunskapskraven är uppdelade i delar som läraren fyller i utifrån elevens prestation. Även i textkommentarerna är språket mer formellt och influerat av kunskapskraven. Agneta Grönlund, som själv har arbetat som lärare i samhällskunskap på gymnasiet, lyfter också fram en spänning mellan lärares ideal om återkoppling och deras praktik. Lärarna vill göra på ett sätt men gör många gånger på ett annat. – Det här bottnar i att återkopplingen ska tjäna olika syften. Samma textkommentar ska relatera till vilken betygsnivå eleven har uppnått samtidigt som den ska hjälpa eleven framåt. Där uppstår en spänning, eftersom det är lite olika budskap som behöver ges. En annan förklaring är att lärare upplever att de inte har tid att ge den utvecklande och framåtsyftande återkoppling som de önskar. Trots problematiken kring digital återkoppling vill Agneta Grönlund inte dra slutsatsen att analog alltid är bättre. – Nej, digitala lärplattformar är troligen här för att stanna och jag tror att det finns en stor potential för formativ återkoppling med digitala verktyg. Men det är viktigt att de tjänar pedagogiska syften och inte styr alltför mycket mot administration. Vi behöver öka kunskapen och reflektera mer över hur de skulle kunna användas. Hennes forskningsresultat visar också att olika redskap och sammanhang ger olika möjligheter för formativ återkoppling. Agneta Grönlund berättar att en överraskande upptäckt i forskningsarbetet var indikationer på att lärplattformar inte bara påverkar återkopplingen, utan även vilka läraktiviteter som genomförs i klassrummet. – Lärarna berättar att exempelvis diskussioner och värderingsövningar upplevs som svåra att dokumentera i plattformen. De passar inte riktigt in. Det är intressant i relation till annan forskning om hur lärplattformar påverkar undervisningen på olika sätt, säger hon. – Jag hoppas att de kan bidra till en diskussion om återkoppling i den digitaliserade skolan, såväl inom lärplattformen som i det direkta mötet mellan lärare och elev. Av Åsa Lasson och Susanne SawanderFoto Niclas Fasth
LÄRARPANELENS MOTIVERING:”Klassrumsnära forskning om digitalisering i skolan efterfrågas från alla håll, inte minst i spänningsfältet mellan digitalisering och effektfull formativ undervisning. Agneta Grönlund synliggör i sin avhandling med bravur hur komplex lärares formativa återkoppling faktiskt är, i både analoga och digitala sammanhang.”Namn: Agneta Grönlund, född 1959, bor i Katrineholm. Avhandling:Återkoppling i analoga och digitala klassrum: Spänningsfyllda verksamheter i samhällskunskapsundervisning.Disputerade: 29 maj 2019 vid Linköpings universitet Bakgrund: Gymnasielärare i samhällskunskap och historia, forskarutbildning vid Karlstads och Linköpings universitet. Arbetar sedan 2011 som adjunkt vid Linköpings universitet och undervisar huvudsakligen i didaktik och bedömning på ämneslärarutbildningarna. LÄS MER OM LÄRARPANELEN OCH DERAS VAL AV SKOLPORTENS FAVORIT HÄR
Skolporten nr 5/2019.
Artikeln är publicerad i Skolporten nr 5/2019 – ute nu! Inte redan prenumerant? Missa inte kampanjpriset: 2 nr av Skolporten för prova-på-priset 99 kr!Prenumerera
Premiumläsning:Skapa ett konto och logga in för att läsa Skolportens digitala magasin i din webbläsare!
Webbshop: Du kan även köpa tryckta lösnummer av Skolporten i vår webbshop
BedömningSkolportens magasinSamhällskunskapLärarprofessionenLärarpanelens favoritGymnasieskolaDidaktikBetyg
Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med

forskningsinstitutet Ifous

Läs mer
Stockholm

Svenska för högstadiet och gymnasiet

Ta del av föreläsningar om aktuell forskning och praktiska exempel som fördjupar din ämneskompetens som svensklärare. Delta på plats i Stockholm 29–30 januari eller på webbkonferensen 5 februari–5 mars. Missa inte att boka din plats till bästa pris idag!
Läs mer och boka
Åk 7–Vux
29–30 jan 2026
Digital temaföreläsning

Perspektiv på samernas historia

Välkommen till Skolportens digitala temaföreläsning som ger inblick i samisk historia. Passet är öppet 11 maj–15 juni. Det riktar sig främst till lärare i historia och samhällskunskap från åk 7 till vux. Är ni en grupp som vill delta? Kontakta Skolporten för specialerbjudande!
Läs mer och boka
Åk 7–Vux
11 maj – 15 jun 2026