Skolportens favorit: Skillnader i digital och analog återkoppling

Med digitala lärplattformar blandas formativ bedömning med betygsdokumentation och resulterar i en mer summativ återkoppling till eleverna. 

Agneta Grönlund.

Det finns en tydlig skillnad i hur lärare återkopplar till datorförsedda elever, jämfört med elever utan datorer. I båda fallen har lärare såväl summativa som formativa motiv till återkopplingen. Men i digitala klassrumsmiljöer tillkommer ett syfte – att dokumentera, utifrån skolans och lärarens behov av betygsunderlag.

Det här är huvudresultaten i Agneta Grönlunds doktorsavhandling om återkoppling i samhällskunskap på gymnasiet. Forskningen bygger på två olika studier, den ena i en klass utan datorer, den andra i ett digitalt klassrum där varje elev har en dator. Lärarna har i båda fallen berättat på vilka sätt de ger återkoppling.

– Det finns en påtaglig skillnad. Främst på grund av det dokumenterande motivet som uppstår i det digitala klassrummet, och som ger en sammanblandning mellan återkoppling och betygsdokumentation.

Den digitala återkopplingen har också en mer formell karaktär, nära knuten till kunskapskraven och ofta i form av matriser, där kunskapskraven är uppdelade i delar som läraren fyller i utifrån elevens prestation. Även i textkommentarerna är språket mer formellt och influerat av kunskapskraven.

Agneta Grönlund, som själv har arbetat som lärare i samhällskunskap på gymnasiet, lyfter också fram en spänning mellan lärares ideal om återkoppling och deras praktik. Lärarna vill göra på ett sätt men gör många gånger på ett annat.

– Det här bottnar i att återkopplingen ska tjäna olika syften. Samma textkommentar ska relatera till vilken betygsnivå eleven har uppnått samtidigt som den ska hjälpa eleven framåt. Där uppstår en spänning, eftersom det är lite olika budskap som behöver ges. En annan förklaring är att lärare upplever att de inte har tid att ge den utvecklande och framåtsyftande återkoppling som de önskar.

Trots problematiken kring digital återkoppling vill Agneta Grönlund inte dra slutsatsen att analog alltid är bättre.

– Nej, digitala lärplattformar är troligen här för att stanna och jag tror att det finns en stor potential för formativ återkoppling med digitala verktyg. Men det är viktigt att de tjänar pedagogiska syften och inte styr alltför mycket mot administration. Vi behöver öka kunskapen och reflektera mer över hur de skulle kunna användas.

Hennes forskningsresultat visar också att olika redskap och sammanhang ger olika möjligheter för formativ återkoppling. Agneta Grönlund berättar att en överraskande upptäckt i forskningsarbetet var indikationer på att lärplattformar inte bara påverkar återkopplingen, utan även vilka läraktiviteter som genomförs i klassrummet.

– Lärarna berättar att exempelvis diskussioner och värderingsövningar upplevs som svåra att dokumentera i plattformen. De passar inte riktigt in. Det är intressant i relation till annan forskning om hur lärplattformar påverkar undervisningen på olika sätt, säger hon.

– Jag hoppas att de kan bidra till en diskussion om återkoppling i den digitaliserade skolan, såväl inom lärplattformen som i det direkta mötet mellan lärare och elev.

Av Åsa Lasson och Susanne Sawander

Foto Niclas Fasth


LÄRARPANELENS MOTIVERING:

”Klassrumsnära forskning om digitalisering i skolan efterfrågas från alla håll, inte minst i spänningsfältet mellan digitalisering och effektfull formativ undervisning. Agneta Grönlund synliggör i sin avhandling med bravur hur komplex lärares formativa återkoppling faktiskt är, i både analoga och digitala sammanhang.”

Fakta/

Namn: Agneta Grönlund, född 1959, bor i Katrineholm.

Avhandling: Återkoppling i analoga och digitala klassrum: Spänningsfyllda verksamheter i samhällskunskapsundervisning.

Disputerade: 29 maj 2019 vid Linköpings universitet

Bakgrund: Gymnasielärare i samhällskunskap och historia, forskarutbildning vid Karlstads och Linköpings universitet. Arbetar sedan 2011 som adjunkt vid Linköpings universitet och undervisar huvudsakligen i didaktik och bedömning på ämneslärarutbildningarna.

LÄS MER OM LÄRARPANELEN OCH DERAS VAL AV SKOLPORTENS FAVORIT HÄR


Skolporten nr 5/2019.

Artikeln är publicerad i Skolporten nr 5/2019 – ute nu!

Inte redan prenumerant? Missa inte kampanjpriset:

2 nr av Skolporten för prova-på-priset 99 kr!


Premiumläsning:

Skapa ett konto och logga in för att läsa Skolportens digitala magasin i din webbläsare!


Webbshop:

Du kan även köpa tryckta lösnummer av Skolporten vår webbshop

Sidan publicerades 2019-10-28 11:06 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2019-12-16 15:31 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Gymnasielärare i samhällskunskap, 4-5 feb i Stockholm

Ny konferens! Ta del av föreläsningar som speglar ämnets breda innehåll. Vi fördjupar oss i teman som mänskliga rättigheter, digital och analog återkoppling, hållbart samhälle, källkritik, eu-kunskap och nationalism. Välkommen!

SO i fokus, 28-29 januari i Göteborg

Två dagar fulla med inspiration och kunskap för dig som undervisar i SO. Ta bl.a. del av föreläsningar om prov- och bedömningspraktik i SO-ämnena, historiebruk, att arbeta med kontroversiella samhällsfrågor i undervisningen, digital källkritik och geografiundervisning utifrån ett ”doing geography-perspektiv”.

Så skapas rektors pedagogiska ledarskap

Synen på rektors ledarskap är nära länkad till förändringar i skolpolitiken, visar Katarina Ståhlkrantz i sin avhandling. Nu har den valts till lärarpanelens favorit.

Skolportens favorit: Skrivdidaktik utvecklas bäst i klassrummet

Lärarutbildningen synliggör inte vad skrivundervisning är. Det menar forskaren Helen Winzell, som arbetat som gymnasielärare i svenska i många år och nyligen disputerade i ämnet skrivdidaktisk kunskap. Nu har hennes avhandling valts till Skolportens favorit.

Krav på mätbar kunskap gör det svårare att undervisa i bild

När fokus ligger på mätbar kunskap och individuell prestation kommer bildämnet i kläm. Det gör att den traditionella synen på bildberättande, och val av material, reproduceras av både lärare och elever, visar forskning vid Umeå universitet.

Lärarna tipsar: Praktiska appar i klassrummet

Tycker du att det är svårt att hitta rätt i djungeln av digitala verktyg? Här är några utvalda appar som lärare menar gör deras undervisning bättre.

Den värdefulla fritiden

Sedan den 1 juli får bara legitimerade lärare undervisa på fritidshemmet. Forskarna hoppas att det ska ge fritidslärarna ökad status och höja kvaliteten.

Forskare: Flerspråkiga elever faller mellan stolarna

Lärarutbildningen borde bättre rusta alla nya lärare för att möta elever med flera språk. Det anser forskare i pedagogik vid Malmö Universitet.

Världen och vi

När sfi-eleverna tillsammans gör tidningen Världen & vi väcks både motivation, stolthet och glädje.

Skolportens favorit: Skillnader i digital och analog återkoppling

Med digitala lärplattformar blandas formativ bedömning med betygsdokumentation och resulterar i en mer summativ återkoppling till eleverna. Det visar Agneta Grönlunds avhandling om återkoppling i samhällskunskap på gymnasiet.

Göran Levin: Lärarna – fångar i systemet

Den stora yrkeskåren lärare har inte fått ett ökat professionellt ansvar – trots reformer som syftat till just det. I stället formas skolans utveckling utifrån partipolitiska strider, där den mest högljudda kan vinna billiga poäng och därmed få mandat att styra, skriver Göran Levin, före detta lärare, skolledare och utbildningschef vid lärarutbildningen i Malmö.

Viktigt med tidiga läsinsatser

En ny studie visar att man tidigt kan ge de elever som har allra störst risk för lässvårigheter ett lyft med en intensiv men kort insats.

Utbildningsminister Anna Ekström besökte ULF-projekt om praktiknära forskning i skolan

Utbildningsminister Anna Ekström besökte nyligen två ULF-projekt (Utveckling, Lärande, Forskning) om praktiknära forskning i skolan på Göteborgs universitet. ”Jag ville se den praktiknära forskningen som växer fram och prata med lärare och elever för att se hur det fungerade ute på skolorna. Det är bra att också lärare får formulera forskningsfrågor”, säger utbildningsminister Anna Ekström (S).

Lärlabbet : Ordning och arbetsro i klassrummet

Var tredje högstadieelev säger att de saknar studiero i skolan, och lärare lägger mycket tid på ordningsfrågor. Några pedagoger och experter visar här hur man kan jobba för att skapa arbetsro i klassrummet. Ai Chinh, som är i början av sin lärarbana, har deltagit i projektet Lärare som ledare. Via lärarcoachen Linda har hon fått verktyg och metoder för att skapa studiero för eleverna. Och från flera håll betonas vikten av tydlighet, såväl när det gäller instruktioner som förväntade prestationer och uppförande. (webb-tv)

Med blick för det digitala

"Det digitala ska vara ett komplement". Universitetslektorn Susanne Kjällander forskar om hur den digitala tekniken ska komma små barn till nytta.

”Vad kommer att utvecklas ur den praktiknära forskningen i förskolan?”

Hur gör man för att den praktiknära forskningen inte ska bli till en betungande uppgift för förskolans personal? Karin Alnervik, lektor och koordinator för praktiknära forskning i förskolan vid Örebro universitet, pekar på vikten av – och utmaningen i – att utveckla former för praktiknära forskning.

Konferenser
Fortbildning
Skolbibliotek
  Konferensen äger rum 5-6 maj 2020 i Stockholm.

Skolbibliotek

Vi bjuder in till två dagars fortbildning för skolbibliotekarier, skolledare och alla som samarbetar med biblioteket. Ta del av forskares, bibliotekariers, rektors, lärares, journalisters och författares perspektiv för att skapa ett kraftfullt och modernt skolbibliotek. Välkommen!

Läs mer och boka plats
Kommande disputationer
5 mest lästa på FoU

(Lärar)avlastande yrkesgrupper – Var går gränserna?

En studie om nya fördelningar av och förhandlingar om arbete i skolan. (pdf)

Språkförmågan byggs i förskolan

Systematiska språklekar i förskolan kan förbättra barns läskunnighet, särskilt barn med lässvårigheter. Ann-Christina Kjeldsens studie har fått stor internationell uppmärksamhet.

Ledarens betydelse – en kulturell arkitekt

En av ledarens viktigaste roll är att vara en visionsbärare! Ledaren sätter ord på varför organisationen finns. Varför man gör det man gör, vad allt hårt arbete ska leda till och vad som ska ha hänt när vi är i mål? Vad längtar ledaren efter att få se? Vad strävar ledaren efter och vilka medel har ledaren byggt in i sin organisation för att nå dit?

Elevcoachning gav ökad närvaro

Ökad närvaro och måluppfyllelse med professionell elevcoachning. Så heter slutrapporten om ett projekt om elevcoachning i en kommunal grundskola i Stockholm som Specialpedagogiska skolmyndigheten stöttat.

Bristande samverkan när barn inte vill gå i skolan

Samverkan mellan skola, socialtjänst och barn- och ungdomspsykiatri fungerar ofta dåligt kring barn och unga som slutat gå till skolan. Under året ska Skolverket kartlägga omfattningen av elevfrånvaro och skolors förebyggande arbete.