2019-10-28 11:06  1231 Dela:

Skolportens favorit: Skillnader i digital och analog återkoppling

Med digitala lärplattformar blandas formativ bedömning med betygsdokumentation och resulterar i en mer summativ återkoppling till eleverna. 

Agneta Grönlund.

Det finns en tydlig skillnad i hur lärare återkopplar till datorförsedda elever, jämfört med elever utan datorer. I båda fallen har lärare såväl summativa som formativa motiv till återkopplingen. Men i digitala klassrumsmiljöer tillkommer ett syfte – att dokumentera, utifrån skolans och lärarens behov av betygsunderlag.

Det här är huvudresultaten i Agneta Grönlunds doktorsavhandling om återkoppling i samhällskunskap på gymnasiet. Forskningen bygger på två olika studier, den ena i en klass utan datorer, den andra i ett digitalt klassrum där varje elev har en dator. Lärarna har i båda fallen berättat på vilka sätt de ger återkoppling.

– Det finns en påtaglig skillnad. Främst på grund av det dokumenterande motivet som uppstår i det digitala klassrummet, och som ger en sammanblandning mellan återkoppling och betygsdokumentation.

Den digitala återkopplingen har också en mer formell karaktär, nära knuten till kunskapskraven och ofta i form av matriser, där kunskapskraven är uppdelade i delar som läraren fyller i utifrån elevens prestation. Även i textkommentarerna är språket mer formellt och influerat av kunskapskraven.

Agneta Grönlund, som själv har arbetat som lärare i samhällskunskap på gymnasiet, lyfter också fram en spänning mellan lärares ideal om återkoppling och deras praktik. Lärarna vill göra på ett sätt men gör många gånger på ett annat.

– Det här bottnar i att återkopplingen ska tjäna olika syften. Samma textkommentar ska relatera till vilken betygsnivå eleven har uppnått samtidigt som den ska hjälpa eleven framåt. Där uppstår en spänning, eftersom det är lite olika budskap som behöver ges. En annan förklaring är att lärare upplever att de inte har tid att ge den utvecklande och framåtsyftande återkoppling som de önskar.

Trots problematiken kring digital återkoppling vill Agneta Grönlund inte dra slutsatsen att analog alltid är bättre.

– Nej, digitala lärplattformar är troligen här för att stanna och jag tror att det finns en stor potential för formativ återkoppling med digitala verktyg. Men det är viktigt att de tjänar pedagogiska syften och inte styr alltför mycket mot administration. Vi behöver öka kunskapen och reflektera mer över hur de skulle kunna användas.

Hennes forskningsresultat visar också att olika redskap och sammanhang ger olika möjligheter för formativ återkoppling. Agneta Grönlund berättar att en överraskande upptäckt i forskningsarbetet var indikationer på att lärplattformar inte bara påverkar återkopplingen, utan även vilka läraktiviteter som genomförs i klassrummet.

– Lärarna berättar att exempelvis diskussioner och värderingsövningar upplevs som svåra att dokumentera i plattformen. De passar inte riktigt in. Det är intressant i relation till annan forskning om hur lärplattformar påverkar undervisningen på olika sätt, säger hon.

– Jag hoppas att de kan bidra till en diskussion om återkoppling i den digitaliserade skolan, såväl inom lärplattformen som i det direkta mötet mellan lärare och elev.

Av Åsa Lasson och Susanne Sawander

Foto Niclas Fasth


LÄRARPANELENS MOTIVERING:

”Klassrumsnära forskning om digitalisering i skolan efterfrågas från alla håll, inte minst i spänningsfältet mellan digitalisering och effektfull formativ undervisning. Agneta Grönlund synliggör i sin avhandling med bravur hur komplex lärares formativa återkoppling faktiskt är, i både analoga och digitala sammanhang.”

Namn: Agneta Grönlund, född 1959, bor i Katrineholm.

Avhandling: Återkoppling i analoga och digitala klassrum: Spänningsfyllda verksamheter i samhällskunskapsundervisning.

Disputerade: 29 maj 2019 vid Linköpings universitet

Bakgrund: Gymnasielärare i samhällskunskap och historia, forskarutbildning vid Karlstads och Linköpings universitet. Arbetar sedan 2011 som adjunkt vid Linköpings universitet och undervisar huvudsakligen i didaktik och bedömning på ämneslärarutbildningarna.

LÄS MER OM LÄRARPANELEN OCH DERAS VAL AV SKOLPORTENS FAVORIT HÄR


Skolporten nr 5/2019.

Artikeln är publicerad i Skolporten nr 5/2019 – ute nu!

Inte redan prenumerant? Missa inte kampanjpriset:

2 nr av Skolporten för prova-på-priset 99 kr!


Premiumläsning:

Skapa ett konto och logga in för att läsa Skolportens digitala magasin i din webbläsare!


Webbshop:

Du kan även köpa tryckta lösnummer av Skolporten i vår webbshop

Sidan publicerades 2019-10-28 11:06 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2020-02-07 09:56 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Så skapas rektors pedagogiska ledarskap

Synen på rektors ledarskap är nära länkad till förändringar i skolpolitiken, visar Katarina Ståhlkrantz i sin avhandling. Nu har den valts till lärarpanelens favorit.

Skolportens favorit: Skrivdidaktik utvecklas bäst i klassrummet

Lärarutbildningen synliggör inte vad skrivundervisning är. Det menar forskaren Helen Winzell, som arbetat som gymnasielärare i svenska i många år och nyligen disputerade i ämnet skrivdidaktisk kunskap. Nu har hennes avhandling valts till Skolportens favorit.

Samband mellan självtillit och engagemang i skolämnet idrott och hälsa för ungdomar med funktionsnedsättning

Högstadieelever med funktionsnedsättning upplever att de litar mindre på sin kompetens och har sämre förutsättningar att delta i idrottsundervisningen än sina typiskt fungerande klasskamrater. Detta kan påverka såväl skolprestationerna som deras val av livsstil. Karin Bertills från högskolan i Jönköping visar i sin avhandling på problem dessa barn stöter på i idrottsundervisningen, men också på åtgärder läraren kan göra för att även eleverna med funktionsnedsättning ska utvecklas inom ämnet. (s.15)

Lärlabbet : Språkstörning hos elever i högstadiet

Hur ska eleverna på högstadiet få det stöd de behöver? Och hur ska man sätta betyg? Läraren Veronica Rogsberg har delmål för varje lektion och bryter ner stora uppgifter i flera mindre. Johanna Benfatto, rådgivare på Specialpedagogiska skolmyndigheten, uppmanar att bedöma eleverna kontinuerligt för att hitta belägg för elevernas kunskaper. Arbeta formativt, säger hon. (webb-tv)

Nyanlända elevers lärande – Att möta mångfalden i klassrummet

Slutrapport från FoU-programmet Nyanlända elevers lärande. I FoU-programmet Nyanlända elevers lärande har lärare och skolledare i tre grundskolor i Örebro kommun, tillsammans med forskare från Mälardalens högskola och Ifous, sökt utveckla kunskaper och arbetssätt i syfte att förbättra förutsättningarna för nyanlända elevers lärande. (pdf)

Strukturerade lärarsamtal kan höja NO-undervisningen

Samtal om undervisning i naturvetenskap kan ge lärare möjlighet till ämnesdidaktisk utveckling. Men att bara sitta ner och prata räcker inte. Ska hela lärarkollegiet utvecklas krävs att samtalen karaktäriseras av både ett komplext innehåll och en hög grad av interaktion, visar forskning från Göteborgs universitet.

Framgångsrikt samarbete mellan Linnéuniversitetet och lärare kring programmering i skolan

Det började i ett par nätverk skapade för att ge lärare i grundskolan möjlighet att utveckla undervisningen inom IT, teknik och programmering. Det slutade med att två av lärarna som deltog fick presentera artiklar om sitt arbete vid den internationella konferensen CTE2020 i augusti.

Avhandling om matematik i förskoleklass utsedd till Skolportens favorit

Att i ett tidigt skede bryta elevers missuppfattningar kring matematik har positiv effekt. Det visarHelena Vennbergs forskning om undervisning i matematik i förskoleklass. Nu har hennes avhandlingen valts till favorit av Skolportens lärarpanel.

Framgångsrikt samarbete kring programmering i skolan

Det började i ett par nätverk skapade för att ge lärare i grundskolan möjlighet att utveckla undervisningen inom IT, teknik och programmering. Det slutade med att två av lärarna som deltog fick presentera artiklar om sitt arbete vid den internationella konferensen CTE2020 i augusti.

Så ska pojkarna få bättre betyg

Glappet mellan pojkars och flickors skolresultat är stort i skolan och har varit det länge: pojkar som grupp har sämre skolresultat än flickor. Hur ska skolan arbeta för att bryta och motverka stereotypa könsmönster som påverkar betygen, något som skolan har i uppdrag att göra?

I behov av särskilt stöd

Större barngrupper och mindre resurser – hur ska specialpedagogiken i förskolan hinnas med? Majoriteten av barn i behov av särskilt stöd i förskolan får inte det stöd de behöver, konstaterar Madeleine Sjöman i Skolportens temaartikel om specialpedagogik i förskolan.

Samband mellan självtillit och engagemang i skolämnet idrott och hälsa för ungdomar med funktionsnedsättning

Högstadieelever med funktionsnedsättning upplever att de litar mindre på sin kompetens och har sämre förutsättningar att delta i idrottsundervisningen än sina typiskt fungerande klasskamrater. Karin Bertills från högskolan i Jönköping visar i sin avhandling på problem dessa barn stöter på i idrottsundervisningen, men också på åtgärder läraren kan göra för att även eleverna med funktionsnedsättning ska utvecklas inom ämnet. (S.15)

Förskolebarn lär sig naturvetenskapliga fenomen med hjälp av sagor

Att undervisa i naturvetenskap i förskolan med hjälp av sagor och handdocka kan hjälpa förskolebarn att utveckla sin förståelse för olika naturvetenskapliga fenomen och begrepp. Det visar Mimmi Malms licentiatuppsats.

Anette Jahnke: I ett nytt undervisningslandskap gror nya kunskaper

Det som just nu sker i svensk skola skulle kunna ses som ett gigantiskt experiment, vilket ger oss möjlighet att skapa ny kunskap utifrån våra erfarenheter. Forskaren Anette Jahnke uppmanar oss att lyfta blicken och beskriver tre områden där ny kunskap kan utvecklas: 1) om det som pågår just nu, 2) om det som har varit (dvs. den ordinarie undervisningen) samt 3) om vår förmåga att agera med omdöme i nuet.

Hur kan lärandet i skolan matcha elevernas digitala vanor?

”Ungdomarna är de nya experterna på digitala verktyg. För dagens grundskoleelever är det naturligt att hämta ny kunskap via YouTube och att kommunicera med film. Hur kan skolan möta den nya generationens syn på lärande?” säger Lars Johansson, adjunkt i informatik.

I ett nytt undervisningslandskap gror nya kunskaper

Det som just nu sker i svensk skola ger oss en unik möjlighet att skapa ny kunskap utifrån våra erfarenheter. Anette Jahnke, process- och projektledare på Ifous och forskare vid Göteborgs universitet, blickar framåt och beskriver tre områden där ny kunskap kan utvecklas.

Konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
Nytt nr ute 22 oktober!

Nytt nr ute 22 oktober!

Tema: En skola på vetenskaplig grund? Intervju: Skolverkets generaldirektör Peter Fredriksson vill inte släppa lärarperspektivet.

Läs mer här
Fortbildning
Skolbibliotek
  Konferensen äger rum 1-2 december 2020 i Stockholm.

Skolbibliotek

Vi bjuder in till två dagars fortbildning för skolbibliotekarier, skolledare och alla som samarbetar med biblioteket. Ta del av forskares, bibliotekariers, rektors, lärares, journalisters och författares perspektiv för att skapa ett kraftfullt och modernt skolbibliotek. Välkommen!

Läs mer och boka plats
5 mest lästa på FoU

Att som rektor leda skollogopeder

Att ha en egen skollogoped på skolan är relativt ovanligt. Men på Sofielundsskolan finns det tre. ”Det är en ofantlig tillgång. Den kunskapen som de har är något som skolan absolut behöver och jag tror inte man riktigt kan förstå det förrän man har vågat att anställa någon i en ren logopedroll”, säger Malin Pantzar, rektor.

How schools can build physical activity into classroom instruction

Teachers can build brief stretching or exercise breaks into virtual classes to improve concentration, academic performance and social and emotional health, while decreasing behavioral issues, says Kate Holmes of Springboard to Active Schools.

Språkforskare: Engelska i skolan riskerar att göra undervisningen torftig

Skolor försöker locka nya elever genom att byta till en ”internationell profil” och börja undervisa helt vanliga skolämnen på engelska. Frågan är vad som händer med elevernas prestationer. ”Risken är att det påverkar deras framtida akademiska karriär negativt”, säger språkforskaren Helena Reierstam

Entusiasm höjer barns betyg – om den är äkta

När föräldrar och lärare brinner för vetenskap och matte tycks elevernas betyg inom dessa ämnen bli bättre, visar en ny studie. Egentligen handlar allt om motivation.

Så ökar elevers lärande med STL

STL – att skriva till sig lärande – främjar elevers inlärning mycket tack vare elevers återkoppling till varandra i det digitala skrivandet. Men också på grund av det kollegiala lärandet mellan pedagogerna. ”Eleverna befäster kunskaper genom skrivandet. Det är den stora vinsten och att det är ett språkutvecklande arbetssätt, säger läraren Kristin Quist.