Skolportens favorit: Skillnader i digital och analog återkoppling

Med digitala lärplattformar blandas formativ bedömning med betygsdokumentation och resulterar i en mer summativ återkoppling till eleverna. 

Agneta Grönlund.

Det finns en tydlig skillnad i hur lärare återkopplar till datorförsedda elever, jämfört med elever utan datorer. I båda fallen har lärare såväl summativa som formativa motiv till återkopplingen. Men i digitala klassrumsmiljöer tillkommer ett syfte – att dokumentera, utifrån skolans och lärarens behov av betygsunderlag.

Det här är huvudresultaten i Agneta Grönlunds doktorsavhandling om återkoppling i samhällskunskap på gymnasiet. Forskningen bygger på två olika studier, den ena i en klass utan datorer, den andra i ett digitalt klassrum där varje elev har en dator. Lärarna har i båda fallen berättat på vilka sätt de ger återkoppling.

– Det finns en påtaglig skillnad. Främst på grund av det dokumenterande motivet som uppstår i det digitala klassrummet, och som ger en sammanblandning mellan återkoppling och betygsdokumentation.

Den digitala återkopplingen har också en mer formell karaktär, nära knuten till kunskapskraven och ofta i form av matriser, där kunskapskraven är uppdelade i delar som läraren fyller i utifrån elevens prestation. Även i textkommentarerna är språket mer formellt och influerat av kunskapskraven.

Agneta Grönlund, som själv har arbetat som lärare i samhällskunskap på gymnasiet, lyfter också fram en spänning mellan lärares ideal om återkoppling och deras praktik. Lärarna vill göra på ett sätt men gör många gånger på ett annat.

– Det här bottnar i att återkopplingen ska tjäna olika syften. Samma textkommentar ska relatera till vilken betygsnivå eleven har uppnått samtidigt som den ska hjälpa eleven framåt. Där uppstår en spänning, eftersom det är lite olika budskap som behöver ges. En annan förklaring är att lärare upplever att de inte har tid att ge den utvecklande och framåtsyftande återkoppling som de önskar.

Trots problematiken kring digital återkoppling vill Agneta Grönlund inte dra slutsatsen att analog alltid är bättre.

– Nej, digitala lärplattformar är troligen här för att stanna och jag tror att det finns en stor potential för formativ återkoppling med digitala verktyg. Men det är viktigt att de tjänar pedagogiska syften och inte styr alltför mycket mot administration. Vi behöver öka kunskapen och reflektera mer över hur de skulle kunna användas.

Hennes forskningsresultat visar också att olika redskap och sammanhang ger olika möjligheter för formativ återkoppling. Agneta Grönlund berättar att en överraskande upptäckt i forskningsarbetet var indikationer på att lärplattformar inte bara påverkar återkopplingen, utan även vilka läraktiviteter som genomförs i klassrummet.

– Lärarna berättar att exempelvis diskussioner och värderingsövningar upplevs som svåra att dokumentera i plattformen. De passar inte riktigt in. Det är intressant i relation till annan forskning om hur lärplattformar påverkar undervisningen på olika sätt, säger hon.

– Jag hoppas att de kan bidra till en diskussion om återkoppling i den digitaliserade skolan, såväl inom lärplattformen som i det direkta mötet mellan lärare och elev.

Av Åsa Lasson och Susanne Sawander

Foto Niclas Fasth


LÄRARPANELENS MOTIVERING:

”Klassrumsnära forskning om digitalisering i skolan efterfrågas från alla håll, inte minst i spänningsfältet mellan digitalisering och effektfull formativ undervisning. Agneta Grönlund synliggör i sin avhandling med bravur hur komplex lärares formativa återkoppling faktiskt är, i både analoga och digitala sammanhang.”

Namn: Agneta Grönlund, född 1959, bor i Katrineholm.

Avhandling: Återkoppling i analoga och digitala klassrum: Spänningsfyllda verksamheter i samhällskunskapsundervisning.

Disputerade: 29 maj 2019 vid Linköpings universitet

Bakgrund: Gymnasielärare i samhällskunskap och historia, forskarutbildning vid Karlstads och Linköpings universitet. Arbetar sedan 2011 som adjunkt vid Linköpings universitet och undervisar huvudsakligen i didaktik och bedömning på ämneslärarutbildningarna.

LÄS MER OM LÄRARPANELEN OCH DERAS VAL AV SKOLPORTENS FAVORIT HÄR


Skolporten nr 5/2019.

Artikeln är publicerad i Skolporten nr 5/2019 – ute nu!

Inte redan prenumerant? Missa inte kampanjpriset:

2 nr av Skolporten för prova-på-priset 99 kr!


Premiumläsning:

Skapa ett konto och logga in för att läsa Skolportens digitala magasin i din webbläsare!


Webbshop:

Du kan även köpa tryckta lösnummer av Skolporten i vår webbshop

Sidan publicerades 2019-10-28 11:06 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2020-02-07 09:56 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Så skapas rektors pedagogiska ledarskap

Synen på rektors ledarskap är nära länkad till förändringar i skolpolitiken, visar Katarina Ståhlkrantz i sin avhandling. Nu har den valts till lärarpanelens favorit.

Skolportens favorit: Skrivdidaktik utvecklas bäst i klassrummet

Lärarutbildningen synliggör inte vad skrivundervisning är. Det menar forskaren Helen Winzell, som arbetat som gymnasielärare i svenska i många år och nyligen disputerade i ämnet skrivdidaktisk kunskap. Nu har hennes avhandling valts till Skolportens favorit.

Specialläraren: Så nyttig är mobiltelefonen i klassrummet

Den ger struktur, stöd för minnet och förenklar kommunikationen. För elever i behov av stöd kan mobilen vara ett mångsidigt hjälpmedel. Men det förutsätter att vuxna omkring eleven har kunskaper om vilka möjligheter som finns.

1:1 utmaning för lärarna

Utan pedagogiska planer och fortbildning för lärarna finns det risk för att datorer i skolan används som surf- och skrivmaskiner. Det visar Martin Tallvids avhandling, som nu valts ut som en av Lärarpanelens favoriter.

Så använder du Creative Commons i skolan

Som lärare kan du ha stor nytta av att känna till Creative Commons licenserna. Du kan använda dem till exempel när du har skapat lektionsmaterial som du vill sprida till andra. Din kunskap kan du också använda när du ska handleda eleverna så att de använder licensierat material på rätt sätt i sina skolarbeten.

Kriget födde värdegrund

Svenska lärare stod stadigt fast vid sina demokratiska ideal gentemot Tyskland under andra världskriget. Det visar Per Höjebergs avhandling, som valts ut som Skolportens favorit av lärarpanelen.

Bättre svenska med genrepedagogik

På Grimstaskolan i Vällingby arbetar lärarna med genrepedagogik för att hjälpa både nyanlända elever och andra elever med svenska som andraspråk till bättre skolresultat.

Yrkesetiken måste synas

Marita Cronqvists avhandling är en angelägen inventering av yrkesetikens roll i lärarutbildningen, menar Skolportens lärarpanel som nu har valt ut avhandlingen som Skolportens favorit.

Hallå där, Marie-Hélène Ahnborg. Vad vill du förändra?

Med de utmaningar som skolan står inför är det viktigare än någonsin att de åtgärder man vidtar har stöd i forskning och beprövad erfarenhet. Det säger Marie-Hélène Ahnborg, ny vd på forskningsinstitutet Ifous.

Lärarens roll i klassrummet utmanas av ny teknik

Satsningen på datorer och läsplattor i klassrummen ställer nya krav på lärarna att hantera undervisningen. Tekniken utmanar såväl lärarens tekniska som pedagogiska och ämnesmässiga kunskaper, visar en ny avhandling från Göteborgs universitet.

Rektorn som trivs bäst i klassrummet

Pedagogiskt ledarskap i praktiken. I en serie artiklar följer vi skolledare och deras arbete med att utveckla sin verksamhet. Den här gången besöker vi en gymnasieskola i Salem, strax utanför Stockholm.

”Gör skolledaren till ­pedagog”

Ge svenska skolledare mer utrymme för att ­påverka under­visningen, skriver Åsa Melander, ­utbildningskonsult i Sverige och Storbritannien.

UR Samtiden: Att utveckla skolan – Så använder lärarna sin tid

Ensamhet dominerar lärarnas arbetsvardag. Är det rätt väg att gå, eller borde lärare hitta sätt att arbeta i grupp för att kunna utvecklas? Anders Fredriksson, undervisningsråd på Skolstyrelsen, resonerar kring vad som är bäst för att utveckla skolan och elevernas kunskaper (webb-tv).

Kryss i en ruta visar inte vad eleven kan utveckla

Betydelsen av att konstruera uppgifter som svarar mot centrala aspekter av ämnets syn på kunskap är avgörande för formativ bedömning. Att göra uppgifter som synliggör elevens kunskaper är också centralt i detta sammanhang.

Forskningssamtal utvecklar mötet med eleverna

I Hjo kommun använder lärarna Skolportens forskningsartiklar som bränsle i gruppdiskussionerna för skolutveckling. – Det handlar om att bli aktiv utforskare och utvecklare av det egna hantverket i klassrummet, säger Åke Malmeling, utvecklingschef i Hjo kommun.

Het friskoledebatt i både Sverige och Storbritannien

Debatten om friskolor är mer aktuell än någonsin i Sverige, 20 år efter att reformen infördes. I Storbritannien har man infört en egen version av det svenska friskolesystemet. Där tillåts i dag inte att företag får driva skolor i vinstintresse – något som kan komma att ändras.

Konferenser
Fortbildning
Skolbibliotek
  Konferensen äger rum 5-6 maj 2020 i Stockholm.

Skolbibliotek

Vi bjuder in till två dagars fortbildning för skolbibliotekarier, skolledare och alla som samarbetar med biblioteket. Ta del av forskares, bibliotekariers, rektors, lärares, journalisters och författares perspektiv för att skapa ett kraftfullt och modernt skolbibliotek. Välkommen!

Läs mer och boka plats
Skolportens magasin
Tema: SKOLBIBLIOTEK
  Skolporten nr 2/2020 – ute 6 april

Tema: SKOLBIBLIOTEK

Drygt hälften av Sveriges elever saknar ett bemannat skolbibliotek. Nu har regeringen tillsatt en särskild utredare för att ändra på det.

Läs mer och prenumerera här
Kommande disputationer
5 mest lästa på FoU

“Varje lärare kan inte pussla ihop sin egen verktygslåda”

Nu ska all undervisning på gymnasieskolan, vuxenutbildningen och universiteten ske på distans – en enorm omställning för Sveriges lärare. Vad ska de tänka på när lärmiljön blir digital? Skolporten har frågat forskaren Anna Åkerfeldt.

Organisera och undervisa på distans

Just nu får många elever undervisning på distans för att minska smittspridningen av coronaviruset. Här hittar du som leder och organiserar skolan stöd för hur du kan organisera för undervisning på distans. Du som undervisar får stöd kring digitala arbetssätt och verktyg.

Specialpedagogik – verktyg och stöd

Här samlas länkar till olika aktörer som kan underlätta för lärande på distans och i kontakten med eleverna. Sidan uppdateras löpande.

“I den virtuella miljön krävs det tydlighet – övertydlighet”

Att eleverna kan jobba var de vill, med tydliga uppgifter, samt att många elever tycker att det är skönt att få studiero. Det är några av fördelarna med distansundervisning, menar Pernilla Gustavsson, rektor på Korrespondensgymnasiet som är med i Ifous FoU-program om digitala lärmiljöer.

Tips, råd och stöd för dig som ska arbeta med skola överallt

Att under en längre tid undervisa elever som inte är på plats i klassrummet kan kännas ovant för många. Här kommer några tips som kan underlätta förberedelserna.