Dela:

Skolportens favorit: Skillnader i digital och analog återkoppling

Med digitala lärplattformar blandas formativ bedömning med betygsdokumentation och resulterar i en mer summativ återkoppling till eleverna. 

Agneta Grönlund.

Det finns en tydlig skillnad i hur lärare återkopplar till datorförsedda elever, jämfört med elever utan datorer. I båda fallen har lärare såväl summativa som formativa motiv till återkopplingen. Men i digitala klassrumsmiljöer tillkommer ett syfte – att dokumentera, utifrån skolans och lärarens behov av betygsunderlag.

Det här är huvudresultaten i Agneta Grönlunds doktorsavhandling om återkoppling i samhällskunskap på gymnasiet. Forskningen bygger på två olika studier, den ena i en klass utan datorer, den andra i ett digitalt klassrum där varje elev har en dator. Lärarna har i båda fallen berättat på vilka sätt de ger återkoppling.

– Det finns en påtaglig skillnad. Främst på grund av det dokumenterande motivet som uppstår i det digitala klassrummet, och som ger en sammanblandning mellan återkoppling och betygsdokumentation.

Den digitala återkopplingen har också en mer formell karaktär, nära knuten till kunskapskraven och ofta i form av matriser, där kunskapskraven är uppdelade i delar som läraren fyller i utifrån elevens prestation. Även i textkommentarerna är språket mer formellt och influerat av kunskapskraven.

Agneta Grönlund, som själv har arbetat som lärare i samhällskunskap på gymnasiet, lyfter också fram en spänning mellan lärares ideal om återkoppling och deras praktik. Lärarna vill göra på ett sätt men gör många gånger på ett annat.

– Det här bottnar i att återkopplingen ska tjäna olika syften. Samma textkommentar ska relatera till vilken betygsnivå eleven har uppnått samtidigt som den ska hjälpa eleven framåt. Där uppstår en spänning, eftersom det är lite olika budskap som behöver ges. En annan förklaring är att lärare upplever att de inte har tid att ge den utvecklande och framåtsyftande återkoppling som de önskar.

Trots problematiken kring digital återkoppling vill Agneta Grönlund inte dra slutsatsen att analog alltid är bättre.

– Nej, digitala lärplattformar är troligen här för att stanna och jag tror att det finns en stor potential för formativ återkoppling med digitala verktyg. Men det är viktigt att de tjänar pedagogiska syften och inte styr alltför mycket mot administration. Vi behöver öka kunskapen och reflektera mer över hur de skulle kunna användas.

Hennes forskningsresultat visar också att olika redskap och sammanhang ger olika möjligheter för formativ återkoppling. Agneta Grönlund berättar att en överraskande upptäckt i forskningsarbetet var indikationer på att lärplattformar inte bara påverkar återkopplingen, utan även vilka läraktiviteter som genomförs i klassrummet.

– Lärarna berättar att exempelvis diskussioner och värderingsövningar upplevs som svåra att dokumentera i plattformen. De passar inte riktigt in. Det är intressant i relation till annan forskning om hur lärplattformar påverkar undervisningen på olika sätt, säger hon.

– Jag hoppas att de kan bidra till en diskussion om återkoppling i den digitaliserade skolan, såväl inom lärplattformen som i det direkta mötet mellan lärare och elev.

Av Åsa Lasson och Susanne Sawander

Foto Niclas Fasth


LÄRARPANELENS MOTIVERING:

”Klassrumsnära forskning om digitalisering i skolan efterfrågas från alla håll, inte minst i spänningsfältet mellan digitalisering och effektfull formativ undervisning. Agneta Grönlund synliggör i sin avhandling med bravur hur komplex lärares formativa återkoppling faktiskt är, i både analoga och digitala sammanhang.”

Namn: Agneta Grönlund, född 1959, bor i Katrineholm.

Avhandling: Återkoppling i analoga och digitala klassrum: Spänningsfyllda verksamheter i samhällskunskapsundervisning.

Disputerade: 29 maj 2019 vid Linköpings universitet

Bakgrund: Gymnasielärare i samhällskunskap och historia, forskarutbildning vid Karlstads och Linköpings universitet. Arbetar sedan 2011 som adjunkt vid Linköpings universitet och undervisar huvudsakligen i didaktik och bedömning på ämneslärarutbildningarna.

LÄS MER OM LÄRARPANELEN OCH DERAS VAL AV SKOLPORTENS FAVORIT HÄR


Skolporten nr 5/2019.

Artikeln är publicerad i Skolporten nr 5/2019 – ute nu!

Inte redan prenumerant? Missa inte kampanjpriset:

2 nr av Skolporten för prova-på-priset 99 kr!


Premiumläsning:

Skapa ett konto och logga in för att läsa Skolportens digitala magasin i din webbläsare!


Webbshop:

Du kan även köpa tryckta lösnummer av Skolporten i vår webbshop

Sidan publicerades 2019-10-28 11:06 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2020-02-07 09:56 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Så skapas rektors pedagogiska ledarskap

Synen på rektors ledarskap är nära länkad till förändringar i skolpolitiken, visar Katarina Ståhlkrantz i sin avhandling. Nu har den valts till lärarpanelens favorit.

Skolportens favorit: Skrivdidaktik utvecklas bäst i klassrummet

Lärarutbildningen synliggör inte vad skrivundervisning är. Det menar forskaren Helen Winzell, som arbetat som gymnasielärare i svenska i många år och nyligen disputerade i ämnet skrivdidaktisk kunskap. Nu har hennes avhandling valts till Skolportens favorit.

Viktigt för inlärningen att både elever och lärare är med i samspelet i klassrummet

Det är av största vikt att såväl lärare som varje enskild elev eller student i en lärosal är med i de interaktioner som sker i rummet, både pedagogiskt och socialt. Annars har olika projekt och modeller för att utveckla inlärningen svårt att få genomslag. Det är slutsatsen i en ny, internationell studie som letts av Goran Basic, docent vid Linnéuniversitetet.

”Syftet är att systematiskt föra vidare engagemang”

Sedan år 2009 har Sjöstadsskolan i Stockholm använt learning study-modellen, ett verktyg för att kollektivt analysera och förbättra undervisningen för att höja elevernas kunskaper och resultat.

Positivt med föräldrastödsprogram

En relativt enkel insats med föräldrastöd på förskolan gav förändring hos både barn och föräldrar. Det visar en avhandling av Anton Dahlberg. Nu har avhandlingen valts till favorit av Lärarpanelen.

Musikundervisning i skolan

Översikten avser att sammanställa forskning som kan ge lärare kunskap om hur de i samspel och kommunikation kan stödja elever i undervisningen på sätt som skapar goda förutsättningar för elevers lärande i musik.

NPF-föräldrar bär ett tungt ansvar

Föräldrar till barn med NPF-diagnoser tvingas att ta ett stort individuellt ansvar för sina barns skolgång. Det konstaterar forskaren Emma Laurin. 

Meningsfull fritid, utveckling och lärande i fritidshem

Denna systematiska översikt sammanställer forskning om hur lärare kan erbjuda elever en meningsfull fritid och främja deras utveckling och lärande i fritidshem. Översikten har som syfte att ge lärare forskningsbaserad kunskap om olika förhållnings­ och arbetssätt som skapar förutsättningar för elevers meningsfulla fritid och utveckling och lärande (pdf).

Instrument för att utveckla lärmiljön i förskolan för barn med autism

I Sverige går de flesta barn i förskola, även de med autism. Forskning pekar mot att lärmiljön sällan är anpassad för dem. Det innebär att deras möjligheter till lärande, delaktighet och inkludering begränsas.

Tillitsfulla relationer utvecklar skolan

Relationell skolutveckling handlar om att stärka lärar-elevrelationer och samspelet i hela skolan för ett tryggare socialt klimat och för större engagemang i lärandet.

Varför haltar lärarbehörigheten i svensk skola?

År 1993 var hela 93 procent av alla lärare i Sverige behöriga och konkurrensen om lärarutbildningens platser var långt högre än idag. Aktuella siffror från Skolverket visar att nästan var tredje lärare i grundskolan är obehörig, skriver Erik Cardelús i en artikelserie om den svenska lärarbristen.

Elevers ökade möjligheter till lärande i en transspråkande NO-undervisning

I en transspråkande undervisning använder både lärare och elever alla tillgängliga språkliga resurser, såsom första- och andraspråk, bildspråk, gester, kroppsspråk och digitala hjälpmedel. Alltså hela sin språkliga repertoar för att underlätta meningsskapande. I NO-undervisning har detta visat sig öka flerspråkiga elevers möjligheter till kunskapsutveckling.

Matteundervisningen läggs om i stort forskningsprojekt

Över 1 000 lärare testar nya sätt att lära ut matematik på lågstadiet. Men för att lyckas med forskarnas nya undervisningsmodell krävs en bred uppbackning från hela kommunen. Matteläraren Elise Pettersson i Landskrona ser redan nu fina resultat av satsningen.

Lika värde nr 3, 2021 – Tema: Tillgänglig förskola och skola

Tillgänglighet i förskola och skola handlar om att alla barn och elever ska få tillgång, och möjlighet, att ta del av lärande och gemenskap i hela lärmiljön. I det här numret av Lika värde kan du läsa om verksamheter som arbetar långsiktigt, ökar kunskap och använder sin kreativitet för att uppnå det. (pdf)

Främja studiero i klassrummet – lärares ledarskap

Denna metaöversikt sammanställer översikter som analyserat forskning om hur lärare kan arbeta för att främja studiero i klassrummet.

Läxor i praktiken – ett stödmaterial om läxor i skolan

Det här stödmaterialet har tagits fram för att stödja skolorna att utveckla genomtänkta förhållningssätt till hur de kan arbeta med läxor. Materialet vänder sig i första hand till verksamma och blivande lärare och skolledare. (pdf)

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
Nytt nr ute 14 december!

Nytt nr ute 14 december!

TEMA: Utveckla undervisningen! Så lär sig eleverna bäst, enligt forskningen. INTERVJU: Ebba Hildén vill lyfta förskollärares ledarskap.

Prova på-pris! 2 nr/99 kr!
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
Bra förskola avgörande för välfärdssamhället

Förskolan klarar inte att leva upp till skollagens krav på likvärdighet, larmar Sven Persson, seniorprofessor i pedagogik vid Malmö universitet.

På väg mot en innovationsstrategi som möter verklighetens krav

Det övergripande målet i Academedias strategiska ramverk, Färdplan 2023, är att vara ett utbildningsföretag som är marknadsledande inom områdena lärande, attraktivitet, effektivitet och innovation.

Lockdown schooling: research from across the world shows reasons to be hopeful

Lockdown has shown how complementary digital learning can be to in-person schooling.

Didaktiska val ur ett genusperspektiv i skolämnet idrott och hälsa

Inga Oliynyk har i sin avhandling i pedagogik undersökt hur lärare i idrott och hälsa genom sina didaktiska val implementerar de riktlinjer om jämställdhet som beskrivs i läroplanen. Resultaten i avhandlingen visar att det är en komplex fråga som är avhängig många faktorer.

Språkutvecklande förskola kräver kunskap och kompetens!

I dag presenterar Ifous Språkutvecklande förskola – en kunskapsöversikt om språkutvecklande arbete i förskola. Den är framtagen för att bidra med kunskaper som kan underlätta förskolans språkutvecklande arbete, så att alla barn, utifrån sina individuella förutsättningar, får möjlighet att utvecklas optimalt.