Skolportens favorit: Skrivdidaktik utvecklas bäst i klassrummet

Det är i praktiken som lärare utvecklar skrivdidaktisk kunskap snarare än under utbildningen. Men även praktiserande lärare har vaga kunskaper om vad skrivundervisning faktiskt är, konstaterar Helen Winzell.

Helen Winzell. Foto Niclas Fasth

Huvudresultatet i hennes avhandling, Lära för skrivundervisning. En studie om skrivdidaktisk kunskap i ämneslärarutbildningen och läraryrket, är att skrivdidaktisk kunskap utvecklas mest efter lärarutbildningen. Men det som överraskade Helen Winzell mest var att lärarstudenter har så lite kunskap om skrivundervisning jämfört med lärare som jobbat några år.

– Skillnaden är slående, vilket vittnar om att lärarutbildningen inte synliggör vad skrivundervisning är, säger Helen Winzell, som själv arbetat som gymnasielärare i svenska i många år, främst på yrkesprogram och det dåvarande individuella programmet. Där mötte hon många elever som inte var så intresserade av att skriva, vilket fick henne att fundera på vad kunskap om skrivande är och hur det kan brytas ned till undervisning.

Hennes forskning handlar om skrivdidaktisk kunskap hos lärarstudenter och nyexaminerade lärare – mer specifikt när den kunskap som behövs för att undervisa i skrivande utvecklas i lärarutbildningen och i yrket.

Utöver en granskning av kursplanerna vid samtliga 19 lärosäten som erbjuder lärarutbildning i svenska för gymnasiet, bygger avhandlingen på intervjuer. Helen Winzell har intervjuat dels tio lärarstudenter under två olika skeden i deras utbildning, dels nio nyblivna lärare som hon talat med vid tre tillfällen under deras första arbetsår.

– Vad jag såg är att lärare utvecklar mest skrivdidaktisk kunskap i konkreta klassrumssituationer tillsammans med eleverna. Lärarna bygger upp sina kunskaper i cykler genom att pröva sig fram i en ständigt pågående process i samspel med eleverna. Det här betyder förstås att det är svårt att under VFU på lärarutbildningen hinna med att utveckla skrivdidaktisk kunskap.

Intervjuerna med lärarstudenterna visar att de visserligen har ämnesteoretiska kunskaper, men att de inte vet hur de kan omvandlas till skrivundervisning.

– Den stora skillnaden mellan studenternas och de nyblivna lärarnas kunskaper i skrivundervisning överraskade mig. Men jag förvånades också över de nyblivna lärarnas vaga uppfattning om vad skrivande är och hur de tänker kring undervisning av skrivande.

Helen Winzells slutsats är att det inte räcker med enbart ämnesteori för att kunna undervisa i skrivande. Skrivdidaktisk kunskap utvecklas över tid, i klassrummet, genom att gång på gång möta elevers texter och frågor. Hon hoppas därför att forskningen kan vara en ögonöppnare för lärarutbildare och praktiserande lärare.

För lärarutbildningen är det viktigt att ta resultaten på allvar och kritiskt granska villkoren för att utveckla skrivdidaktisk kunskap i ämneslärarutbildningen i svenska, menar hon.

– Jag tror att man kan applicera resultaten på fler ämnen och tänker att forskningen kan vara intressant också för lärare i andra ämnen, säger Helen Winzell, vars avhandling också erbjuder analysverktyg för lärare som vill granska sin egen eller andras skrivundervisning.

Av Susanne Sawander

Foto Niclas Fasth

 

LÄRARPANELENS MOTIVERING:

Läraryrkets professionaliseringsprocess undersöks förvånansvärt sällan i en tid då karriärvägar ofta diskuteras. Men Helen Winzell visar att det krävs medveten och praktisk kunskapsbildning för att bygga didaktisk skicklighet i skrivundervisningen. Hennes avhandling visar vad som kännetecknar de nyblivna lärarnas hårda och komplexa arbete för att uppnå denna skicklighet.

Fakta/

Forskare: Helen Winzell. Född 1974. Bor i Linköping.

Avhandling: Lära för skrivundervisning. En studie om skrivdidaktisk kunskap i ämneslärarutbildningen och läraryrket.

Disputerade: 7 december 2018 vid Linköpings universitet.

Bakgrund: Gymnasielärare i svenska och engelska, universitetsadjunkt i pedagogiskt arbete med inriktning mot svenskdidaktik.


Skolporten 2 2019.

Artikeln är publicerad i Skolporten nr 2 – ute 4 april 2019

Inte redan prenumerant? Missa inte kampanjpriset:

2 nr av Skolporten för prova-på-priset 99 kr!

Missa inte! Nu kan du även köpa digitala lösnummer av Skolporten i App Store eller Google Play!

Sidan publicerades 2019-04-04 10:53 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Tema/Karriär: Professionsprogrammet ska stärka lärarnas kompetens

Hur utvecklas man som lärare? Många hoppas att det nya professionsprogrammet för lärare och rektorer ska ge svaret.

Tema/Karriär:”Öppna upp för lärare att forska”

Genom Stockholms stads satsning kan Björn Kindenberg forska på 60 procent och resten av tiden fortsätta sitt arbete som lärare.

Skola hemma – experterna : Föräldrar och lärare tillsammans

Grundskolan är fortfarande öppen i Sverige. Samtidigt vittnar lärare om att det blir allt glesare i klassrummen. Hur kan föräldrar och lärare samarbeta för att göra situationen så bra som möjligt för eleverna – även för de som redan nu sitter hemma? Med på länk från karantänens Milano är tvåbarnsföräldern Sofia Carlsson Fugazza, som haft barnen hemma i fem veckor nu. Och i studion medverkar Nathalie Sundesten Landin, förstelärare på Tegelhagens skola i Sollentuna. (webb-tv)

“I den virtuella miljön krävs det tydlighet – övertydlighet”

Att eleverna kan jobba var de vill, med tydliga uppgifter, samt att många elever tycker att det är skönt att få studiero. Det är några av fördelarna med distansundervisning, menar Pernilla Gustavsson, rektor på Korrespondensgymnasiet i Torsås kommun.

“Varje lärare kan inte pussla ihop sin egen verktygslåda”

Nu ska all undervisning på gymnasieskolan, vuxenutbildningen och universiteten ske på distans – en enorm omställning för Sveriges lärare. Vad ska de tänka på när lärmiljön blir digital? Skolporten har frågat forskaren Anna Åkerfeldt.

Skola hemma – experterna : Att hjälpa elever skapa struktur i en ny vardag

Vilket ansvar har skolan för vad som händer i hemmet? För en lärare är det självklart att ha struktur på skoldagar och lektioner, men när eleverna sitter hemma så är det ju där strukturen måste skapas. Elin Örnebring är speciallärare i matematik för åk 4 – 9 och bor just nu i Berlin, där hennes barn undervisats på distans i två veckor och Hampus Haugland går tredje året på Naturvetenskapliga programmet i Kungälv. (webb-tv)

Lärare på sociala medier – en helt ny värld

En regnbågsfärgad värld fylld med inspiration, kunskap och energi. Men också en rad yrkesetiska frågor som inte har några solklara svar.  Lärare är en av de yrkesgrupper som varit snabbast med att anamma sociala medier som arbetsverktyg. Skolvärlden djupdök i vad det betyder för yrkesrollen.

Skola hemma – experterna : Anpassad undervisning på distans

För lärare som är vana att arbeta nära elever i behov av särskilt stöd kan det vara en utmaning att ens kunna nå dem på distans. Och hur gör man med återkoppling? Helene Fägerblad, Specialpedagogiska skolmyndigheten, delar med sig av konkreta råd och tips. Hennes fyra viktigaste punkter är prioritera, avgränsa, tydliggöra och återkoppla. (webb-tv)

Forskningsbaserat stöd för att hantera onlineundervisning

Här sammanställs resultat och erfarenheter från forskning om onlineundervisning. Urvalskriteriet som används är forskningens relevans samt möjligheten att omsätta den till konkreta tumregler som kan hjälpa lärare när de ställer om sin undervisning.

Hans samlingssida kan hjälpa lärare med distansundervisning

Johan Falk, undervisningsråd på Skolverket, hjälper på sin fritid lärare som tvingas undervisa på distans på grund av coronaviruset. Han har skapat en resursportal på nätet där lärare kan dela med sig av material till varandra.

Forskning slår hål på myten att killar läser mindre än tjejer

Stämmer det att killar läser mindre än tjejer? Och när lägger folk tid på läsning? Detta är några av de frågor som hamnar i ljuset i en nyligen publicerad forskningsartikel om läsning av ljudböcker.

Lärares lektionsplanering påverkar elevers lärande

Lärares planering av lektioner kan ha stor betydelse för elevers lärande. I en avhandling vid Göteborgs universitet har olika lektionsplaneringar för det matematiska begreppet derivata testats för att se vilken som är mest gynnsam för elevernas lärande.

Didaktiskt ledarskap: Att leda genom att undervisa

Det finns ett behov av ett nytt begrepp som fångar det essentiella i lärares uppdrag. Lärares uppdrag handlar om att leda eleverna till nytt lärande. För att fånga detta behövs ett fält som riktar in sig mot lärares didaktiska ledarskap, skriver Marcus Samuelsson med flera forskare.

Snabba verktyg till lärare med nya kanalen RWA Play

På onsdag lanserar Raoul Wallenberg Academy playkanalen RWA Play där vi ger lärare tips på hur man kan arbeta med civilkurage, självledarskap och att väcka ungas engagemang i klassrummet. Det är en kanal av lärare — för lärare. Kanalen lanseras med material från bland andra den internationella föreläsaren David JP Phillips.

Här sköter studenter mattehjälpen för att minska avhoppen

Under ledning av högskolestudenter får gymnasieelever diskutera kniviga problem. Samtalen sker under friare former än på de vanliga lektionerna. ”Det är så häftigt att se elever som får blomma ut”, säger läraren Jonas Kronkvist.

Margareta Serder: Vad kan forskningen (inte) bidra med?

Det är nu ett helt decennium sedan formuleringen om att utbildningen ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet infogades i den svenska skollagen. Många hyllmeter har sedan dess ägnats åt uttolkningar av vad formuleringen egentligen innebär. Det skriver Margareta Serder, lektor vid Malmö universitet, i en debattartikel i Skolportens magasin.

Konferenser
Fortbildning
Skolbibliotek
  Konferensen äger rum 5-6 maj 2020 i Stockholm.

Skolbibliotek

Vi bjuder in till två dagars fortbildning för skolbibliotekarier, skolledare och alla som samarbetar med biblioteket. Ta del av forskares, bibliotekariers, rektors, lärares, journalisters och författares perspektiv för att skapa ett kraftfullt och modernt skolbibliotek. Välkommen!

Läs mer och boka plats
Kommande disputationer
5 mest lästa på FoU

“Varje lärare kan inte pussla ihop sin egen verktygslåda”

Nu ska all undervisning på gymnasieskolan, vuxenutbildningen och universiteten ske på distans – en enorm omställning för Sveriges lärare. Vad ska de tänka på när lärmiljön blir digital? Skolporten har frågat forskaren Anna Åkerfeldt.

Undervisa på distans – så kan du arbeta

Struktur är viktig i all undervisning – men det är särskilt viktigt när undervisningen sker på distans. Anna Åkerfeldt, projekt- och processledare på Ifous, har sammanställt tips och råd för dig som ska undervisa på distans.

Organisera och undervisa på distans

Just nu får många elever undervisning på distans för att minska smittspridningen av coronaviruset. Här hittar du som leder och organiserar skolan stöd för hur du kan organisera för undervisning på distans. Du som undervisar får stöd kring digitala arbetssätt och verktyg.

Lektionsdesign på distans – förebygg svårigheter med virtuell gemenskap

Specialpedagogen och gymnasieläraren Helena Wallberg delar med sig av några tips för att få det att funka för alla elever och förebygga skolsvårigheter som lätt kan uppstå i en virtuell lärmiljö.

Skola hemma

Sidan upprätthålls av RISE i samverkan med Skolverket, SKR, Swedish Edtech Industry och UR.