2019-04-04 10:53  793 Dela:

Skolportens favorit: Skrivdidaktik utvecklas bäst i klassrummet

Det är i praktiken som lärare utvecklar skrivdidaktisk kunskap snarare än under utbildningen. Men även praktiserande lärare har vaga kunskaper om vad skrivundervisning faktiskt är, konstaterar Helen Winzell.

Helen Winzell. Foto Niclas Fasth

Huvudresultatet i hennes avhandling, Lära för skrivundervisning. En studie om skrivdidaktisk kunskap i ämneslärarutbildningen och läraryrket, är att skrivdidaktisk kunskap utvecklas mest efter lärarutbildningen. Men det som överraskade Helen Winzell mest var att lärarstudenter har så lite kunskap om skrivundervisning jämfört med lärare som jobbat några år.

– Skillnaden är slående, vilket vittnar om att lärarutbildningen inte synliggör vad skrivundervisning är, säger Helen Winzell, som själv arbetat som gymnasielärare i svenska i många år, främst på yrkesprogram och det dåvarande individuella programmet. Där mötte hon många elever som inte var så intresserade av att skriva, vilket fick henne att fundera på vad kunskap om skrivande är och hur det kan brytas ned till undervisning.

Hennes forskning handlar om skrivdidaktisk kunskap hos lärarstudenter och nyexaminerade lärare – mer specifikt när den kunskap som behövs för att undervisa i skrivande utvecklas i lärarutbildningen och i yrket.

Utöver en granskning av kursplanerna vid samtliga 19 lärosäten som erbjuder lärarutbildning i svenska för gymnasiet, bygger avhandlingen på intervjuer. Helen Winzell har intervjuat dels tio lärarstudenter under två olika skeden i deras utbildning, dels nio nyblivna lärare som hon talat med vid tre tillfällen under deras första arbetsår.

– Vad jag såg är att lärare utvecklar mest skrivdidaktisk kunskap i konkreta klassrumssituationer tillsammans med eleverna. Lärarna bygger upp sina kunskaper i cykler genom att pröva sig fram i en ständigt pågående process i samspel med eleverna. Det här betyder förstås att det är svårt att under VFU på lärarutbildningen hinna med att utveckla skrivdidaktisk kunskap.

Intervjuerna med lärarstudenterna visar att de visserligen har ämnesteoretiska kunskaper, men att de inte vet hur de kan omvandlas till skrivundervisning.

– Den stora skillnaden mellan studenternas och de nyblivna lärarnas kunskaper i skrivundervisning överraskade mig. Men jag förvånades också över de nyblivna lärarnas vaga uppfattning om vad skrivande är och hur de tänker kring undervisning av skrivande.

Helen Winzells slutsats är att det inte räcker med enbart ämnesteori för att kunna undervisa i skrivande. Skrivdidaktisk kunskap utvecklas över tid, i klassrummet, genom att gång på gång möta elevers texter och frågor. Hon hoppas därför att forskningen kan vara en ögonöppnare för lärarutbildare och praktiserande lärare.

För lärarutbildningen är det viktigt att ta resultaten på allvar och kritiskt granska villkoren för att utveckla skrivdidaktisk kunskap i ämneslärarutbildningen i svenska, menar hon.

– Jag tror att man kan applicera resultaten på fler ämnen och tänker att forskningen kan vara intressant också för lärare i andra ämnen, säger Helen Winzell, vars avhandling också erbjuder analysverktyg för lärare som vill granska sin egen eller andras skrivundervisning.

Av Susanne Sawander

Foto Niclas Fasth

 

LÄRARPANELENS MOTIVERING:

Läraryrkets professionaliseringsprocess undersöks förvånansvärt sällan i en tid då karriärvägar ofta diskuteras. Men Helen Winzell visar att det krävs medveten och praktisk kunskapsbildning för att bygga didaktisk skicklighet i skrivundervisningen. Hennes avhandling visar vad som kännetecknar de nyblivna lärarnas hårda och komplexa arbete för att uppnå denna skicklighet.

Fakta/

Forskare: Helen Winzell. Född 1974. Bor i Linköping.

Avhandling: Lära för skrivundervisning. En studie om skrivdidaktisk kunskap i ämneslärarutbildningen och läraryrket.

Disputerade: 7 december 2018 vid Linköpings universitet.

Bakgrund: Gymnasielärare i svenska och engelska, universitetsadjunkt i pedagogiskt arbete med inriktning mot svenskdidaktik.


Skolporten 2 2019.

Artikeln är publicerad i Skolporten nr 2 – ute 4 april 2019

Inte redan prenumerant? Missa inte kampanjpriset:

2 nr av Skolporten för prova-på-priset 99 kr!

Missa inte! Nu kan du även köpa digitala lösnummer av Skolporten i App Store eller Google Play!

Sidan publicerades 2019-04-04 10:53 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Tema/Karriär: Professionsprogrammet ska stärka lärarnas kompetens

Hur utvecklas man som lärare? Många hoppas att det nya professionsprogrammet för lärare och rektorer ska ge svaret.

Tema/Karriär:”Öppna upp för lärare att forska”

Genom Stockholms stads satsning kan Björn Kindenberg forska på 60 procent och resten av tiden fortsätta sitt arbete som lärare.

Läraren: ”Metoden är underordnad vår roll”

Hur man som lärare hanterar en undervisningsmetod är betydligt viktigare än valet av metod enligt läraren Svante Holmberg. ”Det är lärarens skicklighet i metoden man använder som ger betydelse till om det blir framgångsrikt”, säger han.

Många elever är ängsliga för att prata på engelskan

Ny forskning visar att nästan 20 procent av eleverna i årskurs 2–5 känner sig ängsliga över att behöva prata inför klasskompisarna på engelsklektionerna.

Rundor med fokus på undervisningskvalitet: Professionell utveckling genom kollegialt lärande för lärare

Internationellt organiseras skolutveckling ofta som kollegialt lärande, som bygger på lärares professionella samarbete. Ändå visar få studier hur kollegialt lärande positivt påverkar skolmiljöer eller elevernas lärande. En sätt att organisera lärares professionella utveckling där forskningen kunnat uppvisa positiva resultat är att använda metoden rundor med fokus på undervisningskvalitet (Quality Teaching Rounds, QTR).

Handbok i att ge alla elever särskilt stöd

Praktiska erfarenheter blandas med forskning och gör boken Specialpedagogik i praktiken, av Eva Helin Henriksson, Ingela Ulvestig, Carina Persson, Annika Norlin och Susanne Ivarsson Borg till en handbok för verksamma lärare samtidigt som den lämpar sig som kurs­litteratur på lärarutbildningen, skriver Margot Zakariasson i en recension.

En skola på vetenskaplig grund?

Hur ska det egentligen gå till när skolan ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet? Läs ett utdrag ur temat i nya numret av Skolportens magasin.

Nytt nummer av Ifousbilagan ute nu!

Nu finns ett nytt nummer av Ifous egen bilaga att läsa i appen Skolporten och på webben utan kostnad. Ur innehållet: Region Stockholm och Ifous samarbetar med ambitionen att främja ungas psykiska hälsa. Introduktion i förskolan. Program om nyanlända elevers lärande avslutas.

”Se på läraryrket som ett designyrke!”

Digitaliseringen av skolan och nya krav på bland annat mediekunskap, entreprenörskap och problembaserad undervisning, skapar utmaningar kring hur lärande organiseras och genomförs. I en ny avhandling från Högskolan Väst beskrivs hur lärare kan kompetensutvecklas med hjälp av att se på läraryrket som ett designyrke och använda beprövade modeller för idégenerering, som används i designyrken.

Checklista för hållbart ledarskap

Hur skapas ett fungerande och hållbart ledarskap i skolan? Här publicerar Chef & Ledarskap en checklista med frågor som ska besvaras för att kunna bygga ett sådant ledarskap. Checklistan har tagits fram av Sveriges kommuner och regioner (SKR) på skolans område.

Studie: ”Vad får lärare och elever ut av ämnesintegrering?”

Ämnesintegrering gör att eleverna lär sig mer än de ämnen som undervisas, visar Maria Christidis nya avhandling. Med resultatet vill hon vill öka förståelse av ämnesintegrerad undervisning för ett utökat yrkeskunnande på gymnasiets Vård- och omsorgsprogram.

Så ökar elevers lärande med STL

STL – att skriva till sig lärande – främjar elevers inlärning mycket tack vare elevers återkoppling till varandra i det digitala skrivandet. Men också på grund av det kollegiala lärandet mellan pedagogerna. ”Eleverna befäster kunskaper genom skrivandet. Det är den stora vinsten och att det är ett språkutvecklande arbetssätt, säger läraren Kristin Quist.

Digitaliseringens påverkan på undervisning och lärande i Malmö

Under tre år ska digitaliseringens påverkan på undervisning och lärande studeras på grundskolor runt omkring i Malmö stad. Samhällsutvecklingen, förändringar i läroplanerna samt Nationell digitaliseringsstrategi för skolväsendet har för Malmö, liksom för en stor del av de svenska kommunerna inneburit satsningar av olika karaktär kring digitalisering. Nu är det dags att följa upp!

Vill att eleverna ska äga sitt lärande

Genom frågebatteriet i google-presentation ”Jag i skolan” vänjer sig eleverna på Djupadalsskolan från förskoleklass och framåt vid att styra utvecklingssamtalen. Lärarna som varit med och tagit fram materialet menar att det blir mer likvärdigt och rättvist för eleverna.

Risk att en annan skola blir lika segregerad

Det blir allt vanligare att skolor läggs ner för att förbättra skolresultaten, säger forskaren Jonas Larsson Taghizadeh. Därför har han studerat effekten av tidigare skolnedläggningar i Sverige och funnit att de inte gav någon effekt på skolresultaten, samt att de mottagande skolorna över tid blir mer lika de skolor som lades ner.

Fungerar verkligen vissa undervisningsmetoder bättre än andra?

Det är dags att vi lämnar debatten om den bästa undervisningsmetoden bakom oss, menar Svante Holmberg, förstelärare vid Hersby gymnasium Lidingö. Genom analogin mellan lärar- och terapeutyrket argumenterar han för att det är lärarens hantering av metoden som är avgörande, inte metoden i sig.

Konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
Nytt nr ute 22 oktober!

Nytt nr ute 22 oktober!

Tema: En skola på vetenskaplig grund? Intervju: Skolverkets generaldirektör Peter Fredriksson vill inte släppa lärarperspektivet.

Läs mer här
Fortbildning
Skolbibliotek
  Konferensen äger rum 1-2 december 2020 i Stockholm.

Skolbibliotek

Vi bjuder in till två dagars fortbildning för skolbibliotekarier, skolledare och alla som samarbetar med biblioteket. Ta del av forskares, bibliotekariers, rektors, lärares, journalisters och författares perspektiv för att skapa ett kraftfullt och modernt skolbibliotek. Välkommen!

Läs mer och boka plats
5 mest lästa på FoU

Skolportens favorit: Matteboken används inte alltid som tänkt

Elever i årskurs 1 använder inte alltid matematikläroböcker som det var tänkt i undervisningen, konstaterar Malin Norberg som forskat om elevers arbete med matematikläroböcker. Nu har hennes avhandling valts till Skolportens favorit av Skolportens lärarpanel.

In schools, are we measuring what matters?

The psychologist, researcher, and MacArthur Fellow Angela Duckworth believes that to make better decisions in our school systems, we need to rethink the way we measure student capabilities.

Välkommen till Studiepaketet samverkan kring placerade barn och ungas skolgång

Studiepaketet har tagits fram för att skola och socialtjänst ska kunna samarbeta och samordna sig bättre när det gäller skolgången för placerade barn och unga. Studiepaketet är ett resultat av samarbete mellan Skolverket, Socialstyrelsen och Specialpedagogiska skolmyndigheten (SPSM).

In video classes teachers parse clues to student wellbeing

The shift from in-person to remote learning is giving some teachers unprecedented video access into their students’ homes.

How schools can build physical activity into classroom instruction

Teachers can build brief stretching or exercise breaks into virtual classes to improve concentration, academic performance and social and emotional health, while decreasing behavioral issues, says Kate Holmes of Springboard to Active Schools.