2019-04-04 10:53  755 Dela:

Skolportens favorit: Skrivdidaktik utvecklas bäst i klassrummet

Det är i praktiken som lärare utvecklar skrivdidaktisk kunskap snarare än under utbildningen. Men även praktiserande lärare har vaga kunskaper om vad skrivundervisning faktiskt är, konstaterar Helen Winzell.

Helen Winzell. Foto Niclas Fasth

Huvudresultatet i hennes avhandling, Lära för skrivundervisning. En studie om skrivdidaktisk kunskap i ämneslärarutbildningen och läraryrket, är att skrivdidaktisk kunskap utvecklas mest efter lärarutbildningen. Men det som överraskade Helen Winzell mest var att lärarstudenter har så lite kunskap om skrivundervisning jämfört med lärare som jobbat några år.

– Skillnaden är slående, vilket vittnar om att lärarutbildningen inte synliggör vad skrivundervisning är, säger Helen Winzell, som själv arbetat som gymnasielärare i svenska i många år, främst på yrkesprogram och det dåvarande individuella programmet. Där mötte hon många elever som inte var så intresserade av att skriva, vilket fick henne att fundera på vad kunskap om skrivande är och hur det kan brytas ned till undervisning.

Hennes forskning handlar om skrivdidaktisk kunskap hos lärarstudenter och nyexaminerade lärare – mer specifikt när den kunskap som behövs för att undervisa i skrivande utvecklas i lärarutbildningen och i yrket.

Utöver en granskning av kursplanerna vid samtliga 19 lärosäten som erbjuder lärarutbildning i svenska för gymnasiet, bygger avhandlingen på intervjuer. Helen Winzell har intervjuat dels tio lärarstudenter under två olika skeden i deras utbildning, dels nio nyblivna lärare som hon talat med vid tre tillfällen under deras första arbetsår.

– Vad jag såg är att lärare utvecklar mest skrivdidaktisk kunskap i konkreta klassrumssituationer tillsammans med eleverna. Lärarna bygger upp sina kunskaper i cykler genom att pröva sig fram i en ständigt pågående process i samspel med eleverna. Det här betyder förstås att det är svårt att under VFU på lärarutbildningen hinna med att utveckla skrivdidaktisk kunskap.

Intervjuerna med lärarstudenterna visar att de visserligen har ämnesteoretiska kunskaper, men att de inte vet hur de kan omvandlas till skrivundervisning.

– Den stora skillnaden mellan studenternas och de nyblivna lärarnas kunskaper i skrivundervisning överraskade mig. Men jag förvånades också över de nyblivna lärarnas vaga uppfattning om vad skrivande är och hur de tänker kring undervisning av skrivande.

Helen Winzells slutsats är att det inte räcker med enbart ämnesteori för att kunna undervisa i skrivande. Skrivdidaktisk kunskap utvecklas över tid, i klassrummet, genom att gång på gång möta elevers texter och frågor. Hon hoppas därför att forskningen kan vara en ögonöppnare för lärarutbildare och praktiserande lärare.

För lärarutbildningen är det viktigt att ta resultaten på allvar och kritiskt granska villkoren för att utveckla skrivdidaktisk kunskap i ämneslärarutbildningen i svenska, menar hon.

– Jag tror att man kan applicera resultaten på fler ämnen och tänker att forskningen kan vara intressant också för lärare i andra ämnen, säger Helen Winzell, vars avhandling också erbjuder analysverktyg för lärare som vill granska sin egen eller andras skrivundervisning.

Av Susanne Sawander

Foto Niclas Fasth

 

LÄRARPANELENS MOTIVERING:

Läraryrkets professionaliseringsprocess undersöks förvånansvärt sällan i en tid då karriärvägar ofta diskuteras. Men Helen Winzell visar att det krävs medveten och praktisk kunskapsbildning för att bygga didaktisk skicklighet i skrivundervisningen. Hennes avhandling visar vad som kännetecknar de nyblivna lärarnas hårda och komplexa arbete för att uppnå denna skicklighet.

Fakta/

Forskare: Helen Winzell. Född 1974. Bor i Linköping.

Avhandling: Lära för skrivundervisning. En studie om skrivdidaktisk kunskap i ämneslärarutbildningen och läraryrket.

Disputerade: 7 december 2018 vid Linköpings universitet.

Bakgrund: Gymnasielärare i svenska och engelska, universitetsadjunkt i pedagogiskt arbete med inriktning mot svenskdidaktik.


Skolporten 2 2019.

Artikeln är publicerad i Skolporten nr 2 – ute 4 april 2019

Inte redan prenumerant? Missa inte kampanjpriset:

2 nr av Skolporten för prova-på-priset 99 kr!

Missa inte! Nu kan du även köpa digitala lösnummer av Skolporten i App Store eller Google Play!

Sidan publicerades 2019-04-04 10:53 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Tema/Karriär: Professionsprogrammet ska stärka lärarnas kompetens

Hur utvecklas man som lärare? Många hoppas att det nya professionsprogrammet för lärare och rektorer ska ge svaret.

Tema/Karriär:”Öppna upp för lärare att forska”

Genom Stockholms stads satsning kan Björn Kindenberg forska på 60 procent och resten av tiden fortsätta sitt arbete som lärare.

Lärare i förskoleklass har låg beredskap att övergå till distansundervisning

En blixtstudie visar att lärare i förskoleklass på egen hand har försökt att förbereda sig för en eventuell övergång till distansundervisning. De har bland annat inhämtat information och diskuterat med kollegor. Men skolhuvudmännen har upplevts som i stort sett frånvarande i den diskussionen och den begränsade tillgången till digital teknik skulle göra en eventuell distansundervisning mer analog än digital.

Åsa Melander: Skolans fokus måste vara såväl starka som svaga elever

Björn Åstrands utredning syftar till att göra skolvalssystemet mer rättvist, men det är viktigt att förslaget om lottning följs upp av styrmedel som säkrar en hög ambition och att skolans fokus är alla elever på alla nivåer. Det menar Åsa Melander, forskarstuderande och har tidigare arbetat som skolplatsplaneringschef i Hackney, London.

Motverka avhopp från skolan och organisera för kommunernas aktivitetsansvar

Vid undervisning på distans eller med en stor del frånvarande elever, är det extra viktigt att hålla kontakt med de elever som riskerar att hoppa av skolan. Här får du vägledning för att motverka avhopp och fånga upp elever i kommunernas aktivitetsansvar.

Vem vill styra den svenska skolan?

David Ryffé är verksam som lärare och forskare vid juridiska institutionen, Göteborgs universitet. Under hösten 2019 disputerade han på avhandlingen ”Omöjligt uppdrag” om styrningen av den svenska skolan och de normkollisioner som uppstår när olika värden och ideologier trängs i lagstiftningen.

Ifous fokuserar: Att utreda närvaroproblem i skolan

Denna rapport har två delar vilka båda syftar till att stärka skolans arbete med att utreda närvaroproblem. Den första delen ger en överblick av den forskning som finns på området. Den andra delen är en praktisk vägledning som visar vilka moment som bör ingå i en utredning och hur de kan utformas. (pdf)

”Problemet är även att det finns skolor där alla talar svenska”

Hanna Sjögren, lärare och forskare i pedagogik vid Malmö universitet, svarar Malmös skolkommunalråd att hon glömmer problemet med segregation av elever med svenska som modersmål. Dessutom kan inte ansvaret för en god utbildning ligga på föräldrarna.

Stöd för lärare inom vuxenutbildning med anledning av coronapandemin

Skolforskningsinstitutet har nyligen publicerat en systematisk översikt om individanpassad vuxenutbildning med stöd av digitala verktyg. Där ingår forskning som kan hjälpa lärare inom vuxenutbildning att hantera de nya förutsättningar för undervisning som uppstått till följd av coronapandemin.

När skolan flyttar hem : Hur gör vi för att inte tappa bort varann?

I distansförhållanden finns det en risk för att man börjar glida ifrån varandra. Det gäller också när skolan flyttar hem. Hur ska vi göra för att hålla kontakten när vi inte kan träffas? Programledare Maja Härngren och mellanstadielärare Catharina Glaas tar reda på hur vi når fram till varandra när vi behöver hålla avstånd – föräldrar, elever och lärare. (webb-tv)

Organisera distansundervisning för lärare och elever

Många lärare och elever arbetar på distans på grund av coronapandemin. Genom att kartlägga behoven kan skolchefer, utbildningsanordnare och rektorer göra rätt prioriteringar och ge rätt stöd.

Stöd för utveckling är tema för Lika värde-tidningen

Lärmiljön ska fungera för alla barn, elever och vuxenstuderande, oavsett funktionsförmåga. För att lyckas med det kan man behöva hjälp utifrån. I nya numret av tidningen Lika värde kan du läsa om verksamheter som fått olika former av stöd från Specialpedagogiska skolmyndigheten i sitt utvecklingsarbete.

Lärare tar ansvar själva för sin professionsutveckling på sociala medier

Sociala medier erbjuder nya möjligheter för lärare att dela erfarenheter och diskutera frågor som rör deras professionella arbete med kollegor i hela landet. Viktigt för lärares deltagande i grupper i sociala medier är kontinuitet, tillgänglighet och möjlighet att själv kunna styra innehållet.

Distansundervisning för sfi-elever på kurs A?

Lisa Carlson, sfi-lärare på Hyllie Park folkhögskola i Malmö, delar här med sig av hur hon lagt upp undervisningen på distans för elever som läser kurs A på sfi. Blogg, whatsapp, qr-koder och modersmålsstöd är viktiga delar i upplägget.

Ny forskningsstudie: Covid-19 och lärarnas omställning till distansundervisning

Två forskare vid Stockholms universitet har genomfört en blixtstudie med syftet att snabbt synliggöra tidiga erfarenheter och lärdomar som lärare fått av att genomföra distansundervisning, samt utmaningar. En av dem, Jalal Nouri, är även delaktig inom Ifous forsknings- och utvecklingsprogram Programmering i ämnesundervisningen.

”Det krävs organiserad kamp och opinionsbildning för lärares villkor”

Finns det anledning att tro att det beröm som nu haglar över lärare och övriga av välfärdens medarbetare kommer leda till bättre villkor i pandemins spår? Knappast, menar Gunnlaugur Magnússon, docent i pedagogik vid Uppsala universitet.

Konferenser
Fortbildning
Skolbibliotek
  Konferensen äger rum 1-2 december 2020 i Stockholm.

Skolbibliotek

Vi bjuder in till två dagars fortbildning för skolbibliotekarier, skolledare och alla som samarbetar med biblioteket. Ta del av forskares, bibliotekariers, rektors, lärares, journalisters och författares perspektiv för att skapa ett kraftfullt och modernt skolbibliotek. Välkommen!

Läs mer och boka plats
SKOLPORTENS MAGASIN
Skolportens magasin
  Skolporten nr 3/2020 – ute 15 maj

Skolportens magasin

Intervju: Möt forskaren Gunnlaugur Magnússon, som saknar de mest fundamentala frågorna i debatten. Tema: Rollen som skolchef – så komplex och utsatt är den.

Läs mer här
Kommande disputationer
5 mest lästa på FoU

Fostermammors utbildningsnivå har liten inverkan på barnens skolresultat

Sambandet mellan fostermammors utbildningsnivå och långtidsplacerade barns skolprestationer är svagt, och varierar mellan flickor och pojkar. Det är en skillnad mot hur det är i biologiska familjer, där sambandet är starkt. Det visar en studie i en ny avhandling i sociologisk demografi från Stockholms universitet.

Introverta lider i det tysta

Ensamhet är inte bara en påtvingad plåga. För vissa elever är ensamhet ett behov som skolan saknar insikt om och därmed också förmåga att möta. Ofta klarar dessa elever av skolan utan synbara problem, samtidigt som de håller problemen för sig själva – till ett högt personligt pris.

Ljudmetoden är överlägsen vid läsinlärning säger forskningen

Det finns ett vetenskapligt stöd för att det är ljudmetoden som leder till flytande läsning både snabbast och för flest elever.

Hans forskning ska hjälpa elever med dyskalkyli

Kenny Skagerlund forskar om det ännu relativt outforskade området dyskalkyli. Med det tilldelade forskningsanbudet på 1,7 miljoner, som han tagit emot, hoppas han kunna ta forskningen ytterligare ett par steg framåt och hitta verktyg för att underlätta för drabbade elever.

Utanförskap: 5 råd när barn blir utanför

Vissa barn gick omkring nästan en hel timme ensamma. Andra fick leka ett tag men bara på vissa villkor. En ny studie visar på ett systematiskt ­utanförskap som ­pedagoger inte märker.