Skolportens favorit: Skrivdidaktik utvecklas bäst i klassrummet

Det är i praktiken som lärare utvecklar skrivdidaktisk kunskap snarare än under utbildningen. Men även praktiserande lärare har vaga kunskaper om vad skrivundervisning faktiskt är, konstaterar Helen Winzell.

Helen Winzell. Foto Niclas Fasth

Huvudresultatet i hennes avhandling, Lära för skrivundervisning. En studie om skrivdidaktisk kunskap i ämneslärarutbildningen och läraryrket, är att skrivdidaktisk kunskap utvecklas mest efter lärarutbildningen. Men det som överraskade Helen Winzell mest var att lärarstudenter har så lite kunskap om skrivundervisning jämfört med lärare som jobbat några år.

– Skillnaden är slående, vilket vittnar om att lärarutbildningen inte synliggör vad skrivundervisning är, säger Helen Winzell, som själv arbetat som gymnasielärare i svenska i många år, främst på yrkesprogram och det dåvarande individuella programmet. Där mötte hon många elever som inte var så intresserade av att skriva, vilket fick henne att fundera på vad kunskap om skrivande är och hur det kan brytas ned till undervisning.

Hennes forskning handlar om skrivdidaktisk kunskap hos lärarstudenter och nyexaminerade lärare – mer specifikt när den kunskap som behövs för att undervisa i skrivande utvecklas i lärarutbildningen och i yrket.

Utöver en granskning av kursplanerna vid samtliga 19 lärosäten som erbjuder lärarutbildning i svenska för gymnasiet, bygger avhandlingen på intervjuer. Helen Winzell har intervjuat dels tio lärarstudenter under två olika skeden i deras utbildning, dels nio nyblivna lärare som hon talat med vid tre tillfällen under deras första arbetsår.

– Vad jag såg är att lärare utvecklar mest skrivdidaktisk kunskap i konkreta klassrumssituationer tillsammans med eleverna. Lärarna bygger upp sina kunskaper i cykler genom att pröva sig fram i en ständigt pågående process i samspel med eleverna. Det här betyder förstås att det är svårt att under VFU på lärarutbildningen hinna med att utveckla skrivdidaktisk kunskap.

Intervjuerna med lärarstudenterna visar att de visserligen har ämnesteoretiska kunskaper, men att de inte vet hur de kan omvandlas till skrivundervisning.

– Den stora skillnaden mellan studenternas och de nyblivna lärarnas kunskaper i skrivundervisning överraskade mig. Men jag förvånades också över de nyblivna lärarnas vaga uppfattning om vad skrivande är och hur de tänker kring undervisning av skrivande.

Helen Winzells slutsats är att det inte räcker med enbart ämnesteori för att kunna undervisa i skrivande. Skrivdidaktisk kunskap utvecklas över tid, i klassrummet, genom att gång på gång möta elevers texter och frågor. Hon hoppas därför att forskningen kan vara en ögonöppnare för lärarutbildare och praktiserande lärare.

För lärarutbildningen är det viktigt att ta resultaten på allvar och kritiskt granska villkoren för att utveckla skrivdidaktisk kunskap i ämneslärarutbildningen i svenska, menar hon.

– Jag tror att man kan applicera resultaten på fler ämnen och tänker att forskningen kan vara intressant också för lärare i andra ämnen, säger Helen Winzell, vars avhandling också erbjuder analysverktyg för lärare som vill granska sin egen eller andras skrivundervisning.

Av Susanne Sawander

Foto Niclas Fasth

 

LÄRARPANELENS MOTIVERING:

Läraryrkets professionaliseringsprocess undersöks förvånansvärt sällan i en tid då karriärvägar ofta diskuteras. Men Helen Winzell visar att det krävs medveten och praktisk kunskapsbildning för att bygga didaktisk skicklighet i skrivundervisningen. Hennes avhandling visar vad som kännetecknar de nyblivna lärarnas hårda och komplexa arbete för att uppnå denna skicklighet.

Fakta/

Forskare: Helen Winzell. Född 1974. Bor i Linköping.

Avhandling: Lära för skrivundervisning. En studie om skrivdidaktisk kunskap i ämneslärarutbildningen och läraryrket.

Disputerade: 7 december 2018 vid Linköpings universitet.

Bakgrund: Gymnasielärare i svenska och engelska, universitetsadjunkt i pedagogiskt arbete med inriktning mot svenskdidaktik.


Skolporten 2 2019.

Artikeln är publicerad i Skolporten nr 2 – ute 4 april 2019

Inte redan prenumerant? Missa inte kampanjpriset:

2 nr av Skolporten för prova-på-priset 99 kr!

Missa inte! Nu kan du även köpa digitala lösnummer av Skolporten i App Store eller Google Play!

Sidan publicerades 2019-04-04 10:53 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Vuxenutbildning i fokus, 18 oktober i Stockholm

Högaktuell dag för dig som undervisar inom vuxenutbildning! Under en heldag diskuteras viktiga ämnen såsom betyg, bedömning och validering, hur vuxnas lärande skiljer sig från barn och ungas, vad som händer i hjärnan när vi lär oss samt pedagogiska strategier i mötet med vuxna elever med npf.

Tema/Karriär: Professionsprogrammet ska stärka lärarnas kompetens

Hur utvecklas man som lärare? Många hoppas att det nya professionsprogrammet för lärare och rektorer ska ge svaret.

Tema/Karriär:”Öppna upp för lärare att forska”

Genom Stockholms stads satsning kan Björn Kindenberg forska på 60 procent och resten av tiden fortsätta sitt arbete som lärare.

Pedagogiskt ledarskap med konflikter i fokus

Det är inte enkelt för skolan idag att avgöra vad som är en konflikt eller en pågående mobbningssituation. En lärare ska leda ett kollektiv av olika individer och samtidigt ta hänsyn till den forskning som finns om konflikter och mobbning samt också den allt starkare juridifiering som skett i skolan. Skolan ska vila på vetenskaplig grund och samtidigt förhålla sig till skollagen.

Ny ceremoni för skickliga lärare vid Umeå universitet

År 2013 var Umeå universitet det första stora lärosätet som införde ett meriteringssystem för lärare. Systemet ska uppmuntra lärare att utveckla sin pedagogiska kompetens. Idag har totalt 170 meriterade och excellenta lärare utsetts. Nu uppmärksammas omkring sjuttio av dem vid en nyinrättad ceremoni.

Prisas för forskning som mäter språkinlärning i hjärnan

Varför har vissa barn svårare att lära sig läsa och skriva? Det vill forskaren Johan Mårtensson vid Lunds universitet ta reda på med hjälp av den senaste magnetröntgentekniken. Nu prisas hans gränsöverskridande forskning, som kombinerar språkvetenskap, kunskap om hjärnans förändrade strukturer och klassrumspedagogik, av LMK-stiftelsen.

Viktigt med tidiga läsinsatser

En ny studie visar att man tidigt kan ge de elever som har allra störst risk för lässvårigheter ett lyft med en intensiv men kort insats.

Utbildningsminister Anna Ekström besökte ULF-projekt om praktiknära forskning i skolan

Utbildningsminister Anna Ekström besökte nyligen två ULF-projekt (Utveckling, Lärande, Forskning) om praktiknära forskning i skolan på Göteborgs universitet. ”Jag ville se den praktiknära forskningen som växer fram och prata med lärare och elever för att se hur det fungerade ute på skolorna. Det är bra att också lärare får formulera forskningsfrågor”, säger utbildningsminister Anna Ekström (S).

Lärlabbet : Ordning och arbetsro i klassrummet

Var tredje högstadieelev säger att de saknar studiero i skolan, och lärare lägger mycket tid på ordningsfrågor. Några pedagoger och experter visar här hur man kan jobba för att skapa arbetsro i klassrummet. Ai Chinh, som är i början av sin lärarbana, har deltagit i projektet Lärare som ledare. Via lärarcoachen Linda har hon fått verktyg och metoder för att skapa studiero för eleverna. Och från flera håll betonas vikten av tydlighet, såväl när det gäller instruktioner som förväntade prestationer och uppförande. (webb-tv)

Musiken ger mer lust att lära

”Vi vill att elever som har det tufft i skolan ska få känna att de lyckas med något och hitta glädjen i ny kunskap”, säger musikpedagog Per Nylén som ansvarar för ett låtskrivarprojekt på Sjöstadsskolan i Stockholm.

Med blick för det digitala

"Det digitala ska vara ett komplement". Universitetslektorn Susanne Kjällander forskar om hur den digitala tekniken ska komma små barn till nytta.

Reser till Auschwitz-Birkenau för att lära sig om ondska

22 elever från Malmö Latinskola åker sedan tre år tillbaka årligen till koncentrationslägrena Auschwitz-Birkenau för att lära sig om Förintelsen, ondska och tolerans. ”Projektet handlar inte bara om nazismen, utan mekanismerna bakom ondska. Det berör och är aktuellt om man tittar på Europa och politiken även i Sverige”, säger Susanne Ekentoft, en av tre pedagoger som tagit fram projektet.

Ring lärarcoachen : Bedömningar och matriser

Hur kan man som lärare göra bedömningar under terminens gång och samtidigt minimera elevernas stress? Högstadieläraren Inger berättar att eleverna blir stressade av bedömningarna och genast tolkar dem som färdiga betyg så fort hon lägger upp dem på skolans matris. I studion finns betygsexperten Pernilla Lundgren. Hon har en mångårig erfarenhet av bedömning- och betygsfrågor bland annat på Stockholm stads utbildningsförvaltning. I studion finns även lärarcoach Annica Gärdin. (webb-tv)

Lektionstips på minuten : Hur kan du som lärare hinna med din arbetsdag?

Hälften av alla lärare uppgav i en undersökning att de arbetar på kvällar och veckoslut för att hinna med. Här kommer tre tips som enligt forskning kan hjälpa dig att fokusera på det du behöver för att hinna med. Svaren och tipsen är hämtade ur Lärlabbet: Planering och stresshantering för lärare. (webb-tv)

Lärlabbet : Hur skapar man goda relationer med sina elever?

Forskning visar att goda relationer till eleverna är avgörande för skolresultatet. Några lärare och forskare har ur olika aspekter fördjupat sig i detta. Jobbar man aktivt med relationer resulterar det i en arbetsmiljö som blir väldigt trygg, säger Isabella, specialpedagog i Örebro. I sin avhandling menar Ann-Louise, lektor, att lärarnas fokus på det didaktiska ibland kan göra dem omedvetna om de relationer som skapas. (webb-tv)

Lektionstips på minuten : Hur blir man en bra ledare i klassrummet

Vad finns det för konkreta råd till lärare som vill bli bättre på ledarskap i klassrummet? Marcus Samuelsson är professor i pedagogik och har specialiserat sig på just det här. Här presenteras några av hans tips. Svaren och tipsen är hämtade ur Lärlabbet: Ledarskap i klassrummet. (webb-tv)

Konferenser
Fortbildning
Rektor i förskolan

Rektor i förskolan

Den här konferensen fokuserar på din roll som chef och ledare med högaktuella föreläsningar om det pedagogiska ledarskapet och din professionsutveckling. Hur leder du i förändring och hur görs en nulägesanalys? Vi tar avstamp i de frågor som är specifika för förskolans verksamhet, men belyser även ämnen utifrån din yrkesroll som chef över en mångbottnad verksamhet.

Läs mer och boka plats
SKOLPORTENS MAGASIN
Finalist till Publishingpriset 2019!

Finalist till Publishingpriset 2019!

Skolportens forskningsmagasin är nominerat till Publishingpriset 2019 för andra året i rad!

Läs mer här!
Kommande disputationer
Lediga tjänster
Fler platsannonser
5 mest lästa på FoU

Här är 9 punkter för ett gott ledarskap

Chef-redaktionen har kokat ner 20 år av vetgirighet, skriverier och kunskaper i 9 steg till gott ledarskap.

”Risken är att barn med PANS får fel diagnos”

Från nöjd och harmonisk till aggressiv och ångestfylld. Personlighetsförändringen kommer snabbt och oförklarligt hos barn som drabbas av PANS. Ett neuropsykiatriskt tillstånd som kan påminna om autism och adhd, men där forskarna anar ett samband mellan en vanlig infektion och kroppens immunsystem.

Tidig insats i väntan på autismutredning prisas

Ett förskolebarn som ska utredas för autism behöver insatser direkt i väntan på utredning. Därför har det neuropsykiatriska småbarnsteamet på habiliteringscentrum i Region Jönköpings län skapat ett stödmaterial för föräldrar och förskolepedagoger. En satsning som nu belönas med priset Life Watch Award 2019.

Tema psykisk hälsa – hur hjälper vi unga med funktionsnedsättning i skolan som inte mår bra?

Specialpedagogiska skolmyndigheten bjuder in till ett frukostseminarium för att lyfta frågan om psykisk ohälsa bland unga med funktionsnedsättning. Följ seminariet direkt eller anmäl dig för att delta på plats.

”Rektorer tror på sig själva – för mycket”

Svensk skola sätter inte bara överbetyg på sina elever. Även rektorer har för höga tankar om sig själva, säger Mats Alvesson, professor och organisationsforskare vid Lunds universitet.