Skolportens favorit: Skrivdidaktik utvecklas bäst i klassrummet

Det är i praktiken som lärare utvecklar skrivdidaktisk kunskap snarare än under utbildningen. Men även praktiserande lärare har vaga kunskaper om vad skrivundervisning faktiskt är, konstaterar Helen Winzell.

Helen Winzell. Foto Niclas Fasth

Huvudresultatet i hennes avhandling, Lära för skrivundervisning. En studie om skrivdidaktisk kunskap i ämneslärarutbildningen och läraryrket, är att skrivdidaktisk kunskap utvecklas mest efter lärarutbildningen. Men det som överraskade Helen Winzell mest var att lärarstudenter har så lite kunskap om skrivundervisning jämfört med lärare som jobbat några år.

– Skillnaden är slående, vilket vittnar om att lärarutbildningen inte synliggör vad skrivundervisning är, säger Helen Winzell, som själv arbetat som gymnasielärare i svenska i många år, främst på yrkesprogram och det dåvarande individuella programmet. Där mötte hon många elever som inte var så intresserade av att skriva, vilket fick henne att fundera på vad kunskap om skrivande är och hur det kan brytas ned till undervisning.

Hennes forskning handlar om skrivdidaktisk kunskap hos lärarstudenter och nyexaminerade lärare – mer specifikt när den kunskap som behövs för att undervisa i skrivande utvecklas i lärarutbildningen och i yrket.

Utöver en granskning av kursplanerna vid samtliga 19 lärosäten som erbjuder lärarutbildning i svenska för gymnasiet, bygger avhandlingen på intervjuer. Helen Winzell har intervjuat dels tio lärarstudenter under två olika skeden i deras utbildning, dels nio nyblivna lärare som hon talat med vid tre tillfällen under deras första arbetsår.

– Vad jag såg är att lärare utvecklar mest skrivdidaktisk kunskap i konkreta klassrumssituationer tillsammans med eleverna. Lärarna bygger upp sina kunskaper i cykler genom att pröva sig fram i en ständigt pågående process i samspel med eleverna. Det här betyder förstås att det är svårt att under VFU på lärarutbildningen hinna med att utveckla skrivdidaktisk kunskap.

Intervjuerna med lärarstudenterna visar att de visserligen har ämnesteoretiska kunskaper, men att de inte vet hur de kan omvandlas till skrivundervisning.

– Den stora skillnaden mellan studenternas och de nyblivna lärarnas kunskaper i skrivundervisning överraskade mig. Men jag förvånades också över de nyblivna lärarnas vaga uppfattning om vad skrivande är och hur de tänker kring undervisning av skrivande.

Helen Winzells slutsats är att det inte räcker med enbart ämnesteori för att kunna undervisa i skrivande. Skrivdidaktisk kunskap utvecklas över tid, i klassrummet, genom att gång på gång möta elevers texter och frågor. Hon hoppas därför att forskningen kan vara en ögonöppnare för lärarutbildare och praktiserande lärare.

För lärarutbildningen är det viktigt att ta resultaten på allvar och kritiskt granska villkoren för att utveckla skrivdidaktisk kunskap i ämneslärarutbildningen i svenska, menar hon.

– Jag tror att man kan applicera resultaten på fler ämnen och tänker att forskningen kan vara intressant också för lärare i andra ämnen, säger Helen Winzell, vars avhandling också erbjuder analysverktyg för lärare som vill granska sin egen eller andras skrivundervisning.

Av Susanne Sawander

Foto Niclas Fasth

 

LÄRARPANELENS MOTIVERING:

Läraryrkets professionaliseringsprocess undersöks förvånansvärt sällan i en tid då karriärvägar ofta diskuteras. Men Helen Winzell visar att det krävs medveten och praktisk kunskapsbildning för att bygga didaktisk skicklighet i skrivundervisningen. Hennes avhandling visar vad som kännetecknar de nyblivna lärarnas hårda och komplexa arbete för att uppnå denna skicklighet.

Fakta/

Forskare: Helen Winzell. Född 1974. Bor i Linköping.

Avhandling: Lära för skrivundervisning. En studie om skrivdidaktisk kunskap i ämneslärarutbildningen och läraryrket.

Disputerade: 7 december 2018 vid Linköpings universitet.

Bakgrund: Gymnasielärare i svenska och engelska, universitetsadjunkt i pedagogiskt arbete med inriktning mot svenskdidaktik.


Skolporten 2 2019.

Artikeln är publicerad i Skolporten nr 2 – ute 4 april 2019

Inte redan prenumerant? Missa inte kampanjpriset:

2 nr av Skolporten för prova-på-priset 99 kr!

Missa inte! Nu kan du även köpa digitala lösnummer av Skolporten i App Store eller Google Play!

Sidan publicerades 2019-04-04 10:53 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Tema/Karriär: Professionsprogrammet ska stärka lärarnas kompetens

Hur utvecklas man som lärare? Många hoppas att det nya professionsprogrammet för lärare och rektorer ska ge svaret.

Tema/Karriär:”Öppna upp för lärare att forska”

Genom Stockholms stads satsning kan Björn Kindenberg forska på 60 procent och resten av tiden fortsätta sitt arbete som lärare.

Här sköter studenter mattehjälpen för att minska avhoppen

Under ledning av högskolestudenter får gymnasieelever diskutera kniviga problem. Samtalen sker under friare former än på de vanliga lektionerna. ”Det är så häftigt att se elever som får blomma ut”, säger läraren Jonas Kronkvist.

Margareta Serder: Vad kan forskningen (inte) bidra med?

Det är nu ett helt decennium sedan formuleringen om att utbildningen ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet infogades i den svenska skollagen. Många hyllmeter har sedan dess ägnats åt uttolkningar av vad formuleringen egentligen innebär. Det skriver Margareta Serder, lektor vid Malmö universitet, i en debattartikel i Skolportens magasin.

Svårigheter med Matematiklyftet

Veronica Sülau har forskat om vad som händer när ett nationellt kompetensutvecklingsprogram som Matematiklyftet landar i verkligheten. Nu har hennes avhandling valts ut av lärarpanelen som Skolportens favorit.

Dags att definiera rektors uppdrag

I den nya professionsdeklaration som Skolledarförbundet tagit fram spelar skolforskarna Alma Harris och Viviane Robinson en framträdande roll. Det är dags att börja prata om vad rektors uppdrag är, anser Matz Nilsson, ordförande i Skolledarförbundet.

“Vi måste våga lita på det omätbara för att hjälpa eleverna framåt”

Att våga lita på kulturen och att de upplevelser som kultur ger eleverna kan bidra till deras lärande. Det är Rikard Perssons, rektor på Bergaskolan i Malmö, uppmaning. ”Vi i skolan riskerar att bli alldeles för instrumentella med nivåer, kriterier och mätbarhet. Vi måste våga lita på det omätbara för att hjälpa eleverna framåt”, säger han.

Att vistas i naturmiljö väcker intresse för biologisk mångfald

Barn och unga vistas allt mindre i naturmiljöer. Det riskerar att leda till en minskad förståelse för natur och miljö. Men elever som med egna sinnen får upptäcka och bekanta sig med träd och växter i en autentisk miljö utvecklar förståelse för biologisk mångfald och människans påverkan på miljön. Det visar en avhandling vid Göteborgs universitet.

Krav på mätbar kunskap gör det svårare att undervisa i bild

När fokus ligger på mätbar kunskap och individuell prestation kommer bildämnet i kläm. Det gör att den traditionella synen på bildberättande, och val av material, reproduceras av både lärare och elever, visar forskning vid Umeå universitet.

Brevväxla med en forskare

Brevvännerna är en ideell förening där brev används som en länk mellan skolan och samhället utanför. Grundidén är att eleverna ska känna att undervisningen är relevant.

Avlastning av lärare? Ett projekt om lärare, lärarassistenter och förhandlingar om professionella gränser

Projektet ska studera de initiativ som tas i svenska skolor för att avlasta lärare med hjälp av lärarassistenter. Vi vill undersöka hur lärararbetet delas upp, hur professionella gränser förhandlas och förskjuts, samt om avlastningseffekterna uppnås. Vi vill också pröva att se hur en modell för reell avlastning av svenska lärare skulle kunna se ut.

Ny svensk forskning: Längre terminer ger högre lön

Längre tid i skolbänken ger högre inkomst och pension. Men nu visar det sig även att längre terminer är betydligt effektivare än ett extra skolår. Och det är kvinnorna som gynnas mest. Det framgår av ny forskning baserad på den svenska skolan.

Högskolan Väst ger fler möjligheten att bli lärare samtidigt som de arbetar

Arbetsintegrerad lärarutbildning är ett sätt att öka antalet sökande till lärarutbildningarna, och nu vill regeringen göra utbildningsformen tillgänglig i fler delar av landet. Högskolan Väst får 3 000 000 kronor för att bedriva och utveckla sin arbetsintegrerade lärarutbildning. Denna form ökar möjligheten att jobba och samtidigt studera till lärare.

Johan Ernestam: Om den svåra konsten att förstå vad där står

Läsförståelse handlar inte enbart om att läsa vad där står, utan också om att förstå vad där står. Johan Ernestam, utredare på Lärarförbundet, ger här en replik på Hans Bergströms argumentation i Svenska Dagbladet, om tolkningen av resultaten från den senaste Pisa-mätningen.

Den värdefulla fritiden

Sedan den 1 juli får bara legitimerade lärare undervisa på fritidshemmet. Forskarna hoppas att det ska ge fritidslärarna ökad status och höja kvaliteten.

Språkbad inte tillräckligt för att lära ett nytt språk

För vuxna räcker det inte att enbart vara på plats i ett land för att lära sig de vardagliga uttryck som modersmålstalarna av språket använder. Det krävs också ett aktivt engagemang för att utveckla språkkunskaperna. Det visar en ny avhandling i franska vid Stockholms universitet.

Konferenser
Fortbildning
Skolbibliotek
  Konferensen äger rum 5-6 maj 2020 i Stockholm.

Skolbibliotek

Vi bjuder in till två dagars fortbildning för skolbibliotekarier, skolledare och alla som samarbetar med biblioteket. Ta del av forskares, bibliotekariers, rektors, lärares, journalisters och författares perspektiv för att skapa ett kraftfullt och modernt skolbibliotek. Välkommen!

Läs mer och boka plats
5 mest lästa på FoU

Ifous fokuserar: Varför förbättras inte elevresultaten trots alla insatser?

Varför går det inte bättre för eleverna i vår gymnasieskola – trots att vi deltagit i fortbildningar, blivit föremål för Samverkan för bästa skola, digitaliserat skolan, stärkt det kollegiala lärandet och arbetat med språkutvecklande arbetssätt? Dessa frågor ställde sig lärarna, skolledarna och kommunledningen och gav i uppdrag till Ifous, att i samarbete med forskarna Anette Jahnke och Åsa Hirsh, genomföra en fördjupad nulägesanalys. (pdf)

Margareta Serder: Vad kan forskningen (inte) bidra med?

Det är nu ett helt decennium sedan formuleringen om att utbildningen ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet infogades i den svenska skollagen. Många hyllmeter har sedan dess ägnats åt uttolkningar av vad formuleringen egentligen innebär. Det skriver Margareta Serder, lektor vid Malmö universitet, i en debattartikel i Skolportens magasin.

Förskola – ett socialt rum för vad?

Den politiska polariseringen kring förskolan tilltar. Vissa av de förslag till förändringar som diskuteras går därtill emot den nyss reviderade läroplanen, skriver professorerna Ingegerd Tallberg Broman och Ingrid Pramling Samuelsson.  

”Det mest hoppingivande du kommer att läsa på länge”

Jag vill göra reklam för en rapport. Det är en rapport om ett misslyckande och har den kanske nedslående titeln: ”Varför förbättras inte elevresultaten trots alla insatser?” och är framtagen av Åsa Hirsch och Annette Jahnke för Ifous. Läs den! skriver skolexperten Per Kornhall i ett blogginlägg.

Internationell konferens om inkluderande utbildning

Göteborgs universitet är värd för en internationell konferensen om likvärdig och inkluderande utbildning för barn och unga med funktionsnedsättningar. Syftet är att samla forskare från hela världen och knyta nya band.