Skolportens favorit: Skrivdidaktik utvecklas bäst i klassrummet

Det är i praktiken som lärare utvecklar skrivdidaktisk kunskap snarare än under utbildningen. Men även praktiserande lärare har vaga kunskaper om vad skrivundervisning faktiskt är, konstaterar Helen Winzell.

Helen Winzell. Foto Niclas Fasth

Huvudresultatet i hennes avhandling, Lära för skrivundervisning. En studie om skrivdidaktisk kunskap i ämneslärarutbildningen och läraryrket, är att skrivdidaktisk kunskap utvecklas mest efter lärarutbildningen. Men det som överraskade Helen Winzell mest var att lärarstudenter har så lite kunskap om skrivundervisning jämfört med lärare som jobbat några år.

– Skillnaden är slående, vilket vittnar om att lärarutbildningen inte synliggör vad skrivundervisning är, säger Helen Winzell, som själv arbetat som gymnasielärare i svenska i många år, främst på yrkesprogram och det dåvarande individuella programmet. Där mötte hon många elever som inte var så intresserade av att skriva, vilket fick henne att fundera på vad kunskap om skrivande är och hur det kan brytas ned till undervisning.

Hennes forskning handlar om skrivdidaktisk kunskap hos lärarstudenter och nyexaminerade lärare – mer specifikt när den kunskap som behövs för att undervisa i skrivande utvecklas i lärarutbildningen och i yrket.

Utöver en granskning av kursplanerna vid samtliga 19 lärosäten som erbjuder lärarutbildning i svenska för gymnasiet, bygger avhandlingen på intervjuer. Helen Winzell har intervjuat dels tio lärarstudenter under två olika skeden i deras utbildning, dels nio nyblivna lärare som hon talat med vid tre tillfällen under deras första arbetsår.

– Vad jag såg är att lärare utvecklar mest skrivdidaktisk kunskap i konkreta klassrumssituationer tillsammans med eleverna. Lärarna bygger upp sina kunskaper i cykler genom att pröva sig fram i en ständigt pågående process i samspel med eleverna. Det här betyder förstås att det är svårt att under VFU på lärarutbildningen hinna med att utveckla skrivdidaktisk kunskap.

Intervjuerna med lärarstudenterna visar att de visserligen har ämnesteoretiska kunskaper, men att de inte vet hur de kan omvandlas till skrivundervisning.

– Den stora skillnaden mellan studenternas och de nyblivna lärarnas kunskaper i skrivundervisning överraskade mig. Men jag förvånades också över de nyblivna lärarnas vaga uppfattning om vad skrivande är och hur de tänker kring undervisning av skrivande.

Helen Winzells slutsats är att det inte räcker med enbart ämnesteori för att kunna undervisa i skrivande. Skrivdidaktisk kunskap utvecklas över tid, i klassrummet, genom att gång på gång möta elevers texter och frågor. Hon hoppas därför att forskningen kan vara en ögonöppnare för lärarutbildare och praktiserande lärare.

För lärarutbildningen är det viktigt att ta resultaten på allvar och kritiskt granska villkoren för att utveckla skrivdidaktisk kunskap i ämneslärarutbildningen i svenska, menar hon.

– Jag tror att man kan applicera resultaten på fler ämnen och tänker att forskningen kan vara intressant också för lärare i andra ämnen, säger Helen Winzell, vars avhandling också erbjuder analysverktyg för lärare som vill granska sin egen eller andras skrivundervisning.

Av Susanne Sawander

Foto Niclas Fasth

 

LÄRARPANELENS MOTIVERING:

Läraryrkets professionaliseringsprocess undersöks förvånansvärt sällan i en tid då karriärvägar ofta diskuteras. Men Helen Winzell visar att det krävs medveten och praktisk kunskapsbildning för att bygga didaktisk skicklighet i skrivundervisningen. Hennes avhandling visar vad som kännetecknar de nyblivna lärarnas hårda och komplexa arbete för att uppnå denna skicklighet.

Fakta/

Forskare: Helen Winzell. Född 1974. Bor i Linköping.

Avhandling: Lära för skrivundervisning. En studie om skrivdidaktisk kunskap i ämneslärarutbildningen och läraryrket.

Disputerade: 7 december 2018 vid Linköpings universitet.

Bakgrund: Gymnasielärare i svenska och engelska, universitetsadjunkt i pedagogiskt arbete med inriktning mot svenskdidaktik.


Skolporten 2 2019.

Artikeln är publicerad i Skolporten nr 2 – ute 4 april 2019

Inte redan prenumerant? Missa inte kampanjpriset:

2 nr av Skolporten för prova-på-priset 99 kr!

Missa inte! Nu kan du även köpa digitala lösnummer av Skolporten i App Store eller Google Play!

Sidan publicerades 2019-04-04 10:53 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Tema/Karriär: Professionsprogrammet ska stärka lärarnas kompetens

Hur utvecklas man som lärare? Många hoppas att det nya professionsprogrammet för lärare och rektorer ska ge svaret.

Tema/Karriär:”Öppna upp för lärare att forska”

Genom Stockholms stads satsning kan Björn Kindenberg forska på 60 procent och resten av tiden fortsätta sitt arbete som lärare.

Fredrik Sandström: Det är ett svek att “anpassa bort” rätten att lära sig läsa och skriva

Lärare som värnar alla elevers rätt att lära sig läsa och skriva kan paradoxalt nog framstå som “elevfientliga” i andras ögon. Men att överge strävan att alla elever ska bli läs- och skrivkunniga, är ett gigantiskt svek. Alla elever behöver bli läsande och skrivande samhällsmedborgare, skriver Fredrik Sandström, svensklärare på högstadiet.

29 lärare: Här är vår önskelista för samtalet om skolan

Istället för ett initierat samtal om skolan, baserat på kunskap, pågår en märklig debatt om “icke-frågor” på landets ledar- och debattsidor, där de som faktiskt jobbar med utbildning har svårt att känna igen sig i beskrivningen av skolan. Här ges en önskelista på hur samtalet om skolan borde föras, undertecknad av 29 lärare.

Ny studie: Lärare splittrade i synen på ”Skolstrejk för klimatet”

Inför FN:s klimatkonferens i Madrid hålls ”Skolstrejk för klimatet” samt globala manifestationer i regi av klimatrörelsen ”Fridays for future”. En studie vid Jönköping University visar att svenska lärare är splittrade i synen på om elever ska ges ledigt eller ej för klimatstrejkandet.

Lärare splittrade kring klimatstrejken

Delar av landets skolor ger eleverna ledigt för att kunna delta i ”Skolstrejk för klimatet”, på andra har elever tvingats strejka från skolan, alltså uteblivit utan att få ledigt. En studie vid Jönköping University visar att svenska lärare är splittrade i synen på om elever ska ges ledigt eller ej för att demonstrera.

Världen och vi

När sfi-eleverna tillsammans gör tidningen Världen & vi väcks både motivation, stolthet och glädje.

Elever vill inte ha robotar som lärare

Elever kan tänka sig en människoliknande robot i skolan. Men inte för att sätta betyg, undervisa yngre elever eller ersätta lärarna. Dessutom är elever med tidigare erfarenhet av sådana robotar mer negativa än elever som inte träffat på några tidigare, enligt forskning från Göteborgs universitet.

Bred satsning på visuellt stöd för att stärka kommunikationen

På grundskolorna i Umeå håller bilder och symboler på att bli en naturlig del av kommunikationen i klassrummen. Det visuella avlastar arbetsminnet, stöttar i genomförandet av uppgifter och synliggör begrepp.

Elever med erfarenhet av robotar kritiska till att ha dem i klassrummet

Digitaliseringen och samhällets snabba tekniska utveckling har bidragit till diskussioner och tester av pedagogiska robotar i skolan. Ny forskning från Göteborgs universitet visar att elever med erfarenhet av robotar som läser av och analyserar känslor är mer negativa till dem än elever som inte träffat på dessa robotar tidigare.

Skolportens favorit: Skillnader i digital och analog återkoppling

Med digitala lärplattformar blandas formativ bedömning med betygsdokumentation och resulterar i en mer summativ återkoppling till eleverna. Det visar Agneta Grönlunds avhandling om återkoppling i samhällskunskap på gymnasiet.

”Fritids och rasten fullbordar varje elevs bästa skola”

Bland studsande bollar, skrapade knän och kojbyggen hör jag hemma. Det är under elevernas fria tid, på rasten och fritidshemmet, som de möjliggör en stor del av sin fortsatta utveckling i klassrummet och livet i stort. Här inhämtas energi, glädje och värderingar genom vilan, leken och samspelet. Jag är oerhört glad att få möjlighet att skriva om min hjärtefråga, den fria tiden, skriver Timmy Nilsson, Lärare i fritidshem på Sundsbroskolan i Malmö.

Forskning: Lärares egen lärprocess avgörande för att höja eleverna

För att lyckas förbättra elevernas resultat krävs att lärare får rätt förutsättningar. Det menar forskaren Sara Engvall som under flera år har studerat lärares egna lärande.

Skolkultur som ger kraft att växa

Hur är kulturen på din skola? En svår fråga att besvara, men ofta pratar rektor eller medarbetarna om att det råder en särskild ”anda” på skolan, eller så kan man svara att det finns beteenden som ”sitter i väggarna”. En skolkultur kan definieras som summan av allt det som en skola representerar i bemötande, handlingsmönster, traditioner, vanor, idéer, normer, värderingar, historia och framtidstro.

”Vi saknar dig” – viktigaste budskapet för att öka elevers närvaro

Vad kan du göra när du ser att en stol i klassrummet allt oftare står tom? Att frånvarande elever känner sig saknade av lärare och klasskamrater kan vara en avgörande anledning till att de kommer tillbaka till skolan, menar utredaren och författaren Malin Gren Landell. Här finns samlade råd från Malins föreläsning för elevhälsoteamen i Stockholms stad.

Forskare mötte skolhuvudmän för att tillsammans lösa skolans utmaningar

Digitalisering, trygghetsarbete och gemensam personal. Det var några frågor som diskuterades när forskare på Högskolan i Gävle mötte huvudmän inom skolområdet med syfte att samarbeta mer kring praktiknära forskning som gynnar skolutvecklingen.

Konferenser
Fortbildning
Skolbibliotek
  Konferensen äger rum 5-6 maj 2020 i Stockholm.

Skolbibliotek

Vi bjuder in till två dagars fortbildning för skolbibliotekarier, skolledare och alla som samarbetar med biblioteket. Ta del av forskares, bibliotekariers, rektors, lärares, journalisters och författares perspektiv för att skapa ett kraftfullt och modernt skolbibliotek. Välkommen!

Läs mer och boka plats
5 mest lästa på FoU

Forskning: Pisa görs till slagträ i debatten

Politiker använder Pisa-rapporten för politiska syften. Medierna gör det för att höja nyhetsvärdet på allt möjligt, visar ny forskning.

En dator per elev ger vare sig sämre eller bättre studieresultat

Högstadieelever som får en egen dator genom skolan får varken bättre eller sämre studieresultat än andra. Det visar en ny rapport från IFAU. Däremot finns tendenser till ökade resultatskillnader mellan barn till föräldrar med olika utbildningsnivå.

How dyslexia is a different brain, not a disease

Students, parents, and teachers must understand that the dyslexic’s brain isn’t “broken” or deficient, just organized in a different way. And there is specialized reading instruction specifically for the different brain structure.

”Tillit i stället för kontroll – hur kan styrsystemen göras om?”

Tillitsbaserad styrning av Jonas Österberg och antologin Ett annorlunda ledarskap, där ett antal statsvetare skriver om chefskap i offentlig förvaltning, är ämnena för denna litteraturkrönika. Att ansvarsutkrävande från huvudmannen ska ersättas av stöd till rektorerna är en spännande tes, skriver läraren och organisationskonsulten Peter Fowelin.

How to recognize dyslexia in children, including English language learners

Because dyslexia’s symptoms and manifestations can change over time, families, teachers, and schools understandably struggle to identify dyslexia in children. Here are some tips for recognizing those signs in English speakers and multilingual students.