Dela:

Skolportens favorit: Skrivdidaktik utvecklas bäst i klassrummet

Det är i praktiken som lärare utvecklar skrivdidaktisk kunskap snarare än under utbildningen. Men även praktiserande lärare har vaga kunskaper om vad skrivundervisning faktiskt är, konstaterar Helen Winzell.

Helen Winzell. Foto Niclas Fasth

Huvudresultatet i hennes avhandling, Lära för skrivundervisning. En studie om skrivdidaktisk kunskap i ämneslärarutbildningen och läraryrket, är att skrivdidaktisk kunskap utvecklas mest efter lärarutbildningen. Men det som överraskade Helen Winzell mest var att lärarstudenter har så lite kunskap om skrivundervisning jämfört med lärare som jobbat några år.

– Skillnaden är slående, vilket vittnar om att lärarutbildningen inte synliggör vad skrivundervisning är, säger Helen Winzell, som själv arbetat som gymnasielärare i svenska i många år, främst på yrkesprogram och det dåvarande individuella programmet. Där mötte hon många elever som inte var så intresserade av att skriva, vilket fick henne att fundera på vad kunskap om skrivande är och hur det kan brytas ned till undervisning.

Hennes forskning handlar om skrivdidaktisk kunskap hos lärarstudenter och nyexaminerade lärare – mer specifikt när den kunskap som behövs för att undervisa i skrivande utvecklas i lärarutbildningen och i yrket.

Utöver en granskning av kursplanerna vid samtliga 19 lärosäten som erbjuder lärarutbildning i svenska för gymnasiet, bygger avhandlingen på intervjuer. Helen Winzell har intervjuat dels tio lärarstudenter under två olika skeden i deras utbildning, dels nio nyblivna lärare som hon talat med vid tre tillfällen under deras första arbetsår.

– Vad jag såg är att lärare utvecklar mest skrivdidaktisk kunskap i konkreta klassrumssituationer tillsammans med eleverna. Lärarna bygger upp sina kunskaper i cykler genom att pröva sig fram i en ständigt pågående process i samspel med eleverna. Det här betyder förstås att det är svårt att under VFU på lärarutbildningen hinna med att utveckla skrivdidaktisk kunskap.

Intervjuerna med lärarstudenterna visar att de visserligen har ämnesteoretiska kunskaper, men att de inte vet hur de kan omvandlas till skrivundervisning.

– Den stora skillnaden mellan studenternas och de nyblivna lärarnas kunskaper i skrivundervisning överraskade mig. Men jag förvånades också över de nyblivna lärarnas vaga uppfattning om vad skrivande är och hur de tänker kring undervisning av skrivande.

Helen Winzells slutsats är att det inte räcker med enbart ämnesteori för att kunna undervisa i skrivande. Skrivdidaktisk kunskap utvecklas över tid, i klassrummet, genom att gång på gång möta elevers texter och frågor. Hon hoppas därför att forskningen kan vara en ögonöppnare för lärarutbildare och praktiserande lärare.

För lärarutbildningen är det viktigt att ta resultaten på allvar och kritiskt granska villkoren för att utveckla skrivdidaktisk kunskap i ämneslärarutbildningen i svenska, menar hon.

– Jag tror att man kan applicera resultaten på fler ämnen och tänker att forskningen kan vara intressant också för lärare i andra ämnen, säger Helen Winzell, vars avhandling också erbjuder analysverktyg för lärare som vill granska sin egen eller andras skrivundervisning.

Av Susanne Sawander

Foto Niclas Fasth

 

LÄRARPANELENS MOTIVERING:

Läraryrkets professionaliseringsprocess undersöks förvånansvärt sällan i en tid då karriärvägar ofta diskuteras. Men Helen Winzell visar att det krävs medveten och praktisk kunskapsbildning för att bygga didaktisk skicklighet i skrivundervisningen. Hennes avhandling visar vad som kännetecknar de nyblivna lärarnas hårda och komplexa arbete för att uppnå denna skicklighet.

Fakta/

Forskare: Helen Winzell. Född 1974. Bor i Linköping.

Avhandling: Lära för skrivundervisning. En studie om skrivdidaktisk kunskap i ämneslärarutbildningen och läraryrket.

Disputerade: 7 december 2018 vid Linköpings universitet.

Bakgrund: Gymnasielärare i svenska och engelska, universitetsadjunkt i pedagogiskt arbete med inriktning mot svenskdidaktik.


Skolporten 2 2019.

Artikeln är publicerad i Skolporten nr 2 – ute 4 april 2019

Inte redan prenumerant? Missa inte kampanjpriset:

2 nr av Skolporten för prova-på-priset 99 kr!

Missa inte! Nu kan du även köpa digitala lösnummer av Skolporten i App Store eller Google Play!

Sidan publicerades 2019-04-04 10:53 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Tema/Karriär: Professionsprogrammet ska stärka lärarnas kompetens

Hur utvecklas man som lärare? Många hoppas att det nya professionsprogrammet för lärare och rektorer ska ge svaret.

Tema/Karriär:”Öppna upp för lärare att forska”

Genom Stockholms stads satsning kan Björn Kindenberg forska på 60 procent och resten av tiden fortsätta sitt arbete som lärare.

Corona-pandemins påverkan på lågstadieelevers läsinlärning

Via stiftelsen LegiLexis läsfärdighetstester har analys gjort av elevers testresultat på två läsfärdighetstester: avkodning och läsförståelse. Ingen ”coronaeffekt” kunde ses på något mått i någon årskurs inom respektivefärdighet, oavsett om man undersökte medelvärden, standardavvikelser eller andelen elever inom olika nivåer. Slutsatsen är att läsförmågan hos svenska lågstadieelever generellt inte har påverkats negativt av coronapandemin, men att det både innan och under pandemin är många elever som inte lär sig läsa under lågstadieåren. (pdf)

Forskningsutblick: Flexibel undervisning i idrott och hälsa för att inkludera elever med funktionsnedsättning

I denna studie vill forskarna undersöka hur inkluderande undervisning i ämnet idrott och hälsa kan se ut, när fokus riktas mot elever med dolda funktionsnedsättningar. I studien påvisar forskarna en komplex bild där flexibilitet och lyhördhet hos läraren är av yttersta vikt för att skapa en inkluderande miljö för målgruppen.

Så vill forskare stärka lärarnas position och professionella språk

Ambitionen är att sätta ord på principer som kan hjälpa lärare att utveckla det egna lärarskapet. Vi tror att det finns ett behov av ett gemensamt språkbruk för den typen av professionella reflektioner, säger Max Scheja.

Att leda ett normkritiskt projekt för första gången

På torsdag är det dags, då startar det normkritiska projekt som jag ska leda på Tröskans förskola. Som processtödjare i normkritik ska jag vägleda och stötta mina kollegor att utveckla sin kompetens inom det valda området kön och genus. Projektet innehåller både fortbildningar, hemläxor och reflektioner i arbetslagen.

Ny bok ska stärka lärarens position

Ambitionen är att sätta ord på principer som kan hjälpa lärare att utveckla det egna lärarskapet. Vi tror att det finns ett behov av ett gemensamt språkbruk för den typen av professionella reflektioner, säger Max Scheja.

4 praktiska röstövningar för lärare

Lärare använder rösten hela dagarna och många lider också av slitaget det innebär. Med dessa fyra övningar kan du få en starkare röst som hjälper dig i undervisningen, och samtidigt förebygga skador på stämbanden.

Använd kroppen och bli en bättre lärare

Lärare är som artister på en scen. Men det är ingen lätt match att ställa sig framför 28 elever och få det att funka. Här berättar vi hur du lyckas med hjälp av kroppsspråket. Och hur du kan styra upp när klassen stökar.

7 tips – så vårdar du din lärarröst

Ungefär 15 procent av svenska lärare har problem med rösten. Lärare är den vanligaste patientgruppen på logopedmottagningarna. Detta är känt sedan länge. Ändå erbjuds röst- och talvård bara på ett fåtal av landets lärarutbildningar – trots all forskning som visar att det leder till förbättringar.

Att vända en skola

Stora satsningar har gjorts på riktade insatser till utsatta skolor, och fler kan vara på väg. Nu börjar forskarna kunna dra slutsatser om vad som fungerar. Läs ett utdrag ur temat Att vända en skola i nya numret av Skolportens magasin!

Undervisning behöver anpassas för nyanlända ungdomar utan tidigare skolbakgrund

Nyanlända ungdomar utan tidigare skolbakgrund behöver få en undervisning som är anpassad efter deras individuella behov på gymnasieskolans språkintroduktion. Förutom att lära sig svenska och vårt skriftspråk måste de till exempel förstå hur de ska förhålla sig till normer som kan vara nya för dem. Läraren spelar en viktig roll i det arbetet visar en avhandling i svenska som andraspråk.

Forskningsutblick: Handledning på distans för bättre specialpedagogiskt stöd i glesbygdsskolor

I denna studie undersöks hur lärare i glesbygdsskolor kan få handledning av specialpedagoger på distans. Detta kan bidra till ökad likvärdighet, oavsett var skolan är belägen och vilka personella resurser som finns på plats.

Forskarintervju: Elever behöver få känna att de klarar uppgiften

En studie med elever i årskurs nio visar att allt för många skolor stödjer elever genom att ge enklare uppgifter snarare än ett ”stödjande stöd” för att klara samma uppgifter som klasskamraterna får. Studien är en del i ett större forskningsprojekt som fokuserar på elever i grundskolan som av någon anledning har svårt att nå målen för godkänt.

Nytt stöd för gymnasiesärskolans arbete med arbetsplatsförlagt lärande

Studier visar att unga med en intellektuell funktionsnedsättning är en av de grupper som idag står längst ifrån arbetsmarknaden. I det ESF-finansierade projektet GR Samsär samverkar skolor, arbetsgivare och andra viktiga aktörer för att skapa en mer inkluderande arbetsmarknad. Nu presenterar GR Samsär ett helt nytt metodmaterial som ska stötta skolorna i arbetet med arbetsplatsförlagt lärande (apl).

Äldre syskon banar väg för yngre familjemedlemmars utbildning

Tidigare forskning har visat att familjebakgrund och föräldrars yrkesval ofta påverkar val av utbildning. Men nu har forskare som studerat utbildningsmönster i Sverige, Kroatien, Chile och USA sett att även att äldre syskon har inflytande över valet.

Skolportens konferenser
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
SKOLPORTENS MAGASIN
Nytt nr ute nu!

Nytt nr ute nu!

INTERVJU: Inkluderingen har gått för långt, ropar röster i skoldebatten. Tvärtom, menar MARA WESTLING ALLODI, professor i specialpedagogik. Inkludering är viktig för demokratin – och vi har inte ens börjat.

Läs mer!
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
Att vända en skola

Stora satsningar har gjorts på riktade insatser till utsatta skolor, och fler kan vara på väg. Nu börjar forskarna kunna dra slutsatser om vad som fungerar. Läs ett utdrag ur temat Att vända en skola i nya numret av Skolportens magasin!

Undervisning behöver anpassas för nyanlända ungdomar utan tidigare skolbakgrund

Nyanlända ungdomar utan tidigare skolbakgrund behöver få en undervisning som är anpassad efter deras individuella behov på gymnasieskolans språkintroduktion. Förutom att lära sig svenska och vårt skriftspråk måste de till exempel förstå hur de ska förhålla sig till normer som kan vara nya för dem. Läraren spelar en viktig roll i det arbetet visar en avhandling i svenska som andraspråk.

Skolportens favorit: Så pratar eleverna om religion

Elever har tankar kring religion, tro och icke-tro, som sällan eller aldrig lyfts i undervisningen eller i läromedlen. Det visar Fredrik Jahnkes avhandling, som nu valts till Skolportens favorit av lärarpanelen.

Hur blir lek levande?

Nadezda Lebedeva har undersökt hur man studerar barns lek. Hon berättar om några intressanta faktorer om nyanlända barns lek i svenska förskolan.(webb-tv)

Föräldraprogram ökade den psykiska hälsan hos nyanlända

Vad händer när den viktigast uppgiften – att vara förälder – vänds upp och ner på en plats där allt är nytt och främmande? Fatumo Osman, docent i omvårdnad vid Högskolan Dalarna, har forskat om lösningar som fått betydelse för föräldrar, barn och samhället.