Dela:

Skolportens lärarpanel: ”Viktigt behålla ett nyfiket perspektiv”

Att läsa forskning vässar den egna kompetensen och gynnar i förlängningen eleverna. Det menar Inga-Lill Mårtensson och Eddie Andersson, som bägge är lärare på Sturebyskolan i Stockholm och medlemmar i Skolportens lärarpanel.

Eddie Andersson och Inga-Lill Mårtensson.

Inga-Lill, du är ämneslärare i svenska och franska. Har du praktisk nytta av den forskning du läser som lärarpanelist?

– Absolut, att regelbundet läsa vetenskapliga texter påminner mig om vikten att behålla ett nyfiket perspektiv, även om man som jag har många år i läraryrket. I lärarpanelen läser vi om ämnen som både ligger nära och längre bort från ens eget område, vilket gör att man får ett helhetsperspektiv av rådande skolforskning.

Eddie, du är relativt nyutbildad lärare i samhällskunskap och engelska. Att hålla sig à jour med forskningen, var det något som du fick med dig från lärarutbildningen?

– Inte explicit. Det är synd, för som panelist märker jag hur mycket det ger – det spetsar min egen kompetens och i förlängningen skapar det ett värde även för eleverna. Att som panelist få läsa och diskutera forskning med erfarna skolprofessionella är oerhört berikande.

Inga-Lill, vilka tips vill du ge till kollegor som tycker att det känns krångligt att läsa om skolforskning?

– Det är förståeligt för det är en tröskel att ta sig över. På ett plan handlar det om huruvida den enskilda skolan möjliggör för lärare att ta till sig ny forskning. Som lärare krävs en nyfikenhet och vilja att omvärdera gamla sanningar. För att få ett metaperspektiv på sin egen praktik måste man dessutom vara villig att granska sig själv.

– Mitt tips är att ta hjälp av varandra, läs, tipsa och prata med varandra om forskningstexter. Plocka in det i vardagen vid gemensamma planeringar. Jag sms:ar och mejlar en hel del med kollegor kring olika texter.

På Sturebyskolan där ni arbetar pågår ett forskningsprojekt, berätta om det, Eddie!

– Det är ett FoU-projekt där vi bildat lärargrupper som arbetat med en rad didaktiska frågor i alla ämnen. Projektet är avslutat, men vi fortsätter att hålla det vetenskapliga perspektivet vid liv genom att ha en punkt på dagordningen där vi tar upp didaktiska klurigheter som vi vill utveckla vidare. Ofta uppstår spontana samtal kring didaktik och i dag vet vi mer om varandras undervisning.

BILDTEXT: Plocka in ny forskning i den gemensamma planeringen, tipsar lärarpanelisterna Eddie Andersson och Inga-Lill Mårtensson.

Av Susanne Sawander

Foto: Moa Duvarci Engman

Läs mer om Skolportens lärarpanel på Skolporten.se/lararpanelen


Pedagogisk forskning.

Artikeln är publicerad i Skolportens bilaga Pedagogisk forskning, ute 4/4 2019.

Läs bilagan gratis i appen Skolporten! Ladda ner Skolportens app i App Store eller Google Play.

Inte prenumerant på Skolportens magasin? Missa inte kampanjpriset:

2 nr av Skolporten för prova-på-priset 99 kr!

TIPS! Som prenumerant läser du alla äldre nummer av Skolporten utan kostnad digitalt i appen Skolporten!

Sidan publicerades 2019-04-11 09:48 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2021-03-04 15:04 av Moa Duvarci Engman


Skolportens digitala kurser
Kommande disputationer
SKOLPORTENS MAGASIN
Nytt nr ute nu!

Nytt nr ute nu!

Intervju med den kanadensiske skolforskaren Steven Katz som gärna talar om för lärare att deras fortbildning ger klena resultat – och varför. Stort tema om komvux i förändring.

Läs mer och prenumerera här!
Skolportens konferenser
5 mest lästa på FoU
Kan hälsoenkäter skada elevernas hälsa?

Hälsoenkäter som görs i skolan kan göra elever medvetna om sin socioekonomiska position, visar en forskningsstudie vid Linköpings universitet. "Vissa upplevde skam och funderade på att dölja sanningen för att skydda sig och sin familj", säger Anette Wickström, biträdande professor i kritiska barnstudier.

Många pusselbitar bakom lyckad skolstart

Kid är sex år och går första året på grundsärskolan i Ljungaverk i Ånge. Hans skolstart var mycket väl förberedd och det lade grunden för en positiv utveckling.

Unikt samarbete ger Sveriges första professur i sakprosa

Sveriges första professur i gestaltande sakprosa blir verklighet. Det sker genom ett samarbete mellan Linnéuniversitet, stiftelsen Natur & Kultur, Läromedelsförfattarna och Sveriges Författarförbund.

Matematikundervisning är sämre i redan utsatta skolor

I skolklasser med en hög andel elever med sämre socioekonomiska förutsättningar täcker undervisningen in färre delar av kunskapsinnehållet i matematik och lärare uppger i högre grad att de inte är väl förberedda på att undervisa. Det visar en avhandling från Göteborgs universitet vars författare efterlyser åtgärder för att skapa en mer likvärdig skola.

Flimmer kan hjälpa barn som har svårt att läsa

”Myrornas krig” kan hjälpa barn med läs- och skrivsvårigheter, visar en ny svensk-norsk studie. ”Det visuella bruset kan jämföras med att ge barnen ett par glasögon. Effekten på läsning och minne är omedelbar,” säger en lektor i pedagogik.