Dela:

Snacka om sex

Inti Chavez Perez, Foto: Fredrik Jalhed

Foto: Fredrik Jalhed

Inti Chavez Perez tog steget från journalist till sexualupplysare och jämställdhetsexpert. Han lovordar läroplanens nya tydlighet i kunskapsområdet sexualitet, samtycke och relationer.

Från och med nästa år byter sex- och samlevnad namn till sexualitet, samtycke och relationer. Namnbytet är en signal om kunskapsområdets förstärkta inriktning på värderingar och frågor om frivillighet och samtycke. Det är författaren och sexualupplysaren Inti Chavez Perez glad för. Han har länge varit engagerad i debatten om att det behövs ett ökat fokus på samtycke i sexualundervisningen i skolan. Regeringen har anlitat honom som expert vid två tillfällen, bland annat i den statliga utredningen Män och jämställdhet som kom år 2014.

När nu läroplanen ändras är han glad och positiv. Redan för flera år sedan undertecknade han och medlemmar i föreningen Fatta!, som är mot sexuellt våld, en debattartikel i Aftonbladet där de just efterlyste mer utrymme för frågor om sex och samtycke i skolan.

– Det som skrivs ut nu var tidigare underförstått i läroplanen, som termer som jämställdhet, hur man bemöter varandra, hedersförtryck och sexuellt våld, säger Inti Chavez Perez på telefon från Göteborg.

Där lärare och övrig skolpersonal tidigare fick arbeta mer på egen hand kring dessa termer hoppas Inti Chavez Perez nu att den reviderade läroplanen innebär att de får mer hjälp med definitionerna då läroplanen blivit mer konkret kring vad som ska tas upp inom ramarna för ämnet.

– Jag hoppas att det innebär att det blir mer likvärdigt mellan skolorna.

Inti Chavez Perez säger att han hoppas att de nya formuleringarna i läroplanen och områdets nya namn kommer att fungera som en ”snäll spark i baken” på kommuner och andra som driver skolverksamhet. Jag frågar vad en snäll spark i baken är. Han skrattar och förklarar:

– Jag tänker att huvudmännen behöver fundera på hur skrivningarna ska genomföras. Och då inser de förhoppningsvis att de behöver avsätta tid och resurser för att kompetensutveckla sin personal och ge skolorna möjlighet att planera hur det ska gå till. Jag hoppas att man på chefsnivå ser det som sin uppgift att skapa förutsättningar för skolpersonalen att leva upp till läroplanen.

I egenskap av sexualupplysare och föreläsare är Inti Chavez Perez ofta ute i skolor runt om i Sverige. Hans generella intryck är att sexualupplysningen i skolorna i dag är betydligt bättre än då han själv gick i skolan, på 1990-talet.

– Generellt är lärare mycket mer medvetna i dag. De accepterar inte sexism i samma utsträckning som förut och förstår att de måste inkludera hbtqia+-elevers perspektiv eftersom det annars är skadligt för dessa elevers hälsa. Jag tror också att vi alla i dag är bättre på att beskriva sexuellt våld som just en typ av våld, i stället för att vifta bort det som ett omoget ”kärleksbeteende”. Förr kunde den som blev tafsad på få höra ”äh, han är kär i dig”. Sådana förminskanden har blivit mindre vanliga.

Men även om skolan i dag har förbättrats finns det mycket att göra. Inti Chavez Perez lyfter fram klyftorna i den svenska skolan som en stor utmaning, som det måste göras något åt.

– Vissa skolor har sämre förutsättningar och går på knäna. Där är det ofta en tuff miljö och eleverna tvingas ta på sig en mental rustning för att klara sig i den hårda miljön. Det blir logiskt att vara våldsam och utagerande – och det är platser där sexismen tyvärr kan bli råare.

Han säger att det är viktigt att sexualitet, samtycke och relationer som ämne får vara levande i skolan. Det räcker inte med en temadag någon gång per läsår. Ämnet bör ges mycket mer utrymme än så och även integreras i andra skolämnen, menar han. För att få eleverna intresserade krävs det också att de får känna sig delaktiga.

– Om man tar in elevernas erfarenheter blir det mer intressant för dem. Det är viktigt att de får vara med och formulera vad de själva önskar sig av undervisningen om relationer och sexualitet.

– För somliga lärare är det tryggt att prata om sexualitet som något som främst har med fortplantning att göra. Då går det att läsa i en textbok och det finns trygga ramar. Men de riktigt brännande frågorna kräver självreflektion och diskussion – och det kan förstås vara lite mer utmanande. Det är dock nödvändigt att man diskuterar både det positiva med sex och att också resonera kring förtryckande normer, sexuellt våld och skammen som är så påtaglig så fort det handlar om samtal kring sex.

Inti Chavez Perez pratar engagerat och fort. Det märks att han brinner för det han arbetar med. Innan jag hinner ställa nästa fråga, fortsätter han:

– Det är också viktigt att diskutera detta med att mänsklig sexualitet inte är avskiljbar från det övriga i oss, och att det är ett historiskt faktum. Synen på sex har format samhällen – och religioner – genom alla tider.Boken Jag och du (2017) har kommit både på lättläst svenska och lättläst arabiska. Inti Chavez Perez skrev den för att upplysa nyanlända om hur sex och relationer fungerar i Sverige. Han säger att dessa ungdomar behöver lära sig samma sak som alla andra, men förklarat på ett mer grundläggande sätt, med enklare språk, så att det ska vara lättare att förstå.

– Nyanlända är en av de roligaste målgrupperna för mig. Det är väldigt kul att ha sexualundervisning med dem. Det finns en glädje och entusiasm bland unga nyanlända och mycket är så oskrivet för dem. Inte nog med att de är unga, de befinner sig i ett helt nytt land och jag upplever deras hunger efter att hitta en plats och en stabil identitet. De är ofta imponerade av att det kommer en författare till skolan, medan svenska elever gäspar för att jag är författare nummer fyra som vill prata sex och samlevnad, säger han och skrattar.

Men visst finns det utmanande områden även när det gäller sexualundervisning för nyanlända. Många kanske har missat skolan och en del har vuxit upp i samhällen med mer konservativa lagar och där det finns en starkt normerande kulturell påverkan.

– Det finns mycket arbete att göra där. Jag skulle önska att nyanlända får gå i skolan där de får möta infödda. Så att det inte blir ett hinder, eller avstånd, för att komma in i samhället.

Av Mats Almegård

Foto: Fredrik Jalhed

Fotnot: Förkortningen hbtqia+ står för homosexuell, bisexuell, trans, queer, intersexuell, asexuell. Plus:et står för alla andra identiteter och läggningar – som exempelvis demisexuell eller pansexuell.


5 × Inti

× Född: År 1984 i Sevilla.
× Bor: I lägenhet i Göteborg med sambo.
× Gör/Titel: Sexualupplysare, författare och föreläsare. Tidigare journalist.
× Aktuell: Som föreläsare och sexualupplysare runt om i landet. Senaste boken på svenska, Snacka om oskulden!, kom 2020.
× Gillar att: Spela beach-volleyboll på fritiden.

Artikeln är publicerad i Skolporten nummer 5/2021 – ute nu!

Skolporten nr 5 2021 liten

Skolporten nr 5 2021.

Tema: DEMOKRATI

Inte redan prenumerant? Missa inte kampanjpriset:

2 nr av Skolporten för prova-på-priset 99 kr!

Sidan publicerades 2021-11-09 11:44 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2022-04-12 15:24 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Sexrevolutionen: Så förändras undervisningen 2022

Eleverna vill tala mer om sex, men lärarna tycker att det har ­blivit svårare. Särskilt när det gäller att tala om pornografi. Det visar ­befintlig forskning. Hösten 2022 förändras både läroplanen och l­ärarutbildningarna när det ­gäller sexualundervisning för att lärarna på ett bättre sätt ska kunna möta eleverna – och deras frågor.

Lärare: så sparar du rösten i klassrummet

Lärare är en utsatt yrkesgrupp när det gäller röstbesvär. Men till och med en kort utbildning kan ge effekt, visar en avhandling av logopeden Suvi Karjalainen.

Matematik med alla sinnen

Läraren Charlotte Appeltofft har märkt att eleverna får en bättre taluppfattning när hon lär ut med den nya undervisningsmodellen TRR – Tänka, Resonera och Räkna.

Samma chans till alla elever

Nytt namn, ett bredare uppdrag och något mer fokus på risker. Det är resultatet av den ändrade läroplanen för undervisningen i sex och samlevnad som träder i kraft hösten 2022. ”Det kan göra jobbet svårare för dem som vill arbeta med friskperspektivet”, säger Karin Gunnarsson, docent i pedagogik.

Krigslekar – ett komplext fenomen

Barn utforskar rörelse i krigslekar, visar Ebba Theorells forskning. Nu har hennes avhandling valts till favorit av Lärarpanelen.

NPF-föräldrar bär ett tungt ansvar

Föräldrar till barn med NPF-diagnoser tvingas att ta ett stort individuellt ansvar för sina barns skolgång. Det konstaterar forskaren Emma Laurin. 

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
Nytt nr ute 11 maj!
  Skolportens magasin nr 3/2022.

Nytt nr ute 11 maj!

INTERVJU: Läraren och författaren Maria Wiman är väldigt engagerad i skoldebatten. Men hon trivs bäst när hon undervisar. TEMA: Yrkesutbildning i förändring. 

Läs mer och prenumerera här!
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Kommande disputationer
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
Mattelekar riskerar att ge ytliga kunskaper

Blivande lärare behöver träna mer på att urskilja barns kunskaper i matematik. När barn i förskolan och elever i mellanstadiet leker eller pratar om matematik är risken stor att de bara lär sig ytligt, menar Christina Svensson, forskare vid Malmö universitet.

Lärare är tryggheten om krisen slår till

Kriget i Ukraina, pandemi och våldsbrott. När kriser drabbar skolor står lärare i frontlinjen. Lärare behöver träna krishantering och rutiner kan förbygga våldsdåd, menar forskare.

Lärarledd skolutveckling för ett bättre lärande

Bygg en organisation där lärarna själva har huvudansvaret för undervisningsutvecklingen. En utveckling som ska bygga på vetenskap. Det säger författarna till boken ”Lärardriven skolutveckling” som väckte stort gensvar när de föreläste för skolledare på SETT-mässan i Kista.

Utmaningar i arbetet med skolövergångar

Barns skolövergångar är en komplex process som påverkar lärares arbete. Det konstaterar Therese Welén i sin avhandling, som nu har valts till favorit av Lärarpanelen.

Demokrati i skolan – styre eller styrning

Ami Cooper är forskare och lärare vid Karlstads universitet där hon bland annat har delat ansvar som programledare för en magister-/masterutbildning i utbildningsledning och skolutveckling. Hennes forskningsintresse riktas mot diskursteoretiska studier av utbildningspolicy och utbildningsledning.