Dela:

Snacka om sex

Inti Chavez Perez, Foto: Fredrik Jalhed

Foto: Fredrik Jalhed

Inti Chavez Perez tog steget från journalist till sexualupplysare och jämställdhetsexpert. Han lovordar läroplanens nya tydlighet i kunskapsområdet sexualitet, samtycke och relationer.

Från och med nästa år byter sex- och samlevnad namn till sexualitet, samtycke och relationer. Namnbytet är en signal om kunskapsområdets förstärkta inriktning på värderingar och frågor om frivillighet och samtycke. Det är författaren och sexualupplysaren Inti Chavez Perez glad för. Han har länge varit engagerad i debatten om att det behövs ett ökat fokus på samtycke i sexualundervisningen i skolan. Regeringen har anlitat honom som expert vid två tillfällen, bland annat i den statliga utredningen Män och jämställdhet som kom år 2014.

När nu läroplanen ändras är han glad och positiv. Redan för flera år sedan undertecknade han och medlemmar i föreningen Fatta!, som är mot sexuellt våld, en debattartikel i Aftonbladet där de just efterlyste mer utrymme för frågor om sex och samtycke i skolan.

– Det som skrivs ut nu var tidigare underförstått i läroplanen, som termer som jämställdhet, hur man bemöter varandra, hedersförtryck och sexuellt våld, säger Inti Chavez Perez på telefon från Göteborg.

Där lärare och övrig skolpersonal tidigare fick arbeta mer på egen hand kring dessa termer hoppas Inti Chavez Perez nu att den reviderade läroplanen innebär att de får mer hjälp med definitionerna då läroplanen blivit mer konkret kring vad som ska tas upp inom ramarna för ämnet.

– Jag hoppas att det innebär att det blir mer likvärdigt mellan skolorna.

Inti Chavez Perez säger att han hoppas att de nya formuleringarna i läroplanen och områdets nya namn kommer att fungera som en ”snäll spark i baken” på kommuner och andra som driver skolverksamhet. Jag frågar vad en snäll spark i baken är. Han skrattar och förklarar:

– Jag tänker att huvudmännen behöver fundera på hur skrivningarna ska genomföras. Och då inser de förhoppningsvis att de behöver avsätta tid och resurser för att kompetensutveckla sin personal och ge skolorna möjlighet att planera hur det ska gå till. Jag hoppas att man på chefsnivå ser det som sin uppgift att skapa förutsättningar för skolpersonalen att leva upp till läroplanen.

I egenskap av sexualupplysare och föreläsare är Inti Chavez Perez ofta ute i skolor runt om i Sverige. Hans generella intryck är att sexualupplysningen i skolorna i dag är betydligt bättre än då han själv gick i skolan, på 1990-talet.

– Generellt är lärare mycket mer medvetna i dag. De accepterar inte sexism i samma utsträckning som förut och förstår att de måste inkludera hbtqia+-elevers perspektiv eftersom det annars är skadligt för dessa elevers hälsa. Jag tror också att vi alla i dag är bättre på att beskriva sexuellt våld som just en typ av våld, i stället för att vifta bort det som ett omoget ”kärleksbeteende”. Förr kunde den som blev tafsad på få höra ”äh, han är kär i dig”. Sådana förminskanden har blivit mindre vanliga.

Men även om skolan i dag har förbättrats finns det mycket att göra. Inti Chavez Perez lyfter fram klyftorna i den svenska skolan som en stor utmaning, som det måste göras något åt.

– Vissa skolor har sämre förutsättningar och går på knäna. Där är det ofta en tuff miljö och eleverna tvingas ta på sig en mental rustning för att klara sig i den hårda miljön. Det blir logiskt att vara våldsam och utagerande – och det är platser där sexismen tyvärr kan bli råare.

Han säger att det är viktigt att sexualitet, samtycke och relationer som ämne får vara levande i skolan. Det räcker inte med en temadag någon gång per läsår. Ämnet bör ges mycket mer utrymme än så och även integreras i andra skolämnen, menar han. För att få eleverna intresserade krävs det också att de får känna sig delaktiga.

– Om man tar in elevernas erfarenheter blir det mer intressant för dem. Det är viktigt att de får vara med och formulera vad de själva önskar sig av undervisningen om relationer och sexualitet.

– För somliga lärare är det tryggt att prata om sexualitet som något som främst har med fortplantning att göra. Då går det att läsa i en textbok och det finns trygga ramar. Men de riktigt brännande frågorna kräver självreflektion och diskussion – och det kan förstås vara lite mer utmanande. Det är dock nödvändigt att man diskuterar både det positiva med sex och att också resonera kring förtryckande normer, sexuellt våld och skammen som är så påtaglig så fort det handlar om samtal kring sex.

Inti Chavez Perez pratar engagerat och fort. Det märks att han brinner för det han arbetar med. Innan jag hinner ställa nästa fråga, fortsätter han:

– Det är också viktigt att diskutera detta med att mänsklig sexualitet inte är avskiljbar från det övriga i oss, och att det är ett historiskt faktum. Synen på sex har format samhällen – och religioner – genom alla tider.Boken Jag och du (2017) har kommit både på lättläst svenska och lättläst arabiska. Inti Chavez Perez skrev den för att upplysa nyanlända om hur sex och relationer fungerar i Sverige. Han säger att dessa ungdomar behöver lära sig samma sak som alla andra, men förklarat på ett mer grundläggande sätt, med enklare språk, så att det ska vara lättare att förstå.

– Nyanlända är en av de roligaste målgrupperna för mig. Det är väldigt kul att ha sexualundervisning med dem. Det finns en glädje och entusiasm bland unga nyanlända och mycket är så oskrivet för dem. Inte nog med att de är unga, de befinner sig i ett helt nytt land och jag upplever deras hunger efter att hitta en plats och en stabil identitet. De är ofta imponerade av att det kommer en författare till skolan, medan svenska elever gäspar för att jag är författare nummer fyra som vill prata sex och samlevnad, säger han och skrattar.

Men visst finns det utmanande områden även när det gäller sexualundervisning för nyanlända. Många kanske har missat skolan och en del har vuxit upp i samhällen med mer konservativa lagar och där det finns en starkt normerande kulturell påverkan.

– Det finns mycket arbete att göra där. Jag skulle önska att nyanlända får gå i skolan där de får möta infödda. Så att det inte blir ett hinder, eller avstånd, för att komma in i samhället.

Av Mats Almegård

Foto: Fredrik Jalhed

Fotnot: Förkortningen hbtqia+ står för homosexuell, bisexuell, trans, queer, intersexuell, asexuell. Plus:et står för alla andra identiteter och läggningar – som exempelvis demisexuell eller pansexuell.


5 × Inti

× Född: År 1984 i Sevilla.
× Bor: I lägenhet i Göteborg med sambo.
× Gör/Titel: Sexualupplysare, författare och föreläsare. Tidigare journalist.
× Aktuell: Som föreläsare och sexualupplysare runt om i landet. Senaste boken på svenska, Snacka om oskulden!, kom 2020.
× Gillar att: Spela beach-volleyboll på fritiden.

Artikeln är publicerad i Skolporten nummer 5/2021 – ute nu!

Skolporten nr 5 2021 liten

Skolporten nr 5 2021.

Tema: DEMOKRATI

Inte redan prenumerant? Missa inte kampanjpriset:

2 nr av Skolporten för prova-på-priset 99 kr!

Sidan publicerades 2021-11-09 11:44 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2022-04-12 15:24 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Sexrevolutionen: Så förändras undervisningen 2022

Eleverna vill tala mer om sex, men lärarna tycker att det har ­blivit svårare. Särskilt när det gäller att tala om pornografi. Det visar ­befintlig forskning. Hösten 2022 förändras både läroplanen och l­ärarutbildningarna när det ­gäller sexualundervisning för att lärarna på ett bättre sätt ska kunna möta eleverna – och deras frågor.

Personal i förskolan tolkar centralt ord på olika vis

Förskolan ska bedriva undervisning. Det är läroplanen tydlig med. Men vad menas med undervisning, när det gäller förskolan? Det kan betyda en rad olika saker beroende på vem som får frågan, visar doktoranden Jenny Henriksson vid Högskolan Kristianstad.

Digitaliseringen i skolan och förskolan: Distraktion eller möjlighet?

Svensk skolas ambition att vara bäst i världen på att tillvarata digitaliseringens möjligheter har inneburit såväl fördelar som nackdelar. Forskare som Skolporten talat med efterlyser mer fokus på didaktik, skärpta regler för IT-företag och bättre fortbildning i den nya nationella digitaliseringsstrategin.

”Det är omöjligt att tänka utan faktakunskaper”

Daniel Willingham, kognitionsforskare och amerikansk professor i psykologi, vill skapa en bättre skola för eleverna genom att förmedla vetenskapliga rön om inlärning och minne till lärare.

Lärare: så sparar du rösten i klassrummet

Lärare är en utsatt yrkesgrupp när det gäller röstbesvär. Men till och med en kort utbildning kan ge effekt, visar en avhandling av logopeden Suvi Karjalainen.

Matematik med alla sinnen

Läraren Charlotte Appeltofft har märkt att eleverna får en bättre taluppfattning när hon lär ut med den nya undervisningsmodellen TRR – Tänka, Resonera och Räkna.

Samma chans till alla elever

Nytt namn, ett bredare uppdrag och något mer fokus på risker. Det är resultatet av den ändrade läroplanen för undervisningen i sex och samlevnad som träder i kraft hösten 2022. ”Det kan göra jobbet svårare för dem som vill arbeta med friskperspektivet”, säger Karin Gunnarsson, docent i pedagogik.

”Var inte så rädd för att det ska bli fel”

Förskolan Hammarkullegatan 3 i Göteborg har stor erfarenhet av att ta emot nyanlända barn och barn som inte har svenska som förstaspråk. Var nyfiken! Det är ett av rektor Ulrica Boijes råd.

Svårt för unga att påverka politiken

Även om ungdomar bjuds in att delta i kommunala beslut blir deras deltagande begränsat. Makten ligger kvar hos beslutsfattarna, konstaterar Simon Magnusson i sin avhandling, som nu har valts till Lärarpanelens favorit.

Ökat fokus på undervisningens innehåll

Att systematiskt analysera den egna undervisningen lägger grunden för en mer inkluderande undervisning. Det visar Balli Lelinge i sin avhandling som nu har valts till Lärarpanelens favorit.

Krigslekar – ett komplext fenomen

Barn utforskar rörelse i krigslekar, visar Ebba Theorells forskning. Nu har hennes avhandling valts till favorit av Lärarpanelen.

NPF-föräldrar bär ett tungt ansvar

Föräldrar till barn med NPF-diagnoser tvingas att ta ett stort individuellt ansvar för sina barns skolgång. Det konstaterar forskaren Emma Laurin. 

Så jobbar de med dubbla läroplaner

När en elev är mottagen i grundsärskolan och får sin undervisning i grundskolan gäller två läroplaner. Med kunskap och rektors stöd går det att göra undervisningen tillgänglig för alla i klassen.

Så kan skolan arbeta mot antisemitism

Skolpersonal saknar ofta tillräckliga förutsättningar och förkunskaper för att arbeta mot antisemitism, visar en ny rapport om rasism och antisemitism i Malmös skolor och förskolor.

Att vända en skola

Stora satsningar har gjorts på riktade insatser till utsatta skolor, och fler kan vara på väg. Nu börjar forskarna kunna dra slutsatser om vad som fungerar. Läs ett utdrag ur temat Att vända en skola i nya numret av Skolportens magasin!

Ändringar om sexualitet, samtycke och relationer i läroplanerna

Kunskapsområdet sex och samlevnad byter namn och undervisningen ska ske återkommande i alla skolformer utom i vuxenutbildningen. Det är några av ändringarna i läroplanerna som ska tillämpas från höstterminen 2022.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
Skolporten nr 3/2023 ute nu!

Skolporten nr 3/2023 ute nu!

TEMA: Så kan skola, polis och socialtjänst arbeta tillsammans för att förhindra skoldåd. INTERVJU: Forskaren Michael Tengberg om hur återkoppling, observation och gruppreflektion kan öka kvaliteten på undervisningen.

Läs mer och prenumerera här!
5 mest lästa på FoU
Så skapar alla nya trender kaos i skolan

Det räcker nu. Allt fler börjar tröttna på nya oprövade ­pedagogiska trender. ”Skolverket måste sluta ge pengar åt ovetenskapliga trendkoncept,” säger Anita Norlund, professor i pedagogiskt arbete vid Högskolan i Borås.

Skolstängningar dålig metod mot segregation visar simulering

På senare år har kommuner ibland stängt skolor dominerade av elever med invandrarbakgrund för att motverka segregation. Men nya datasimuleringar som gjorts av forskare vid Linköpings universitet visar att metoden sällan kommer att leda till önskat resultat.

Forskarintervju: Alla barn har behov av kontinuitet och trygghet

En skolövergång är en relationsskapande process som kräver samarbete mellan överlämnande och mottagande lärare. Samarbetet leder till att det skapas bättre förutsättningar för att eleven ska kunna landa i sitt nya sammanhang. Therese Welén visar i sin doktorsavhandling att förutsättningarna kan se väldigt olika ut, och att barn som har särskilda behov riskerar att hamna i kläm.

Ny rapport: Positiv satsning i Trollhättan att flytta elever för minskad skolsegregation

Idag presenterades en forskningsrapport kring hur elever, lärare och rektorer upplevt sammanslagningarna av skolor i Trollhättan. Forskare vid Högskolan Väst har sedan stängningen av två skolor i ett segregerat område hösten 2021 följt förändringen. Det sammantagna resultatet visar en övervägande positiv bild.

Linnea Lindquist: ”Stök beror ofta på språkbrister”

På Hammarkullsskolan var läsningen viktig för att vända den negativa utvecklingen. "För att utveckla ett rikt språk behöver du parallellt jobba med att lära dig läsa, skriva och även tala svenska", säger Linnea Lindquist, biträdande rektor och skoldebattör, som nu är aktuell med en ny bok.

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Skolportens digitala kurser