Dela:

Svårigheter med Matematiklyftet

Veronica Sülau. Foto: Emelie Asplund

När lärare möter nationell kompetensutveckling som Matematiklyftet uppstår både spänningar och osäkerhet. Veronica Sülau efterlyser mer flexibilitet i styrda fortbildningar.

Vad händer när ett nationellt kompetensutvecklingsprogram som Matematiklyftet landar i verkligheten, när tusentals lärare och skolor ska anpassa sig till en centralt styrd utbildningsinsats?

Som tidigare aktiv lärare i matematik och NO i grundskolan har Veronica Sülau själv deltagit i en rad olika fortbildningsprogram. Men det var först när hon utbildade sig till speciallärare och fick tillfälle att arbeta operativt med kompetensutveckling som hon insåg hur komplex fortbildning är – både vad gäller organisering och genomförande, men även i rollen som mottagare.

I höstas disputerade hon med avhandlingen Vad händer i lärares kollegiala samtalspraktik? som undersökt vad som hände när Matematiklyftet genomfördes i fyra skolor med samma huvudman, och med totalt 40 matematiklärare.

– Hela 76 procent av Sveriges matematiklärare har deltagit i Matematiklyftet. Jag ville undersöka hur det blir när en så styrd fortbildning möter den lokala verksamheten, säger Veronica Sülau.

Hennes resultat visar hur lärarna försöker anpassa sig efter Matematiklyftets struktur och upplägg, men att de ibland väljer bort uppgifter som de inte upplever som relevanta eller meningsfulla.

– Även om lärarna hade väl underbyggda argument för ändringarna så var de ändå oroliga för att ”göra fel” eller ”fuska”.

Veronica Sülau blev förvånad över att lärarna inte litade mer på sin professionalitet, utan ofta uttryckte osäkerhet. Hon menar att lärarna vid flera tillfällen uttryckte osäkerhet kring huruvida de gjorde rätt i förhållande till Matematiklyftet.

– Trots väl underbyggda argument ifrågasatte de sin egen professionella kunskap.

För att tillmötesgå lärarnas önskemål genomförde skolornas huvudman vissa förändringar under de två år som Matematiklyftet genomfördes. Lärarna ville exempelvis inte resa mellan olika skolor för de kollegiala träffarna.

– Men det blev inte heller särskilt bra, eftersom delar av det kollegiala utbytet, vilket var en stor del av Matematiklyftet, delvis gick förlorat när färre lärare ingick i grupperna, säger Veronica Sülau.

En annan anpassning som lärarna försökte göra var att föra de kollegiala samtalen i ett 1–9-perspektiv, i stället för i de årskursgrupper som Matematiklyftet var uppbyggt utifrån. Men eftersom innehållet i Matematiklyftet ibland skilde sig mellan årskursgrupper, fick det som konsekvens att lärarna inte förstod varandras reflektioner.

Den bild som framträder i Veronica Sülaus forskning är att när styrd kompetensutveckling möter lokala förhållanden uppstår både spänningar och osäkerhet. I synnerhet om skolorna redan har utarbetade strukturer för fortbildning. Att göra anpassningar får också konsekvenser för vilka möjligheter som ges för utveckling.

– Min slutsats är att det måste finnas en större flexibilitet i styrda kompetensutvecklingsinsatser.

Av Susanne Sawander

Foto Emelie Asplund


LÄRARPANELENS MOTIVERING:

Spännande avhandling med hög igenkänning för lärare som genomgått fortbildningsinsatser. Veronica Sülau har identifierat kritiska aspekter kring hur insatser genomförs. Hon påvisar lärarnas professionalitet; deltagarna kan själva utforma strukturer och knyta an till egna erfarenheter och kunskaper, och de klarar utvecklingsarbetet lika bra utan handledare – förutsatt att relevanta verktyg ges.


Namn: Veronica Sülau. Född: 1975, bor i Vänersborg.

Avhandling: Vad händer i lärares kollegiala samtalspraktik? En studie av mötet mellan en nationell kompetensutvecklingsinsats och en lokal fortbildningspraktik.

Disputerade: 2019-10-11 vid Göteborgs universitet

Bakgrund: Grundskollärare, lärare i matematik och NO i årskurs 1–7, speciallärare i matematik och svenska. Arbetar i dag som forskare och utvecklingsledare på Didaktikcentrum AB.

LÄS MER OM LÄRARPANELEN OCH DERAS VAL AV SKOLPORTENS FAVORIT HÄR


Omslag Skolporten 1/2020

Artikeln är publicerad i Skolporten nr 1/2020 – ute nu!

Läs mer om innehållet och Skolportens magasin här.

Inte redan prenumerant? Missa inte kampanjpriset:

2 nr av Skolporten för prova-på-priset 99 kr!


Prenumerant? Här läser du Skolporten digitalt!

Skapa ett konto och logga in för att läsa Skolportens digitala magasin i din webbläsare!


Webbshop:

Du kan även köpa tryckta lösnummer av Skolporten i vår webbshop!

Sidan publicerades 2020-02-07 10:29 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Kompetensutveckling behöver vara mer flexibel

När en styrd nationell kompetensutveckling möter lokala förhållanden kan det uppstå spänningar och osäkerhet. Det konstaterar Veronica Sülau som undersökt vad som händer när matematiklyftet genomförs på fyra skolor.

Svårt skapa fortbildningsinsatser som passar alla lärare

Lärares fortbildningsbehov skiljer sig stort mellan ämnen och stadier. Därför är det svårt att skapa bra förutsättningar för alla lärare i storskaliga fortbildningsinsatser, konstaterar Sara Engvall som undersökt lärares egna lärprocesser.

Lika värde nr 4, 2022

De flesta som arbetar i förskola eller skola möter barn och elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, NPF, med eller utan diagnos. I nummer 4 av SPSM:s tidning Lika värde kan du läsa om hur en gymnasieskola och två kommuner gjort satsningar för att förbättra lärmiljön och undervisningen, bland annat för elever med NPF.

Med “Min skola” vill Gunilla och Charlott förklara så alla förstår

Lärarna Gunilla Jönsson och Charlott Everberg  arbetar tillsammans med innovationspiloten Min skola. Pilotens mål är att ta fram ett digitalt material som ska underlätta för elever och vårdnadshavare med annat modersmål än svenska att få information om hur saker som till exempel skolplikt, utvecklingssamtal och ledighet fungerar i skolan.

SPSM med i skolforskningsprojekt som ska främja läsutvecklingen för elever som är döva

Skolforskningsinstitutet har beviljat Stockholms universitet närmare fyra miljoner kronor för ett nytt skolforskningsprojekt som ska främja läsningen för elever som är döva och har undervisning på svenskt teckenspråk. SPSM är med i projektet och håller även på att utveckla det svenska läromedlet som ska testas och utvärderas i samband med projektet.

Bokblogg: Skolutveckling för hållbart lärande – teoretiska och praktiska perspektiv

Med utgångspunkten att ”skolor är tillväxtplatser för människor och inte i första hand resultatproducerande enheter” presenterar författarna till boken en holistisk syn på skolutveckling med exempel från ett interaktivt skolutvecklingsprojekt, där de har samarbetat med två skolor. Om du tycker om att betrakta skolan ur ett helhetsperspektiv, så är boken givande läsning, skriver recensenten Mari Rex.

Professor Liisa Keltikangas-Järvinen: Nya undervisningsmetoder för oss i rasande fart mot ett klassamhälle där alla inte får plats

Enligt läroplanen ska barn redan i skolan lära sig svårdefinierbara färdigheter för arbetslivet. En av dem är självstyrning som i värsta fall leder till att bara barn från resursstarka familjer klarar sig.

Verktyg för arbetet med alla elevers lärande, utveckling och hälsa

På vilket sätt stödjer ert lokala utvecklingsarbete alla elevers lärande, utveckling och hälsa? Och hur syns det i er verksamhet? Här får du som arbetar som rektor eller skolchef ett verktyg för att utveckla arbetet med att leda och organisera skolutveckling som främjar alla elevers lärande, utveckling och hälsa, och där elevhälsoarbetet har en central roll.

Forskaren om alla problem läsningen förväntas lösa

Vad är meningen med att fostra goda läsare? Svaret är inte givet och har förändrats över tid, menar ett forskarlag som är i färd med att undersöka saken. ”Idag ska läsning i högre grad bidra till ökad integration och andra samhälleliga mål”, säger forskaren Daniel Pettersson.

Så kan du dra nytta av ny forskning i din undervisning

Hur kan forskning användas som stöd i undervisningen? Forskaren Karin Stolpe vid Skolforskningsinstitutet har intervjuat lärare och förskollärare och mejslat fram fem olika områden där forskning kan vara till hjälp.

Läsinlärning för elever med annat modersmål än svenska

I svensk grundskola är drygt en fjärdedel av eleverna flerspråkiga i dag. Att lära sig läsa och skriva på sitt andraspråk kan innebära flera utmaningar. Därför behöver lärare som undervisar elever i läs- och skrivinlärning ha kunskaper om vilka utmaningar det kan vara och hur vi kan lägga upp undervisningen för att möta denna elevgrupp.

Utvecklar stöd till komvuxelever som studerar på distans

”Jag behöver det här. Jag är så van att slita med skolan på grund av min läs- och skrivproblematik. Sedan jag började utbildningen så har jag utvecklats och vågar prova nya saker”, säger en av de elever som varje morgon dyker upp på Studielänken.

Drama ger liv åt sfi-undervisningen

Ett sätt att göra sfi-undervisningen mer verklighetsförankrad är att arbeta med drama och låta eleverna låtsas att de befinner sig i olika situationer ute i samhället. Forskaren Mozhgan Zachrison har följt ett sådant projekt – och fascineras över resultatet.

Med rätt läxa blir skolarbetet mer rättvist

Att utforma en läxa är ett designarbete som kräver att läraren funderar på läxan inför, under och efter att den är gjord. Jöran Petersson, docent i matematikens didaktik vid Malmö universitet, är en av forskarna bakom en ny rapport om hur läxor fungerar.

”Överdrivna slutsatser om gymnasieelevers demokratikunskaper”

Rapporten från Stiftelsen Rättsfonden om gymnasieelevers kunskaper om demokrati har både metodologiska och teoretiska brister. Eftersom rapporten saknar stöd för flera av de rekommendationer som lämnas är risken att föreslagna förändringar inte gör någon skillnad eller i värsta fall leder i fel riktning, skriver Johan Sandahl med flera.

Digitaliseringen i skolan och förskolan: Distraktion eller möjlighet?

Svensk skolas ambition att vara bäst i världen på att tillvarata digitaliseringens möjligheter har inneburit såväl fördelar som nackdelar. Forskare som Skolporten talat med efterlyser mer fokus på didaktik, skärpta regler för IT-företag och bättre fortbildning i den nya nationella digitaliseringsstrategin.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
5 mest lästa på FoU
Varför vi tror att läsning kan lösa samhällets problem

Debatten om litteraturkanon i skolan har gjort frågan om läsning central. Nu ska forskarna reda ut varför vi tror att läsning kan lösa så många av samhällets problem. ”Det handlar mycket om kulturens starka ställning och att vi vill framstå som bildade,” säger Daniel Pettersson, professor i pedagogik vid Högskolan i Gävle.

Mer än kompetensutveckling krävs för att möta att elever med autism

Kompetensutveckling kring autism och nya sätt att anpassa undervisningen gör att personalen i förskola och grundskolan känner sig tryggare i sin undervisning. Eleverna har dock svårare att identifiera skillnader. Ny forskning visar att det krävs mer än så, framför allt tid och resurser, för att elever med autism ska få bättre förutsättningar.

Så får elever med autism det bättre i skolan

Barn med autism far ofta illa i skolan. Lärare vill lära mer om autism för att möta elevernas behov. Men forskning visar att det krävs mer än så, framför allt tid och resurser, för att elever med npf-diagnoser ska få det bättre i skolan.

Forskaren om alla problem läsningen förväntas lösa

Vad är meningen med att fostra goda läsare? Svaret är inte givet och har förändrats över tid, menar ett forskarlag som är i färd med att undersöka saken. ”Idag ska läsning i högre grad bidra till ökad integration och andra samhälleliga mål”, säger forskaren Daniel Pettersson.

New research review questions the evidence for special education inclusion

A new research review finds inconsistent benefits for students with disabilities who learn alongside general education peers.

SKOLPORTENS MAGASIN
TEMA: Digitalisering
  Skolportens magasin nr 6/2022.

TEMA: Digitalisering

Tema: Digitalisering. Svensk skolas ambition att vara bäst i världen på digitalisering innebär både för- och nackdelar. Intervjun: Issis Melin har länge ägnat sig åt frågor som rör hedersrelaterat våld och förtryck. Enligt henne är den nya läroplanen ett steg i rätt riktning.

Läs mer och prenumerera här!
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Skolportens digitala kurser