Svårigheter med Matematiklyftet

Veronica Sülau. Foto: Emelie Asplund

När lärare möter nationell kompetensutveckling som Matematiklyftet uppstår både spänningar och osäkerhet. Veronica Sülau efterlyser mer flexibilitet i styrda fortbildningar.

Vad händer när ett nationellt kompetensutvecklingsprogram som Matematiklyftet landar i verkligheten, när tusentals lärare och skolor ska anpassa sig till en centralt styrd utbildningsinsats?

Som tidigare aktiv lärare i matematik och NO i grundskolan har Veronica Sülau själv deltagit i en rad olika fortbildningsprogram. Men det var först när hon utbildade sig till speciallärare och fick tillfälle att arbeta operativt med kompetensutveckling som hon insåg hur komplex fortbildning är – både vad gäller organisering och genomförande, men även i rollen som mottagare.

I höstas disputerade hon med avhandlingen Vad händer i lärares kollegiala samtalspraktik? som undersökt vad som hände när Matematiklyftet genomfördes i fyra skolor med samma huvudman, och med totalt 40 matematiklärare.

– Hela 76 procent av Sveriges matematiklärare har deltagit i Matematiklyftet. Jag ville undersöka hur det blir när en så styrd fortbildning möter den lokala verksamheten, säger Veronica Sülau.

Hennes resultat visar hur lärarna försöker anpassa sig efter Matematiklyftets struktur och upplägg, men att de ibland väljer bort uppgifter som de inte upplever som relevanta eller meningsfulla.

– Även om lärarna hade väl underbyggda argument för ändringarna så var de ändå oroliga för att ”göra fel” eller ”fuska”.

Veronica Sülau blev förvånad över att lärarna inte litade mer på sin professionalitet, utan ofta uttryckte osäkerhet. Hon menar att lärarna vid flera tillfällen uttryckte osäkerhet kring huruvida de gjorde rätt i förhållande till Matematiklyftet.

– Trots väl underbyggda argument ifrågasatte de sin egen professionella kunskap.

För att tillmötesgå lärarnas önskemål genomförde skolornas huvudman vissa förändringar under de två år som Matematiklyftet genomfördes. Lärarna ville exempelvis inte resa mellan olika skolor för de kollegiala träffarna.

– Men det blev inte heller särskilt bra, eftersom delar av det kollegiala utbytet, vilket var en stor del av Matematiklyftet, delvis gick förlorat när färre lärare ingick i grupperna, säger Veronica Sülau.

En annan anpassning som lärarna försökte göra var att föra de kollegiala samtalen i ett 1–9-perspektiv, i stället för i de årskursgrupper som Matematiklyftet var uppbyggt utifrån. Men eftersom innehållet i Matematiklyftet ibland skilde sig mellan årskursgrupper, fick det som konsekvens att lärarna inte förstod varandras reflektioner.

Den bild som framträder i Veronica Sülaus forskning är att när styrd kompetensutveckling möter lokala förhållanden uppstår både spänningar och osäkerhet. I synnerhet om skolorna redan har utarbetade strukturer för fortbildning. Att göra anpassningar får också konsekvenser för vilka möjligheter som ges för utveckling.

– Min slutsats är att det måste finnas en större flexibilitet i styrda kompetensutvecklingsinsatser.

Av Susanne Sawander

Foto Emelie Asplund


LÄRARPANELENS MOTIVERING:

Spännande avhandling med hög igenkänning för lärare som genomgått fortbildningsinsatser. Veronica Sülau har identifierat kritiska aspekter kring hur insatser genomförs. Hon påvisar lärarnas professionalitet; deltagarna kan själva utforma strukturer och knyta an till egna erfarenheter och kunskaper, och de klarar utvecklingsarbetet lika bra utan handledare – förutsatt att relevanta verktyg ges.


Namn: Veronica Sülau. Född: 1975, bor i Vänersborg.

Avhandling: Vad händer i lärares kollegiala samtalspraktik? En studie av mötet mellan en nationell kompetensutvecklingsinsats och en lokal fortbildningspraktik.

Disputerade: 2019-10-11 vid Göteborgs universitet

Bakgrund: Grundskollärare, lärare i matematik och NO i årskurs 1–7, speciallärare i matematik och svenska. Arbetar i dag som forskare och utvecklingsledare på Didaktikcentrum AB.

LÄS MER OM LÄRARPANELEN OCH DERAS VAL AV SKOLPORTENS FAVORIT HÄR


Omslag Skolporten 1/2020

Artikeln är publicerad i Skolporten nr 1/2020 – ute nu!

Läs mer om innehållet och Skolportens magasin här.

Inte redan prenumerant? Missa inte kampanjpriset:

2 nr av Skolporten för prova-på-priset 99 kr!


Prenumerant? Här läser du Skolporten digitalt!

Skapa ett konto och logga in för att läsa Skolportens digitala magasin i din webbläsare!


Webbshop:

Du kan även köpa tryckta lösnummer av Skolporten i vår webbshop!

Sidan publicerades 2020-02-07 10:29 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Matematik, 20-21 okt i Stockholm

Hur blir man egentligen en duktig problemlösare och när kan det passa att programmera i matematiken? Under två dagar presenteras aktuell forskning och praktiknära föreläsningar om bland annat ändringarna i kursplanen, digitala verktyg och programmering, matematiksvårigheter och elever som är särskilt begåvade i matematik.

Svenska som andraspråk, Malmö den 2-3 april 2020.

Missa inte vårens fortbildning! Ta del av föreläsningar om bl.a. bedömning i svenska som andraspråk, fördomar och funktioner gällande ungdomars språkanvändning i flerspråkiga miljöer, litteracitet för ungdomar som saknar eller har kort formell utbildning, uttalsundervisning med praktiska övningar samt kreativ skrivundervisning med cirkelmodellen. Välkommen!

Kompetensutveckling behöver vara mer flexibel

När en styrd nationell kompetensutveckling möter lokala förhållanden kan det uppstå spänningar och osäkerhet. Det konstaterar Veronica Sülau som undersökt vad som händer när matematiklyftet genomförs på fyra skolor.

Svårt skapa fortbildningsinsatser som passar alla lärare

Lärares fortbildningsbehov skiljer sig stort mellan ämnen och stadier. Därför är det svårt att skapa bra förutsättningar för alla lärare i storskaliga fortbildningsinsatser, konstaterar Sara Engvall som undersökt lärares egna lärprocesser.

Lärlabbet : Undervisning i förskolan

Nu finns ordet undervisning inskrivet i läroplanen för förskolan. Men vad innebär det egentligen? Magdalena Karlsson på Skolverket menar att man ska utgå från barngruppen och planera verksamheten utifrån vad de behöver utmanas i. Men viktigast är att ha roligt, om man lär sig att det är kul att lära sig nya saker har man en fantastisk grund att stå på, säger hon. (webb-tv)

Snabba verktyg till lärare med nya kanalen RWA Play

På onsdag lanserar Raoul Wallenberg Academy playkanalen RWA Play där vi ger lärare tips på hur man kan arbeta med civilkurage, självledarskap och att väcka ungas engagemang i klassrummet. Det är en kanal av lärare — för lärare. Kanalen lanseras med material från bland andra den internationella föreläsaren David JP Phillips.

UR Samtiden – Psykisk ohälsa bland barn och unga : Varför ökar den psykiska ohälsan i Sverige?

Att den psykiska ohälsan ökar bland unga och dessutom kryper ner i åldrarna vet vi. Petra Löfstedt och Maria Corell, utredare på Folkhälsomyndigheten, har tittat närmare på vad som kan vara orsaken. (webb-tv)

UR Samtiden – Psykisk ohälsa bland barn och unga : NPF-säker skola – hur gör man?

Redan i dag görs anpassningar inom skolan för att möta de behov som elever med NPF-diagnoser har. Här berättar rektor Elinor Kennerö Tonner hur man kan bygga om både organisation och lokaler för att NPF-säkra hela skolan. (webb-tv)

Margareta Serder: Vad kan forskningen (inte) bidra med?

Det är nu ett helt decennium sedan formuleringen om att utbildningen ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet infogades i den svenska skollagen. Många hyllmeter har sedan dess ägnats åt uttolkningar av vad formuleringen egentligen innebär. Det skriver Margareta Serder, lektor vid Malmö universitet, i en debattartikel i Skolportens magasin.

”Gör skillnad – bli lärare”

För första gången satsar Luleå tekniska universitet på en turné för att öka intresset i Norrbotten och Västerbotten för läraryrket och lärarutbildningar. På två månader ska sju olika kommuner besökas.

Lärlabbet : Särskilt stöd och anpassningar i förskolan

Hur kan anpassningar och särskilt stöd få en naturlig plats i förskolans verksamhet? Psykolog David Edfelt framhåller ett proaktivt arbetssätt. Ta en situation i taget och när den fungerar, börja med nästa. Hjälp barnen att få känna att de lyckas råder han. Ha alla barns behov i fokus när aktiviteter planeras. Det gäller särskilt barn som har fysiska funktionsnedsättningar, säger Anna Johansson från Specialpedagogiska skolmyndigheten.

Ett andra steg mot en transspråkande praktik i Malmö

Lärarna i transspråkandeprojektet i Malmö stad är starkt övertygade om att ett transspråkande perspektiv i undervisningen är nödvändigt och självklart för likvärdigheten. Studien av andra årets projekt visar också tydlig rörelse mot en flerspråkighetsnorm på de fem deltagande grundskolorna.

Ifous fokuserar: Varför förbättras inte elevresultaten trots alla insatser?

Varför går det inte bättre för eleverna i vår gymnasieskola – trots att vi deltagit i fortbildningar, blivit föremål för Samverkan för bästa skola, digitaliserat skolan, stärkt det kollegiala lärandet och arbetat med språkutvecklande arbetssätt? Dessa frågor ställde sig lärarna, skolledarna och kommunledningen och gav i uppdrag till Ifous, att i samarbete med forskarna Anette Jahnke och Åsa Hirsh, genomföra en fördjupad nulägesanalys. (pdf)

Svårigheter med Matematiklyftet

Veronica Sülau har forskat om vad som händer när ett nationellt kompetensutvecklingsprogram som Matematiklyftet landar i verkligheten. Nu har hennes avhandling valts ut av lärarpanelen som Skolportens favorit.

Hejsvenska – ett språkverktyg för alla

Hejsvenska är ett digitalt verktyg för träning i svenska som andraspråk. Det riktar sig främst till vuxna och är konstruerat så att det ska kunna användas av alla – oavsett studiebakgrund eller datorvana. Det används därför flitigt både inom och utom sfi-utbildningen i Sverige. Dessutom är det helt kostnadsfritt.

Inkludera alla – även högpresterande

Att arbeta med cirkelmodellen är ett av tipsen som lågstadieläraren Katja får när hon frågar om hur hon kan göra för att inkludera alla i klassen. Katja menar att de högpresterande eleverna får alldeles för lite uppmärksamhet under hennes lektioner eftersom andra elever behöver extra tid och stöd. Hon menar att det känns som en brist och att de försummas – hon vill få tid även till de högpresterande så att de kan komma upp till sin nästa nivå. Lärarcoach Annica Gärdin coachar och handleder. (webb-radio)

Konferenser
Fortbildning
Skolbibliotek
  Konferensen äger rum 5-6 maj 2020 i Stockholm.

Skolbibliotek

Vi bjuder in till två dagars fortbildning för skolbibliotekarier, skolledare och alla som samarbetar med biblioteket. Ta del av forskares, bibliotekariers, rektors, lärares, journalisters och författares perspektiv för att skapa ett kraftfullt och modernt skolbibliotek. Välkommen!

Läs mer och boka plats
5 mest lästa på FoU

Margareta Serder: Vad kan forskningen (inte) bidra med?

Det är nu ett helt decennium sedan formuleringen om att utbildningen ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet infogades i den svenska skollagen. Många hyllmeter har sedan dess ägnats åt uttolkningar av vad formuleringen egentligen innebär. Det skriver Margareta Serder, lektor vid Malmö universitet, i en debattartikel i Skolportens magasin.

Lärare blir kontrollanter av elevernas läsning

Elevernas läslust kommer i andra hand i undervisningen av skön­litteratur i gymnasiet. Det som styr är en instrumentell syn där eleverna kan behöva kontrolleras, visar en studie vid Umeå universitet.

Forskning: Rektorer tvingas nedprioritera likabehandlingsarbetet

Skolors arbete mot kränkande behandling, diskriminering och trakasserier nedprioriteras ofta – trots att rektorerna ser uppdragen som ett av de viktigaste i skolan.  Det visar ny forskning från Luleå tekniska universitet.

Dræber skoler kreativitet? – I Danmark ser man stort på forskernes advarsler

Vi er styret af en idé om, at undervisning i boglige fag garanterer børn et job senere i livet. Succesfulde virksomheder som Apple, Amazon og Google har dog bevist, at succes også hænger sammen med en arbejdskultur baseret på innovation, leg og kreativitet.

Fail productively… how to turn yourself into a super-learner

Whether you’re taking up the oboe or finessing your Finnish, scientific research offers tips to aid learning.