Hoppa till sidinnehåll
Favorit

Svårigheter med Matematiklyftet

Publicerad:2020-02-07
Uppdaterad:2023-09-01
Moa Duvarci Engman
Skribent:Moa Duvarci Engman
Veronica Sülau. Foto: Emelie Asplund

När lärare möter nationell kompetensutveckling som Matematiklyftet uppstår både spänningar och osäkerhet. Veronica Sülau efterlyser mer flexibilitet i styrda fortbildningar.

Vad händer när ett nationellt kompetensutvecklingsprogram som Matematiklyftet landar i verkligheten, när tusentals lärare och skolor ska anpassa sig till en centralt styrd utbildningsinsats?

Som tidigare aktiv lärare i matematik och NO i grundskolan har Veronica Sülau själv deltagit i en rad olika fortbildningsprogram. Men det var först när hon utbildade sig till speciallärare och fick tillfälle att arbeta operativt med kompetensutveckling som hon insåg hur komplex fortbildning är – både vad gäller organisering och genomförande, men även i rollen som mottagare.

I höstas disputerade hon med avhandlingen Vad händer i lärares kollegiala samtalspraktik? som undersökt vad som hände när Matematiklyftet genomfördes i fyra skolor med samma huvudman, och med totalt 40 matematiklärare.

– Hela 76 procent av Sveriges matematiklärare har deltagit i Matematiklyftet. Jag ville undersöka hur det blir när en så styrd fortbildning möter den lokala verksamheten, säger Veronica Sülau.

Hennes resultat visar hur lärarna försöker anpassa sig efter Matematiklyftets struktur och upplägg, men att de ibland väljer bort uppgifter som de inte upplever som relevanta eller meningsfulla.

– Även om lärarna hade väl underbyggda argument för ändringarna så var de ändå oroliga för att ”göra fel” eller ”fuska”.

Veronica Sülau blev förvånad över att lärarna inte litade mer på sin professionalitet, utan ofta uttryckte osäkerhet. Hon menar att lärarna vid flera tillfällen uttryckte osäkerhet kring huruvida de gjorde rätt i förhållande till Matematiklyftet.

– Trots väl underbyggda argument ifrågasatte de sin egen professionella kunskap.

För att tillmötesgå lärarnas önskemål genomförde skolornas huvudman vissa förändringar under de två år som Matematiklyftet genomfördes. Lärarna ville exempelvis inte resa mellan olika skolor för de kollegiala träffarna.

– Men det blev inte heller särskilt bra, eftersom delar av det kollegiala utbytet, vilket var en stor del av Matematiklyftet, delvis gick förlorat när färre lärare ingick i grupperna, säger Veronica Sülau.

En annan anpassning som lärarna försökte göra var att föra de kollegiala samtalen i ett 1–9-perspektiv, i stället för i de årskursgrupper som Matematiklyftet var uppbyggt utifrån. Men eftersom innehållet i Matematiklyftet ibland skilde sig mellan årskursgrupper, fick det som konsekvens att lärarna inte förstod varandras reflektioner.

Den bild som framträder i Veronica Sülaus forskning är att när styrd kompetensutveckling möter lokala förhållanden uppstår både spänningar och osäkerhet. I synnerhet om skolorna redan har utarbetade strukturer för fortbildning. Att göra anpassningar får också konsekvenser för vilka möjligheter som ges för utveckling.

– Min slutsats är att det måste finnas en större flexibilitet i styrda kompetensutvecklingsinsatser.

Av Susanne Sawander

Foto Emelie Asplund


LÄRARPANELENS MOTIVERING:

Spännande avhandling med hög igenkänning för lärare som genomgått fortbildningsinsatser. Veronica Sülau har identifierat kritiska aspekter kring hur insatser genomförs. Hon påvisar lärarnas professionalitet; deltagarna kan själva utforma strukturer och knyta an till egna erfarenheter och kunskaper, och de klarar utvecklingsarbetet lika bra utan handledare – förutsatt att relevanta verktyg ges.


Namn: Veronica Sülau. Född: 1975, bor i Vänersborg.

Avhandling: Vad händer i lärares kollegiala samtalspraktik? En studie av mötet mellan en nationell kompetensutvecklingsinsats och en lokal fortbildningspraktik.

Disputerade: 2019-10-11 vid Göteborgs universitet

Bakgrund: Grundskollärare, lärare i matematik och NO i årskurs 1–7, speciallärare i matematik och svenska. Arbetar i dag som forskare och utvecklingsledare på Didaktikcentrum AB.

LÄS MER OM LÄRARPANELEN OCH DERAS VAL AV SKOLPORTENS FAVORIT HÄR


Omslag Skolporten 1/2020

Artikeln är publicerad i Skolporten nr 1/2020 – ute nu!

Läs mer om innehållet och Skolportens magasin här.

Inte redan prenumerant? Missa inte kampanjpriset:

2 nr av Skolporten för prova-på-priset 99 kr!

Prenumerera


Prenumerant? Här läser du Skolporten digitalt!

Skapa ett konto och logga in för att läsa Skolportens digitala magasin i din webbläsare!


Webbshop:

Du kan även köpa tryckta lösnummer av Skolporten i vår webbshop!

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med

forskningsinstitutet Ifous

Läs mer
Stockholm

Specialpedagogik i grundskolan

Välkommen till Skolportens fortbildning för dig som möter elever i behov av stöd i grundskolan. Välj om du vill delta i Stockholm eller digitalt! Ta del av den senaste forskningen om bland annat AI och framtidens digitala skola, neurodiversitet och hur vi implementerar ett specialpedagogiskt förhållningssätt i hela verksamheten.
Läs mer & boka
Åk F–9
7–8 maj
Digital temaföreläsning

Arbeta mot hedersrelaterat våld och förtryck i skolan

Skolportens digitala föreläsning med Issis Melin, för dig som vill lära dig mer om arbete mot hedersrelaterat våld och förtryck i skolan. Föreläsningen fokuserar på hur elevhälsoteamet kan identifiera hedersrelaterade beteenden, samt hjälpa utsatta elever att komma ur sin situation. Ta del av denna föreläsning mellan 22 april–5 juni!
Läs mer & boka
Åk F–Gy
22 apr – 5 jun
Dela via: 

Relaterade artiklar

Relaterat innehåll

Senaste magasinen

Läs mer

Nyhetsbrev