Dela:

Svårt för unga att påverka politiken

Simon Magnusson. Foto: Evelina Carborn

Simon Magnusson. Foto: Evelina Carborn

Även om ungdomar bjuds in att delta i kommunala beslut blir deras deltagande begränsat. Makten ligger kvar hos beslutsfattarna, konstaterar Simon Magnusson i sin avhandling.

Ungdomarna får en roll där de beskrivs som väldigt viktiga, men när det kommer till kritan så blir deras inflytande väldigt begränsat och styrt. Den slutsatsen drar Simon Magnusson i sin forskning om medborgardialoger där unga blir inbjudna att vara med och forma framtiden.

I avhandlingen Boosting young citizens’ deontic status. Interactional allocation of rights-to-decide in participatory democracy meetings har han följt olika kommuner där ungdomar på högstadiet och gymnasiet fick vara med och formulera hur framtiden ska vara i deras kommun.

Själv har han alltid varit intresserad av politik och villkor för inkludering, och att studera inkludering i politiskt beslutsfattande passade därför bra. I det här fallet handlar det om ungdomar, vilket gör det ännu mer intressant när det gäller inkludering, menar Simon Magnusson.

Han hoppas att avhandlingen kan vara till nytta för lärare eftersom resultaten sätter ljus på frågor om fostran av morgondagens medborgare.

– Skolan har en viktig del i samhällets medborgarfostran, men initiativen från andra aktörer som deltar i denna fostran ökar. Det är viktigt för lärare att ha god insyn i de här initiativen. Processer som syftar till att forma medborgare som tror på, och kan åstadkomma, förändring är centrala frågor i all utbildning.

Avhandlingens huvudresultat visar att politikernas goda intentioner inte leder till den inkludering som utlovas. Genom analyser visar Simon Magnusson att makten stannar hos politikerna.

– Det är kanske ofrånkomligt eftersom det är beslutsfattarna som har makten. Även om man hävdar att ungdomarna får vara med och besluta så har de egentligen inte den makten. Det går säkert att arrangera det här på andra sätt. En av mina delstudier handlar om en workshop där ungdomar jobbar tillsammans utan vuxna. Då uppstår ett slags gemensamt beslutsfattande. Rent interaktionellt kan gemensamt beslutsfattande åstadkommas i kamratinteraktionen men jag kan inte uttala mig om det är en bättre form för inkludering rent generellt, det får andra avgöra.

Simon Magnusson belyser också hur ungdomarnas närvaro gav politikerna tillgång till dagens ungdomsvärld. Men ungdomarna sågs också som framtidens beslutsfattare.

– Så deras identiteter var både i nuet och i framtiden, det tyckte jag var intressant.

Men detta gjorde det samtidigt svårt för ungdomarna att anpassa sina diskussionsbidrag och förslag om framtiden, eftersom deras deltagarroll var både reell och hypotetisk.

Resultaten visar också att de vuxna förväntade sig att de unga skulle lida brist på framtidstro och må dåligt överlag.

– På så vis handlade ungdomarnas deltagande snarare om att bekräfta de vuxnas uppfattningar om ungas erfarenhet av oro och ångest. Framtiden blev inte en arena för drömmar och förhoppningar utan en projektionsyta för existentiell ångest. Det hade jag inte förväntat mig, säger Simon Magnusson.

Av Åsa Lasson & Susanne Sawander

Foto Evelina Carborn


LÄRARPANELENS MOTIVERING:

”Simon Magnussons avhandling är en ögonöppnare för lärare som vill ge ungdomar möjligheter till eget och långsiktigt agerande utanför skolvärlden. Han har undersökt vad som sker på spelplanen som skapas när unga bjuds in till medborgardialoger. Resultaten öppnar även för etiska diskussioner om maktrelationer mellan generationer.”

LÄS MER OM LÄRARPANELEN OCH DERAS VAL AV LÄRARPANELENS FAVORIT HÄR


Forskare: Simon Magnusson
Bakgrund: Språkvetare, har studerat nordiska språk och lingvistik före forskarutbildningen
Avhandling: Boosting young citizens’ deontic status. Interactional allocation of rights-to-decide in participatory democracy meetings
Disputerade: 7 oktober 2022 vid Södertörns högskola


Omslag Skolporten nr 1 2023

Skolporten nr 1 2023.

Artikeln är publicerad i Skolportens magasin nr 1/2023, ute 10 februari!

Prenumeranter läser hela arkivet digitalt utan kostnad! Ladda ner Skolporten i App Store eller Google Play eller läs Skolportens e-magasin direkt på webben här!

LÄS MER OCH PRENUMERERA HÄR!

Sidan publicerades 2023-02-13 12:17 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2023-02-14 10:35 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Ökat fokus på undervisningens innehåll

Att systematiskt analysera den egna undervisningen lägger grunden för en mer inkluderande undervisning. Det visar Balli Lelinge i sin avhandling som nu har valts till Lärarpanelens favorit.

Unga önskar mer kunskap om sömn

Skolan och elevhälsan behöver arbeta med sömnen som en främjande faktor för att eleverna ska lyckas i skolan. Det säger Malin Jakobsson, som forskat om högstadieelevers sömnvanor och som nu har valts till favorit av Lärarpanelen.

Rektor i fokus

Välkommen till Skolportens konferens för dig som är rektor i grundskolan, på gymnasiet eller inom vuxenutbildningen! Under två dagar får du ta del av aktuell forskning och praktiska exempel som kan inspirera och utveckla dig i din yrkesroll. Du får också möjlighet att möta kollegor från hela landet. Boka din plats idag till lägsta pris!

Elevhälsa

Välkommen till Skolportens årliga konferens för hela elevhälsoteamet! Ta del av aktuell forskning och få praktiska exempel som berör hela teamet. Delta i Göteborg 30 november–1 december eller på distans via webbkonferensen 8 december–12 januari. Boka din plats till lägsta pris idag!

Digitaliseringen i skolan och förskolan: Distraktion eller möjlighet?

Svensk skolas ambition att vara bäst i världen på att tillvarata digitaliseringens möjligheter har inneburit såväl fördelar som nackdelar. Forskare som Skolporten talat med efterlyser mer fokus på didaktik, skärpta regler för IT-företag och bättre fortbildning i den nya nationella digitaliseringsstrategin.

”Det är omöjligt att tänka utan faktakunskaper”

Daniel Willingham, kognitionsforskare och amerikansk professor i psykologi, vill skapa en bättre skola för eleverna genom att förmedla vetenskapliga rön om inlärning och minne till lärare.

Den oumbärliga yrkesutbildningen

Respekt för yrkeskunnande och en mer reflekterande undervisning. Det är forskarnas recept för att stärka gymnasieskolans yrkesprogram. Läs ett utdrag ur temaartikeln om yrkesutbildning i senaste numret av Skolportens magasin!

Vad är beprövad erfarenhet?

Beprövad erfarenhet kan ha minst tre olika betydelser som alla är viktiga för hur vi ska undervisa, leda och organisera skolan. Det säger Anette Jahnke, universitetslektor i pedagogik, samt projekt- och processledare vid forskningsinstitutet Ifous, som har skrivit en bok om beprövad erfarenhet i skolan.

Matematik med alla sinnen

Läraren Charlotte Appeltofft har märkt att eleverna får en bättre taluppfattning när hon lär ut med den nya undervisningsmodellen TRR – Tänka, Resonera och Räkna.

”Var inte så rädd för att det ska bli fel”

Förskolan Hammarkullegatan 3 i Göteborg har stor erfarenhet av att ta emot nyanlända barn och barn som inte har svenska som förstaspråk. Var nyfiken! Det är ett av rektor Ulrica Boijes råd.

”Syftet är att systematiskt föra vidare engagemang”

Sedan år 2009 har Sjöstadsskolan i Stockholm använt learning study-modellen, ett verktyg för att kollektivt analysera och förbättra undervisningen för att höja elevernas kunskaper och resultat.

Digitaliseringen krymper lärares expertroll

Med digitaliseringens intåg i skolan har utrymmet för lärarens roll som expert minskat. Det menar forskaren Johan Sandén. Nu har hans avhandling valts till favorit av Lärarpanelen.

Utmaningar i arbetet med skolövergångar

Barns skolövergångar är en komplex process som påverkar lärares arbete. Det konstaterar Therese Welén i sin avhandling, som nu har valts till favorit av Lärarpanelen.

”Eleverna tycker om att läsa nu”

Karin Herlitz, lärare i svenska och engelska på Nacka gymnasium, lägger tid på att introducera en bok och skapa intresse för den innan klassen ens vet vad den ska läsa.

Positivt med föräldrastödsprogram

En relativt enkel insats med föräldrastöd på förskolan gav förändring hos både barn och föräldrar. Det visar en avhandling av Anton Dahlberg. Nu har avhandlingen valts till favorit av Lärarpanelen.

Digitala sexuella trakasserier påverkar unga i skolan

Digitala sexuella trakasserier är relativt vanliga bland unga, och ofta saknar ungdomarna både stöd och strategier för att hantera det. Det visar Kristina Hunehäll Berndtssons avhandling som nu har valts till favorit av Lärarpanelen.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
Nytt nr av Skolportens magasin ute 31 mars!
  Skolportens magasin nr 2/2023

Nytt nr av Skolportens magasin ute 31 mars!

INTERVJU: Forskaren Emma Leifler vill att fler lärare får lära sig mer om neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. TEMA: Nya perspektiv med ämnesövergripande undervisning.

Läs mer och prenumerera här!
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
Forskaren upptäckte barnens språkbeteende av en slump

Att förskolebarn använder engelska som lekspråk är mycket vanligare i mångkulturella områden, enligt en ny studie. På de undersökta förskolorna är det främst när pedagogerna inte deltar i leken som barnen växlar över till engelska.  

Professor: Så ökar du elevernas intresse för matematik

Våga lita på att dina elever har egna idéer – och låt dem jämföra sina lösningar med varandra. ”Du som lärare behöver inte alltid vara den som förklarar allt och visar lösningarna,” säger Elham Kazemi, professor i matematikdidaktik vid University of Washington.

Förskolelärare får stöd i att lära barn om hållbarhet

Mänskligheten står inför stora hot mot sin överlevnad. Hur pratar man med barnen om det här? Forskare vid Linköpings universitet har nu tagit fram ett stöd för att hjälpa förskollärare att gripa sig an det svåra ämnet.

Tellusgatans förskola tar tillvara barnens alla språk

På Tellusgatans förskola har pedagogerna fått nya perspektiv på sin språkutvecklande undervisning. Idag får barnen använda alla sina språk som resurs i lärandet, vilket gjort dem mer aktiva och delaktiga i undervisningen. ”Jag bemöter barnens olika språk på ett mer professionellt sätt nu. Barnet ska få prata sitt starkaste språk när det inte fungerar att använda svenska”, säger Martha Petridou, förskollärare.

Hon forskar om skolledares politiska engagemang

I forskningsprojektet Skola i samhället studeras rektorer, lärare och elever som ägnar sig åt politisk aktivism kopplat till skolan. ”Vi började fundera på vad det är som gör att man lämnar tjänstemannarollen, och blir aktivist”, säger Eva Reimers, Göteborgs universitet.

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer