Dela:

”Syftet är att systematiskt föra vidare engagemang”

Tillsammans. Det är nyckelordet för lärarna på Sjöstadsskolan i Stockholm. Sedan år 2009 har de använt learning study-modellen, ett verktyg för att kollektivt analysera och förbättra undervisningen för att höja elevernas kunskaper och resultat.

Marie Björk. Foto: Emil Nordin

Marie Björk ser många fördelar med att arbeta med learning study-modellen. Foto: Emil Nordin

– Ofta säger man att elever inte klarar en uppgift, när det egentligen är vi lärare som inte lyckas undervisa så att eleven lär sig, säger Marie Björk.

Marie Björk är specialpedagog på skolan, handledare i learning study och arbetar också med en licentiatavhandling med modellen som forskningsramverk. Hon har sett flera vinster med att använda den på skolan:

– Lärarna har utvecklat en förmåga att tänka, att resonera med sig själva och andra. De analyserar sin undervisning och de har fått ett gemensamt språk för det.

En learning study går till så att flera lärare går ihop om att utveckla en lektion på ett svårt område, det vill säga där de ser att eleverna inte får ut vad lärarna vill att de ska få ut av undervisningen. De utgår från en lärandeteori och planerar en lektion i ämnet. En av dem utför lektionen, minst en av de övriga sitter med och tar anteckningar om vad som sker och hur eleverna tar till sig lektionen. Lektionen filmas också så att hela gruppen efteråt kan se och diskutera vad som gick fram till eleverna och inte.

Sedan gör de små förändringar i upplägget, håller lektionen i nästa klass, och utvärderar igen. Då får man en fördjupad uppfattning om hur lektionen fungerar. Lärarna får en större förståelse för vad som blev möjligt för eleverna att lära, och vad de behöver ändra, berättar Marie Björk.

EFTER TREDJE VERSIONEN av lektionen har lärarna lärt sig ännu mer om vad som är centralt för elevernas lärprocess. För att det ska bli kunskap som går att ta vidare i lärarnas praktik är det viktigt att utgå från en didaktisk teori som förklarar relationen mellan elevens lärande och hur undervisningen går till, menar hon.

Lärarna märker vilken undervisning som fungerar, men de testar också eleverna i ämnet före och efter varje genomförd lektion. Och eleverna får ut mer än man kan tro av detta:

– När de ser hur vi arbetar för att förbättra undervisningen blir den viktig även för dem.

Grunden för allt är förstås en skolledning som är engagerad i att utveckla undervisningen. Tisdagskonferensen på Sjöstadsskolan är viktig, berättar Marie Björk. Tre av fyra tisdagar har Sjöstadsskolan ämneslärarmöte på en och en halv timme, där lärarna diskuterar undervisningsproblem: vad har elever på vår skola svårt med och hur ändrar vi undervisningen för att avhjälpa det?

En annan viktig grundbult för undervisningsutvecklingen är kvällskonferensen en gång i månaden. Då presenteras till exempel de projekt som gjorts.

– Så att alla känner sig delaktiga. Syftet är att systematiskt föra vidare engagemang för att titta på sin egen verksamhet och hur vi kan förbättra den. Det är viktigt för att ge andra idéer de vill pröva.

LÄRARE ÄR GLADA när de får jobba med sitt huvuduppdrag, det vill säga undervisning, och gå på djupet tillsammans, säger Marie Björk. Learning study-projekten har bidragit till en kultur där undervisning är en gemensam angelägenhet och utmaning – och ingen lärare sitter längre hemma på kammaren och brottas med lektionsarbetet på egen hand:

– Det finns ett fokus på att vrida och vända på problemen tillsammans.

Av Ulrika Fjällborg

MARIE BJÖRKS TIPS:

  • Diskutera med dina ämneskollegor vad eleverna verkar ha svårt för att lära sig.
  • Välj ut ett område som går att undervisa på under en lektion, till exempel att jämföra och använda decimaltal.
  • Se till att ha skolledningens stöd för att kunna prata om ert systematiska utvecklingsarbete varje vecka.

Skolporten nr 6/2021

Skolporten nr 6/2021.

Skolportens magasin – nytt nr ute nu!

Tema: UNDERVISNING

Inte redan prenumerant? Missa inte kampanjpriset:

2 nr av Skolporten för prova-på-priset 99 kr!

Prenumeranter läser hela arkivet digitalt utan kostnad! Ladda ner Skolporten i App Store eller Google Play

LÄS MER OCH PRENUMERERA HÄR

Sidan publicerades 2021-12-22 00:23 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Avhandling om föräldrastödsprogram utsedd till Skolportens favorit

Föräldrastödsprogram som hålls av förskollärare upplevs positivt av både föräldrar och pedagoger. Det konstaterar Anton Dahlberg som forskat om förskolebarns psykiska ohälsa och föräldraskapsstöd. Nu har hans avhandling valts till favorit av Skolportens lärarpanel.

NPF-föräldrar bär ett tungt ansvar

Föräldrar till barn med NPF-diagnoser tvingas att ta ett stort individuellt ansvar för sina barns skolgång. Det konstaterar forskaren Emma Laurin. 

Digitaliseringen i skolan och förskolan: Distraktion eller möjlighet?

Svensk skolas ambition att vara bäst i världen på att tillvarata digitaliseringens möjligheter har inneburit såväl fördelar som nackdelar. Forskare som Skolporten talat med efterlyser mer fokus på didaktik, skärpta regler för IT-företag och bättre fortbildning i den nya nationella digitaliseringsstrategin.

”Inkludering inte alltid bäst”

Många barn med neuropsykiatriska diagnoser mår dåligt i skolan och har hög frånvaro. ”Ska föräldrarna bära dem till skolan för att tillgodose skolplikten?” frågar sig utbildningssociologen Emma Laurin. ”Nej, i stället måste skolan värna de varma relationer barnen trots allt kan ha.”

10 mest lästa avhandlingarna år 2021

Här är de tio mest lästa avhandlingarna på Skolportens webb förra året.

”Var inte så rädd för att det ska bli fel”

Förskolan Hammarkullegatan 3 i Göteborg har stor erfarenhet av att ta emot nyanlända barn och barn som inte har svenska som förstaspråk. Var nyfiken! Det är ett av rektor Ulrica Boijes råd.

Unga önskar mer kunskap om sömn

Skolan och elevhälsan behöver arbeta med sömnen som en främjande faktor för att eleverna ska lyckas i skolan. Det säger Malin Jakobsson, som forskat om högstadieelevers sömnvanor och som nu har valts till favorit av Lärarpanelen.

Positivt med föräldrastödsprogram

En relativt enkel insats med föräldrastöd på förskolan gav förändring hos både barn och föräldrar. Det visar en avhandling av Anton Dahlberg. Nu har avhandlingen valts till favorit av Lärarpanelen.

Krigslekar – ett komplext fenomen

Barn utforskar rörelse i krigslekar, visar Ebba Theorells forskning. Nu har hennes avhandling valts till favorit av Lärarpanelen.

Skolportens favorit: Så skapas skolnärvaro

Problematisk skolfrånvaro byggs upp under en längre tid och inte sällan är mobbning en bakomliggande faktor. Men det går att hitta en väg tillbaka till skolan, visar Tobias Forsells avhandling, som nu valts till Skolportens favorit.

Fler får adhd-diagnos men symtomen inte vanligare

Antalet barn som får diagnosen adhd har ökat kraftigt de senaste tio åren, men de symtom som ger en diagnos är lika vanliga idag som för tio år sedan. Medvetenheten kring adhd har ökat i skola och bland föräldrar, tror en av forskarna bakom den svenska studien.

Så ska pojkarna få bättre betyg

Glappet mellan pojkars och flickors skolresultat är stort i skolan och har varit det länge: pojkar som grupp har sämre skolresultat än flickor. Hur ska skolan arbeta för att bryta och motverka stereotypa könsmönster som påverkar betygen, något som skolan har i uppdrag att göra?

Krönika av Karin Berg: Samarbeta kring undervisning

Vi fick kämpa för att få gemensam tid att samarbeta, men efter hand såg andra ämneslärare vinsterna vi gjorde och sakta men säkert insåg även våra rektorer vikten av att vika mötestid till ämneslagsarbetet. Det skriver Skolportens krönikör Karin Berg.

Viktigt få med föräldrarna

Fungerande vardagsrutiner både hemma och i förskolan är avgörande för små barn med autism. När föräldrar meddelade att de inte var nöjda med att det tog lång tid från diagnos till stöd, startades ett projekt i Göteborg.

Bim Riddersporre leder pedagogerna rätt

I förskolan som arbetsplats finns en lång icke-hierarkisk tradition som fortfarande märks. Det gör paradoxalt nog förskolechefen till en mycket modern ledargestalt, menar forskaren Bim Riddersporre. Läs intervjun med henne ur Skolportens magasin här!

Skolportens favorit: Extra stöd behövs redan i förskolan

Barn med beteendesvårigheter är inte lika engagerade i förskolan som andra barn, vilket påverkar deras lärande och utveckling. Extra stöd behöver sättas in redan på förskolan, konstaterar forskaren Madeleine Sjöman.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
Nytt nr av Skolportens magasin ute 31 mars!
  Skolportens magasin nr 2/2023

Nytt nr av Skolportens magasin ute 31 mars!

INTERVJU: Forskaren Emma Leifler vill att fler lärare får lära sig mer om neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. TEMA: Nya perspektiv med ämnesövergripande undervisning.

Läs mer och prenumerera här!
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
Forskaren upptäckte barnens språkbeteende av en slump

Att förskolebarn använder engelska som lekspråk är mycket vanligare i mångkulturella områden, enligt en ny studie. På de undersökta förskolorna är det främst när pedagogerna inte deltar i leken som barnen växlar över till engelska.  

Professor: Så ökar du elevernas intresse för matematik

Våga lita på att dina elever har egna idéer – och låt dem jämföra sina lösningar med varandra. ”Du som lärare behöver inte alltid vara den som förklarar allt och visar lösningarna,” säger Elham Kazemi, professor i matematikdidaktik vid University of Washington.

Förskolelärare får stöd i att lära barn om hållbarhet

Mänskligheten står inför stora hot mot sin överlevnad. Hur pratar man med barnen om det här? Forskare vid Linköpings universitet har nu tagit fram ett stöd för att hjälpa förskollärare att gripa sig an det svåra ämnet.

Hon forskar om skolledares politiska engagemang

I forskningsprojektet Skola i samhället studeras rektorer, lärare och elever som ägnar sig åt politisk aktivism kopplat till skolan. ”Vi började fundera på vad det är som gör att man lämnar tjänstemannarollen, och blir aktivist”, säger Eva Reimers, Göteborgs universitet.

Så kan förskollärare prata med barn om hållbar utveckling

Världen står inför komplexa klimatutmaningar som kan vara knepigt att prata om med barn. Forskare har nu tagit fram ett stöd för att hjälpa förskolans pedagoger att diskutera hållbarhet med de allra yngsta.  

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer