Hoppa till sidinnehåll
Arbetsmiljö

Tema arbetsmiljö: Bara vara lärare – en omöjlig uppgift

Publicerad:2017-10-08
Uppdaterad:2023-09-12
Moa Duvarci Engman
Skribent:Moa Duvarci Engman
Illustration: Malin Koort.
Illustration: Malin Koort.

Ett stigande antal arbetsuppgifter i kombination med ensamheten i själva klassrumssituationen kan vara en anledning till att många lämnar yrket. Den senaste tidens ökande intresse för arbetsrelaterad ohälsa inom skolan kan bidra till mer forskning i ämnet och en bättre arbetssituation för svenska lärare, hoppas forskarna.

UNDERKÄNT. Det betyget fick nio av tio arbetsplatser när Arbetsmiljöverket inspekterade en tredjedel av landets skolor mellan år 2013 och 2016. En av de vanligaste bristerna var ohälsosam arbetsbelastning.

Resultatet presenterades i mars 2017, precis ett år efter lanseringen av verkets nya föreskrift om organisatorisk och social arbetsmiljö. Enligt den är arbetsgivaren skyldig att förhindra och förebygga en så hög arbetsbelastning att de anställda blir sjuka.

Föreskriften har uppmärksammats av de fackliga organisationerna och lett till utbildningsinsatser på många skolor. Men Petra Lindfors, professor i arbets- och organisationspsykologi vid Stockholms universitet, menar att skillnaden mot det gamla regelverket egentligen inte är så stor.

En nyhet är dock att det har blivit tydligare vad en arbetsgivare förväntas göra och hur viktigt det är med kunskap och systematik i arbetsmiljöarbetet.

Det har ökat intresset för arbetsrelaterad ohälsa och förebyggande åtgärder, menar hon, även om det är oklart hur mycket det har påverkat det vardagliga arbetet i klassrummen.

– Det vore otroligt om det har skett jättemycket på den här korta tiden. Jag är realist: Om det har skapat en ökad medvetenhet hos skolledare och väckt tankar om hur arbetsmiljön ska förbättras så är väl det alldeles utmärkt, säger Petra Lindfors.

Klart är i alla fall att lärare som yrkesgrupp är utsatta för höga krav i kombination med bristande resurser som lågt socialt stöd och inflytande, något som är kopplat till både en lägre tillfredsställelse med arbetet och en ökad risk för utbrändhet och depression.

Det har Petra Lindfors sett i arbetet med Arbetsmiljöverkets kunskapssammanställning Kvinnors och mäns arbetsvillkor från förra året, där hon undersökte svensk och internationell forskning om läraryrket.

Hon lyfter särskilt fram de emotionella kraven, som finns inbyggda i själva klassrumssituationen, där lärarna arbetar ensamma och sällan har möjlighet att gå iväg och prata av sig, som i ett vanligt kontorsarbete.

– Dels ska man se och utmana uppåt 30 elever med individuella behov – bara det en nästan omöjlig uppgift. Dels ska man kunna hålla tillbaka sina egna känslor när man blir provocerad av eleverna eller deras föräldrar. Det medför en stor belastning, säger hon.

MEN DET HANDLAR också om de ökade kraven på dokumentation och det stigande antalet arbetsuppgifter som många rapporter vittnar om. Enligt en studie har andelen svenska lärare som anser sig ha för många arbetsuppgifter fyrdubblats sedan 1990-talet.

– Lärarna kan inte både vara lärare, kuratorer, psykologer, läkare och socionomer. Det verkar som om en del lärare förväntas göra väldigt mycket som de inte har utbildning för, säger hon.

Så är också lärarna en av de yrkesgrupper som är mest långtidssjukskrivna på grund av psykisk ohälsa i Sverige.

I OECD:s senaste TALIS-undersökning (Teaching and Learning International Survey) från 2013 låg de svenska lärarna dessutom i botten när det gällde tillfredsställelse med sitt yrkesval, även om de flesta var nöjda med sin arbetsplats.

Petra Lindfors tror att arbetsmiljön är en viktig orsak till att en del lärare väljer att lämna yrket, även om det fortfarande saknas studier på området.

Vad säger då forskningen om hur vi kan förbättra lärarnas situation? Den viktigaste insikten är faktiskt att arbetsmiljöarbetet måste vara långsiktigt: Många av de studier som finns pekar på att effekterna på sjukfrånvaron inte kommer förrän efter tre eller fem år.

– Det vi ser är att det inte finns några snabba lösningar. Det finns konsulter som lovar guld och gröna skogar, men oftast stämmer inte det, säger Petra Lindfors.

Annars tycker hon att det är svårt att tala om åtgärder med entydigt forskningsstöd. I stället hänvisar hon till det stödmaterial som finns på Arbetsmiljöverkets hemsida, som hon tycker är väldigt användbart.

– Det handlar om att fundera över vad vi gör och utarbeta lokala rutiner som synliggör hur alla jobbar. Hur ser tjänstefördelningen ut inför ett läsår? Hur hanterar vi arbetstoppar? Hur gör vi när någon blir sjuk?

Men hon vill ändå lyfta fram de svenska skolor som har avlastat sina lärare genom att lägga över mentorskapet på fritidspedagoger.

– Det gör att lärarna inte får dubbla roller gentemot eleverna. Att både vara den som har koll på elevernas hemsituation och den som bedömer dem kan bli knivigt, särskilt på högstadiet och i gymnasiet, säger hon.

LARS STRANNEGÅRD, rektor på Handelshögskolan och professor i management och organisation, har länge förespråkat en liknande lösning. För honom är det en fråga om arbetsspecialisering.

– All organisationsteoretisk forskning säger att ett av de mest effektiva sätten att bedriva produktion och nå hög kvalitet är att låta folk få ägna sig åt det de är utbildade för, säger han.

I dag tycker han att lärarna tvingas ägna alldeles för mycket av sin tid åt administration och sociala frågor. Hur mycket tid tar inte bara en sådan enkel sak som mötesbokning för föräldrakontakt?

– Då är frågan vilka aktiviteter som bidrar till kärnverksamheten, nämligen att undervisa eleverna. Var behövs läraren verkligen och vad går att lägga ut på någon annan mer specialiserad enhet?

Hans eget förslag är att införa elevvårdsenheter som tar hand om administrationen och ordningsfrågorna, ett system som redan finns i Frankrike och i flera andra länder. Där får till exempel en elev som kommer för sent inte komma in i klassrummet utan att först anmäla sig hos elevvårdsenheten. Vid upprepade förseelser är det också den enheten som sköter kontakten med eleven och föräldrarna – läraren kopplas bara in om det behövs.

Lars Strannegård tror att sådana lösningar är minst lika viktiga för läraryrkets attraktivitet som exempelvis karriärtjänster. För den som väljer ett högkvalificerat, kunskapsintensivt yrke vill inte ägna sin tid åt att jaga elever som skriker eller håller på med sin mobiltelefon.

– Vi måste se till att lärare får vara lärare. Allt annat är bara utanpåverk, säger han.

Höga krav i arbetet var också en av de omständigheter som stack ut när ergonomen Inger Arvidsson på Lunds universitet för fem år sedan undersökte vilka faktorer som har samband med utbrändhet hos svenska lärare. Själv tror hon att kraven skulle kunna minskas genom en bättre samordning mellan stat och kommun.

– När vi var ute i skolorna klagade många lärare på att de fick vissa uppgifter från rektor, andra från läroplanen och ytterligare andra från kommunen. Och de aktörerna är inte alltid samordnade, säger hon.

Andra viktiga faktorer var relationen mellan ledare och anställda, tid för återhämtning samt lärarnas tillit till sin egen förmåga, vilken intressant nog inte hade något större samband med de yttre kraven. Därför tror Inger Arvidsson att stödfunktionerna på skolan är väldigt viktiga.

– Jag tänker att det behövs ett väl fungerande teamarbete där man får stöd från kollegor, har folk att rådfråga och kan hämta strategier från varandra. Det skulle kunna bygga upp självförtroendet, säger hon.

Av de nästan 500 lärarna i studien visade hela 15 procent allvarliga symtom på utbrändhet. Samtidigt betonar Inger Arvidsson att många lärare mår bra – hälften visade inte alls några tecken på utbrändhet. I en pågående uppföljningsstudie har hon dessutom sett att stressen inte är konstant, utan ofta varierar över tid även hos samma personer.

Mycket tyder på att även rektorerna, som befinner sig i en klassisk mellanchefsposition med press från både lärare och förvaltning, har fått en större arbetsbörda och mindre stöd i sitt arbete. Därför har Inger Arvidsson tillsammans med kollegan Roger Persson sökt forskningsmedel för att undersöka deras situation.

Samtidigt har Jan Löwstedt, professor på Stockholms universitet, påbörjat ett projekt som undersöker vilka andra ledarfunktioner inom skolan som rektorerna skulle kunna delegera en del av sitt arbete till.

Hur påverkar då allt detta eleverna? Enligt det amerikanska konsultföretaget McKinseys stora analys av Pisa-resultaten från år 2007, så är det viktigt för elevernas prestationer att rektorerna hinner vara pedagogiska ledare och inte drunknar i administration.

I RAPPORTEN Bra arbetsmiljö i skolan från år 2017 argumenterar Lärarförbundet och Sveriges elevkårer också för att det finns ett samband mellan lärarnas arbetsmiljö och elevernas prestationer.

Men Inger Arvidsson menar att det krävs mycket resurser för att studera den sortens orsakssamband: Det finns så många parametrar inblandade, och man skulle behöva följa stora populationer under lång tid.

Dock tycker hon att det är spännande att elevernas resultat inte bara är en produkt av deras socioekonomiska situation: Vissa skolor med ett fantastiskt elevunderlag presterar sämre än man kunde förvänta sig och vice versa, vilket skulle kunna förklaras av lärarnas arbetssituation.

Vi vet också att många elever är väldigt stressade. Enligt Petra Lindfors verkar det finnas intrikata samband mellan lärarnas förväntningar på eleverna och elevernas prestationer, stress och förväntningar på sig själva – något som i sin tur kan påverkas av arbetsmiljön.

I en kanadensisk studie hade till exempel eleverna en högre nivå av stresshormonet kortisol på skolor där många lärare var utbrända.

– Sambanden i skolkontexten kan gå åt alla möjliga håll. Men det är klart att en stressad lärare rimligtvis har sämre förutsättningar att göra ett gott arbete än en mindre belastad lärare, säger Petra Lindfors.

Av Staffan Eng

Illustration Malin Koort


Fakta/Motverka hög arbetsbelastning

Arbetsmiljöverkets hemsida finns filmer, broschyrer och böcker. För att hantera en ohälsosam arbetsbelastning föreslås fyra steg:

  1. Ta reda på hur arbetsbelastningen ser ut. Gör enkäter eller studera verksamhetsresultat, tidrapporter och sjukskrivningar. Gruppsamtal och intervjuer är det bästa sättet att få en bild av orsakerna till problemen.
  2. Använd resultaten till att bedöma riskerna för olika arbetstagare. Hur svåra är konsekvenserna? Vad är sannolikheten för att de inträffar? Riskerna blir större ju längre en ohälsosam arbetsbelastning pågår.
  3. Åtgärda problemen genom att minska kraven eller öka resurserna. Ange tydligt vad som förväntas av olika befattningar. Prioritera akuta problem och långsiktiga åtgärder som riktar in sig på de bakomliggande orsakerna. Skriv in resten i en handlingsplan.
  4. Gör en systematisk uppföljning. Om åtgärderna inte ger önskad effekt kan det bero på att det finns andra orsaker till problemen.

Artikeln är tidigare publicerad i Skolportens forskningsmagasin nr 4 2017. 

Skolporten 4/2018.

Senaste numret av Skolporten har tema: Mobbning

Inte redan prenumerant? Missa inte kampanjpriset:

2 nr av Skolporten för prova-på-priset 99 kr!

Prenumerera

NYHET! Nu kan du även köpa digitala lösnummer av Skolporten i App Store eller Google Play!

Inte prenumerant? Just nu 2 nr för 99 kr! 

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med

forskningsinstitutet Ifous

Läs mer
Stockholm

Undervisa i Artificiell intelligens

Välkommen till Skolportens konferens för dig som planerar att undervisa i det nya gymnasieämnet artificiell intelligens. Ta del av aktuell forskning som utgår från ämnets syftesbeskrivning, och få praktiska verktyg som hjälper dig att planera och genomföra kurserna. Innehållet är även intressant för dig som vill veta mer om AI i samband med undervisning generellt, samt för dig som undervisar inom vuxenutbildningen.
Läs mer & boka
Gy–Vux
3 okt
Dela via: 

Relaterade artiklar

Relaterat innehåll

Senaste magasinen

Läs mer

Nyhetsbrev