2019-03-27 06:11  288 Dela:

Tema/Karriär:”Öppna upp för lärare att forska”

Stockholms stad finansierar en forskarutbildning för egna anställda som vill göra karriär som forskande lärare.

Björn Kindenberg

Genom Stockholms stads satsning kan Björn Kindenberg forska på 60 procent och resten av tiden fortsätta sitt arbete som lärare. Foto: Jimmy Eriksson.

Björn Kindenbergs karriär är långtifrån spikrak. Efter 20 år som SO-lärare, skolbibliotekarie, språkutvecklare och IT-pedagog upptäckte han en utlysning av licentiattjänster för lärare. Han sökte och kom in.

– Jag har aldrig gjort någon karriärplanering, utan det har varit tillfälligheternas spel. Men bakom alltsammans finns en vilja att utveckla mig i yrket som gör att jag har tagit de tillfällen som erbjudits, säger han.

DEN NYA TJÄNSTEN innebär att han fortsätter sitt vanliga jobb som lärare på Grimstaskolan i Vällingby på 40 procent. Resten av tiden är han centralt anställd på Stockholms stad som såkallad utvecklingslärare.

Inom utvecklingslärartjänsten får han betalt av kommunen för att arbeta med sin licentiatavhandling på Stockholms universitet. I gengäld hjälper han andra lärare med lokala forsknings- och utvecklingsprojekt i samverkansplattformen STLS, Stockholm Teaching and Learning Studies.

För hans egen del har pengarna aldrig varit drivkraften. Men hans beslut att börja forska påverkades ändå av att han nu får 80 procent av sin tidigare lärarlön, vilket är betydligt mer än en vanlig doktorandlön.

– När man har familj, radhus och bil så behöver man också väga in den ekonomiska aspekten. Nu tjänar jag i alla fall tillräckligt mycket för att slippa bekymra mig över räntan.

FINANSIERINGEN AV forskarutbildningen är en del av Stockholms stads satsning på nya karriärvägar för undervisande lärare, som även omfattar egna karriärtjänster som lärarcoach och utvecklingslärare. Varje år utlyses mellan tre och sex utbildningsplatser, som bara är öppna för de egna anställda.

Det enda problemet är enligt Björn Kindenberg att det saknas en naturlig tjänst att komma tillbaka till efter utbildningen, eftersom antalet lektorat i grundskolan är så få.

Själv tror han att det beror på att många skolledare har svårt att tillvarata forskarkompetens på den egna skolan.

– Rektorerna vill ha färdiga lösningar, men så fungerar inte forskning. Det finns inte några enkla svar, utan lärarna måste själva kunna ställa kritiska frågor och pröva sig fram efter de lokala förutsättningarna.

FÖR ATT SKOLLEDARNA ska få en fördjupad bild av vad forskning är tycker han att det är viktigt att involvera dem i den vetenskapliga miljön. Han tror att ett sätt skulle kunna vara att bygga in krav på exempelvis kurser i vetenskapsteori i professionsprogrammet för rektorer.

Själv tror han att bättre karriärmöjligheter för forskande lärare skulle locka fler personer till läraryrket. Men framför allt menar han att det skulle bidra till att skapa en skola som verkligen vilar på vetenskaplig grund – något som i sig skulle öka läraryrkets status och attraktionskraft.

– Lärare som kommer i kontakt med forskning i projekten i STLS får en enorm personlig och yrkesmässig utveckling. De blir inspirerade och deras yrkesglädje väcks till liv, säger Björn Kindenberg.

BJÖRN KINDENBERGS TIPS: 

  • Skjut till resurser. Forskning är inte något man kan göra på fritiden eller av välvilja, utan det måste byggas in i systemet.
  • Involvera skolledarna i den vetenskapliga processen.
  • Kom på studiebesök på STLS och se hur arbetet går till i praktiken.

Av Staffan Eng

Foto Jimmy Eriksson


Artikeln är publicerad i Skolporten nr 2 som kommer ut 4 april 2019!

Inte redan prenumerant? Missa inte kampanjpriset:

2 nr av Skolporten för prova-på-priset 99 kr!

NYHET! Nu kan du även köpa digitala lösnummer av Skolporten i App Store eller Google Play!

Sidan publicerades 2019-03-27 06:11 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2019-04-04 10:37 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Hallå där, Sara Folkman

Sara Folkman har granskat och analyserat lyssnande i Reggio Emilia-inspirerad pedagogik. Resultatet visar att det distanserade lyssnande som praktiseras på förskolorna inte upplevs som genuint av barnen.

Tema/Karriär: Professionsprogrammet ska stärka lärarnas kompetens

Hur utvecklas man som lärare? Många hoppas att det nya professionsprogrammet för lärare och rektorer ska ge svaret.

UR Samtiden: Nätmobbning – en översikt

Sofia Berne, forskare i psykologi vid Göteborgs universitet, kallar nätmobbning för gammalt vin i en ny flaska, men en viktig skillnad är att nätmobbning kan pågå 24 timmar om dygnet och överallt (webb-tv).

En nordisk skola för alla?

Finns det en gemensam nordisk skolmodell, på ungefär samma sätt som man ibland talar om den nordiska välfärdsmodellen? Både ja och nej är väl svaret om man ska tro de forskare som medverkar i antologin.  

Vill förändra matematiken

Lärare från hela Sverige har kommit till Matematikbiennalen på Umeå universitet i Umeå för att utbytta kunskap och idéer. Men åsikterna om hur elevernas matematikkunskaper ska bli bättre går isär.

Slå 116 000 om ett barn försvinner

116 000 — lägg de siffrorna på minnet och mata in dem i din telefon. 116 000 är nämligen det nya larmnumret för försvunna barn, barn som försvunnit från skolor, förskolor eller familjer.

Matematisk slöjd i tv-rutan

Ola Edström är slöjdläraren i Utbildningsradions nya program Riddarborgen, en tv-serie om slöjd och matematik som främst riktas till mellanstadieelever.

Banbrytande bok om flippat klassrum

I boken ”Flipped Classroom – det omvända arbetssättet” får läsaren följa Daniel Barkers många insikter som lärare. Han reflekterar över och ifrågasätter hela tiden sitt eget sätt att undervisa. Som lärare är det lätt att känna igen sig.

Plugga stenhårt eller vara rolig?

Elever vid gymnasieskolans fordonsprogram som både vill satsa på skolarbetet och samtidigt vara en del av kamratgruppen kan få problem. Det framkommer i en ny avhandling som läggs fram vid Umeå universitet.

Låt eleverna rösta fram lilla August

Fram till den 17 november går det att rösta på finalisterna i Lilla Augustpriset. Fyra unga författare mellan 16 och 20 år är nominerade med sammanlagt sex böcker.

Internationellt: IKT-anpassade prov för elever med funktionsnedsättning

Satsningen på IKT-anpassade provsystem för engelska och matematik kopplade till USA:s Common core state standards (CCSS) är inne i en intensiv utprovningsfas.

Kollegial bedömning ska höja forskningens kvalitet

Regeringen vill införa en ny modell för att fördela en del av de direkta anslagen till lärosätena. Vetenskapsrådet har fått i uppdrag att ta fram ett förslag baserat på kollegial bedömning som ska höja forskningskvaliteten.

Alla barn har rätt till stöd i matte

Författarna till ”Barns matematiska förmågor – och hur de kan utvecklas” flyttar fokus från elevers brister till deras potential och talang för matematikämnet. Det är ett synsätt som borde löpa som en röd tråd genom skolsystemets matematikundervisning, anser matematikläraren Cicki Nyberg.

UR: Läxor

Lär sig barnen mer om de får läxor? Eller är det ett enkelt sätt för skolan att lämpa över en del av skolarbetet på hemmet?

Bokprojekt ska lyfta killarnas betyg

Med mottot ”Coola killar läser böcker” har det startats ett nytt projekt på Värgårdsskolan i Vimmerby. En–två gånger i veckan samlas killarna i årskurs 7 för att läsa tillsammans.

Slöjd och språk går hand i hand

Det går att koppla ihop textilslöjd med språkutveckling på internet. För det fick Barbro Sköldenberg, lärare i textilslöjd på Sofielundsskolan i Malmö, Webbstjärnans lärarpris. Barbro Sköldenberg är strålande glad över priset. Särskilt med tanke på att hon började arbeta med surfplattan så sent som i januari.

Konferenser
Fortbildning
Skolbibliotek
  Konferensen äger rum 5-6 maj 2020 i Stockholm.

Skolbibliotek

Vi bjuder in till två dagars fortbildning för skolbibliotekarier, skolledare och alla som samarbetar med biblioteket. Ta del av forskares, bibliotekariers, rektors, lärares, journalisters och författares perspektiv för att skapa ett kraftfullt och modernt skolbibliotek. Välkommen!

Läs mer och boka plats
Skolportens magasin
Nytt nr ute 15 maj!

Nytt nr ute 15 maj!

Intervju: Möt forskaren Gunnlaugur Magnússon, som saknar de mest fundamentala frågorna i debatten. Tema: Rollen som skolchef – så komplex och utsatt är den.

Läs mer och prenumerera här
Kommande disputationer
5 mest lästa på FoU

Professorn som bytte åsikt: ”Jag hade fel”

Som biträdande utbildningsminister i USA på 1990-talet var hon en förespråkare för marknadslösningar i skolan – i dag har Diane Ravitch tänkt om och är en av systemets ihärdigaste kritiker.

Debattsugna elever tystnar på elitskolan

"Jag hade inte förväntat mig att skolan skulle vara uttalat elitistisk och på samma gång fostra till passiv lydnad". Det säger Janna Lundberg, vars avhandling om debattklimatet på en elitskola nu har valts till lärarpanelens favorit.

Relationen viktigast i mötet på förskolan

Relationen och möjligheten till kunskapsinlärning är tätt sammanflätade i mötet mellan barn och pedagoger i förskolan. Det visar Maria Fredrikssons doktorsavhandling, som blev förra årets mest lästa avhandling på Skolportens webb.

Dylan Wiliam: Till den formativa bedömningens försvar

Nej, formativ bedömning är inte ”ännu en utbildningsfluga”. Det är helt enkelt ett av de mest effektiva och minst kostsamma sätten att förbättra utbildning, skriver Dylan Wiliam, professor emeritus vid University College London.

Hård forskarkritik mot nya kursplaner

Avkodning är A och O för att ett barn ska lära sig läsa, enligt evidensbaserad forskning. Men i Skolverkets förslag på nya kursplaner saknas skrivningar om den tidiga läsinlärningen. Fokus ligger på slutmålet; läsförståelse och förmågan att bearbeta texter. Förslaget har väckt stark kritik bland forskare. Här presenterar vi några av de rösterna.