Tema/Karriär:”Öppna upp för lärare att forska”

Stockholms stad finansierar en forskarutbildning för egna anställda som vill göra karriär som forskande lärare.

Björn Kindenberg

Genom Stockholms stads satsning kan Björn Kindenberg forska på 60 procent och resten av tiden fortsätta sitt arbete som lärare. Foto: Jimmy Eriksson.

Björn Kindenbergs karriär är långtifrån spikrak. Efter 20 år som SO-lärare, skolbibliotekarie, språkutvecklare och IT-pedagog upptäckte han en utlysning av licentiattjänster för lärare. Han sökte och kom in.

– Jag har aldrig gjort någon karriärplanering, utan det har varit tillfälligheternas spel. Men bakom alltsammans finns en vilja att utveckla mig i yrket som gör att jag har tagit de tillfällen som erbjudits, säger han.

DEN NYA TJÄNSTEN innebär att han fortsätter sitt vanliga jobb som lärare på Grimstaskolan i Vällingby på 40 procent. Resten av tiden är han centralt anställd på Stockholms stad som såkallad utvecklingslärare.

Inom utvecklingslärartjänsten får han betalt av kommunen för att arbeta med sin licentiatavhandling på Stockholms universitet. I gengäld hjälper han andra lärare med lokala forsknings- och utvecklingsprojekt i samverkansplattformen STLS, Stockholm Teaching and Learning Studies.

För hans egen del har pengarna aldrig varit drivkraften. Men hans beslut att börja forska påverkades ändå av att han nu får 80 procent av sin tidigare lärarlön, vilket är betydligt mer än en vanlig doktorandlön.

– När man har familj, radhus och bil så behöver man också väga in den ekonomiska aspekten. Nu tjänar jag i alla fall tillräckligt mycket för att slippa bekymra mig över räntan.

FINANSIERINGEN AV forskarutbildningen är en del av Stockholms stads satsning på nya karriärvägar för undervisande lärare, som även omfattar egna karriärtjänster som lärarcoach och utvecklingslärare. Varje år utlyses mellan tre och sex utbildningsplatser, som bara är öppna för de egna anställda.

Det enda problemet är enligt Björn Kindenberg att det saknas en naturlig tjänst att komma tillbaka till efter utbildningen, eftersom antalet lektorat i grundskolan är så få.

Själv tror han att det beror på att många skolledare har svårt att tillvarata forskarkompetens på den egna skolan.

– Rektorerna vill ha färdiga lösningar, men så fungerar inte forskning. Det finns inte några enkla svar, utan lärarna måste själva kunna ställa kritiska frågor och pröva sig fram efter de lokala förutsättningarna.

FÖR ATT SKOLLEDARNA ska få en fördjupad bild av vad forskning är tycker han att det är viktigt att involvera dem i den vetenskapliga miljön. Han tror att ett sätt skulle kunna vara att bygga in krav på exempelvis kurser i vetenskapsteori i professionsprogrammet för rektorer.

Själv tror han att bättre karriärmöjligheter för forskande lärare skulle locka fler personer till läraryrket. Men framför allt menar han att det skulle bidra till att skapa en skola som verkligen vilar på vetenskaplig grund – något som i sig skulle öka läraryrkets status och attraktionskraft.

– Lärare som kommer i kontakt med forskning i projekten i STLS får en enorm personlig och yrkesmässig utveckling. De blir inspirerade och deras yrkesglädje väcks till liv, säger Björn Kindenberg.

BJÖRN KINDENBERGS TIPS: 

  • Skjut till resurser. Forskning är inte något man kan göra på fritiden eller av välvilja, utan det måste byggas in i systemet.
  • Involvera skolledarna i den vetenskapliga processen.
  • Kom på studiebesök på STLS och se hur arbetet går till i praktiken.

Av Staffan Eng

Foto Jimmy Eriksson


Artikeln är publicerad i Skolporten nr 2 som kommer ut 4 april 2019!

Inte redan prenumerant? Missa inte kampanjpriset:

2 nr av Skolporten för prova-på-priset 99 kr!

NYHET! Nu kan du även köpa digitala lösnummer av Skolporten i App Store eller Google Play!

Sidan publicerades 2019-03-27 06:11 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2019-04-04 10:37 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Grund- och gymnasiesärskolan, 12-13 november i Stockholm

Ta del av aktuella föreläsningar om praktiska exempel på ämnesövergripande undervisning, bfl och hur det fungerar i särskolans lärmiljö och hur digitala verktyg kan utmana elever på olika utvecklingsnivåer. Konferensen berör också sex- och samlevnadsundervisning i särskolans praktik och hur man skapar en tillgänglig undervisning för elever med syn- eller hörselnedsättning. Missa inte högaktuella och intressanta dagar!

Elevhälsa, 19-20 september i Stockholm

En fungerande elevhälsa kan vara avgörande för lärande och framgång i skolan. Nu återkommer vår konferens, mer välfylld än någonsin. Ta del av föreläsningar om samverkan, unga i hederskontext, antipluggkulturer, sömn, sociala medier och hjärnan samt hur man förbättrar kommunikationen i svåra samtal.

Hallå där, Sara Folkman

Sara Folkman har granskat och analyserat lyssnande i Reggio Emilia-inspirerad pedagogik. Resultatet visar att det distanserade lyssnande som praktiseras på förskolorna inte upplevs som genuint av barnen.

Tema/Karriär: Professionsprogrammet ska stärka lärarnas kompetens

Hur utvecklas man som lärare? Många hoppas att det nya professionsprogrammet för lärare och rektorer ska ge svaret.

Lärarrummet : Spel som pedagogisk verktyg

Läraren Felix Gyllenstig Serrao använder datorspel som ett pedagogiskt verktyg. Digitala verktyg i skolans värld är ingen ny företeelse. Datorprogram som används för att träna eleverna i exempelvis matematikuppgifter används sedan flera år. Det han fokuserar på är så kallad spelifiering. Genom att integrera spelelement i pedagogiken kan eleverna nå delmål och göra framsteg i en miljö som de känner igen från spelvärlden. (webb-tv)

”Ta time-out från striderna om skolan”

Allmänheten har fortfarande stort förtroende för skolan som institution liksom för lärarna som yrkesgrupp. Detsamma kan man inte säga om skolans organisation där missnöjet är stort med skolans omstrukturering. Det skriver Sverker Lindblad, professor emeritus i pedagogik, i en debattartikel i Göteborgs-Posten.

Ny bok om barn med trauma

Björn Tingberg, lektor på det på nationella kunskapscentrumet Barnafrid, är en av författarna till den nyligen utgivna boken ”Barn, unga och trauma”. Synen på barn och trauma har förändrats: idag vet vi att även barn drabbas av posttraumatiskt stressyndrom. Problemet är bristande kunskap om hur vi upptäcker det.

Lärarrummet : Varför bråkade Alexander?

Alexander Skytte är lärare i idrott och hälsa. Vi berättar om hans skoltid som var full av konflikter och missförstånd på grund av hans olika diagnoser. Vi hör också hans lärare från lågstadiet, Carina Jörnén, berätta om hur svårt det var för henne att försöka stötta Alexander eftersom kunskapsnivån om NPF då, för tjugo år sedan, var mycket lägre än idag.

Forskare: Bilden av läsning förr behöver nyanseras

I debatten om barns och ungas läsning framstår det ofta som att läsvanorna i och med den teknologiska utvecklingen har gått från koncentrerad djupläsning till ytlig och fragmentarisk läsning. Men var det verkligen annorlunda förr? Det har forskare vid Högskolan i Borås undersökt.

Matilda Ernkrans inviger forskarkongress om barn- och ungdomslitteratur

Matilda Ernkrans, minister för högre utbildning och forskning, kommer att hålla ett öppningsanförande vid konferensen IRSCL Congress 2019 i Stockholm onsdag den 14 augusti. Konferensen är världens största internationella kongress inom ämnet barn- och ungdomslitteratur och hålls i år i Stockholm.

”Forskningen har svårt att hitta riktigt lyckade chefer”

Organisationers stora satsningar på ledarskapsförbättring förstärker en olycklig ledarcentrism. Bättre då att låta chefer och medarbetare ge ärlig och genomtänkt feedback för förbättring. Och mobilisera medarbetarna mindre som bihang till ledare och mer som medskapare av organisering och som delansvariga för verksamheten, skriver professor Mats Alvesson.

Snabba råd om läs- och skrivsvårigheter

Att kunna läsa och skriva är en grundförutsättning för att orka hänga med i alla ämnen. Därför är det viktigt att upptäcka läs- och skrivsvårigheter så tidigt som möjligt. Men hur gör man det?

Forskningsutblick: Tidiga insatser i förskolan, att vara nära men med nya ögon

Tidiga insatser i förskolan är socioekonomiskt lönsamma eftersom det kan bidra till att minska utanförskap och misslyckande i skolan.

Lärarrummet : Lågaffektivt bemötande – effektivt?

Lågaffektivt bemötande är ett förhållningssätt för pedagoger där ansvaret alltid ligger hos läraren om en elev bråkar och stör. Men lågaffektivt bemötande som metod har också mött motstånd, kritiker har raljerande döpt om det till låg-effektivt bemötande och menat att det leder till kravlöshet och kaos. (webb-radio)

Skräcktrend med lagom mys-rys

Spöken under sängen när man ska sova, mörka skogar och läskiga vindar … Just nu kommer många nya böcker på temat spöken, rädslor och mys-skräckisar som är lagom läskiga för de yngsta. Att både bekräfta barns rädslor och stötta dem att övervinna dem är en röd tråd.

Älska olikheter, se möjligheter

Förskolans inkluderingsuppdrag är inskrivet i styrdokumenten och inget som går att vara emot. Det är inte heller något som någonsin blir färdigt, utan en ständigt pågående och ibland smärtsam process, menar forskarna.

Konferenser
Fortbildning
Rektor i förskolan

Rektor i förskolan

Den här konferensen fokuserar på din roll som chef och ledare med högaktuella föreläsningar om det pedagogiska ledarskapet och din professionsutveckling. Hur leder du i förändring och hur görs en nulägesanalys? Vi tar avstamp i de frågor som är specifika för förskolans verksamhet, men belyser även ämnen utifrån din yrkesroll som chef över en mångbottnad verksamhet.

Läs mer och boka plats
SKOLPORTENS MAGASIN
Tema: Skolans styrning
  Skolporten nr 3/2019 – ute 16 maj

Tema: Skolans styrning

Sveriges rektorer slits mellan budgetkrav och elevers rätt till likvärdig utbildning. Intervjun: Didaktikforskaren Simon Hjort vill utbilda framtidens tänkare. Reportage: Lekens betydelse i förskolan. +Skolportens favorit: Så skapas rektors pedagogiska ledarskap. +Så väcker vi tjejers teknikintresse. +Unga kämpar för bättre sexualundervisning.

Läs mer här!
Kommande disputationer
Lediga tjänster
Fler platsannonser
5 mest lästa på FoU

När AR kom till skolan

För många barn och ungdomar innebär ”augmented reality”, AR, eller förstärkt verklighet, i undervisningen ett bättre sätt att ta till sig ny kunskap. På Stenkulaskolan i Malmö har lärarna och skolledningen valt att metodiskt väva in AR på lektionerna och de ser många konkreta fördelar.

Forskningsutblick: Tidiga insatser i förskolan, att vara nära men med nya ögon

Tidiga insatser i förskolan är socioekonomiskt lönsamma eftersom det kan bidra till att minska utanförskap och misslyckande i skolan.

Ledarskapsutveckling sker i vardagen

Ledarskapsutveckling är så mycket mer än ledarskapskurser. Ledarskapsutveckling kan med fördel också ske i det dagliga arbetet, exempelvis genom förändringar i arbetsuppgifter, roller eller organisatoriska förändringar, visar forskning från Jönköping university.

How automation could change teaching, learning

Technology could change the role of teachers for the better, according to Thomas Arnett, senior research fellow in education for the Christensen Institute.

Dokumentation med fel fokus?

Riskerar vi att prioritera kunskap ­framför utveckling? Det menar forskar­skolan Små barns lärande, där fem förskollärare lagt fram var sin licentiat­avhandling om dokumentation – och fått blodad tand som forskare!