Tema/Karriär:”Öppna upp för lärare att forska”

Stockholms stad finansierar en forskarutbildning för egna anställda som vill göra karriär som forskande lärare.

Björn Kindenberg

Genom Stockholms stads satsning kan Björn Kindenberg forska på 60 procent och resten av tiden fortsätta sitt arbete som lärare. Foto: Jimmy Eriksson.

Björn Kindenbergs karriär är långtifrån spikrak. Efter 20 år som SO-lärare, skolbibliotekarie, språkutvecklare och IT-pedagog upptäckte han en utlysning av licentiattjänster för lärare. Han sökte och kom in.

– Jag har aldrig gjort någon karriärplanering, utan det har varit tillfälligheternas spel. Men bakom alltsammans finns en vilja att utveckla mig i yrket som gör att jag har tagit de tillfällen som erbjudits, säger han.

DEN NYA TJÄNSTEN innebär att han fortsätter sitt vanliga jobb som lärare på Grimstaskolan i Vällingby på 40 procent. Resten av tiden är han centralt anställd på Stockholms stad som såkallad utvecklingslärare.

Inom utvecklingslärartjänsten får han betalt av kommunen för att arbeta med sin licentiatavhandling på Stockholms universitet. I gengäld hjälper han andra lärare med lokala forsknings- och utvecklingsprojekt i samverkansplattformen STLS, Stockholm Teaching and Learning Studies.

För hans egen del har pengarna aldrig varit drivkraften. Men hans beslut att börja forska påverkades ändå av att han nu får 80 procent av sin tidigare lärarlön, vilket är betydligt mer än en vanlig doktorandlön.

– När man har familj, radhus och bil så behöver man också väga in den ekonomiska aspekten. Nu tjänar jag i alla fall tillräckligt mycket för att slippa bekymra mig över räntan.

FINANSIERINGEN AV forskarutbildningen är en del av Stockholms stads satsning på nya karriärvägar för undervisande lärare, som även omfattar egna karriärtjänster som lärarcoach och utvecklingslärare. Varje år utlyses mellan tre och sex utbildningsplatser, som bara är öppna för de egna anställda.

Det enda problemet är enligt Björn Kindenberg att det saknas en naturlig tjänst att komma tillbaka till efter utbildningen, eftersom antalet lektorat i grundskolan är så få.

Själv tror han att det beror på att många skolledare har svårt att tillvarata forskarkompetens på den egna skolan.

– Rektorerna vill ha färdiga lösningar, men så fungerar inte forskning. Det finns inte några enkla svar, utan lärarna måste själva kunna ställa kritiska frågor och pröva sig fram efter de lokala förutsättningarna.

FÖR ATT SKOLLEDARNA ska få en fördjupad bild av vad forskning är tycker han att det är viktigt att involvera dem i den vetenskapliga miljön. Han tror att ett sätt skulle kunna vara att bygga in krav på exempelvis kurser i vetenskapsteori i professionsprogrammet för rektorer.

Själv tror han att bättre karriärmöjligheter för forskande lärare skulle locka fler personer till läraryrket. Men framför allt menar han att det skulle bidra till att skapa en skola som verkligen vilar på vetenskaplig grund – något som i sig skulle öka läraryrkets status och attraktionskraft.

– Lärare som kommer i kontakt med forskning i projekten i STLS får en enorm personlig och yrkesmässig utveckling. De blir inspirerade och deras yrkesglädje väcks till liv, säger Björn Kindenberg.

BJÖRN KINDENBERGS TIPS: 

  • Skjut till resurser. Forskning är inte något man kan göra på fritiden eller av välvilja, utan det måste byggas in i systemet.
  • Involvera skolledarna i den vetenskapliga processen.
  • Kom på studiebesök på STLS och se hur arbetet går till i praktiken.

Av Staffan Eng

Foto Jimmy Eriksson


Artikeln är publicerad i Skolporten nr 2 som kommer ut 4 april 2019!

Inte redan prenumerant? Missa inte kampanjpriset:

2 nr av Skolporten för prova-på-priset 99 kr!

NYHET! Nu kan du även köpa digitala lösnummer av Skolporten i App Store eller Google Play!

Sidan publicerades 2019-03-27 06:11 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2019-04-04 10:37 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Grund- och gymnasiesärskolan, 12-13 november i Stockholm

Ta del av aktuella föreläsningar om praktiska exempel på ämnesövergripande undervisning, bfl och hur det fungerar i särskolans lärmiljö och hur digitala verktyg kan utmana elever på olika utvecklingsnivåer. Konferensen berör också sex- och samlevnadsundervisning i särskolans praktik och hur man skapar en tillgänglig undervisning för elever med syn- eller hörselnedsättning. Missa inte högaktuella och intressanta dagar!

Elevhälsa, 19-20 september i Stockholm

En fungerande elevhälsa kan vara avgörande för lärande och framgång i skolan. Nu återkommer vår konferens, mer välfylld än någonsin. Ta del av föreläsningar om samverkan, unga i hederskontext, antipluggkulturer, sömn, sociala medier och hjärnan samt hur man förbättrar kommunikationen i svåra samtal.

Hallå där, Sara Folkman

Sara Folkman har granskat och analyserat lyssnande i Reggio Emilia-inspirerad pedagogik. Resultatet visar att det distanserade lyssnande som praktiseras på förskolorna inte upplevs som genuint av barnen.

Tema/Karriär: Professionsprogrammet ska stärka lärarnas kompetens

Hur utvecklas man som lärare? Många hoppas att det nya professionsprogrammet för lärare och rektorer ska ge svaret.

Förskolepersonal i Lerum får lära sig stärka sin hälsa och hantera krav

Lerums kommuns satsning inom projektet HälsoGReppet handlar om att ge medarbetare på förskolor utbildning genom programmet Hjärnhälsa. Syftet är att hjälpa medarbetarna att stärka sin hälsa och hantera krav i arbetet och på fritiden.

Pedagogiska ambassadörer vill utveckla det självständiga arbetet

2019 blir ett intensivt och roligt år för Ylva Falk och Katarina Rejman vid Institutionen för språkdidaktik. De är nyutsedda pedagogiska ambassadörer vid Stockholms universitet och ska i sitt projekt jobba med att vidareutveckla lärarstudenternas kurser i självständigt arbete.

Förberedd för högskolestudier? – En studie av hur ”vetenskapligt grundat arbetssätt” tar skriftspråklig form i svenska gymnasiearbeten inom samhällsvetenskapsprogrammet

I artikeln undersöks gymnasiearbetet inom samhällsvetenskapsprogrammet med fokus på vilka representationer av ”vetenskapligt grundat arbetssätt”  som emfaseras i elevernas skrivande. Detta fokus motiveras av att det idag ställs krav på gymnasieelever inom högskoleförberedande program att bli just förberedda för högre studier och att de ska ges möjlighet att närma sig ”vetenskapsliknande processer som förekommer inom högskolan”. (pdf)

Gymnasieelever inte tillräckligt förberedda för högskolan

Gymnasiearbeten inom högskoleförberedande program är en egen skrivpraktik som inte går att jämföra med det akademiska skrivande som sker inom högre utbildning. Samtidigt tycks både Skolverket och högskolan förvänta sig högre grad av akademisering. En ny studie sätter fokus på glappet som framträder vid övergången till högskolan.

Så diskuterar du en terroristattack med elever

Även om vi normalt skulle rekommendera undervisning och lärande i School Strengthening System – som är en utbildning i hur skolan kan motverka radikalisering bland elever – så det tillfällen då lärare kan behöva reagera omedelbart på oförutsedda händelser, till exempel terroristattacken på Drottninggatan i Stockholm. Denna vägledning ger praktiska förslag på hur du kan strukturera diskussion, vidareutbildning och ifrågasättande vid sådana händelser

Strategi för att kunna möta Stundens barn

Just nu håller gymnasie- och vuxenutbildningen på att ta fram en gemensam strategi för Malmö stads skolor som ska syfta till att minska elevers frånvaro. En som har stor erfarenhet av sådant arbete är Annette Lawesson, biträdande rektor på S:t Petri skola.

Projekt om Pusjkin sprider kunskap om modersmålsundervisning i ryska

Lärare och elever på grundskolor i Malmö har upptäckt vem den ryske författaren och nationalskalden Alexander Pusjkin är. Genom projektet ”Vad vet ni om Puskjin?” har elever med ryska som modersmål delat med sig av sitt arbete om författaren till sina klasskamrater.

SO-didaktik i centrum på Globala gymnasiet

Forskning och undervisning går hand i hand på ”SO-didaktik i centrum” på Globala gymnasiet. Hit kommer lärare från hela Stockholm för att delta i ämnesdidaktiska seminarier som leds av lektorer med forskarutbildning.

Skolan i bild: Hur är skolan egentligen?

Sveriges alla skolor, lärare och elever, får möjlighet att skapa sina egna bilder av skolan. Foto, collage, skulptur, filmsnutt, seriestripp? Bilderna publiceras i en antologi – ett tidsdokument över skolan idag. Var med!

Svenska/Svenska som andraspråk/Media ÅK 7-9: Next Flight Home

Att upptäcka de saker som gör livet värt att leva. En duva möter en annan och står inför beslutet om huruvida han ska lämna livet som han har byggt för sig själv eller följa sitt hjärta. Kortfilm.

IKT för fritidshem och skola ÅK 1-6

Linnea Malmsten på Sågtorpsskolan i Nacka har skapat en hel serie lektioner för både fritidshem och grundskolan, ÅK 1-6, som på olika sätt berör digitalisering.

Bild ÅK 1-3: Maskrosboll

Anna Erikssons elever skapar en bild av våren/sommaren med färg, form och en blomma (maskrosen). Eleverna tycker att det är lite pilligt att göra maskrosfrön, men blir nöjda med resultatet!

Konferenser
Fortbildning
Rektor i förskolan

Rektor i förskolan

Den här konferensen fokuserar på din roll som chef och ledare med högaktuella föreläsningar om det pedagogiska ledarskapet och din professionsutveckling. Hur leder du i förändring och hur görs en nulägesanalys? Vi tar avstamp i de frågor som är specifika för förskolans verksamhet, men belyser även ämnen utifrån din yrkesroll som chef över en mångbottnad verksamhet.

Läs mer och boka plats
SKOLPORTENS MAGASIN
Tema: Skolans styrning
  Skolporten nr 3/2019 – ute 16 maj

Tema: Skolans styrning

Sveriges rektorer slits mellan budgetkrav och elevers rätt till likvärdig utbildning. Intervjun: Didaktikforskaren Simon Hjort vill utbilda framtidens tänkare. Reportage: Lekens betydelse i förskolan. +Skolportens favorit: Så skapas rektors pedagogiska ledarskap. +Så väcker vi tjejers teknikintresse. +Unga kämpar för bättre sexualundervisning.

Läs mer här!
Kommande disputationer
Lediga tjänster
Fler platsannonser
5 mest lästa på FoU

Innehåll viktigare än skärmtid för små barn

Hur påverkas de yngsta barnen av att använda surfplattor och smarta telefoner? WHO avråder från att barn under två år överhuvudtaget ska använda skärmar. Andra forskare menar att i ett digitalt samhälle behöver barn börja klicka på digitala enheter så tidigt som möjligt. Vad de tittar på är viktigare än hur länge.

Evolution: as a religious professor of science education, we need to rethink how we teach it

It is not for educators to forcefully convert doubters into accepting evolution, but to build an inclusive classroom that respects religious students’ beliefs.

A strong finish to the school year

Smart ideas for keeping students engaged as summer arrives.

Alma Memisevic: De inkluderade – Samtidens oönskade barn

Drömmen om en skola där elever kommer till skolan för att lära sig och förverkliga sina framtidsdrömmar och ambitioner samt bidra till samhället utifrån sina egna intressen, behov, förmågor och förutsättningar, känns som ren utopi, skriver Alma Memisevic, specialpedagog, förskollärare och doktorand vid Linköpings universitet.

What’s the right age to quit maths?

Unlike in many other countries, young people in the US must take maths until they leave school. Now arts students in New York are staging a rebellion over it. So what is the right time to quit studying maths?