Dela:

Tema/Karriär:”Öppna upp för lärare att forska”

Stockholms stad finansierar en forskarutbildning för egna anställda som vill göra karriär som forskande lärare.

Björn Kindenberg

Genom Stockholms stads satsning kan Björn Kindenberg forska på 60 procent och resten av tiden fortsätta sitt arbete som lärare. Foto: Jimmy Eriksson.

Björn Kindenbergs karriär är långtifrån spikrak. Efter 20 år som SO-lärare, skolbibliotekarie, språkutvecklare och IT-pedagog upptäckte han en utlysning av licentiattjänster för lärare. Han sökte och kom in.

– Jag har aldrig gjort någon karriärplanering, utan det har varit tillfälligheternas spel. Men bakom alltsammans finns en vilja att utveckla mig i yrket som gör att jag har tagit de tillfällen som erbjudits, säger han.

DEN NYA TJÄNSTEN innebär att han fortsätter sitt vanliga jobb som lärare på Grimstaskolan i Vällingby på 40 procent. Resten av tiden är han centralt anställd på Stockholms stad som såkallad utvecklingslärare.

Inom utvecklingslärartjänsten får han betalt av kommunen för att arbeta med sin licentiatavhandling på Stockholms universitet. I gengäld hjälper han andra lärare med lokala forsknings- och utvecklingsprojekt i samverkansplattformen STLS, Stockholm Teaching and Learning Studies.

För hans egen del har pengarna aldrig varit drivkraften. Men hans beslut att börja forska påverkades ändå av att han nu får 80 procent av sin tidigare lärarlön, vilket är betydligt mer än en vanlig doktorandlön.

– När man har familj, radhus och bil så behöver man också väga in den ekonomiska aspekten. Nu tjänar jag i alla fall tillräckligt mycket för att slippa bekymra mig över räntan.

FINANSIERINGEN AV forskarutbildningen är en del av Stockholms stads satsning på nya karriärvägar för undervisande lärare, som även omfattar egna karriärtjänster som lärarcoach och utvecklingslärare. Varje år utlyses mellan tre och sex utbildningsplatser, som bara är öppna för de egna anställda.

Det enda problemet är enligt Björn Kindenberg att det saknas en naturlig tjänst att komma tillbaka till efter utbildningen, eftersom antalet lektorat i grundskolan är så få.

Själv tror han att det beror på att många skolledare har svårt att tillvarata forskarkompetens på den egna skolan.

– Rektorerna vill ha färdiga lösningar, men så fungerar inte forskning. Det finns inte några enkla svar, utan lärarna måste själva kunna ställa kritiska frågor och pröva sig fram efter de lokala förutsättningarna.

FÖR ATT SKOLLEDARNA ska få en fördjupad bild av vad forskning är tycker han att det är viktigt att involvera dem i den vetenskapliga miljön. Han tror att ett sätt skulle kunna vara att bygga in krav på exempelvis kurser i vetenskapsteori i professionsprogrammet för rektorer.

Själv tror han att bättre karriärmöjligheter för forskande lärare skulle locka fler personer till läraryrket. Men framför allt menar han att det skulle bidra till att skapa en skola som verkligen vilar på vetenskaplig grund – något som i sig skulle öka läraryrkets status och attraktionskraft.

– Lärare som kommer i kontakt med forskning i projekten i STLS får en enorm personlig och yrkesmässig utveckling. De blir inspirerade och deras yrkesglädje väcks till liv, säger Björn Kindenberg.

BJÖRN KINDENBERGS TIPS: 

  • Skjut till resurser. Forskning är inte något man kan göra på fritiden eller av välvilja, utan det måste byggas in i systemet.
  • Involvera skolledarna i den vetenskapliga processen.
  • Kom på studiebesök på STLS och se hur arbetet går till i praktiken.

Av Staffan Eng

Foto Jimmy Eriksson


Artikeln är publicerad i Skolporten nr 2 som kommer ut 4 april 2019!

Inte redan prenumerant? Missa inte kampanjpriset:

2 nr av Skolporten för prova-på-priset 99 kr!

NYHET! Nu kan du även köpa digitala lösnummer av Skolporten i App Store eller Google Play!

Sidan publicerades 2019-03-27 06:11 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2019-04-04 10:37 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Hallå där, Sara Folkman

Sara Folkman har granskat och analyserat lyssnande i Reggio Emilia-inspirerad pedagogik. Resultatet visar att det distanserade lyssnande som praktiseras på förskolorna inte upplevs som genuint av barnen.

Tema/Karriär: Professionsprogrammet ska stärka lärarnas kompetens

Hur utvecklas man som lärare? Många hoppas att det nya professionsprogrammet för lärare och rektorer ska ge svaret.

Digital lektionsstruktur för fjärrundervisning – så här kan du göra

En tydlig lektionsstruktur är viktigt oavsett om du undervisar i ett fysisk klassrum eller i ett digitalt. Martina Soomro går igenom hur du organiserar lärmiljön och får mer tid till att undervisa och stötta dina elever.

Framgångsfaktorer i förskoleklassens kartläggningsarbete

Skolinspektionen släppte sin rapport i oktober om att förskoleklasserna ännu inte uppfyller garantin för tidiga stödinsatser. De sammanfattar inte bara det som inte fungerar utan också vilka framgångsfaktorerna är för de skolor som uppfyller alla delar av garantin. Hur många av framgångsfaktorerna stämmer in på er skola?

Elever utvecklas av att lära i naturen

Skolelever lär sig mer av friluftslivsundervisningen än att hantera stormkök och klä sig efter väder. Åsa Tugetams avhandling från Linnéuniversitetet visar att genom det hon kallar kontrasternas pedagogik sker lärande som bland annat bidrar till identitetsutveckling och socialt samspel.

Kooperativa strukturer även på fritids

Tillsammans med Nydalaskolans fritidspedagoger utvecklar Helena Yngvesson, förstelärare i fritidshem på Nydalaskolan, det kooperativa lärandet. ”Samspelet med eleverna i kooperativt lärande är en jättemöjlighet. Det blir ett ökat elevinflytande och vi vill ju att de ska vara delaktiga i sin fritidsverksamhet”, säger hon.

Forskning: Så påverkar kamrateffekt lärares undervisning

Elevsammansättningen styr i hög grad undervisningen i ett klassrum och vad en lärare kan göra. ”Det finns utan tvekan kraftiga kamrateffekter”, säger Pontus Bäckström som befarar att parallellskolsystemet är på väg tillbaka.

En trygg och säker förskola

Som en garant för rättssäkerhet och likvärdighet på Malmös förskolor. Så beskriver Emma Germundsson materialet Trygg och säker förskola. ”Nu blir nästa steg hur vi kan använda oss av Trygg och säker förskola för att utveckla vår verksamhet”, säger hon.

Forskning ska visa hur avgörande lärare är för elevers motivation

Kunskapen om hur motivation för matematik utvecklas är begränsad, särskilt i grundskolans tidigare år. Detta hoppas forskare nu kunna lösa genom att granska hur lärare i olika länder i sin dagliga praktik främjar motivation och lärande i ämnet.

Forskning för en bättre skolmiljö med hjälp av IoT

Forskare vid CTF, Centrum för tjänsteforskning vid Karlstads universitet, ska under de kommande två åren undersöka hur internet of things, IoT, kan användas för att skapa en bättre skolmiljö och stärka elevers hälsa. Projektet genomförs i samverkan med flera aktörer och utgår från en högstadieskola i Arvika kommun.

Konsten att kommunicera

Att jämka barns språkliga ­svårigheter och för­utsättningar i en likvärdig verksamhet är svårt. Hos Göteborgs förskolor hittar vi stora olikheter – men också stora framgångar.

Problem i forskarvärlden – många forskningsresultat kan inte upprepas

Att forskningsresultat ska kunna upprepas är en av vetenskapens grundläggande principer. Ändå visar flera genomgångar av vetenskapliga studier att det inte ser ut så. Kritiker pekar på flera orsaker och nu vill forskare minska fokus på publiceringshetsen för att minska felaktigheter.

Tips: Så får du distansundervisning att funka i de praktisk-estetiska ämnena

Distansundervisningen är extra tuff för lärare i de praktisk-estetiska ämnena. Därför har vi tagit er hjälp och sammanställt en stor guide med massor av tips för hur man får det att funka – ämne för ämne.

Arbeta förebyggande i gymnasieskolan under covid-19 pandemin

För att bromsa smittspridningen är det viktigt att skolor följer de råd Folkhälsomyndigheten och Arbetsmiljöverket ger. Här ger vi konkreta exempel på hur ni kan agera för att skapa en god arbetsmiljö för elever och skolpersonal.

”Vi utgår från lärarnas behov” – forskare om arbetet med att förbättra undervisning i svenska som andraspråk

Språkstödjare som en länk till elever om lär sig svenska som andraspråk. SFI-lärare kom med idén och vände sig till Örebro universitet för att få hjälp av forskare. ”Vi som forskare utgår från lärarnas behov för att vi tillsammans ska utveckla sättet att arbeta”, säger Oliver St John, som leder den praktiknära forskningen.

UKÄ ifrågasätter kvaliteten – och resurserna minskar

Lärarutbildningen är den högskoleutbildning som tilldrar sig mest politisk uppmärksamhet och får i särklass flest och mest detaljerade direktiv. Det motsvaras inte av generösa resurser, tvärtom har anslagen per student urholkats och forskningsresurserna är gravt underdimensionerade.

Konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
Nytt nr ute nu

Nytt nr ute nu

Tema: Nationella prov. Intervju: Forskaren Maria Jarl vill ge mer makt åt professionen.

Läs mer och prenumerera här!
Fortbildning
Svenska för högstadiet och gymnasiet
  Konferensen finns tillgänglig digitalt 6–27 april 2021

Svenska för högstadiet och gymnasiet

Välkommen till den årliga konferensen för svensklärare! Ta del av föreläsningar om bland annat språkhistoria, akademiskt skrivande, skrivundervisning och skrivbedömning, poesiundervisning samt bedömning av muntligt framförande.

Läs mer och boka din plats här!
5 mest lästa på FoU

Skolledare på gränsen till nervsammanbrott

Delat ledarskap, delegering av arbetsuppgifter och att se till att stödfunktionerna verkligen ger stöd. Det är några saker som skolledare kan göra för att minska sin stress, menar Ulf Leo, Centrum för skolledarutveckling vid Umeå universitet.

Tips och råd när högstadiet ställer om till distansundervisning

Hur kommer man igång med distansundervisning, hur motiverar man sina elever och hur får man som lärare allt att funka så bra som möjligt? Här är några matnyttiga tips!

Klassrumslösa skolor – framtiden eller ett ovetenskapligt experiment?

Minst 1 000 nya skolor ska byggas. Flera av dem blir utan klassrum. ”Äntligen”, säger förespråkarna. ”Mer forskning behövs”, varnar kritikerna. Läraren granskar det nya sättet att bygga skolor och besöker den klassrumslösa skolan som hyllades – och sen blev ett skräckexempel.

Poddagogen #9: Helena Grundén om matematik och planering

Poddagogen gästas av forskaren Helena Grundén. När planerar matematiklärare egentligen sina lektioner? Poddare är lektorerna Janne Kontio och Sofia Lundmark.

Läsa, skriva, räkna – en garanti för tidiga stödinsatser

Rätt stöd i rätt tid kan vara avgörande. Garantin finns för att skolor tidigt ska uppmärksamma elever som riskerar att inte nå kunskapskraven i svenska, svenska som andraspråk eller matematik. Alla behöver hjälpas åt för att skolorna ska kunna ta ansvar för garantin. Här får du stöd i det arbetet.