Tema mobbning: ”Det är viktigt att skapa en medvetenhet”

UPPSALA

I sitt arbete mot kränkningar har Valsätraskolan valt Kiva-programmet, som vilar på vetenskaplig grund. Det har skapat en medvetenhet hos både elever och lärare.

Kurator Jonas Brandt på Valsätraskolan i Uppsala tycker att Kiva-programmet är ett bra sätt att åtgärda och förebygga mobbning. Foto: Pernilla Sjöholm

Efter Skolverkets kritiska utvärdering av skolornas arbete mot mobbning undersökte Jonas Brandt, kurator på Valsätraskolan i Uppsala, vad det fanns för olika metoder och vilka som byggde på evidens. En av dem som verkade mest gedigen var Kiva, ett finskt antimobbningsprogram som togs fram av forskare vid Åbo universitet på beställning av den finska utbildningsministern.

– Kiva är grundligt beforskat och internationella metastudier visar på dess framgångar. I Finland där Kiva används på många skolor går mobbningen successivt ner. Jag skulle önska att vi hade något liknande i Sverige. Nu är det upp till varje skola att skapa ett eget arbete, säger Jonas Brandt.

Eftersom Kiva ännu saknar en svensk samarbetspartner åkte en grupp från skolan över till Finland för att delta i en utbildning och få licens för att använda programmet.

– Vi valde ett program som byggde på evidens och hade sin utgångspunkt i att det inte räcker med att stödja mobbaren och den som är utsatt. Mobbning sker alltid i en kontext. Kiva har också en hela skolan-ansats där all personal har ett ansvar.

I en hela skolan-ansats är skolledningens roll viktig. Den ger ett tydligt mandat till all personal att arbeta med Kiva och bär ansvar för att programmets alla delar genomförs.

GRUNDEN I DET förebyggande arbetet är att alla klasser under hela läsåret har ”Kivalektioner” inflätade i skolans årshjul. Arbetslagen ansvarar för att lektionerna genomförs, men det är respektive klasslärare eller mentor som håller i dem.

Till sin hjälp har de utförliga lärarhandledningar och webbbaserat material. Lektionerna handlar om mobbningens mekanismer och vilka roller det går att inta i en mobbningssituation.

Christina Salmivalli, en av de forskare som utformat programmet, har identifierat fem olika roller: den aktiva mobbaren, medlöpare som stöttar mobbaren, mobbarens förstärkare som står i utkanten och tittar på, tysta godkännare som drar sig undan och inte säger något, och slutligen de som står upp emot mobbning.

– Det är viktigt att skapa en medvetenhet. Om man har haft lektioner och diskuterat det här med sina klasskamrater är det lättare att i en riktig mobbningssituation upptäcka vilken roll man har och att byta till en annan, säger kurator Jonas Brandt.

I KIVA-KONCEPTET ingår också mycket annat: föräldrainformation, fokus på rastverksamhet och att arbetet förstärks genom att eleverna på till exempel bildlektionerna får göra utställningar om mobbning.

Det åtgärdande arbetet sköts av så kallade ”Kiva-team”. På Valsätraskolan finns ett team för respektive låg-, mellan- och högstadiet. Det är antimobbningsteam som består av kurator och en klasslärare/mentor från varje årskurs. På lågstadiet finns det även en representant från fritids.

I slutet av varje läsår gör skolan en kartläggning som analyseras av forskare vid Åbo universitet. Med hjälp av den analysen kan arbetet utvecklas.

– Kiva är inget vaccin som löser alla problem. Det krävs ett ständigt fotarbete. Men programmet har hjälpt oss att skapa ett systematiskt och långsiktigt arbete mot mobbning, säger Jonas Brandt.

Av Carl-Magnus Höglund

SÅ JOBBAR VI MED KIVA:

  • Hela skolan-ansats.
  • All personal ska arbeta aktivt mot mobbning.
  • Eleverna ska förstå sin roll i mobbning och träna på att byta position.
  • Varje klass får tio Kiva-lektioner om mobbning per år.
  • Kiva-team tar hand om kränkningsärenden.

Artikeln är publicerad i Skolportens forskningsmagasin nr 4 2018.

Skolporten 4/2018.

Tema: Mobbning

Inte redan prenumerant? Missa inte kampanjpriset:

2 nr av Skolporten för prova-på-priset 99 kr!

NYHET! Nu kan du även köpa digitala lösnummer av Skolporten i App Store eller Google Play!

Sidan publicerades 2018-10-10 12:26 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2018-10-16 12:06 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Studie- och yrkesvägledare, 14-15 mars 2019

Nu finns ny möjlighet att delta på konferensen för studie- och yrkesvägledare! Ta del av föreläsningar om bl.a. samverkan och ansvarsfördelning kring prao, ungdomars arbetslivsvärderingar, samverkan för att undvika skolavhopp, studievägledning för nyanlända och vägledningssamtalets viktiga funktion. Välkommen till två dagar i Göteborg!

Studie- och yrkesvägledning i undervisningen

Stödmaterialet ingår i Skolverkets arbete för att stärka studie- och yrkesvägledningen i skolan. Det vänder sig i första hand till dig som är lärare på gymnasieskolans och gymnasiesärskolans utbildningar men även till huvudmän, rektorer, studie- och yrkesvägledare och annan personal i skolan. (pdf)

Rektors pedagogiska ledarskap – En studie om förutsättningar, realisering och förmåga

Syftet med licentiatuppsatsen är att försöka besvara frågan om vad rektors pedagogiska ledarskap innebär för rektor och hur detta kommer till uttryck i ”reflektioner, uppfattningar och föreställningar” om uppdraget samt i deras föreställningar om betingelser för ledarskapet. (pdf)

Hallå där, Sara Nordström, studie- och yrkesvägledare på Arenaskolan i Timrå…

Du ska föreläsa på Skolportens konferens om studie- och yrkesvägledning. Vad ska du prata om?

Nationell studie om fysisk aktivitet och hälsa för barn med Downs syndrom

Idag är det Internationella Downs syndrom-dagen. Men hur är det egentligen år 2017 att vara barn och leva med Downs syndrom? För första gången i modern tid kartläggs dessa barns aktivitets- och vardagsvanor i en ny nationell forskningsstudie.

God studie- och yrkesvägledning avgörande för nyanlända elever

Ju mer tid studie- och yrkesvägledaren har för sina samtal med nyanlända ungdomar, desto mer utbildande och vägledande blir samtalen. Det visar en doktorsavhandling som läggs fram den 28 januari och som kastar ljuset på nyanlända ungdomars möjlighet till inkludering med utgångspunkt från studie- och yrkesvägledande samtal.

God studie- och yrkesvägledning avgörande för nyanlända elever

Ju mer tid studie- och yrkesvägledaren har för sina samtal med nyanlända ungdomar, desto mer utbildande och vägledande blir samtalen. Det visar en ny avhandling.

15 000 lärare läser mooc-kurser i betyg och bedömning

Efterfrågan på uppdragsutbildningar inom bedömning och betygssättning är stort. Det märks på Karlstads universitet där över 15 000 lärare läser universitetets två mooc-kurser, massive open online courses, om betyg och bedömning. Nu förlänger Skolverket universitetets utbildningsuppdrag.

Digitala resurser lyfter studie- och yrkesvägledningen i skolan

Elevdatorer och digitala verktyg kan vara viktiga resurser för en framgångsrik studie- och yrkesvägledning. Det menar studie- och yrkesvägledaren Helena Gustafsson och pedagogen och utvecklingsledaren Johan Arnell i Trollhättan. Läs om hur Fridaskolan har lyckats att integrera studie- och yrkesvägledningen i grundskolan på ett framgångsrikt sätt.

Rapport: Pedagogisk personal i skola och vuxenutbildning läsåret 2013/14

I en ny rapport beskrivs Skolverkets statistik om pedagogisk personal i skola och vuxenutbildning läsåret 2013/14 (pdf).

Språkliga brister inget stort hinder i studie- och yrkesvägledningssamtal

Karin Sheikhi, Göteborgs universitet, har undersökt videoinspelade studie- och yrkesvägledningssamtal inom vuxenutbildningen. Svårigheterna att förstå varandra beror oftare på skillnader i kunskap om utbildning och arbetsmarknad än på språkliga brister, visar undersökningen.

Ny studie om tio års debatt om diagnoser, neuropsykiatri och skolan

Sedan 2007 har antalet diagnoser av adhd och uppmärksamhetsstörning mer än fördubblats i Sverige. I en ny avhandling från Göteborgs universitet redogör Bo-Lennart Ekström för vad som föregick det kraftigt ökande diagnosticerandet av elever.

DAMP, ADHD och DCD – ny studie om tio års debatt om diagnoser, neuropsykiatri och skolan

Vad föregick det kraftigt ökande neuropsykiatriska diagnosticerandet av elever med inlärningsproblem och beteendestörningar i Sveriges skolor? En studie vid Göteborgs universitet redovisar bland annat den specifikt medicinska bild av grundskolan som framträder bland förespråkare och motståndare under kontroversen om DAMP.

Konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
Tema: Dyslexi
  Skolporten nr 1/2019 – ute nu!

Tema: Dyslexi

Tidig och mer systematisk hjälp till elever med läs- och skrivsvårigheter är insatser forskarna kan enas om. Intervjun: Möt Camilo von Greiff, ny generaldirektör för Skolforskningsinstitutet. Reportage: Nu utbildas de första lärarassistenterna inom yrkeshögskolan. Lärarpanelens val: Lärare är okritiska till entreprenöriellt lärande.

Köp digitala lösnummer!
Fortbildning
”Lärares sätt att kommunicera påverkar elevernas texter”

”Lärares sätt att kommunicera påverkar elevernas texter”

Karolina Wirdenäs, docent i nordiska språk, berättar om vikten att arbeta mångsidigt i undervisningen med skrivutveckling.

Läs intervjun
Kommande disputationer
Lediga tjänster
Fler platsannonser
5 mest lästa på FoU

Läsning 2.0

Erbjuds elever med läs- och skrivsvårigheter verkligen den hjälp de behöver för att lockas in i läsningen? I dyslexifrågan råder fortfarande inte enighet, men tidigare och mer systematisk hjälp är insatser forskarna kan enas om.

Lika värde nr 4, 2018

Utvecklingsarbete kan genomföras på många olika sätt. Det kan vara stora projekt för en hel verksamhet och det kan vara små förändringar i det vardagliga arbetet. I årets sista nummer av Specialpedagogiska skolmyndighetens tidning Lika värde kan du läsa om utvecklingsarbeten som utgått från sin verksamhet och som haft barn, elever eller vuxenstuderande i fokus. (pdf)

Fler elever stannar hemma, vad kan du göra?

Frågorna till myndigheten gällande lång och olovlig frånvaro ökar. Om du vill hjälpa en elev som riskerar problematisk frånvaro finns det några framgångsfaktorer: var uppmärksam på ströfrånvaro, satsa på tidiga insatser, ha tät kontakt med vårdnadshavare och skapa en systematik i skolans frånvarorutiner.

Avhandling: Fria skolvalet förstärker ojämlikhet

De som bor på landsbygden, går i skolor i socioekonomiskt utsatta områden eller tillhör olika minoriteter kan inte utnyttja det fria skolvalets möjligheter. Den slutsatsen kommer Anna-Maria Fjellman fram till i sin avhandling.

”Skolan har tappat fokus på det sociala klimatet”

Mara Westling Allodi, professor i specialpedagogik vid Stockholms universitet, arbetar med att utveckla ett verktyg för att kartlägga hur eleverna mår i klassrummet.