Tema mobbning: ”Det är viktigt att skapa en medvetenhet”

UPPSALA

I sitt arbete mot kränkningar har Valsätraskolan valt Kiva-programmet, som vilar på vetenskaplig grund. Det har skapat en medvetenhet hos både elever och lärare.

Kurator Jonas Brandt på Valsätraskolan i Uppsala tycker att Kiva-programmet är ett bra sätt att åtgärda och förebygga mobbning. Foto: Pernilla Sjöholm

Efter Skolverkets kritiska utvärdering av skolornas arbete mot mobbning undersökte Jonas Brandt, kurator på Valsätraskolan i Uppsala, vad det fanns för olika metoder och vilka som byggde på evidens. En av dem som verkade mest gedigen var Kiva, ett finskt antimobbningsprogram som togs fram av forskare vid Åbo universitet på beställning av den finska utbildningsministern.

– Kiva är grundligt beforskat och internationella metastudier visar på dess framgångar. I Finland där Kiva används på många skolor går mobbningen successivt ner. Jag skulle önska att vi hade något liknande i Sverige. Nu är det upp till varje skola att skapa ett eget arbete, säger Jonas Brandt.

Eftersom Kiva ännu saknar en svensk samarbetspartner åkte en grupp från skolan över till Finland för att delta i en utbildning och få licens för att använda programmet.

– Vi valde ett program som byggde på evidens och hade sin utgångspunkt i att det inte räcker med att stödja mobbaren och den som är utsatt. Mobbning sker alltid i en kontext. Kiva har också en hela skolan-ansats där all personal har ett ansvar.

I en hela skolan-ansats är skolledningens roll viktig. Den ger ett tydligt mandat till all personal att arbeta med Kiva och bär ansvar för att programmets alla delar genomförs.

GRUNDEN I DET förebyggande arbetet är att alla klasser under hela läsåret har ”Kivalektioner” inflätade i skolans årshjul. Arbetslagen ansvarar för att lektionerna genomförs, men det är respektive klasslärare eller mentor som håller i dem.

Till sin hjälp har de utförliga lärarhandledningar och webbbaserat material. Lektionerna handlar om mobbningens mekanismer och vilka roller det går att inta i en mobbningssituation.

Christina Salmivalli, en av de forskare som utformat programmet, har identifierat fem olika roller: den aktiva mobbaren, medlöpare som stöttar mobbaren, mobbarens förstärkare som står i utkanten och tittar på, tysta godkännare som drar sig undan och inte säger något, och slutligen de som står upp emot mobbning.

– Det är viktigt att skapa en medvetenhet. Om man har haft lektioner och diskuterat det här med sina klasskamrater är det lättare att i en riktig mobbningssituation upptäcka vilken roll man har och att byta till en annan, säger kurator Jonas Brandt.

I KIVA-KONCEPTET ingår också mycket annat: föräldrainformation, fokus på rastverksamhet och att arbetet förstärks genom att eleverna på till exempel bildlektionerna får göra utställningar om mobbning.

Det åtgärdande arbetet sköts av så kallade ”Kiva-team”. På Valsätraskolan finns ett team för respektive låg-, mellan- och högstadiet. Det är antimobbningsteam som består av kurator och en klasslärare/mentor från varje årskurs. På lågstadiet finns det även en representant från fritids.

I slutet av varje läsår gör skolan en kartläggning som analyseras av forskare vid Åbo universitet. Med hjälp av den analysen kan arbetet utvecklas.

– Kiva är inget vaccin som löser alla problem. Det krävs ett ständigt fotarbete. Men programmet har hjälpt oss att skapa ett systematiskt och långsiktigt arbete mot mobbning, säger Jonas Brandt.

Av Carl-Magnus Höglund

SÅ JOBBAR VI MED KIVA:

  • Hela skolan-ansats.
  • All personal ska arbeta aktivt mot mobbning.
  • Eleverna ska förstå sin roll i mobbning och träna på att byta position.
  • Varje klass får tio Kiva-lektioner om mobbning per år.
  • Kiva-team tar hand om kränkningsärenden.

Artikeln är publicerad i Skolportens forskningsmagasin nr 4 2018.

Skolporten 4/2018.

Tema: Mobbning

Inte redan prenumerant? Missa inte kampanjpriset:

2 nr av Skolporten för prova-på-priset 99 kr!

NYHET! Nu kan du även köpa digitala lösnummer av Skolporten i App Store eller Google Play!

Sidan publicerades 2018-10-10 12:26 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2018-10-16 12:06 av Moa Duvarci Engman


Konferenser
Fortbildning
Rektor i förskolan

Rektor i förskolan

Den här konferensen fokuserar på din roll som chef och ledare med högaktuella föreläsningar om det pedagogiska ledarskapet och din professionsutveckling. Hur leder du i förändring och hur görs en nulägesanalys? Vi tar avstamp i de frågor som är specifika för förskolans verksamhet, men belyser även ämnen utifrån din yrkesroll som chef över en mångbottnad verksamhet.

Läs mer och boka plats
SKOLPORTENS MAGASIN
Tema: Skolans styrning
  Skolporten nr 3/2019 – ute 16 maj

Tema: Skolans styrning

Sveriges rektorer slits mellan budgetkrav och elevers rätt till likvärdig utbildning. Intervjun: Didaktikforskaren Simon Hjort vill utbilda framtidens tänkare. Reportage: Lekens betydelse i förskolan. +Skolportens favorit: Så skapas rektors pedagogiska ledarskap. +Så väcker vi tjejers teknikintresse. +Unga kämpar för bättre sexualundervisning.

Läs mer här!
Kommande disputationer
Lediga tjänster
Fler platsannonser
Fortbildning
Källkritik i fokus

Källkritik i fokus

I det informationssamhälle vi lever i är det ibland svårt att avgöra vad som är fakta respektive falska påståenden. Som lärare ska du förmedla vikten av källkritik men det är även viktigt att veta vilka faktorer som styr vårt källkritiska förhållningssätt samt vilka praktiska verktyg som finns till hjälp för att utesluta falsk information. Välkommen till en konferens med fokus på källkritik!

Läs mer och boka plats
5 mest lästa på FoU

Forskaren: Så gör du undervisningen meningsfull

Ibland kan elever uppleva skolgången som meningslös. Så hur gör man som lärare för att höja elevernas känsla av meningsfullhet?  ”Känslan av meningsfullhet är central för att lyckas i skolan”, säger forskaren Ruhi Tyson.

David Didau: När blir noviser experter?

Vad säger forskningen om den ibland knaggliga vägen från att vara ren novis till att nå expertstatus inom ett område, och vad kan det innebära för lärares undervisning? Det skriver läraren och författaren David Didau om på Skola och Samhälle.

Elever i Kristinehamn får läsförmågan testad med AI

I höst ska alla elever från årskurs ett till fyra i Kristinehamn få sin läsförmåga testad med hjälp av artificiell intelligens.

Snabba råd om att fokusera på lösningar

Vad ska en förskola eller skola göra för att bli bra på att möta barn och elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar? Och vems ansvar är det? Linda Petersson, rådgivare inom Specialpedagogiska skolmyndigheten ger några råd.

Forskningsutblick: Olika sätt att använda fingrarna i subtraktion

Barn som använder fingrarna när de löser matematikuppgifter kan vara olika framgångsrika beroende på hur de gör. I artikeln ”Strukturera eller räkna: olika sätt att använda fingrarna i subtraktion” visar forskarna Angelika Kullberg, Camilla Björklund och Ulla Runesson Kempe att lärare i förskolan kan hjälpa barn att se mönster och utveckla sin förståelse för talens struktur med hjälp av fingrarna.