Tema mobbning: ”Det är viktigt att skapa en medvetenhet”

UPPSALA

I sitt arbete mot kränkningar har Valsätraskolan valt Kiva-programmet, som vilar på vetenskaplig grund. Det har skapat en medvetenhet hos både elever och lärare.

Kurator Jonas Brandt på Valsätraskolan i Uppsala tycker att Kiva-programmet är ett bra sätt att åtgärda och förebygga mobbning. Foto: Pernilla Sjöholm

Efter Skolverkets kritiska utvärdering av skolornas arbete mot mobbning undersökte Jonas Brandt, kurator på Valsätraskolan i Uppsala, vad det fanns för olika metoder och vilka som byggde på evidens. En av dem som verkade mest gedigen var Kiva, ett finskt antimobbningsprogram som togs fram av forskare vid Åbo universitet på beställning av den finska utbildningsministern.

– Kiva är grundligt beforskat och internationella metastudier visar på dess framgångar. I Finland där Kiva används på många skolor går mobbningen successivt ner. Jag skulle önska att vi hade något liknande i Sverige. Nu är det upp till varje skola att skapa ett eget arbete, säger Jonas Brandt.

Eftersom Kiva ännu saknar en svensk samarbetspartner åkte en grupp från skolan över till Finland för att delta i en utbildning och få licens för att använda programmet.

– Vi valde ett program som byggde på evidens och hade sin utgångspunkt i att det inte räcker med att stödja mobbaren och den som är utsatt. Mobbning sker alltid i en kontext. Kiva har också en hela skolan-ansats där all personal har ett ansvar.

I en hela skolan-ansats är skolledningens roll viktig. Den ger ett tydligt mandat till all personal att arbeta med Kiva och bär ansvar för att programmets alla delar genomförs.

GRUNDEN I DET förebyggande arbetet är att alla klasser under hela läsåret har ”Kivalektioner” inflätade i skolans årshjul. Arbetslagen ansvarar för att lektionerna genomförs, men det är respektive klasslärare eller mentor som håller i dem.

Till sin hjälp har de utförliga lärarhandledningar och webbbaserat material. Lektionerna handlar om mobbningens mekanismer och vilka roller det går att inta i en mobbningssituation.

Christina Salmivalli, en av de forskare som utformat programmet, har identifierat fem olika roller: den aktiva mobbaren, medlöpare som stöttar mobbaren, mobbarens förstärkare som står i utkanten och tittar på, tysta godkännare som drar sig undan och inte säger något, och slutligen de som står upp emot mobbning.

– Det är viktigt att skapa en medvetenhet. Om man har haft lektioner och diskuterat det här med sina klasskamrater är det lättare att i en riktig mobbningssituation upptäcka vilken roll man har och att byta till en annan, säger kurator Jonas Brandt.

I KIVA-KONCEPTET ingår också mycket annat: föräldrainformation, fokus på rastverksamhet och att arbetet förstärks genom att eleverna på till exempel bildlektionerna får göra utställningar om mobbning.

Det åtgärdande arbetet sköts av så kallade ”Kiva-team”. På Valsätraskolan finns ett team för respektive låg-, mellan- och högstadiet. Det är antimobbningsteam som består av kurator och en klasslärare/mentor från varje årskurs. På lågstadiet finns det även en representant från fritids.

I slutet av varje läsår gör skolan en kartläggning som analyseras av forskare vid Åbo universitet. Med hjälp av den analysen kan arbetet utvecklas.

– Kiva är inget vaccin som löser alla problem. Det krävs ett ständigt fotarbete. Men programmet har hjälpt oss att skapa ett systematiskt och långsiktigt arbete mot mobbning, säger Jonas Brandt.

Av Carl-Magnus Höglund

SÅ JOBBAR VI MED KIVA:

  • Hela skolan-ansats.
  • All personal ska arbeta aktivt mot mobbning.
  • Eleverna ska förstå sin roll i mobbning och träna på att byta position.
  • Varje klass får tio Kiva-lektioner om mobbning per år.
  • Kiva-team tar hand om kränkningsärenden.

Artikeln är publicerad i Skolportens forskningsmagasin nr 4 2018.

Skolporten 4/2018.

Tema: Mobbning

Inte redan prenumerant? Missa inte kampanjpriset:

2 nr av Skolporten för prova-på-priset 99 kr!

NYHET! Nu kan du även köpa digitala lösnummer av Skolporten i App Store eller Google Play!

Sidan publicerades 2018-10-10 12:26 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Matematik, 29-30 januari 2019

Hur ger vi eleverna rätt förutsättningar för att utveckla förtrogenhet med matematiska begrepp, strategier och metoder för att kunna föra matematiska resonemang? Ta del av föreläsningar kring prov och bedömning, programmering, begreppskartor samt hur du som lärare kan stimulera till studiemotivation.

Studie- och yrkesvägledare, 14-15 mars 2019

Forskning visar att en kvalificerad studie- och yrkesvägledning verkligen har effekt och hjälper eleverna att göra medvetna val. En stor utmaning ligger i det omfattande utbudet av utbildningar, arbetslivets snabba förändringar, utvecklingen av nya yrken och samhällets digitalisering. Välkommen till två dagar i Göteborg!

Lärares oro för beröring överdriven

En ny studie tyder på att elever ser positivt på lärares fysiska beröring i idrott och hälsa, om övningen motiverar det. ”Det handlar om kontexten”, säger Annica Caldeborg, doktorand och idrottslärare.

Stora könsskillnader i skolan i Norge

Flickor klarar skolan bättre än pojkar, generellt sett. Enligt en ny rapport är Norge ett av de västländer som har störst könsskillnader i skolan.

Särskolans hemkunskap bygger på gammalt recept

Missriktad omsorg gör att alltför mycket bakande och fikastunder tränger ut en mer vardagsnära matlagning som hade kunnat rusta elever på grundsärskolan för ett mer självständigt vuxenliv, visar kostvetaren Albina Granberg i en färsk avhandling.

Hör forskaren om 11-åringarnas generösa ”vi”-syn på historien

Femteklassares uppfattar oavsett bakgrund att de får lära sig sin egen historia i skolan, visar forskning på Mälardalens högskola.

Tydligare undervisning tack vare bildstöd

Mötet med elever med rörelsehinder och på grundsärskolan blev en ögonöppnare för Isabel Olsson, rådgivare på Specialpedagogiska skolmyndigheten (SPSM) i Stockholm. Den för andra så självklara rätten att kunna kommunicera obehindrat blir för många av dessa elever en stor utmaning.

Fyrbenta pedagogen Figge stöttar skolelever

Lunds kommun har anställt en ny medarbetare med mycket hår och fyra ben. Figge är en pedagoghund som hjälper eleverna på Vegalyckans skola i Lund.

Informationskunskap minskar riskerna vid studier utomlands

Ny forskning om hur information används kan förändra sättet att planera utbildning för personer som kommer till ett nytt land med ett annat modersmål i bagaget.

Nära till chefen viktigt i förskolan

Närvarande chefer, tillräcklig bemanning och bra vardagsrutiner är viktigare än förskolans pedagogik. Det visar forskare i Umeå som har studerat hur olika pedagogisk inriktning påverkar personalens arbetsmiljö.

Välkommen till Resultatdialog 2018

Resultatdialogen är en årlig sammankomst som Vetenskapsrådet arrangerat sedan 2005. Syftet är att presentera nya rön inom utbildningsvetenskaplig forskning och fungera som en mötesplats för forskare och andra som är intresserade av utbildningsfrågor.

Barn till högutbildade föräldrar överrepresenterade i Kulturskolan

Barns ursprung och föräldrarnas utbildningsnivå och kulturella kapital har stor betydelse för om barn deltar i Kulturskolan. Den typiska svenska kulturskoleeleven är en svenskfödd flicka med välutbildade föräldrar, visar en ny studie.

Blir man smartare av att vara flerspråkig?

De senaste 20 åren har det publicerats mycket kring kognition och flerspråkighet. Samtidigt som forskningsfältet börjat rannsaka sig själv kommer nya studier som hittar förändringar i hjärnan som följer med flerspråkighet, skriver forskaren Annika Andersson.

Vi behöver öka kunskapen kring språkstörning – flera brister i stödet

Brist på utbildade lärare, speciallärare och specialpedagoger och brister i kunskap är en utmaning för skolor som ska ge elever med språkstörning rätt anpassningar och stöd. Det visar en nationell kartläggning som Specialpedagogiska skolmyndigheten genomfört.

Magnus Erlandsson: Den nya läroplanen för förskolan – storslagen men ouppnåelig?

Förskolans reviderade läroplan är full av goda värden, visioner och mål. Men de tycks krocka med de förutsättningar många förskolor lever under. Det skriver Magnus Erlandsson, statsvetare och lektor i ledarskap vid Malmö universitet.

SYV – hela skolans ansvar

Hur kan du som lärare arbeta med SYV i alla ämnen? På Frillesåsskolan i Kungsbacka arbetar lärarna utifrån SYV-modellen ”Modell på två ben”. Lärlabbet förklarar vad detta innebär och vilka möjligheter det ger eleverna. Genom att få in SYV i undervisningen kan ämneskunskaper tränas mer och ge bättre insikt i vad det finns för yrkesval att göra (webb-tv).

Konferenser
Kommande disputationer
Lediga tjänster
Fler platsannonser
SKOLPORTENS MAGASIN
Tema: Mobbning
  Nytt nr ute nu!

Tema: Mobbning

Skolorna är bra på att åtgärda synliga kränkningar, men desto sämre på att förebygga dem, menar forskarna. Intervju: Möt Bim Riddersporre, ton­givande forskare inom ledar­skap och förskola

Läs mer och bli prenumerant
5 mest lästa på FoU

Nära till chefen viktigt i förskolan

Närvarande chefer, tillräcklig bemanning och bra vardagsrutiner är viktigare än förskolans pedagogik. Det visar forskare i Umeå som har studerat hur olika pedagogisk inriktning påverkar personalens arbetsmiljö.

Finska rektorer måste undervisa

För att jobba som rektor i Finland krävs förutom formell behörighet även att man bedriver viss klassundervisning. – Men mängden administration och praktiska vardagsuppgifter är förvånansvärt stor. Att få mer tid för pedagogiska diskussioner står högt på rektorernas önskelista, berättar Siv Saarukka som doktorerat på vad det innebär att vara skolledare i Finland.

Lika Värde nr 3, 2018

Arbetet med att tillgängliggöra lärmiljön kan genomföras på många olika sätt. Det kan omfatta en hel kommun, att utvecklas i små steg i en skola eller att göra det möjligt för en enskild elev att genomföra sin drömutbildning. Det kan du läsa om i höstens nummer av Specialpedagogiska skolmyndighetens tidning Lika värde. (pdf)

Tema mobbning: ”Det är viktigt att skapa en medvetenhet”

I sitt arbete mot kränkningar har Valsätraskolan valt Kiva-programmet, som vilar på vetenskaplig grund. Det har skapat en medvetenhet hos både elever och lärare.

Tidig upptäckt och tidiga insatser till barn med autism

Det är ofta först i skolåldern som de barn som har en lindrig form av autism diagnosticeras. Det leder till stora psykiska hälsoproblem. Nils Haglund har i sin avhandling vid institutionen för kliniska vetenskaper, Lunds universitet sökt belysa tre väsentliga områden inom forskningen om autismspektrumstörning. (s. 11)

Fortbildning
Vuxenutbildning i fokus

Vuxenutbildning i fokus

Att bemöta och undervisa vuxna elever kräver en riktad pedagogik och didaktik samt en förståelse för elevernas studiebakgrund som kan vara kantad av tidigare skolmisslyckanden. Det innebär att du som lärare, utöver uppdraget att förmedla ämneskunskaper, även behöver motivera elever som ofta saknar studievana. Välkommen till en konferens med intressanta och aktuella föreläsningar för dig som undervisar inom vuxenutbildningen!

Läs mer och boka plats