Dela:

Tema mobbning: ”Det är viktigt att skapa en medvetenhet”

UPPSALA

I sitt arbete mot kränkningar har Valsätraskolan valt Kiva-programmet, som vilar på vetenskaplig grund. Det har skapat en medvetenhet hos både elever och lärare.

Kurator Jonas Brandt på Valsätraskolan i Uppsala tycker att Kiva-programmet är ett bra sätt att åtgärda och förebygga mobbning. Foto: Pernilla Sjöholm

Efter Skolverkets kritiska utvärdering av skolornas arbete mot mobbning undersökte Jonas Brandt, kurator på Valsätraskolan i Uppsala, vad det fanns för olika metoder och vilka som byggde på evidens. En av dem som verkade mest gedigen var Kiva, ett finskt antimobbningsprogram som togs fram av forskare vid Åbo universitet på beställning av den finska utbildningsministern.

– Kiva är grundligt beforskat och internationella metastudier visar på dess framgångar. I Finland där Kiva används på många skolor går mobbningen successivt ner. Jag skulle önska att vi hade något liknande i Sverige. Nu är det upp till varje skola att skapa ett eget arbete, säger Jonas Brandt.

Eftersom Kiva ännu saknar en svensk samarbetspartner åkte en grupp från skolan över till Finland för att delta i en utbildning och få licens för att använda programmet.

– Vi valde ett program som byggde på evidens och hade sin utgångspunkt i att det inte räcker med att stödja mobbaren och den som är utsatt. Mobbning sker alltid i en kontext. Kiva har också en hela skolan-ansats där all personal har ett ansvar.

I en hela skolan-ansats är skolledningens roll viktig. Den ger ett tydligt mandat till all personal att arbeta med Kiva och bär ansvar för att programmets alla delar genomförs.

GRUNDEN I DET förebyggande arbetet är att alla klasser under hela läsåret har ”Kivalektioner” inflätade i skolans årshjul. Arbetslagen ansvarar för att lektionerna genomförs, men det är respektive klasslärare eller mentor som håller i dem.

Till sin hjälp har de utförliga lärarhandledningar och webbbaserat material. Lektionerna handlar om mobbningens mekanismer och vilka roller det går att inta i en mobbningssituation.

Christina Salmivalli, en av de forskare som utformat programmet, har identifierat fem olika roller: den aktiva mobbaren, medlöpare som stöttar mobbaren, mobbarens förstärkare som står i utkanten och tittar på, tysta godkännare som drar sig undan och inte säger något, och slutligen de som står upp emot mobbning.

– Det är viktigt att skapa en medvetenhet. Om man har haft lektioner och diskuterat det här med sina klasskamrater är det lättare att i en riktig mobbningssituation upptäcka vilken roll man har och att byta till en annan, säger kurator Jonas Brandt.

I KIVA-KONCEPTET ingår också mycket annat: föräldrainformation, fokus på rastverksamhet och att arbetet förstärks genom att eleverna på till exempel bildlektionerna får göra utställningar om mobbning.

Det åtgärdande arbetet sköts av så kallade ”Kiva-team”. På Valsätraskolan finns ett team för respektive låg-, mellan- och högstadiet. Det är antimobbningsteam som består av kurator och en klasslärare/mentor från varje årskurs. På lågstadiet finns det även en representant från fritids.

I slutet av varje läsår gör skolan en kartläggning som analyseras av forskare vid Åbo universitet. Med hjälp av den analysen kan arbetet utvecklas.

– Kiva är inget vaccin som löser alla problem. Det krävs ett ständigt fotarbete. Men programmet har hjälpt oss att skapa ett systematiskt och långsiktigt arbete mot mobbning, säger Jonas Brandt.

Av Carl-Magnus Höglund

SÅ JOBBAR VI MED KIVA:

  • Hela skolan-ansats.
  • All personal ska arbeta aktivt mot mobbning.
  • Eleverna ska förstå sin roll i mobbning och träna på att byta position.
  • Varje klass får tio Kiva-lektioner om mobbning per år.
  • Kiva-team tar hand om kränkningsärenden.

Artikeln är publicerad i Skolportens forskningsmagasin nr 4 2018.

Skolporten 4/2018.

Tema: Mobbning

Inte redan prenumerant? Missa inte kampanjpriset:

2 nr av Skolporten för prova-på-priset 99 kr!

Läs Skolporten digitalt! Sök på Skolporten i App Store eller Google Play!

Sidan publicerades 2019-10-17 10:26 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2020-04-06 17:36 av Moa Duvarci Engman


Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
TEMA: Barn på flykt
  Skolportens magasin nr 4/2022.

TEMA: Barn på flykt

INTERVJU: Anna Karlefjärd, forskare, intervjuas "Stärk lärarna med friare kurs- och läroplaner så får vi rättvisare betyg!" TEMA: Barn på flykt. Hur tar skolan bäst emot barn som är på flykt från krig eller naturkatastrofer? Forskarna menar att det gäller att ta tillvara på tidigare erfarenheter.

Läs mer och prenumerera här!
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
”Var inte så rädd för att det ska bli fel”

Förskolan Hammarkullegatan 3 i Göteborg har stor erfarenhet av att ta emot nyanlända barn och barn som inte har svenska som förstaspråk. Var nyfiken! Det är ett av rektor Ulrica Boijes råd.

Att lära genom att skriva

I den här rapporten sammanfattar och kommenterar vi en systematisk forskningsöversikt där skrivandets och texternas innehåll och funktion sätts i fokus. De framträdande forskningsresultaten, att skrivande förbättrar elevers ämneskunskaper jämfört med undervisning som har mindre fokus på skrivande, är därför särskilt relevanta för lärare. (pdf)

Betyg i årskurs 4 kan få elever att ge upp

I höst kan alla skolor som vill, ge betyg redan i årskurs fyra. Men forskare varnar för reformen: betyg får svaga elever att ge upp, tar viktig tid från undervisningen och kan öka skolsegregationen. Det finns heller inga belägg för att betyg sporrar tioåringar att prestera bättre i skolan.

Forskare: Stöd pojkar mer i skolan

Att pojkar halkar efter flickor i betyg har inget att göra med maskulina antiplugg-ideal. Istället är pojkar ofta präglade av en rädsla för att misslyckas som kan leda till att de inte ens försöker klara skoluppgifterna. Det menar forskaren Fredrik Zimmerman.

Ny forskning: Æstetisk undervisning i udskolingen reducerer elevers stress

Et norsk studie har undersøgt virkningen af brede billedkunstneriske og musiske udtryksformer ud til de mere teoretiske fag som matematik og samfundsfag i udskolingen. Udover motivation og glæde var den gennemgående tilbagemelding fra eleverne klart mindre negativ stress.

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Kommande disputationer