Tema sambedömning: ”Det är fortbildning på väldigt konkret nivå”

På Värmdö träffas alla lärarna från de kommunala skolorna för att tillsammans bedöma de nationella proven.

Det var i samband med SKL:s mattesatsning år 2015 som Värmdö började samla alla kommunens grundskollärare i teoretiska ämnen – inte bara dem från årskurs 6 och 9 – för att sambedöma de nationella proven.

– Det handlade om att skapa förutsättningar för en bättre likvärdighet mellan skolorna. Men också om att fördela den administrativa arbetsinsatsen, så att en lärare som råkar undervisa på en viss årskurs inte blir sittande med alla proven, säger skolchef Mats Lundström.

Skolstrateg Maria Åfeldt Bryant, förstelärare Katja Kostet Eriksson och skolchef Mats Lundström i Värmdö kommun. Foto: Annika af Klercker

SKOLSTRATEG Maria Åfeldt Bryant tillägger att det håller lärarna uppdaterade om innehållet i de nationella proven och ger dem praktisk övning i att tolka kunskapskraven.

Hon framhåller också att lärarna dokumenterar sina iakttagelser under sambedömningen, vilka sedan sammanställs och delas ut till rektorerna på skolorna. Det ger ett stort underlag för att förbättra undervisningen.

– Det är viktigt att man har en arbetsgång där man tecknar ner hela processen. Arbetet handlar inte bara om själva bedömningen, utan också om att följa upp resultaten, säger hon.

När proven ska bedömas träffas lärarna i två eller tre dagar på en av kommunens skolor. Där samlas de i grupper efter ämne och årskurs, vilka i sin tur delas in i mindre delgrupper som rättar var sin del av provet.

VARJE GRUPP LEDS av två ansvariga lärare, som har fått en särskild utbildning om bedömning tidigare under terminen.

Veckan före sambedömningen går de igenom det som de har lärt sig med sina respektive grupper.

Försteläraren Katja Kostet Eriksson, som är med och organiserar sambedömningsdagarna, menar att den största utmaningen har varit att skapa utrymme för reflektion, så att lärarna inte bara rättar proven så snabbt som möjligt. Det är en fråga om både tid och inställning.

– Från början såg lärarna det inte som fortbildning. Men efter hand har det sjunkit in att det verkligen är det på en väldigt konkret nivå: att man får möjlighet att diskutera svårigheterna med bedömning, säger hon.

Nackdelen är att eleverna kan få vänta flera månader på att få reda på sina provresultat. Men Katja Kostet Eriksson upplever ändå att elever och föräldrar är positivt inställda till sambedömningen.

– Jag tror att de flesta tycker att det är ganska skönt att få den här extrabedömningen, så att det inte bara är en enda lärare som har ögonen på eleverna i nian.

FÖR KOMMUNENS del krävs det en omfattande organisation för att alla lärare ska kunna samlas på samma plats vid samma tid. Men Mats Lundström ser det snarare som en investering än som en kostnad.

– Det vore förvånande om skolorna inte utnyttjar den kompetens de får vid sambedömningen i det vardagliga bedömningsarbetet. Om inte genom att lärarna bedömer alla prov tillsammans, så åtminstone genom att det skapar en kultur där man oftare tar in en second opinion.

Men trots sambedömningen händer det att skolor ifrågasätter eller har frågor om resultaten när de får tillbaka proven.

– Man kan tycka att det är en brist, men jag tycker samtidigt att det är en styrka att det blir en transparens i bedömningen. Då blir det inte lika lätt för en lärare att upprepa samma misstag, säger Mats Lundström.

Av Staffan Eng

Foto: Annika af Klercker


Fakta/3 Tips 

  • Använd tydliga grupper med lärare från olika skolor.
  • Ha en arbetsgång där resultaten dokumenteras och följs upp.
  • Tänk igenom logistiken.

Källa: Maria Åfeldt Bryant, Katja Kostet Eriksson och Mats Lundström i Värmdö kommun


Skolporten nr 5/2018

Artikeln är tidigare publicerad i Skolporten nr 5/2018. 

Inte redan prenumerant? Missa inte kampanjpriset:

2 nr av Skolporten för prova-på-priset 99 kr!

Köp lösnummer i appen Skolporten! Ladda ner Skolportens app i App Store eller Google Play

Sidan publicerades 2019-05-05 00:00 av Susanne Sawander
Sidan uppdaterades 2019-05-06 06:32 av Susanne Sawander


Relaterat

Grund- och gymnasiesärskolan, 12-13 november i Stockholm

Ta del av aktuella föreläsningar om praktiska exempel på ämnesövergripande undervisning, bfl och hur det fungerar i särskolans lärmiljö och hur digitala verktyg kan utmana elever på olika utvecklingsnivåer. Konferensen berör också sex- och samlevnadsundervisning i särskolans praktik och hur man skapar en tillgänglig undervisning för elever med syn- eller hörselnedsättning. Missa inte högaktuella och intressanta dagar!

Elevhälsa, 19-20 september i Stockholm

En fungerande elevhälsa kan vara avgörande för lärande och framgång i skolan. Nu återkommer vår konferens, mer välfylld än någonsin. Ta del av föreläsningar om samverkan, unga i hederskontext, antipluggkulturer, sömn, sociala medier och hjärnan samt hur man förbättrar kommunikationen i svåra samtal.

Individanpassad vuxenutbildning – en ny systematisk översikt presenteras på Skolgården i Almedalen

Skolforskningsinstitutet lanserar en ny systematisk översikt, Individanpassad vuxenutbildning – med fokus på digitala verktyg. I översikten sammanställs forskning om arbetssätt och metoder som är utformade för att möjliggöra individanpassning inom vuxenutbildning.

Svårigheter i skolan – fokus när forskare och praktiker möttes

Under konferensen ”Att möta svårigheter i skolan” samlades 250 forskare och praktiker på Högskolan Väst för att ta del av forskning, goda exempel från skolans värld och för att diskutera lösningar och framtiden tillsammans.

Forskere: Grammatik i skolen gør ikke børnene bedre til at skrive

Grammatik-øvelser giver ro i klassen, men de hjælper ikke på det skriftlige sprog, fortæller forsker bag ny rapport.

Förskolepersonal i Lerum får lära sig stärka sin hälsa och hantera krav

Lerums kommuns satsning inom projektet HälsoGReppet handlar om att ge medarbetare på förskolor utbildning genom programmet Hjärnhälsa. Syftet är att hjälpa medarbetarna att stärka sin hälsa och hantera krav i arbetet och på fritiden.

Personliga erfarenheter centrala i konstnärlig undervisning

Isak Benyamine har disputerat på en avhandling om undervisning på konstnärliga utbildningar på gymnasiet och högskolan. Avhandlingen har fokus på film- och teaterutbildningar. Han introducerar begreppet konstnärlig undervisningspraktik.

Förberedd för högskolestudier? – En studie av hur ”vetenskapligt grundat arbetssätt” tar skriftspråklig form i svenska gymnasiearbeten inom samhällsvetenskapsprogrammet

I artikeln undersöks gymnasiearbetet inom samhällsvetenskapsprogrammet med fokus på vilka representationer av ”vetenskapligt grundat arbetssätt”  som emfaseras i elevernas skrivande. Detta fokus motiveras av att det idag ställs krav på gymnasieelever inom högskoleförberedande program att bli just förberedda för högre studier och att de ska ges möjlighet att närma sig ”vetenskapsliknande processer som förekommer inom högskolan”. (pdf)

Projekt om Pusjkin sprider kunskap om modersmålsundervisning i ryska

Lärare och elever på grundskolor i Malmö har upptäckt vem den ryske författaren och nationalskalden Alexander Pusjkin är. Genom projektet ”Vad vet ni om Puskjin?” har elever med ryska som modersmål delat med sig av sitt arbete om författaren till sina klasskamrater.

Nya vägar in i leken

I förskolans utvecklingsprojekt “En väg in i leken” har leken varit det viktigaste verktyget i arbetet med barn i behov av särskilt stöd. Lekgrupper med lotsar och dragarbarn involverade “nybörjarlekarna” under strukturerade och återkommande träffar.

SO-didaktik i centrum på Globala gymnasiet

Forskning och undervisning går hand i hand på ”SO-didaktik i centrum” på Globala gymnasiet. Hit kommer lärare från hela Stockholm för att delta i ämnesdidaktiska seminarier som leds av lektorer med forskarutbildning.

Skolan i bild: Hur är skolan egentligen?

Sveriges alla skolor, lärare och elever, får möjlighet att skapa sina egna bilder av skolan. Foto, collage, skulptur, filmsnutt, seriestripp? Bilderna publiceras i en antologi – ett tidsdokument över skolan idag. Var med!

Svenska/Svenska som andraspråk ÅK 7-9: Parlamentet – Övningar i konsten att tala

Johanna Granqvist om sitt lektionstips: Jag har gjort en del olika talövningar med mina elever i åk 7 och dessa tyckte de var roligast och bäst. I Parlamentet glömde de både tid och rum och allt vad talängslan heter.

Stockholms universitet på plats 191 i QS-rankningen

Stockholms universitet hamnar på plats 191 i QS World University Ranking 2020. Nationellt hamnar Stockholms universitet på femte plats efter Lunds universitet (92), KTH (98), Uppsala universitet (116) och Chalmers tekniska högskola (140).

Järvaveckan 2019: Hot, våld och trakasserier i skolan

Ett av Järvaveckans seminarier handlade om att hot, våld och trakasserier i skolan blir allt vanligare. Ylva Odenbring, docent vid institutionen för pedagogik, kommunikation och lärande, var en av talarna.

Lärarutbildningar missar att förbereda för arbete i komvux

Lärarutbildningarna bryter mot krav i högskoleförordningen. Det menar Andreas Fejes som granskat kursplaner och litteraturlistor för olika lärarprogram vid svenska universitet.

Konferenser
Fortbildning
Rektor i förskolan

Rektor i förskolan

Den här konferensen fokuserar på din roll som chef och ledare med högaktuella föreläsningar om det pedagogiska ledarskapet och din professionsutveckling. Hur leder du i förändring och hur görs en nulägesanalys? Vi tar avstamp i de frågor som är specifika för förskolans verksamhet, men belyser även ämnen utifrån din yrkesroll som chef över en mångbottnad verksamhet.

Läs mer och boka plats
SKOLPORTENS MAGASIN
Tema: Skolans styrning
  Skolporten nr 3/2019 – ute 16 maj

Tema: Skolans styrning

Sveriges rektorer slits mellan budgetkrav och elevers rätt till likvärdig utbildning. Intervjun: Didaktikforskaren Simon Hjort vill utbilda framtidens tänkare. Reportage: Lekens betydelse i förskolan. +Skolportens favorit: Så skapas rektors pedagogiska ledarskap. +Så väcker vi tjejers teknikintresse. +Unga kämpar för bättre sexualundervisning.

Läs mer här!
Kommande disputationer
Lediga tjänster
Fler platsannonser
5 mest lästa på FoU

Innehåll viktigare än skärmtid för små barn

Hur påverkas de yngsta barnen av att använda surfplattor och smarta telefoner? WHO avråder från att barn under två år överhuvudtaget ska använda skärmar. Andra forskare menar att i ett digitalt samhälle behöver barn börja klicka på digitala enheter så tidigt som möjligt. Vad de tittar på är viktigare än hur länge.

Evolution: as a religious professor of science education, we need to rethink how we teach it

It is not for educators to forcefully convert doubters into accepting evolution, but to build an inclusive classroom that respects religious students’ beliefs.

A strong finish to the school year

Smart ideas for keeping students engaged as summer arrives.

Alma Memisevic: De inkluderade – Samtidens oönskade barn

Drömmen om en skola där elever kommer till skolan för att lära sig och förverkliga sina framtidsdrömmar och ambitioner samt bidra till samhället utifrån sina egna intressen, behov, förmågor och förutsättningar, känns som ren utopi, skriver Alma Memisevic, specialpedagog, förskollärare och doktorand vid Linköpings universitet.

What’s the right age to quit maths?

Unlike in many other countries, young people in the US must take maths until they leave school. Now arts students in New York are staging a rebellion over it. So what is the right time to quit studying maths?