Tema sambedömning: ”Det är fortbildning på väldigt konkret nivå”

På Värmdö träffas alla lärarna från de kommunala skolorna för att tillsammans bedöma de nationella proven.

Det var i samband med SKL:s mattesatsning år 2015 som Värmdö började samla alla kommunens grundskollärare i teoretiska ämnen – inte bara dem från årskurs 6 och 9 – för att sambedöma de nationella proven.

– Det handlade om att skapa förutsättningar för en bättre likvärdighet mellan skolorna. Men också om att fördela den administrativa arbetsinsatsen, så att en lärare som råkar undervisa på en viss årskurs inte blir sittande med alla proven, säger skolchef Mats Lundström.

Skolstrateg Maria Åfeldt Bryant, förstelärare Katja Kostet Eriksson och skolchef Mats Lundström i Värmdö kommun. Foto: Annika af Klercker

SKOLSTRATEG Maria Åfeldt Bryant tillägger att det håller lärarna uppdaterade om innehållet i de nationella proven och ger dem praktisk övning i att tolka kunskapskraven.

Hon framhåller också att lärarna dokumenterar sina iakttagelser under sambedömningen, vilka sedan sammanställs och delas ut till rektorerna på skolorna. Det ger ett stort underlag för att förbättra undervisningen.

– Det är viktigt att man har en arbetsgång där man tecknar ner hela processen. Arbetet handlar inte bara om själva bedömningen, utan också om att följa upp resultaten, säger hon.

När proven ska bedömas träffas lärarna i två eller tre dagar på en av kommunens skolor. Där samlas de i grupper efter ämne och årskurs, vilka i sin tur delas in i mindre delgrupper som rättar var sin del av provet.

VARJE GRUPP LEDS av två ansvariga lärare, som har fått en särskild utbildning om bedömning tidigare under terminen.

Veckan före sambedömningen går de igenom det som de har lärt sig med sina respektive grupper.

Försteläraren Katja Kostet Eriksson, som är med och organiserar sambedömningsdagarna, menar att den största utmaningen har varit att skapa utrymme för reflektion, så att lärarna inte bara rättar proven så snabbt som möjligt. Det är en fråga om både tid och inställning.

– Från början såg lärarna det inte som fortbildning. Men efter hand har det sjunkit in att det verkligen är det på en väldigt konkret nivå: att man får möjlighet att diskutera svårigheterna med bedömning, säger hon.

Nackdelen är att eleverna kan få vänta flera månader på att få reda på sina provresultat. Men Katja Kostet Eriksson upplever ändå att elever och föräldrar är positivt inställda till sambedömningen.

– Jag tror att de flesta tycker att det är ganska skönt att få den här extrabedömningen, så att det inte bara är en enda lärare som har ögonen på eleverna i nian.

FÖR KOMMUNENS del krävs det en omfattande organisation för att alla lärare ska kunna samlas på samma plats vid samma tid. Men Mats Lundström ser det snarare som en investering än som en kostnad.

– Det vore förvånande om skolorna inte utnyttjar den kompetens de får vid sambedömningen i det vardagliga bedömningsarbetet. Om inte genom att lärarna bedömer alla prov tillsammans, så åtminstone genom att det skapar en kultur där man oftare tar in en second opinion.

Men trots sambedömningen händer det att skolor ifrågasätter eller har frågor om resultaten när de får tillbaka proven.

– Man kan tycka att det är en brist, men jag tycker samtidigt att det är en styrka att det blir en transparens i bedömningen. Då blir det inte lika lätt för en lärare att upprepa samma misstag, säger Mats Lundström.

Av Staffan Eng

Foto: Annika af Klercker


Fakta/3 Tips 

  • Använd tydliga grupper med lärare från olika skolor.
  • Ha en arbetsgång där resultaten dokumenteras och följs upp.
  • Tänk igenom logistiken.

Källa: Maria Åfeldt Bryant, Katja Kostet Eriksson och Mats Lundström i Värmdö kommun


Skolporten nr 5/2018

Artikeln är tidigare publicerad i Skolporten nr 5/2018. 

Inte redan prenumerant? Missa inte kampanjpriset:

2 nr av Skolporten för prova-på-priset 99 kr!

Köp lösnummer i appen Skolporten! Ladda ner Skolportens app i App Store eller Google Play

Sidan publicerades 2019-05-05 00:00 av Susanne Sawander
Sidan uppdaterades 2019-05-06 06:32 av Susanne Sawander


Relaterat

Grund- och gymnasiesärskolan, 12-13 november i Stockholm

Ta del av aktuella föreläsningar om praktiska exempel på ämnesövergripande undervisning och hur digitala verktyg kan utmana elever på olika utvecklingsnivåer. Konferensen berör också sex- och samlevnadsundervisning i särskolans praktik och hur man skapar en tillgänglig undervisning för elever med syn- eller hörselnedsättning. Missa inte högaktuella och intressanta dagar!

Ny norsk doktorsavhandling om möjligheter och hinder för elevers arbete med trä i slöjden

Pauliina Maapalo disputerade den 1 november vid Fakultet for samfunns- og utdanningsvitenskap, NTNU, i Trondheim, Norge, med doktorsavhandlingen Øyeblikksbilder fra trearbeidspraksiser. Didaktiske og relasjonelle mulighetsrom for arbeid i materialet tre i kunst- og håndverksfaget. I Norge heter skolämnet Kunst- og håndverk som kan ses som en sammanslagning av de svenska skolämnena slöjd och bild.

Ny norsk doktorsavhandling om möjligheter och hinder för elevers arbete med trä i slöjden

Pauliina Maapalo disputerade den 1 november vid Fakultet for samfunns- og utdanningsvitenskap, NTNU, i Trondheim, Norge, med doktorsavhandlingen Øyeblikksbilder fra trearbeidspraksiser. Didaktiske og relasjonelle mulighetsrom for arbeid i materialet tre i kunst- og håndverksfaget.

Ny historisk studie av pedagogik i Sverige från 1940-talet och framåt

Pedagogik är en akademisk disciplin som ofta ifrågasatts i svensk offentlig debatt samtidigt som den ansetts central för skola och samhälle. Trots det finns förhållandevis få vetenskapshistoriska studier av ämnet. I ett nytt forskningsprojekt vill Anna Larsson, professor i idéhistoria vid Umeå universitet, tillsammans med forskare vid Stockholms universitet och Södertörns högskola utforska den akademiska pedagogikens utmärkande drag och samhälleliga roll från 1940-talet och framåt.

Avhandling om skillnader i digital och analog återkoppling utsedd till Skolportens favorit

Med digitala lärplattformar blandas formativ bedömning med betygsdokumentation och resulterar i en mer summativ återkoppling till eleverna. Det visar Agneta Grönlunds avhandling om återkoppling i samhällskunskap på gymnasiet som nyligen utsågs till favorit av Skolportens lärarpanel.

Skolportens favorit: Skillnader i digital och analog återkoppling

Med digitala lärplattformar blandas formativ bedömning med betygsdokumentation och resulterar i en mer summativ återkoppling till eleverna. Det visar Agneta Grönlunds avhandling om återkoppling i samhällskunskap på gymnasiet.

Åbo Akademi först ut med mobilapp i studie om mobbning och utfrysning bland tonåringar

Tonåringars dagliga interaktioner i skolmiljö undersöks med hjälp av en mobilapplikation. Undersökningarna görs inom projektet REBOOT vid ämnet utvecklingspsykologi vid Åbo Akademi i Vasa och lägger särskilt fokus på mobbning och utanförskap.

Språk i slöjden och slöjd i språket, mitt arbete som textillärare

Slöjdlärarportalen publicerar här en text av försteläraren Annika Österlindh där hon berättar om sitt arbete.

Kritiskt tänkande och källkritik i samhällskunskap

Den övergripande frågan är: hur kan undervisning i samhällskunskap stärka elevers förmåga till kritiskt tänkande och källkritik?

Lek och utforskande i förskolans undervisning inom kunskapsområdet naturvetenskap

Arbetet med den nya systematiska översikten Lek och utforskande i förskolans undervisning inom kunskapsområdet naturvetenskap har inletts. Lek är grunden för utveckling och lärande i förskolan. Men även utforskande, undersökande och experimenterande aktiviteter är viktiga delar av förskolans didaktik.

Lärlabbet : Ordning och arbetsro i klassrummet

Var tredje högstadieelev säger att de saknar studiero i skolan, och lärare lägger mycket tid på ordningsfrågor. Några pedagoger och experter visar här hur man kan jobba för att skapa arbetsro i klassrummet. Ai Chinh, som är i början av sin lärarbana, har deltagit i projektet Lärare som ledare. Via lärarcoachen Linda har hon fått verktyg och metoder för att skapa studiero för eleverna. Och från flera håll betonas vikten av tydlighet, såväl när det gäller instruktioner som förväntade prestationer och uppförande. (webb-tv)

Miljö och hållbarhet i slöjdundervisning

Hanna Hofverberg har disputerat med en avhandling som har fokus på miljö och hållbarhet i slöjdundervisning.

Intervju med Hanna Hofverberg om den nya doktorsavhandlingen med fokus på miljö och hållbarhet i slöjdundervisning

Som vi tidigare skrivit om här på Slöjdlärarportalen tog Hanna Hofverberg sin doktorsexamen i mars i didaktik vid Uppsala universitet med doktorsavhandlingen Crafting Sustainable Development. Studies of Teaching and Learnaing Craft in Environmental and Sustainability Education.Nu ställs också några intervjufrågor till Hanna om hennes erfarenheter av avhandlingsarbetet och disputationstillfället och hur hon ser på framtiden utifrån avhandlingsresultaten.

”All personal behöver ha sin egen verktygslåda i mötet med elever med adhd och autism”

När elever med autism och/eller adhd kommer upp i högstadiet och gymnasiet har de ofta hittat strategier som fungerar för hur de ska arbeta i skolan, säger Annelie Karlsson, specialpedagog och utvecklingsledare på Center för skolutveckling. Som lärare gäller det att vara lyhörd och fånga upp de strategierna, samtidigt som det finns en hel del andra saker att tänka på och anpassningar att göra för att underlätta skolgången.

Ledarskap i förskolan – utmaning och möjlighet

”I din bransch sticker man inte gärna upp huvudet. Då blir man halshuggen direkt.” De orden inleder Martina Lundströms bok Den synliga förskolan. Hur förfärliga orden än var för henne att höra ligger det något i dem, menar hon: ”Att tänka nytt, tro på och åstadkomma förändring i förskolan har visat sig fruktansvärt svårt.”

Krav och stöd är bästa kombon i skolan

Är ordning och reda ett villkor för lärande? Nej, säger pedagogikforskaren Marcus Samuelsson. De bästa förutsättningarna uppstår när läraren har planerat sin undervisning noga, ställer höga krav och ger generöst med stöd.

Konferenser
Fortbildning
Rektor i förskolan

Rektor i förskolan

Den här konferensen fokuserar på din roll som chef och ledare med högaktuella föreläsningar om det pedagogiska ledarskapet och din professionsutveckling. Hur leder du i förändring och hur görs en nulägesanalys? Vi tar avstamp i de frågor som är specifika för förskolans verksamhet, men belyser även ämnen utifrån din yrkesroll som chef över en mångbottnad verksamhet.

Läs mer och boka plats
Kommande disputationer
Lediga tjänster
Fler platsannonser
5 mest lästa på FoU

”Antiken bara toppen av ett isberg”

Skolverkets förslag om en ny kursplan har diskuterats sedan det blev känt att man ville ta bort undervisningen om antiken – vilket man nu backat från. Men problemen är större än så, enligt historieprofessorn Hans Albin Larsson.

Lärarassistenter ger mer undervisningstid och mindre stress

En ny studie undersöker om lärarassistenter avlastar lärarna. Resultaten visar att lärarna får mer undervisningstid men att de känner mindre psykisk stress.

How charismatic leaders teach by example

Leaders who use a moderate amount of charisma and act with authenticity and accountability while remaining curious to learn more are the most effective, writes Alaina Love. She provides an example of what this kind of leadership looks like in action by describing how a CEO took responsibility for the frustrations managers were feeling.

”Lek är en bra social träning”

Ett forskningsprojekt på Grebyskolans fritidshem gav både samsyn och utvecklad lek. Läs artikeln ur senaste numret av Skolportens magasin här.

18 miljoner kronor till praktiknära skolforskning

Skolforskningsinstitutet har beslutat att bevilja fyra skolforskningsprojekt bidrag på 18 miljoner kronor. Projekten genomförs inom grundskolan, gymnasieskolan och vuxenutbildningen. Projekten kommer bland annat att studera elevers skrivande, andraspråksutveckling och lässvårigheter i svenska samt problemlösning och svårigheter i matematik.