2019-05-05 00:00  96 Dela:

Tema sambedömning: ”Det är fortbildning på väldigt konkret nivå”

På Värmdö träffas alla lärarna från de kommunala skolorna för att tillsammans bedöma de nationella proven.

Det var i samband med SKL:s mattesatsning år 2015 som Värmdö började samla alla kommunens grundskollärare i teoretiska ämnen – inte bara dem från årskurs 6 och 9 – för att sambedöma de nationella proven.

– Det handlade om att skapa förutsättningar för en bättre likvärdighet mellan skolorna. Men också om att fördela den administrativa arbetsinsatsen, så att en lärare som råkar undervisa på en viss årskurs inte blir sittande med alla proven, säger skolchef Mats Lundström.

Skolstrateg Maria Åfeldt Bryant, förstelärare Katja Kostet Eriksson och skolchef Mats Lundström i Värmdö kommun. Foto: Annika af Klercker

SKOLSTRATEG Maria Åfeldt Bryant tillägger att det håller lärarna uppdaterade om innehållet i de nationella proven och ger dem praktisk övning i att tolka kunskapskraven.

Hon framhåller också att lärarna dokumenterar sina iakttagelser under sambedömningen, vilka sedan sammanställs och delas ut till rektorerna på skolorna. Det ger ett stort underlag för att förbättra undervisningen.

– Det är viktigt att man har en arbetsgång där man tecknar ner hela processen. Arbetet handlar inte bara om själva bedömningen, utan också om att följa upp resultaten, säger hon.

När proven ska bedömas träffas lärarna i två eller tre dagar på en av kommunens skolor. Där samlas de i grupper efter ämne och årskurs, vilka i sin tur delas in i mindre delgrupper som rättar var sin del av provet.

VARJE GRUPP LEDS av två ansvariga lärare, som har fått en särskild utbildning om bedömning tidigare under terminen.

Veckan före sambedömningen går de igenom det som de har lärt sig med sina respektive grupper.

Försteläraren Katja Kostet Eriksson, som är med och organiserar sambedömningsdagarna, menar att den största utmaningen har varit att skapa utrymme för reflektion, så att lärarna inte bara rättar proven så snabbt som möjligt. Det är en fråga om både tid och inställning.

– Från början såg lärarna det inte som fortbildning. Men efter hand har det sjunkit in att det verkligen är det på en väldigt konkret nivå: att man får möjlighet att diskutera svårigheterna med bedömning, säger hon.

Nackdelen är att eleverna kan få vänta flera månader på att få reda på sina provresultat. Men Katja Kostet Eriksson upplever ändå att elever och föräldrar är positivt inställda till sambedömningen.

– Jag tror att de flesta tycker att det är ganska skönt att få den här extrabedömningen, så att det inte bara är en enda lärare som har ögonen på eleverna i nian.

FÖR KOMMUNENS del krävs det en omfattande organisation för att alla lärare ska kunna samlas på samma plats vid samma tid. Men Mats Lundström ser det snarare som en investering än som en kostnad.

– Det vore förvånande om skolorna inte utnyttjar den kompetens de får vid sambedömningen i det vardagliga bedömningsarbetet. Om inte genom att lärarna bedömer alla prov tillsammans, så åtminstone genom att det skapar en kultur där man oftare tar in en second opinion.

Men trots sambedömningen händer det att skolor ifrågasätter eller har frågor om resultaten när de får tillbaka proven.

– Man kan tycka att det är en brist, men jag tycker samtidigt att det är en styrka att det blir en transparens i bedömningen. Då blir det inte lika lätt för en lärare att upprepa samma misstag, säger Mats Lundström.

Av Staffan Eng

Foto: Annika af Klercker


Fakta/3 Tips 

  • Använd tydliga grupper med lärare från olika skolor.
  • Ha en arbetsgång där resultaten dokumenteras och följs upp.
  • Tänk igenom logistiken.

Källa: Maria Åfeldt Bryant, Katja Kostet Eriksson och Mats Lundström i Värmdö kommun


Skolporten nr 5/2018

Artikeln är tidigare publicerad i Skolporten nr 5/2018. 

Inte redan prenumerant? Missa inte kampanjpriset:

2 nr av Skolporten för prova-på-priset 99 kr!

Köp lösnummer i appen Skolporten! Ladda ner Skolportens app i App Store eller Google Play

Sidan publicerades 2019-05-05 00:00 av Susanne Sawander
Sidan uppdaterades 2019-05-06 06:32 av Susanne Sawander


Konferenser
Fortbildning
Skolbibliotek
  Konferensen äger rum 5-6 maj 2020 i Stockholm.

Skolbibliotek

Vi bjuder in till två dagars fortbildning för skolbibliotekarier, skolledare och alla som samarbetar med biblioteket. Ta del av forskares, bibliotekariers, rektors, lärares, journalisters och författares perspektiv för att skapa ett kraftfullt och modernt skolbibliotek. Välkommen!

Läs mer och boka plats
Skolportens magasin
Nytt nr ute 15 maj!

Nytt nr ute 15 maj!

Intervju: Möt forskaren Gunnlaugur Magnússon, som saknar de mest fundamentala frågorna i debatten. Tema: Rollen som skolchef – så komplex och utsatt är den.

Läs mer och prenumerera här
Kommande disputationer
5 mest lästa på FoU

Ifous fokuserar: Att utreda närvaroproblem i skolan

Denna rapport har två delar vilka båda syftar till att stärka skolans arbete med att utreda närvaroproblem. Den första delen ger en överblick av den forskning som finns på området. Den andra delen är en praktisk vägledning som visar vilka moment som bör ingå i en utredning och hur de kan utformas. (pdf)

Ny forskningsöversikt om orsaker till skolfrånvaro

Vad kan forskningen lära oss om hur man kan kartlägga och analysera orsakerna till skolfrånvaro? En ny rapport från Ifous och Region Stockholm ger en sammanställning av relevant forskning inom området samt konkret, saklig och användbar information om kunskapsläget.

Klättra högre efter naturvetenskapen!

”Vi behöver naturvetenskaplig kunskap för att fatta kloka beslut om hur vi ska använda våra gemensamma resurser.” Cecilia Caimans forskning om barn och hållbarhet har väckt mycket intresse.

Poddagogen #5: Thérèse Halvarson Britton om studiebesök i religionsundervisningen

I nya avsnittet av Poddagogen möter vi Thérèse Halvarson Britton som berättar om studiebesökens roll i religionsundervisningen. Poddare är lektorerna Janne Kontio och Sofia Lundmark.

Därför förbättras inte elevresultaten – trots insatser

Skolan hade genomfört digitaliseringar av skolarbetet, stärkt det kollegiala lärandet och arbetat med språkutvecklande arbetssätt. Men trots alla dessa insatser fortsatte andelen elever som gick ut gymnasiet med fullständiga betyg att sjunka. Varför?