Tema sambedömning

Ligger skolans likvärdighetsproblem i betygssättningen – och stavas lösningen i så fall sambedömning?

ATT LIKA KUNSKAPER ska ge lika betyg, oavsett elevens bakgrund, lärare eller skola, är en viktig del av skolans likvärdighet – särskilt som betygen inte kan överklagas och ofta är avgörande för elevernas framtid.

Trots det vet vi att olika lärare ofta bedömer samma elevprestationer på olika sätt. I Skolinspektionens omrättning av 2016 års nationella prov satte till exempel de externa bedömarna ett annat – för det mesta lägre – betyg på hela 62 procent av de undersökta delproven.

Samtidigt har Skolverket visat att avvikelsen mellan elevernas skolbetyg och deras betyg på de nationella proven – som ska fungera som en måttstock vid betygssättningen – är stor och varierar betänkligt mellan olika skolor. Det tyder på att skolorna har olika bedömningskulturer. Och det är betydligt vanligare att lärarna ger sina elever ett betyg som är högre än provbetyget än tvärtom.

För att minska orättvisorna har Skolverket sedan länge förordat så kallad sambedömning, som innebär att lärare utför eller diskuterar sina bedömningar tillsammans. Det har lett till att omkring tre fjärdedelar av skolorna enligt Skolinspektionen nu sambedömer de nationella proven.

Pia Thornberg. Foto: Lovisa Wallin

Men universitetsadjunkten Pia Thornberg vid Högskolan Kristianstad, som inom ramen för ett uppdrag från Skolverket gjorde en internationell forskningsöversikt om sambedömning i sin masteruppsats från 2014, menar att det inte alls är säkert att arbetssättet verkligen leder till rättvisare skolbetyg.

– Skolverket hade nog hoppats på att få belägg för och goda exempel på hur sambedömning av de nationella proven kan leda till en mer likvärdig bedömning. Men vi hittade inte riktigt de svaren, säger hon.

Vad hon fann var att sambedömningen kan få lärarna att utveckla en gemensam tolkning av styrdokumenten och av vad som är kvalitet i elevernas prestationer. Däremot saknas tydliga belägg för att det i sin tur skulle göra lärarna mer samstämmiga i sina omdömen eller betyg.

FÖR ATT NÅ DIT räcker det enligt Pia Thornberg inte att sambedöma de nationella proven. Lärarna måste också göra en gemensam tolkning av kursplanerna och hur dessa kan omsättas i undervisnings- och bedömningsuppgifter. Dessutom behöver de få stöd att tolka och värdera elevernas kunskaper, både i vanliga skoluppgifter och när flera olika bedömningar ska vägas samman till ett betyg.

– Om man ska få en mer likvärdig bedömning så måste lärarna samverka i alla de här leden. Då krävs det också att det finns en struktur som gör att de får tid att regelbundet träffas för att diskutera planering och bedömning. Det är en skolledarfråga, säger hon.

Pia Thornberg menar att Läslyftet och Matematiklyftet har bidragit till att skapa sådana mötesstrukturer på många skolor. Därför tycker hon att det är synd att strukturerna ofta monteras ner igen när lyften tar slut.

Men för att nå en ökad likvärdighet på nationell nivå så behövs det även en regional och nationell samverkan, menar hon. Annars finns en risk för att det utvecklas en viss bedömningskultur i Kristianstad och en helt annan i Östersund.

Dessutom är det enligt Pia Thornberg viktigt att bedömningssamtalen handlar om vad lärarnas bedömningar grundar sig på – inte bara om en elev ska få ett B eller ett C. Det är bara då lärarna kan komma fram till en gemensam förståelse, som i bästa fall kan leda till mer samstämmiga betyg i ett längre perspektiv.

– Det är först när jag får syn på att någon annan tänker annorlunda som jag får möjlighet att ompröva mitt eget sätt att tänka, säger Pia Thornberg.

Anders Jönsson.

Anders Jönsson. Foto: Eva Linblad.

DIDAKTIKPROFESSORN Anders Jönsson vid Högskolan Kristianstad, som forskar om bedömning och var handledare för Pia Thornbergs uppsats, menar att det är just den möjligheten till fortbildning som är den största vinsten med sambedömning.

– Ett av de stora problemen med kriterierelaterad bedömning är att lärarna inte har någon skolning i att urskilja kvaliteter i elevernas prestationer, utan snarare vad som är rätt eller fel. Sambedömningen tvingar dem att få upp ögonen för det, säger han.

När lärarna blir bättre på att känna igen det som är bra eller utvecklingsbart hos eleverna, så blir de också bättre på att ge feedback och att utveckla undervisningen.

Därför menar Anders Jönsson att sambedömning kan vara ett annat sätt att implementera formativ bedömning än så kallade teaching learning communities, TLC, som lanserades av utbildningsvetaren Dylan Wiliam i just det syftet.

– TLC innebar att lärarna satt i grupper och diskuterade olika tekniker som de hade provat i klassrummet. Fördelen med sambedömning är att man diskuterar konkreta elevprestationer som man har framför sig.

Studier har visat att lärarna blir mer uppmärksamma på det som kan förbättras när de sambedömer elevuppgifter som inte är färdiga, till exempel ett utkast till en text.

Samma sak gäller när samtalen lägger större vikt vid elevernas styrkor och utvecklingsbehov än deras betyg. Därför tycker Anders Jönsson att det är problematiskt att den mesta sambedömningen i Sverige sker vid nationella prov, som är summativa och inte syftar till att ge någon återkoppling. Proven måste dessutom kunna lösas av alla barn samtidigt på en viss tid, utan några hjälpmedel.

– Det blir korta, skriftliga och lätträttade uppgifter. Men om du vill få en bredare bedömningskompetens som går att överföra till klassrummet så kanske du måste ge dig i kast med tuffare uppgifter.

OM MÅLET BARA är att åstadkomma en mer likvärdig bedömning av de nationella proven så menar Anders Jönsson att det skulle vara både enklare och billigare att använda medbedömning, som innebär att man väger samman bedömningar från flera oberoende bedömare i stället för att flera lärare gör bedömningen tillsammans.

– Medbedömning är vanligare internationellt. Men det får inte någon fortbildande effekt, eftersom du sitter själv med rättningen. En av huvudpoängerna med sambedömning är att du blir ifrågasatt i dina tolkningar.

HAN MENAR OCKSÅ att det finns en övertro på att man med målstyrning ska kunna åstadkomma en perfekt överensstämmelse av betygen: Även om lärarna skulle lära sig att ta hänsyn till samma kvaliteter vid bedömningen av öppna elevsvar, så kommer de att värdera kvaliteterna olika inbördes. Forskningen visar dessutom att lärare alltid tenderar att väga in andra saker än elevernas kunskap när de gör sina bedömningar.

Ändå tror han att de svenska betygen skulle kunna bli mer likvärdiga om vi bara gjorde kunskapskraven mer ändamålsenliga, undervisade lärarstudenterna om hur man sätter betyg och införde riktlinjer för betygssättning som alla lärare måste följa.

Men det största problemet är vår ambivalenta användning av de nationella proven, tycker Anders Jönsson. Internationellt finns det två sätt att tackla likvärdighetsproblemet: ovanifrånstyrning med nationella prov eller underifrånstyrning där lärarna själva bedömer eleverna. I Sverige försöker vi förena båda, menar han – utan att tala om för lärarna hur det ska gå till.

– Likvärdigheten kan nog bli lika hög i båda ändarna av skalan. Men i så fall måste man antingen göra de nationella proven mer styrande eller också bygga upp ett nationellt nätverk för sambedömning. Ett sådant system finns i Queensland i Australien, som har kommit mycket längre än oss när det gäller likvärdigheten, säger Anders Jönsson.

Lenore Adie. Foto: Alexander Chen.

DELSTATEN QUEENSLAND lyfts ofta fram som ett gott exempel när det talas om sambedömning. Där har man ända sedan 1970-talet haft externa granskningsgrupper som sambedömer ett stickprov av elevportföljer från varje skola för att säkerställa att avgångseleverna får likvärdiga betyg. Grupperna, som arbetar distriktsvis och består av särskilt utbildade lärare, kontrolleras i sin tur av en statlig granskningspanel. Även de enskilda skolorna förväntas arbeta med sambedömning i alla årskurser.

Enligt delstatens skolmyndighet har det lett till en överensstämmelse mellan skolornas och granskningsgruppernas betyg på över 90 procent. Men associate professor Lenore Adie på Australian Catholic University i Brisbane, som har forskat om sambedömningen i Queensland, menar att ingen egentligen vet hur stor likvärdigheten är.

– Vi är i en svår sits här. Det saknas forskning som visar om systemet fungerar i stor skala eller inte. Vad vi vet är att det är värdefullt för lärarna att ha de här samtalen, säger hon.

Värdet består enligt Lenore Adie framför allt i att lärarna får lära sig att söka efter evidens hos eleverna när de sätter betyg, vilket gör att de blir bättre på att identifiera elevernas inlärningsbehov.

Men hon betonar att det inte handlar om att mekaniskt tillämpa kunskapskraven, utan om att bygga upp ett balanserat professionellt omdöme.

– Det går aldrig att ange kriterier som säger att om du ser de här kvaliteterna hos eleven så är det ett A. Du måste lära dig att se att två elever som är värda ett A faktiskt kan kombinera kvaliteter på olika sätt, säger Lenore Adie.

I Australien har systemet fått kritik för att granskningsgrupperna ägnar sig åt att bekräfta snarare än att oberoende granska de betyg som skolorna redan har satt. Många anser också att skolorna har för stor frihet att utforma examinationen, vilket gör att elever på olika skolor inte får samma möjligheter att visa upp vad de kan.

DÄRFÖR KOMMER granskningsgrupperna från och med nästa år att ersättas av statlig granskning via nätet och obligatorisk tillståndsprövning av skolornas examinationsformer.

För första gången på 40 år kommer Queensland också att införa nationella prov, trots att proven faktiskt blir dyrare än hela organisationen för sambedömning.

– Jag tror inte att man kan dra slutsatsen att det nuvarande systemet inte fungerar. Om ni i Sverige kan lära er något av oss så är det snarare att det måste bedrivas forskning när man inför ett system, annars blir det väldigt svårt att försvara det.

Av Staffan Eng
Illustration Jens Magnusson


Läs mer/
Kan sambedömning leda till en mer likvärdig bedömning och betygssättning?, Pia Thornberg, Högskolan Kristianstad 2014.
Sambedömning i skolan: exempel och forskning, stödmaterial. Anders Jönsson och Pia Thornberg, Skolverket 2014.


Fakta/Sambedömning = Social moderation

Begreppet sambedömning saknas i internationell forskning. Den närmaste motsvarigheten är social moderation, som kommer av engelskans moderate i betydelsen ”plana ut extrema värden”. Vid social moderation bedöms alltid redan rättade prov. Lenore Adie skiljer mellan tre olika fall:

  • Calibration model: Lärarna diskuterar provuppgifter i förväg för att nå en gemensam förståelse, som underlättar deras egen rättning.
  • Conferencing model: Lärarna diskuterar ett stickprov av sina rättade prov. Nackdelen är att de kan behöva rätta om proven när de nått en gemensamma förståelse.
  • Expert model: Lärarna lämnar ett stickprov av rättade uppgifter till en extern bedömare, som sedan ger feedback.

Fakta/Så lyckas ni med sambedömningen

Variation är ett nyckelord för en lyckad sambedömning. Variationen kan enligt forskningen förbättras på flera olika sätt:

  • För samman lärare från olika sammanhang.
  • Bedöm en stor bredd av elevprestationer och fokusera på svåra fall.
  • Ha en gruppledare som ser till att allas synpunkter kommer fram.
    Källa: Pia Thornberg och Lenore Adie

Skolporten nr 5/2018

Artikeln är tidigare publicerad i Skolporten nr 5/2018. 

Inte redan prenumerant? Missa inte kampanjpriset:

2 nr av Skolporten för prova-på-priset 99 kr!

Köp lösnummer i appen Skolporten! Ladda ner Skolportens app i App Store eller Google Play

Sidan publicerades 2019-05-05 00:00 av Susanne Sawander
Sidan uppdaterades 2019-05-06 06:31 av Susanne Sawander


Relaterat

Företagsekonomi i gymnasiet, 23 oktober i Stockholm

Nu fokuserar vi under en heldag på ämnet företagsekonomi på gymnasiet! Ta del av föreläsningar om etik och jämställdhetsfrågor ur ett företagsekonomiskt perspektiv, att undervisa med hjälp av visuella illustrationer för att förklara svåra begrepp och teorier, företagens roll i samhället, betyg och bedömning samt avslutningsvis ställs frågan - kan ekonomiutbildning bidra till de globala hållbarhetsmålen?

Miljö och hållbarhet i slöjdundervisning

Hanna Hofverberg har disputerat med en avhandling som har fokus på miljö och hållbarhet i slöjdundervisning.

Doktorander ska forska om lek i stort LTU-projekt

Luleå tekniska universitet, LTU, ska forska om barns lek – i ett projekt som EU finansierar med 7 miljoner kronor för LTU:s del.

Forskningsutblick: Behov av individuella anpassningar för elever i gymnasieskolan

I en ny studie har forskare vid Linköpings universitet undersökt hur elever i gymnasieskolan med svårigheter att nå kunskapsmålen upplever kraven i skolmiljön i relation till elevens individuella förutsättningar. Resultatet visar att de individuella anpassningarna i gymnasieskolan inte är tillräckliga enligt eleverna.

Pedro De Bruyckere: Det finns ett korn av sanning i varje lögn – inlärningspyramiden

Pedro de Bruyckere, utbildningsforskare och lärarutbildare från Gent, Belgien, tar sig an ännu en av de mest seglivade myterna om inlärning och undervisning: den om inlärningspyramiden.

Intervju med Hanna Hofverberg om den nya doktorsavhandlingen med fokus på miljö och hållbarhet i slöjdundervisning

Som vi tidigare skrivit om här på Slöjdlärarportalen tog Hanna Hofverberg sin doktorsexamen i mars i didaktik vid Uppsala universitet med doktorsavhandlingen Crafting Sustainable Development. Studies of Teaching and Learnaing Craft in Environmental and Sustainability Education.Nu ställs också några intervjufrågor till Hanna om hennes erfarenheter av avhandlingsarbetet och disputationstillfället och hur hon ser på framtiden utifrån avhandlingsresultaten.

”Nytt socialt landskap präglar relationerna i skolan”

En ny psykologisk modell för relationerna behövs när barn och vuxna rör sig på lika villkor i de sociala medierna. Allt för att stärka barnens inre psykologiska struktur så att de kan förstå den yttre verklighetens krav och förväntningar, skriver psykologerna Christoffer Eliasson och Marcel Bernhardsson.

Nätkurs i problemlösning ska stimulera matematikintresset hos högstadieelever

Henrik Petersson, lektor i matematik på Hvitfeldtska, har utvecklat en nätbaserad problemlösningskurs för elever i grundskolan. Kursen är gratis och syftet är att erbjuda utmanande och spännande uppgifter för matematikintresserade elever i högstadiet.

”All personal behöver ha sin egen verktygslåda i mötet med elever med adhd och autism”

När elever med autism och/eller adhd kommer upp i högstadiet och gymnasiet har de ofta hittat strategier som fungerar för hur de ska arbeta i skolan, säger Annelie Karlsson, specialpedagog och utvecklingsledare på Center för skolutveckling. Som lärare gäller det att vara lyhörd och fånga upp de strategierna, samtidigt som det finns en hel del andra saker att tänka på och anpassningar att göra för att underlätta skolgången.

Kunskapsresistens i universitetspodd

I podden ”Bakom Bokhyllan” medverkar Åsa Wikforss, professor i teoretisk filosofi vid Stockholms universitet och nyligen invald som ledamot i Svenska akademien.

Få tidiga avhopp från ämneslärarutbildning i Jönköping

De tidiga avhoppen från ämneslärarutbildningarna vid Högskolan för lärande och kommunikation (HLK) i Jönköping har minskat och är lägre än rikssnittet.

Så kan undervisningen i samhällskunskap främja kritiskt tänkande

En undervisning som tar fasta på ämnesinnehållet har större chans att utveckla elevernas kritiska omdöme när det gäller rättvisefrågor än den som fokuserar på elevernas tyckande. Det visar Malin Tväråna i en ny avhandling som grundar sig i så kallad praktiknära forskning.

Krossar myterna i skolan: ”Gör undervisning sämre”

Schack gör barn bra på logiskt tänkande och de klarar av digital multitasking bättre än vuxna. Eller? En rad myter präglar både undervisningen och hur vi ser på lärande, konstaterade en grupp inlärningsforskare.

Lektionstips på minuten : Hur blir man en bra ledare i klassrummet

Vad finns det för konkreta råd till lärare som vill bli bättre på ledarskap i klassrummet? Marcus Samuelsson är professor i pedagogik och har specialiserat sig på just det här. Här presenteras några av hans tips. Svaren och tipsen är hämtade ur Lärlabbet: Ledarskap i klassrummet. (webb-tv)

Hur rapporteras forskning i svensk dagspress?

Hur rapporteras forskning i svensk dagspress? Det har en ny studie undersökt. Män dominerar i dagspressens forskningsnyheter och vissa forskningsområden är mer flitigt rapporterade än andra.

Begrepp i tiden: utforma

Förklarat av Alicia Eriksson, speciallärare i Karlskoga. ”I stället för att anpassa verksamheten ­utifrån de elever med allra störst behov av ­särskilt stöd utformar vi redan från början verksamheten så att den kan tillgodogöras av alla elever”, säger hon.

Konferenser
Fortbildning
Rektor i förskolan

Rektor i förskolan

Den här konferensen fokuserar på din roll som chef och ledare med högaktuella föreläsningar om det pedagogiska ledarskapet och din professionsutveckling. Hur leder du i förändring och hur görs en nulägesanalys? Vi tar avstamp i de frågor som är specifika för förskolans verksamhet, men belyser även ämnen utifrån din yrkesroll som chef över en mångbottnad verksamhet.

Läs mer och boka plats
SKOLPORTENS MAGASIN
Finalist till Publishingpriset 2019!

Finalist till Publishingpriset 2019!

Skolportens forskningsmagasin är nominerat till Publishingpriset 2019 för andra året i rad!

Läs mer här!
Kommande disputationer
Lediga tjänster
Fler platsannonser
5 mest lästa på FoU

Begrepp i tiden: utforma

Förklarat av Alicia Eriksson, speciallärare i Karlskoga. ”I stället för att anpassa verksamheten ­utifrån de elever med allra störst behov av ­särskilt stöd utformar vi redan från början verksamheten så att den kan tillgodogöras av alla elever”, säger hon.

RFSU:s metodbank för undervisning om sex och relationer

RFSU har varit experter på sexualundervisning i snart 100 år. Nu har vi samlat våra bästa metoder i en kunskapsbank för dig som är lärare. Här får du den inspiration och de verktyg du behöver för att ge alla elever den goda sexualundervisning de har rätt till. Lycka till!

Förskolan där barnen programmerar robotar

Ettåringar som programmerar i förskolan är ingen utopi, digitalisering är en del av förskolans läroplan sedan den 1 juli i år. På förskolan Lilla Tollare i Nacka lär sig barnen programmering på förskolans gård.

Krossar myterna i skolan: ”Gör undervisning sämre”

Schack gör barn bra på logiskt tänkande och de klarar av digital multitasking bättre än vuxna. Eller? En rad myter präglar både undervisningen och hur vi ser på lärande, konstaterade en grupp inlärningsforskare.

The hotter the planet grows, the less children are learning

Hotter temperatures affect students’ ability to learn, according to an analysis by R. Jisung Park, an environmental and labor economist at UCLA’s department of Public Policy and the Luskin Center for Innovation. Data shows, however, that snow days did not affect learning.