Dela:

Unga önskar mer kunskap om sömn

Malin Jacobsson. Foto: Fredrik Jalhed

Malin Jakobsson. Foto: Fredrik Jalhed

Skolan och elevhälsan behöver arbeta med sömnen som en främjande faktor för att eleverna ska lyckas i skolan. Det säger Malin Jakobsson, som forskat om högstadieelevers sömnvanor.

Med 13 års erfarenhet som skolsköterska har Malin Jakobsson mött många elever som har svårt att sova. Det var också bakgrunden till varför högstadieelevers sömnvanor blev ämnet i hennes avhandling, där hon undersöker vad 940 elever i årskurs 9 upplever försvårar respektive främjar god sömn.

Att sömn är en grundläggande faktor för att klara av skolan, och att för lite sömn kan leda till nedsatt inlärnings-, minnes- och koncentrationsförmåga, förändringar i sinnesstämningen och ökad risk för ångest och depression, är väl känt. Men forskningen om hur ett sömnfrämjande arbete bäst bör bedrivas är begränsad, konstaterar hon.
Avhandlingen visar att över hälften av de tillfrågade eleverna sover mindre än rekommenderade 8–10 timmar. 19 procent upplever sömnsvårigheter. Det som försvårar sömnen är framför allt oro, existentiella tankar, brist på rutiner, skolstress och teknikanvändning.

– Många ungdomar har svårt att hantera den tystnad som plötsligt uppstår när de gått och lagt sig. De beskriver att hela dagen är full av ljud och input. Det är först när de lägger sig som de har tid att tänka. Ofta blir tankarna obekväma och ältande och behöver distraheras med mobilen.

Likafullt överraskade eleverna med stor insikt om vad de själva behöver för att få en bättre sömn. Högst på listan står involverade föräldrar som stöttar med rutiner och intresserar sig för sina barns välmående och sömn. Stöd och kunskap om sömn från någon som de har en nära relation till skapar trygghet, konstaterar eleverna.

– Svaren var otroligt kloka och insiktsfulla.

Resultaten visar också att eleverna inte vet hur de kan förbättra sin sömn, och från skolans håll efterlyser de mer kunskap om sömn.

– Undervisningen i ämnet består ofta av en föreläsning. Här föreslog eleverna mer grupparbeten och diskussioner, just för att få reflektera tillsammans. Några lanserade idén att hela klassen under två veckor skulle stänga ned sociala medier efter klockan 22 och därefter utvärdera sin sömn. Jag menar att skolan och elevhälsan behöver arbeta med sömnen som en främjande faktor för att eleverna ska lyckas i skolan.

Eleverna önskar också hjälp med att hitta rutiner, struktur och balans mellan fritid och skolan i form av personliga råd.

– Vi vuxna är ofta snabba på att ge just generella sömnråd, som fysisk rörelse, rutiner, dagsljus eller att stänga av mobilen vid läggdags. Alla dessa råd är viktiga, men oro och sömnsvårigheter kanske handlar om helt andra saker. Om en ungdom oroar sig för gymnasievalet så hjälper det inte att ge råd om att stänga av mobilen vid läggdags. Mina resultat visar tydligt att unga behöver bli lyssnade på.

Med sin forskning hoppas Malin Jakobsson bidra till ökad kunskap om ungas sömn och sambandet mellan sömn och utbildning bland såväl lärare som rektorer, men framför allt elevhälsan.

– Och självklart också föräldrar. Jag hoppas att min och andras forskning kan leda till en bättre sömn för ungdomar.

Av Susanne Sawander


LÄRARPANELENS MOTIVERING:

”I skolans uppdrag ingår förebyggande elevhälsoarbete. När det handlar om elever med svårigheter finns sömnen ofta med som ett problem. Där bidrar Malin Jakobssons avhandling med betydelsefull kunskap om hur för lite sömn påverkar ungdomars dagliga liv och förmåga att lära sig i skolan.”

LÄS MER OM LÄRARPANELEN OCH DERAS VAL AV LÄRARPANELENS FAVORIT HÄR


Forskare: Malin Jakobsson

Avhandling: ”Jag vill sova, men kan inte”. Ungdomars perspektiv på faktorer som försvårar och främjar deras sömn

Bakgrund: Utbildad barnsjuksköterska och distriktssköterska. Har jobbat på barnkliniken vid Södra Älvsborgs sjukhus och som skolsköterska i Borås stad. Arbetar nu på Högskolan i Borås i utbildningarna till barnsjuksköterska och till distriktssköterska

Disputerade: 20 maj 2022 vid Högskolan i Borås i ämnet vårdvetenskap


 

Omslag Skolporten nr 5 2022

Skolporten nr 5 2022.

Skolportens magasin – nytt nr ute 25 oktober 2022!

Tema: Elevhälsa. Svenska elever mår allt sämre. Samtidigt har likvärdigheten inom elevhälsan minskat. Hur kan skolan arbeta mer förebyggande och främjande med de ungas psykiska hälsa?

Intervju: Daniel Willingham, kognitionsforskare och amerikansk professor i psykologi, vill skapa en bättre skola för eleverna via vetenskapliga rön om inlärning och minne till lärare.

Reportage: Genom att väcka tanken på högskolan tidigt ges även barn från icke-studievana hem en större möjlighet att studera vidare.

Ledarskap: Rektorer är bland de chefer inom offentlig sektor som får kämpa hårdast för att få gehör för ökade resurser.

Förskola: Didaktik och frågor som rör undervisningen är underordnade i förskolan, visar forskning.

Krönika: Gymnasieläraren Karin Berg om att få ägna mötestid åt ämneslagsarbetet och undervisningsfrågor.

Avhandlat: De senaste doktorsavhandlingarna inom utbildningsvetenskap, samt lärarpanelens favoritavhandling.

Prenumeranter läser hela arkivet digitalt utan kostnad! Ladda ner Skolporten i App Store eller Google Play eller läs Skolportens e-magasin direkt på webben här!

LÄS MER OCH PRENUMERERA HÄR!

Sidan publicerades 2022-11-01 13:34 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2022-11-08 12:59 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Specialpedagogik i gymnasiet

Välkommen på Skolportens årliga konferens om specialpedagogik för gymnasiet! Innehållet passar även dig som arbetar inom vuxenutbildningen. Ta del av aktuell specialpedagogisk forskning och nätverka med kollegor från hela Sverige. Delta på plats i Stockholm eller via webbkonferensen.

Digitala sexuella trakasserier påverkar unga i skolan

Digitala sexuella trakasserier är relativt vanliga bland unga, och ofta saknar ungdomarna både stöd och strategier för att hantera det. Det visar Kristina Hunehäll Berndtssons avhandling som nu har valts till favorit av Lärarpanelen.

Skolportens favorit: Så skapas skolnärvaro

Problematisk skolfrånvaro byggs upp under en längre tid och inte sällan är mobbning en bakomliggande faktor. Men det går att hitta en väg tillbaka till skolan, visar Tobias Forsells avhandling, som nu valts till Skolportens favorit.

Lärarpanelens favorit: Nyanländas tillträde till språket begränsas

Nyanlända får inte tillträde till sammanhang där de kan utveckla sina kunskaper i svenska, något som är ett större hinder för dem än bristande språkkunskaper. Det visar Andreas Nuottaniemis avhandling, som nu har valts till Lärarpanelens favorit.

Forskning: Så ser rektorer på att anställa nyanlända lärare

Rektorer värderar nyanlända lärares flerspråkighet och deras förmåga att agera brobyggare mellan elever, kollegor och föräldrar men är oroade över vissa aspekter, som ifall lärarnas undervisningskompetens är överförbar till en svensk kontext. Det visar en ny forskningsrapport.

Här kan NPF-elever få stöd

Forskning visar att folkhögskolan är bra på att möta elever med tidigare skolmisslyckanden. På Sundsgårdens folkhögskola strax utanför Helsingborg får elever med NPF nya möjligheter.

Forskningsutblick: Gymnasieelevers erfarenheter av särskilt stöd: berättelser om utanförskap och tillhörighet

Denna intervjustudie fokuserar på elevers egna erfarenheter av särskilt stöd. Genom att de själva får komma till tals nyanseras förståelsen av särskilt stöd, ur elevernas perspektiv. Forskningen ger en erfarenhetsbaserad bild av hur skolgång och stöd kan upplevas.

Så ökar vi förståelsen för bassystem och decimaltal

Lärarna och forskarna Anna Stridfält, Marie Björk, Paul Stensland och Åsa Nikula har gjort en learning study där de lyckats få elever i årskurs 4 att bättre förstå decimaltal. I ett avsnitt i Lärarstiftelsens nya podd Lärare & Forskning berättar två av författarna om studien.

Läs! Läs! Läs!

Svenska barn och ungdomar läser allt mindre. Svenskläraren Fredrik Sandström på Gäddgårdsskolan i Arboga brinner för att öka läsintresset hos eleverna.

Teamet som arbetar för att öka närvaron hos elever med problematisk frånvaro

Det fristående Förstärkta teamet, som stödjer och handleder både skolan, eleven och vårdnadshavare, är en viktig framgångsfaktor i Vellinge kommuns arbete mot problematisk frånvaro.

Bedömningar i skolan – så kan de bli bättre för eleverna

Bedömningar i klassrummet är viktiga för att sätta betyg, men också för att anpassa undervisningen. Men lärare och elever måste kunna påverka utformningen för att bedömningen ska bli ett fungerande redskap, enligt en avhandling.  

Ny forskning: Mobilförbud i skolan fungerar inte

Sedan den 1 augusti i år är det förbjudet att använda mobilen för annat än skolarbete i klassrummen. Men en avhandling vid Göteborgs universitet slår fast att lagen är problematisk, oavsett förbud så används mobilerna ändå. Både lärare och elever berättar att de hittar vägar för att kringgå reglerna, säger forskaren Anita Grigic Magnusson i ett pressutskick.

Digitaliseringen i skolan och förskolan: Distraktion eller möjlighet?

Svensk skolas ambition att vara bäst i världen på att tillvarata digitaliseringens möjligheter har inneburit såväl fördelar som nackdelar. Forskare som Skolporten talat med efterlyser mer fokus på didaktik, skärpta regler för IT-företag och bättre fortbildning i den nya nationella digitaliseringsstrategin.

Forskaren vid Mittuniversitet i Sundsvall: Detta fick eleverna tillbaka till skolan

Vad är det som gör att en elev som älskat att gå i skolan slutar att göra det? För första gången har en svensk studie tagit reda på hur elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar upplever omfattande och lång skolfrånvaro.

Den oumbärliga yrkesutbildningen

Respekt för yrkeskunnande och en mer reflekterande undervisning. Det är forskarnas recept för att stärka gymnasieskolans yrkesprogram. Läs ett utdrag ur temaartikeln om yrkesutbildning i senaste numret av Skolportens magasin!

Stor ämnesstudie: Så ser det ut i klassrummen

Samhällskunskap är ett brett ämne utan tydliga avgränsningar. I en ny studie undersöker därför forskarna Joakim Öberg och Pontus Bäckström om ämnet har någon form av kanon – en kärna som garanterar att eleverna får en likvärdig utbildning och som ger ämneslärarna en tydlig riktning.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
Skolporten nr 3/2023 ute nu!

Skolporten nr 3/2023 ute nu!

TEMA: Så kan skola, polis och socialtjänst arbeta tillsammans för att förhindra skoldåd. INTERVJU: Forskaren Michael Tengberg om hur återkoppling, observation och gruppreflektion kan öka kvaliteten på undervisningen.

Läs mer och prenumerera här!
5 mest lästa på FoU
Linnea Lindquist: ”Stök beror ofta på språkbrister”

På Hammarkullsskolan var läsningen viktig för att vända den negativa utvecklingen. "För att utveckla ett rikt språk behöver du parallellt jobba med att lära dig läsa, skriva och även tala svenska", säger Linnea Lindquist, biträdande rektor och skoldebattör, som nu är aktuell med en ny bok.

Så skapar alla nya trender kaos i skolan

Det räcker nu. Allt fler börjar tröttna på nya oprövade ­pedagogiska trender. ”Skolverket måste sluta ge pengar åt ovetenskapliga trendkoncept,” säger Anita Norlund, professor i pedagogiskt arbete vid Högskolan i Borås.

Ny rapport: Positiv satsning i Trollhättan att flytta elever för minskad skolsegregation

Idag presenterades en forskningsrapport kring hur elever, lärare och rektorer upplevt sammanslagningarna av skolor i Trollhättan. Forskare vid Högskolan Väst har sedan stängningen av två skolor i ett segregerat område hösten 2021 följt förändringen. Det sammantagna resultatet visar en övervägande positiv bild.

Skolstängningar dålig metod mot segregation visar simulering

På senare år har kommuner ibland stängt skolor dominerade av elever med invandrarbakgrund för att motverka segregation. Men nya datasimuleringar som gjorts av forskare vid Linköpings universitet visar att metoden sällan kommer att leda till önskat resultat.

Forskarintervju: Alla barn har behov av kontinuitet och trygghet

En skolövergång är en relationsskapande process som kräver samarbete mellan överlämnande och mottagande lärare. Samarbetet leder till att det skapas bättre förutsättningar för att eleven ska kunna landa i sitt nya sammanhang. Therese Welén visar i sin doktorsavhandling att förutsättningarna kan se väldigt olika ut, och att barn som har särskilda behov riskerar att hamna i kläm.

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Skolportens digitala kurser