Dela:

Utmaningar i arbetet med skolövergångar

Therese Welén. Foto: Adam af Ekenstam.

Barns skolövergångar är en komplex process som påverkar lärares arbete. Det konstaterar Therese Welén, som har undersökt lärares arbete med övergångar.

Lärare stöter på olika utmaningar i det didaktiska arbetet när barn byter från förskola till förskoleklass, eller från förskoleklass till årskurs ett. Det visar Therese Welén i sin avhandling Lärares roll och utmaningar i arbetet med barns tidiga skolövergångar. Hon har genomfört gruppsamtal med lärare och intervjuer med lärare och skolchefer, om deras erfarenheter av barns övergångar. Bilden som framträder i samtalen är att de olika övergångarna innebär en komplex process som påverkar lärarnas arbete.

– Man kan tycka att lärares arbete med övergångar bara handlar om ett barn som slutar, och att samma barn börjar i något nytt. Men det påverkar lärarnas arbete på flera olika nivåer, konstaterar Therese Welén.

Lärarna lyfter fram det relationsskapande arbetet som oerhört viktigt för att de ska kunna fungera som överlämnare och mottagare, som håller samman barnets gång genom de olika skolformerna. Det handlar om besök och möten som kan skapa en trygghetskänsla hos barn som ska göra ett byte, vilket är extra viktigt mellan förskola och förskoleklass, som ofta inte ligger i samma byggnad. För att lärarna ska kunna bilda sig en uppfattning om vad barnet har gjort tidigare ser de också ett stort behov av samverkan mellan förskoleklass och årskurs ett.

Resultaten visar att skolövergången kan bli extra utmanande för barn i behov av särskilt stöd, framför allt mellan förskola och förskoleklass. Lärarna kopplar det tydligt till resurser, och menar att det stöd som ett barn har i förskolan inte alltid följer med till förskoleklass, där det är en annan form av resurstilldelning. Eftersom det är en starkare sekretess mellan förskola och förskoleklass, blir det också ett dilemma att pedagoger inte kan lämna över information om vårdnadshavare inte godkänner det, menar Therese Welén.

– Lärare beskriver hur de hittar olika sätt för att kringgå det här, genom att exempelvis bjuda in mottagande lärare till samtal tillsammans med vårdnadshavare och barn, för att läraren ska kunna bilda sig en uppfattning om eventuella behov.

Men det finns samtidigt lärare som uttrycker att de inte vill ha någon information, eftersom de vill bilda sig en egen uppfattning om barnet. Therese Welén menar att den här otydligheten som finns i relation till informationsöverföringen blir ett dilemma för lärarna.

– Det här skulle behöva tydliggöras så att det blir mer likvärdigt. Ytterst är det barnen som drabbas, konstaterar hon.

Therese Weléns erfarenhet är att det kan vara svårt att hinna med att diskutera frågor om övergångar i det dagliga arbetet. Särskilt för lärare som arbetar i olika skolformer. Därför hoppas hon att avhandlingen kan vara värdefull för lärare.

Av Åsa Lasson

Foto Adam af Ekenstam


LÄRARPANELENS MOTIVERING:

”I sin avhandling synliggör Therese Welén att skolpersonal efterlyser mer samordning och att arbetet med barns tidiga skolövergångar ofta sker på enskilda lärares initiativ. Avhandlingen är av intresse för olika ålderskategorier och bidrar med viktig kunskap inom ett ofta förbisett forskningsfält.”

LÄS MER OM LÄRARPANELEN OCH DERAS VAL AV LÄRARPANELENS FAVORIT HÄR


Forskare: Therese Welén.
Avhandling: Lärares roll och utmaningar i arbetet med barns tidiga skolövergångar
Bakgrund: Förskollärare, filosofie doktor i didaktik, arbetar som utbildningsledare för lärarutbildningen vid Mälardalens universitet.
Disputerade: 4 februari 2022 vid Mälardalens universitet.


Omslag Skolporten nr 3 2022

Skolporten nr 3 2022.

Skolportens magasin – nytt nr ute 11 maj 2022!

INTERVJU: Läraren och debattören Maria Wiman om vad hon önskar sig av politikerna inför valet.

TEMA: Gymnasieskolans yrkesutbildning i förändring.

2 nr av Skolporten för prova-på-priset 99 kr!

Prenumeranter läser hela arkivet digitalt utan kostnad! Ladda ner Skolporten i App Store eller Google Play eller läs Skolportens e-magasin direkt på webben här!

LÄS MER OCH PRENUMERERA HÄR!

Sidan publicerades 2022-05-13 14:22 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Specialpedagogik i förskolan

Skolportens konferens för dig som möter barn i behov av särkilt stöd i förskolan. Ta del av föreläsningar om b.la. barn på flykt och specialpedagogisk dokumentation. Delta i Stockholm 17–18 nov eller via webbkonferensen 28 nov–12 dec.

Hur kan lärare använda sig av forskning?

"I praktiknära forskning finns ofta mycket matnyttigt för yrkesverksamma lärare." Det säger Catherine Couturier, en av lärarna i Lärarpanelen, om hur lärare kan använda sig av forskning för att utveckla sin profession och undervisning.

Krigslekar – ett komplext fenomen

Barn utforskar rörelse i krigslekar, visar Ebba Theorells forskning. Nu har hennes avhandling valts till favorit av Lärarpanelen.

Positivt med föräldrastödsprogram

En relativt enkel insats med föräldrastöd på förskolan gav förändring hos både barn och föräldrar. Det visar en avhandling av Anton Dahlberg. Nu har avhandlingen valts till favorit av Lärarpanelen.

Lika värde nr 4, 2022

De flesta som arbetar i förskola eller skola möter barn och elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, NPF, med eller utan diagnos. I nummer 4 av SPSM:s tidning Lika värde kan du läsa om hur en gymnasieskola och två kommuner gjort satsningar för att förbättra lärmiljön och undervisningen, bland annat för elever med NPF.

SPSM med i skolforskningsprojekt som ska främja läsutvecklingen för elever som är döva

Skolforskningsinstitutet har beviljat Stockholms universitet närmare fyra miljoner kronor för ett nytt skolforskningsprojekt som ska främja läsningen för elever som är döva och har undervisning på svenskt teckenspråk. SPSM är med i projektet och håller även på att utveckla det svenska läromedlet som ska testas och utvärderas i samband med projektet.

Med “Min skola” vill Gunilla och Charlott förklara så alla förstår

Lärarna Gunilla Jönsson och Charlott Everberg  arbetar tillsammans med innovationspiloten Min skola. Pilotens mål är att ta fram ett digitalt material som ska underlätta för elever och vårdnadshavare med annat modersmål än svenska att få information om hur saker som till exempel skolplikt, utvecklingssamtal och ledighet fungerar i skolan.

Verktyg för arbetet med alla elevers lärande, utveckling och hälsa

På vilket sätt stödjer ert lokala utvecklingsarbete alla elevers lärande, utveckling och hälsa? Och hur syns det i er verksamhet? Här får du som arbetar som rektor eller skolchef ett verktyg för att utveckla arbetet med att leda och organisera skolutveckling som främjar alla elevers lärande, utveckling och hälsa, och där elevhälsoarbetet har en central roll.

Pedro De Bruyckere: Fungerar inkluderande utbildning? En rapport med ett nyanserat svar

Nyligen publicerades en metaanalys om inkluderande utbildning. Pedro De Bruyckere diskuterar här de övergripande resultaten och reflekterar kring vilka slutsatser som kan dras avseende inkluderingens för- och nackdelar såväl i praktik som för forskningsfältet.

Så får elever med autism det bättre i skolan

Barn med autism far ofta illa i skolan. Lärare vill lära mer om autism för att möta elevernas behov. Men forskning visar att det krävs mer än så, framför allt tid och resurser, för att elever med npf-diagnoser ska få det bättre i skolan.

Månadens forskare: Josefine Karlsson

Hennes världsunika digitala läskompis har säkert de flesta hört talats om. Månadens forskare Josefine Karlsson vill på ett tvärvetenskapligt och innovativt sätt skapa ett engagemang kring läsning som främjar läsförståelsen hos barn och elever.

Läsinlärning för elever med annat modersmål än svenska

I svensk grundskola är drygt en fjärdedel av eleverna flerspråkiga i dag. Att lära sig läsa och skriva på sitt andraspråk kan innebära flera utmaningar. Därför behöver lärare som undervisar elever i läs- och skrivinlärning ha kunskaper om vilka utmaningar det kan vara och hur vi kan lägga upp undervisningen för att möta denna elevgrupp.

Med rätt läxa blir skolarbetet mer rättvist

Att utforma en läxa är ett designarbete som kräver att läraren funderar på läxan inför, under och efter att den är gjord. Jöran Petersson, docent i matematikens didaktik vid Malmö universitet, är en av forskarna bakom en ny rapport om hur läxor fungerar.

Unga människor umgås mer sällan fysiskt med vänner

Unga människor umgås inte fysiskt med vänner lika mycket som de brukade, och de ses oftare över skärmen än personligen. Det skriver Nationellt forskningscentrum för välfärd, VIVE.

Utvecklar stöd till komvuxelever som studerar på distans

”Jag behöver det här. Jag är så van att slita med skolan på grund av min läs- och skrivproblematik. Sedan jag började utbildningen så har jag utvecklats och vågar prova nya saker”, säger en av de elever som varje morgon dyker upp på Studielänken.

Rätt stöd rustar små barn i muntligt berättande

Förskolebarn är skickliga berättare. De använder sitt språk och gör berättelser begripliga genom både ljudhärmning, gester och mimik. Men de kan behöva lite hjälp på traven. Därför behöver pedagogerna uppmuntra det muntliga berättandet, som också är viktigt för att barnet själv ska bli lyssnad på.  

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
5 mest lästa på FoU
Varför vi tror att läsning kan lösa samhällets problem

Debatten om litteraturkanon i skolan har gjort frågan om läsning central. Nu ska forskarna reda ut varför vi tror att läsning kan lösa så många av samhällets problem. ”Det handlar mycket om kulturens starka ställning och att vi vill framstå som bildade,” säger Daniel Pettersson, professor i pedagogik vid Högskolan i Gävle.

Positiv effekt av egne klasser for elever med autisme

Elever med autismespekterforstyrrelser (ASF) har større sjanse å fullføre skolen dersom de har gått i spesialklasser enn om de hadde gått i en ordinær klasse, viser dansk forskning.

Mer än kompetensutveckling krävs för att möta att elever med autism

Kompetensutveckling kring autism och nya sätt att anpassa undervisningen gör att personalen i förskola och grundskolan känner sig tryggare i sin undervisning. Eleverna har dock svårare att identifiera skillnader. Ny forskning visar att det krävs mer än så, framför allt tid och resurser, för att elever med autism ska få bättre förutsättningar.

New research review questions the evidence for special education inclusion

A new research review finds inconsistent benefits for students with disabilities who learn alongside general education peers.

Så får elever med autism det bättre i skolan

Barn med autism far ofta illa i skolan. Lärare vill lära mer om autism för att möta elevernas behov. Men forskning visar att det krävs mer än så, framför allt tid och resurser, för att elever med npf-diagnoser ska få det bättre i skolan.

SKOLPORTENS MAGASIN
TEMA: Digitalisering
  Skolportens magasin nr 6/2022.

TEMA: Digitalisering

Tema: Digitalisering. Svensk skolas ambition att vara bäst i världen på digitalisering innebär både för- och nackdelar. Intervjun: Issis Melin har länge ägnat sig åt frågor som rör hedersrelaterat våld och förtryck. Enligt henne är den nya läroplanen ett steg i rätt riktning.

Läs mer och prenumerera här!
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Skolportens digitala kurser