Dela:

Utmaningar i arbetet med skolövergångar

Therese Welén. Foto: Adam af Ekenstam.

Barns skolövergångar är en komplex process som påverkar lärares arbete. Det konstaterar Therese Welén, som har undersökt lärares arbete med övergångar.

Lärare stöter på olika utmaningar i det didaktiska arbetet när barn byter från förskola till förskoleklass, eller från förskoleklass till årskurs ett. Det visar Therese Welén i sin avhandling Lärares roll och utmaningar i arbetet med barns tidiga skolövergångar. Hon har genomfört gruppsamtal med lärare och intervjuer med lärare och skolchefer, om deras erfarenheter av barns övergångar. Bilden som framträder i samtalen är att de olika övergångarna innebär en komplex process som påverkar lärarnas arbete.

– Man kan tycka att lärares arbete med övergångar bara handlar om ett barn som slutar, och att samma barn börjar i något nytt. Men det påverkar lärarnas arbete på flera olika nivåer, konstaterar Therese Welén.

Lärarna lyfter fram det relationsskapande arbetet som oerhört viktigt för att de ska kunna fungera som överlämnare och mottagare, som håller samman barnets gång genom de olika skolformerna. Det handlar om besök och möten som kan skapa en trygghetskänsla hos barn som ska göra ett byte, vilket är extra viktigt mellan förskola och förskoleklass, som ofta inte ligger i samma byggnad. För att lärarna ska kunna bilda sig en uppfattning om vad barnet har gjort tidigare ser de också ett stort behov av samverkan mellan förskoleklass och årskurs ett.

Resultaten visar att skolövergången kan bli extra utmanande för barn i behov av särskilt stöd, framför allt mellan förskola och förskoleklass. Lärarna kopplar det tydligt till resurser, och menar att det stöd som ett barn har i förskolan inte alltid följer med till förskoleklass, där det är en annan form av resurstilldelning. Eftersom det är en starkare sekretess mellan förskola och förskoleklass, blir det också ett dilemma att pedagoger inte kan lämna över information om vårdnadshavare inte godkänner det, menar Therese Welén.

– Lärare beskriver hur de hittar olika sätt för att kringgå det här, genom att exempelvis bjuda in mottagande lärare till samtal tillsammans med vårdnadshavare och barn, för att läraren ska kunna bilda sig en uppfattning om eventuella behov.

Men det finns samtidigt lärare som uttrycker att de inte vill ha någon information, eftersom de vill bilda sig en egen uppfattning om barnet. Therese Welén menar att den här otydligheten som finns i relation till informationsöverföringen blir ett dilemma för lärarna.

– Det här skulle behöva tydliggöras så att det blir mer likvärdigt. Ytterst är det barnen som drabbas, konstaterar hon.

Therese Weléns erfarenhet är att det kan vara svårt att hinna med att diskutera frågor om övergångar i det dagliga arbetet. Särskilt för lärare som arbetar i olika skolformer. Därför hoppas hon att avhandlingen kan vara värdefull för lärare.

Av Åsa Lasson

Foto Adam af Ekenstam


LÄRARPANELENS MOTIVERING:

”I sin avhandling synliggör Therese Welén att skolpersonal efterlyser mer samordning och att arbetet med barns tidiga skolövergångar ofta sker på enskilda lärares initiativ. Avhandlingen är av intresse för olika ålderskategorier och bidrar med viktig kunskap inom ett ofta förbisett forskningsfält.”

LÄS MER OM LÄRARPANELEN OCH DERAS VAL AV LÄRARPANELENS FAVORIT HÄR


Forskare: Therese Welén.
Avhandling: Lärares roll och utmaningar i arbetet med barns tidiga skolövergångar
Bakgrund: Förskollärare, filosofie doktor i didaktik, arbetar som utbildningsledare för lärarutbildningen vid Mälardalens universitet.
Disputerade: 4 februari 2022 vid Mälardalens universitet.


Omslag Skolporten nr 3 2022

Skolporten nr 3 2022.

Skolportens magasin – nytt nr ute 11 maj 2022!

INTERVJU: Läraren och debattören Maria Wiman om vad hon önskar sig av politikerna inför valet.

TEMA: Gymnasieskolans yrkesutbildning i förändring.

2 nr av Skolporten för prova-på-priset 99 kr!

Prenumeranter läser hela arkivet digitalt utan kostnad! Ladda ner Skolporten i App Store eller Google Play eller läs Skolportens e-magasin direkt på webben här!

LÄS MER OCH PRENUMERERA HÄR!

Sidan publicerades 2022-05-13 14:22 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Specialpedagogik i förskolan

Skolportens konferens för dig som möter barn i behov av särkilt stöd i förskolan. Ta del av föreläsningar om b.la. barn på flykt och specialpedagogisk dokumentation. Delta i Stockholm 17–18 nov eller via webbkonferensen 28 nov–12 dec.

Hur kan lärare använda sig av forskning?

"I praktiknära forskning finns ofta mycket matnyttigt för yrkesverksamma lärare." Det säger Catherine Couturier, en av lärarna i Lärarpanelen, om hur lärare kan använda sig av forskning för att utveckla sin profession och undervisning.

Krigslekar – ett komplext fenomen

Barn utforskar rörelse i krigslekar, visar Ebba Theorells forskning. Nu har hennes avhandling valts till favorit av Lärarpanelen.

Positivt med föräldrastödsprogram

En relativt enkel insats med föräldrastöd på förskolan gav förändring hos både barn och föräldrar. Det visar en avhandling av Anton Dahlberg. Nu har avhandlingen valts till favorit av Lärarpanelen.

”Vi behöver veta mer om vad lobbyism gör med svensk skola”

Under de senaste tre decennierna har den svenska skolan genomgått en internationellt och historiskt unik ekonomisering och marknadisering. Inget land i världen har gått så långt i att marknadisera sitt skolsystem, skriver Jakob Billmayer, universitetslektor i pedagogik vid Malmö universitet.

Mindre gissande med datadrivet arbetssätt

Hur ska vi använda all data vi har? Vilken data behöver vi för att välja hur vi ska agera? I de frågorna tog drygt 100 lärare, rektorer och skolchefer avstamp när de inledde FoU-programmet Datadriven Skolförbättring. Efter tre år gissar de mindre, är mer självkritiska och agerar mer medvetet än tidigare.

Dilemmat med att återförstatliga skolan

Skolan är en av samhällets största och mest komplexa institutioner – något som gör den både trögrörlig och svårstyrd. Det säger utbildningshistorikern Johannes Westberg som menar att vi bör skruva ner förväntningarna på storslagna reformförslag.

Samarbete ger rum för kreativitet

Skolan är i dag så detaljstyrd att det finns lite utrymme för kreativitet, till och med i de estetiska ämnena. Det anser Eva Hoff, docent vid Lunds universitet, som forskar om kreativitetens villkor i skolans värld.

Pedagogiskt arbete – ny bok om lärarnas eget forskarutbildningsämne

Pedagogiskt arbete är ett relativt ungt ämne och forskningsområde som vuxit fram de senaste två decennierna. Det är lärarnas ”eget” forskarutbildningsämne för att kunna utveckla kunskaperna inom läraryrket. Ett tjugotal forskare släpper nu en lärobok: Pedagogiskt arbete i de yngre årens pedagogiska praktiker. Huvudsyftet med boken är att ytterligare forma och utveckla ämnet, med fokus på förskola, förskoleklass och fritidshem.

Framgångsrika anpassningar behöver följa med vid övergångar

Förskolan och skolan genomförde ett projekt för att öka kunskapen om barn och elever med NPF. Då blev det tydligt att de också behövde se till att framgångsrika anpassningar följde med i övergångar.

Forskarintervju: Alla barn har behov av kontinuitet och trygghet

En skolövergång är en relationsskapande process som kräver samarbete mellan överlämnande och mottagande lärare. Samarbetet leder till att det skapas bättre förutsättningar för att eleven ska kunna landa i sitt nya sammanhang. Therese Welén visar i sin doktorsavhandling att förutsättningarna kan se väldigt olika ut, och att barn som har särskilda behov riskerar att hamna i kläm.

Forskningsutblick: Insatser för barn och ungdomar med dövblindhet

I studien har forskare undersökt vilka habiliterings- och rehabiliteringsinsatser för barn och ungdomar med dövblindhet som finns beskrivna i internationellt publicerade forskningsartiklar.

Linnea Lindquist: ”Stök beror ofta på språkbrister”

På Hammarkullsskolan var läsningen viktig för att vända den negativa utvecklingen. "För att utveckla ett rikt språk behöver du parallellt jobba med att lära dig läsa, skriva och även tala svenska", säger Linnea Lindquist, biträdande rektor och skoldebattör, som nu är aktuell med en ny bok.

Lärarpanelens favorit: Nyanländas tillträde till språket begränsas

Nyanlända får inte tillträde till sammanhang där de kan utveckla sina kunskaper i svenska, något som är ett större hinder för dem än bristande språkkunskaper. Det visar Andreas Nuottaniemis avhandling, som nu har valts till Lärarpanelens favorit.

Ryssland talar om barns bästa och dödar barn i Ukraina – så går det ihop

Politiskt tal om att ”värna barnen” gäller ofta bara vissa barn. Ryssland är ett tydligt exempel på det. Där talas om ”barns bästa” – samtidigt som barn bombas, dödas och tas från sina föräldrar i grannlandet Ukraina. Det kan verka som en paradox men är det inte, enligt forskaren Maria Brock.

”Klivet ut i klassrummet från studierna ska inte vara för stort”

Margita Rönngren och Malin Öberg vid Institutionen för språkstudier har båda lång erfarenhet av att arbeta inom skolan – tillsammans arbetar de för att vidareförmedla ny kunskap till grundskolelärare, samtidigt som de tar med sig insikter från skolan till universitetets undervisning och forskning.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
Skolporten nr 3/2023 ute nu!

Skolporten nr 3/2023 ute nu!

TEMA: Så kan skola, polis och socialtjänst arbeta tillsammans för att förhindra skoldåd. INTERVJU: Forskaren Michael Tengberg om hur återkoppling, observation och gruppreflektion kan öka kvaliteten på undervisningen.

Läs mer och prenumerera här!
5 mest lästa på FoU
Pedagogiskt arbete – ny bok om lärarnas eget forskarutbildningsämne

Pedagogiskt arbete är ett relativt ungt ämne och forskningsområde som vuxit fram de senaste två decennierna. Det är lärarnas ”eget” forskarutbildningsämne för att kunna utveckla kunskaperna inom läraryrket. Ett tjugotal forskare släpper nu en lärobok: Pedagogiskt arbete i de yngre årens pedagogiska praktiker. Huvudsyftet med boken är att ytterligare forma och utveckla ämnet, med fokus på förskola, förskoleklass och fritidshem.

Så granskas varje steg läraren tar i klassrummet

Hur stor del av lektionen används egentligen till den inledande genomgången? Och hur mycket tid får varje elev som behöver extra stöd? Genom att placera sensorer på lärarna har forskare för första gången kunnat kartlägga deras rörelsemönster i klassrummet.

Dilemmat med att återförstatliga skolan

Skolan är en av samhällets största och mest komplexa institutioner – något som gör den både trögrörlig och svårstyrd. Det säger utbildningshistorikern Johannes Westberg som menar att vi bör skruva ner förväntningarna på storslagna reformförslag.

ULF – där skolans behov bestämmer forskningen

Hur ser lärares utmaningar ut på specifika förskolor och skolor idag? Den frågeställningen undersöks i ULF-projekt vid Högskolan i Borås.    

Framgångsrika anpassningar behöver följa med vid övergångar

Förskolan och skolan genomförde ett projekt för att öka kunskapen om barn och elever med NPF. Då blev det tydligt att de också behövde se till att framgångsrika anpassningar följde med i övergångar.

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Skolportens digitala kurser