Dela:

Utmaningar i arbetet med skolövergångar

Therese Welén. Foto: Adam af Ekenstam.

Barns skolövergångar är en komplex process som påverkar lärares arbete. Det konstaterar Therese Welén, som har undersökt lärares arbete med övergångar.

Lärare stöter på olika utmaningar i det didaktiska arbetet när barn byter från förskola till förskoleklass, eller från förskoleklass till årskurs ett. Det visar Therese Welén i sin avhandling Lärares roll och utmaningar i arbetet med barns tidiga skolövergångar. Hon har genomfört gruppsamtal med lärare och intervjuer med lärare och skolchefer, om deras erfarenheter av barns övergångar. Bilden som framträder i samtalen är att de olika övergångarna innebär en komplex process som påverkar lärarnas arbete.

– Man kan tycka att lärares arbete med övergångar bara handlar om ett barn som slutar, och att samma barn börjar i något nytt. Men det påverkar lärarnas arbete på flera olika nivåer, konstaterar Therese Welén.

Lärarna lyfter fram det relationsskapande arbetet som oerhört viktigt för att de ska kunna fungera som överlämnare och mottagare, som håller samman barnets gång genom de olika skolformerna. Det handlar om besök och möten som kan skapa en trygghetskänsla hos barn som ska göra ett byte, vilket är extra viktigt mellan förskola och förskoleklass, som ofta inte ligger i samma byggnad. För att lärarna ska kunna bilda sig en uppfattning om vad barnet har gjort tidigare ser de också ett stort behov av samverkan mellan förskoleklass och årskurs ett.

Resultaten visar att skolövergången kan bli extra utmanande för barn i behov av särskilt stöd, framför allt mellan förskola och förskoleklass. Lärarna kopplar det tydligt till resurser, och menar att det stöd som ett barn har i förskolan inte alltid följer med till förskoleklass, där det är en annan form av resurstilldelning. Eftersom det är en starkare sekretess mellan förskola och förskoleklass, blir det också ett dilemma att pedagoger inte kan lämna över information om vårdnadshavare inte godkänner det, menar Therese Welén.

– Lärare beskriver hur de hittar olika sätt för att kringgå det här, genom att exempelvis bjuda in mottagande lärare till samtal tillsammans med vårdnadshavare och barn, för att läraren ska kunna bilda sig en uppfattning om eventuella behov.

Men det finns samtidigt lärare som uttrycker att de inte vill ha någon information, eftersom de vill bilda sig en egen uppfattning om barnet. Therese Welén menar att den här otydligheten som finns i relation till informationsöverföringen blir ett dilemma för lärarna.

– Det här skulle behöva tydliggöras så att det blir mer likvärdigt. Ytterst är det barnen som drabbas, konstaterar hon.

Therese Weléns erfarenhet är att det kan vara svårt att hinna med att diskutera frågor om övergångar i det dagliga arbetet. Särskilt för lärare som arbetar i olika skolformer. Därför hoppas hon att avhandlingen kan vara värdefull för lärare.

Av Åsa Lasson

Foto Adam af Ekenstam


LÄRARPANELENS MOTIVERING:

”I sin avhandling synliggör Therese Welén att skolpersonal efterlyser mer samordning och att arbetet med barns tidiga skolövergångar ofta sker på enskilda lärares initiativ. Avhandlingen är av intresse för olika ålderskategorier och bidrar med viktig kunskap inom ett ofta förbisett forskningsfält.”

LÄS MER OM LÄRARPANELEN OCH DERAS VAL AV LÄRARPANELENS FAVORIT HÄR


Forskare: Therese Welén.
Avhandling: Lärares roll och utmaningar i arbetet med barns tidiga skolövergångar
Bakgrund: Förskollärare, filosofie doktor i didaktik, arbetar som utbildningsledare för lärarutbildningen vid Mälardalens universitet.
Disputerade: 4 februari 2022 vid Mälardalens universitet.


Omslag Skolporten nr 3 2022

Skolporten nr 3 2022.

Skolportens magasin – nytt nr ute 11 maj 2022!

INTERVJU: Läraren och debattören Maria Wiman om vad hon önskar sig av politikerna inför valet.

TEMA: Gymnasieskolans yrkesutbildning i förändring.

2 nr av Skolporten för prova-på-priset 99 kr!

Prenumeranter läser hela arkivet digitalt utan kostnad! Ladda ner Skolporten i App Store eller Google Play eller läs Skolportens e-magasin direkt på webben här!

LÄS MER OCH PRENUMERERA HÄR!

Sidan publicerades 2022-05-13 14:22 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Specialpedagogik i förskolan

Skolportens konferens för dig som möter barn i behov av särkilt stöd i förskolan. Ta del av föreläsningar om b.la. barn på flykt och specialpedagogisk dokumentation. Delta i Stockholm 17–18 nov eller via webbkonferensen 28 nov–12 dec. JUST NU! Boka-tidigt-pris: 3 995 kr ex. moms t.o.m. 30 september.

Hur kan lärare använda sig av forskning?

"I praktiknära forskning finns ofta mycket matnyttigt för yrkesverksamma lärare." Det säger Catherine Couturier, en av lärarna i Lärarpanelen, om hur lärare kan använda sig av forskning för att utveckla sin profession och undervisning.

Krigslekar – ett komplext fenomen

Barn utforskar rörelse i krigslekar, visar Ebba Theorells forskning. Nu har hennes avhandling valts till favorit av Lärarpanelen.

Positivt med föräldrastödsprogram

En relativt enkel insats med föräldrastöd på förskolan gav förändring hos både barn och föräldrar. Det visar en avhandling av Anton Dahlberg. Nu har avhandlingen valts till favorit av Lärarpanelen.

Läs den här om du vill umgås med Ulf

Vi på min skola har förmånen att vara involverade i ett ULF-projekt, och den här boken är därför en god källa till kunskap. Om du tänker umgås med ULF rekommenderar jag läsning, skriver Torbjörn Hanö i en recension.

Svenska studenter var dåliga på att följa pandemirestriktionerna

I en studie som undersökt efterlevnaden av restriktioner under covid-19-pandemin bland studenter i de nordiska länderna samt Storbritannien blev de svenska studenterna sämst i klassen. Forskarna drar i studien slutsatsen att kortare lockdown-perioder och politisk stringens ökade studenters vilja att följa restriktionerna under början av pandemin.

Ju mer relevant och kvalificerad kunskap från forskning vi kan erbjuda, desto bättre

I serien Skolforskningsinstitutet sammanfattar och kommenterar återger vi vad internationella forskningsöversikter säger. För att göra resultaten relevanta för förskollärare och lärare i Sverige kommenterar vi dem också ur ett svenskt perspektiv.

Resursmaterial: Att möta elever i samband med krishändelse

Den här texten är tänkt att stötta och vägleda dig i rollen som pedagog som ska möta barn efter en allvarlig händelse. Med allvarlig händelse menas här en plötsligt uppkommen svår händelse på skolan eller i närområdet.

Bättre samarbete i kollegiala gemenskaper

Vad menar man när man pratar om kollegialt lärande? Det handlar dels om olika former av samarbeten som kan vara mer eller mindre gynnsamma, beroende på vad man vill uppnå. Och dels handlar det om att själva lärandet i de olika konstellationerna kan ske på olika sätt.

Unga män känner sig mest hotade av ökade rättigheter för kvinnor

Det är inte den äldre generationen utan unga män som har svårast att acceptera ökade rättigheter för kvinnor. Det visar en stor studie från Göteborgs universitet av jämställdhet och sexism i Europa. Under de senaste decennierna har västerländska demokratier blivit alltmer jämställda.  

Att lära genom att skriva

I den här rapporten sammanfattar och kommenterar vi en systematisk forskningsöversikt där skrivandets och texternas innehåll och funktion sätts i fokus. De framträdande forskningsresultaten, att skrivande förbättrar elevers ämneskunskaper jämfört med undervisning som har mindre fokus på skrivande, är därför särskilt relevanta för lärare. (pdf)

Sva-elever på lågstadiet har tufft med avkodningen

Elever som läser svenska som andraspråk i lågstadiet har inte bara mindre ordförråd och sämre läsförståelse, de har också svårare med avkodningen. Det visar en studie av 46 000 barn från hela landet.

Utveckling genom forskning

Hur kan forskningen närma sig skolans praktik? Det var den fråga som gjorde att Ifous grundare Per Reinolf drog igång Ifous för tio år sedan. Det första decenniet kröns också med ett samarbetsavtal med en rad lärosäten inom ramen för ULF – Utbildning, Lärande, Forskning.

Din första matematiklektion – i skolår 1

I den här resursen är det du som lär dig om barnen. Lektionen kan givetvis upprepas många gånger och eleverna kommer att göra ny val varje gång. Om du arbetar i F-klass har du underlag för flera veckor!

Vodd: Vad innebär det att vara teckenspråkstolk?

I detta voddavsnitt samtalar vi med Karin Bäckgren, som arbetar med teckenspråkstolkutbildning på Fellingsbro folkhögskola, om vad det innebär att vara teckenspråkstolk och vad tolkstudenterna får lära sig under sin utbildning. Vi samtalar också om tillgången till teckenspråkstolk och hur behovet ser ut framöver samt hur tolktjänsten fungerar idag. (webb-radio)

”Ta med projektet ut”

Hur håller vi samma kvalitet ute som inne? Hur kan vi ta med oss projektet ut och ändå jobba målstyrt och undervisande? Under pandemin fick vi tänka till om målen och syftet med utevistelse, skriver Sofie Källhage och Josefin Malm, legitimerade förskollärare.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
TEMA: Barn på flykt
  Skolportens magasin nr 4/2022.

TEMA: Barn på flykt

INTERVJU: Anna Karlefjärd, forskare, intervjuas "Stärk lärarna med friare kurs- och läroplaner så får vi rättvisare betyg!" TEMA: Barn på flykt. Hur tar skolan bäst emot barn som är på flykt från krig eller naturkatastrofer? Forskarna menar att det gäller att ta tillvara på tidigare erfarenheter.

Läs mer och prenumerera här!
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
”Var inte så rädd för att det ska bli fel”

Förskolan Hammarkullegatan 3 i Göteborg har stor erfarenhet av att ta emot nyanlända barn och barn som inte har svenska som förstaspråk. Var nyfiken! Det är ett av rektor Ulrica Boijes råd.

Att lära genom att skriva

I den här rapporten sammanfattar och kommenterar vi en systematisk forskningsöversikt där skrivandets och texternas innehåll och funktion sätts i fokus. De framträdande forskningsresultaten, att skrivande förbättrar elevers ämneskunskaper jämfört med undervisning som har mindre fokus på skrivande, är därför särskilt relevanta för lärare. (pdf)

Students with disabilities fare better when integrated into gen-ed classrooms

“We cannot, as a society, afford to continue to support policies and practices that result in academic failure, limited post-secondary options and continued separation and marginalization based on disabilities.”

Känslorna är starka när elever svarar om Förintelsen

Andra världskriget och Förintelsen väcker stort intresse inom såväl historieämnet som inom kulturen. Svenskar kan mycket om det, ändå är frågan i skolans nationella prov om orsaker till Förintelsen en som många elever misslyckas med, visar en ny studie. Resultatet ställer frågan ”Vad kan vi lära av historien?” på sin spets.

Myten om pojkars antipluggkultur

Fredrik Zimmerman forskar om varför betygsgapet ökar mellan flickor och pojkar. Varför görs så få insatser för att hjälpa pojkar? En förklaring finns i myten om pojkars antipluggkultur, menar han. (webb-radio)

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer