Väck intresset för stem!

Publicerad:23 april

Uppdaterad:30 april

Skribent:Staffan Eng

Regeringen vill öka elevernas intresse för stem-ämnena naturvetenskap, teknik och matematik. Forskarna har olika syn på hur det ska gå till – men att det måste satsas mer på stem är de överens om.

FLER ELEVER SKA välja naturvetenskaps- och teknikprogrammet på gymnasiet och sedan studera vidare inom de så kallade stem-ämnena: science, technology, engineering, and mathematics.

Det är målet för regeringens nya stem-strategi, som syftar till att stärka Sveriges innovationskraft och lösa bristen på utbildade inom dessa sektorer – en brist som enligt myndigheterna SCB och Tillväxtanalys kommer att öka under den gröna och digitala omställningen.

Men strategin seglar i motvind. I forskningsprojekten Rose och Roses (Relevance of science education – second), som har undersökt 15-åriga elevers intresse för stem-ämnen i mer än 50 länder, ligger de svenska eleverna i botten tillsammans med elever i andra nordiska länder.

– Svenska ungdomar har en stor tilltro till naturvetenskapens och teknikens förmåga att lösa samhällets problem. Men många ser ändå inte att dessa yrken är något för dem, säger Magnus Oskarsson, som är docent i naturvetenskapernas didaktik vid Mittuniversitetet och leder Roses-studien tillsammans med Anna-Karin Westman och Anders Jidesjö.

Han framhåller också att det är de elever som är intresserade av naturvetenskap i grundskolan som sedan väljer att läsa det på gymnasiet. Det innebär att intresset i grundskolan är avgörande för hur många naturvetare vi får.

Dessutom tycks svenska elever vara ovanligt selektiva i vad de väljer att lära sig – något han har visat i en studie av uppgifter i naturvetenskap i den internationella kunskapsmätningen Timss.

– Jämfört med andra länder har Sverige haft en svag kunskapsutveckling i naturvetenskap mellan mellanstadiet och högstadiet. Men vi såg att svenska högstadieelever var duktiga på just sådana uppgifter som intresserade dem. Jag tolkar det som att de har en stor frihet.

VAD ÄR DET då som kan väcka elevernas intresse? Enligt Rose- och Roses-studierna är det framför allt två saker: personlig och samhällelig relevans samt spektakulära fenomen som atombomber och resor till Mars.

Det behöver skolan ta fasta på, menar Magnus Oskarsson. I stället för att bara ”mala på” om atomer och krafter tycker han att undervisningen borde utgå från frågor som engagerar eleverna – till exempel miljö och hållbarhet eller hur man kan rädda miljontals liv med ett vaccin.

Han pekar på en undervisningsmodell som bygger på forskning av den engelska utbildningssociologen Louise Archer. Genom att knyta an till elevernas egna erfarenheter och intressen har den inte bara visat sig öka elevernas intresse för stem, utan också deras kunskaper och skolnärvaro.

– I dag blir undervisningen för teoretisk och abstrakt. Jag tror att eleverna skulle behöva ett annat slags motivation som handlar mer om att ”rädda världen”. Men det kräver förändringar i kursplanerna.

***

Intresserad av att läsa hela artikeln ur Skolportens magasin?

Läs vidare här!

Stockholm

Skolnärvaro

Skolportens fortbildning för dig som på olika sätt arbetar med elevers närvaro i skolan! Delta på plats i Stockholm den 27 mars eller via webbkonferensen 2–30 april. Boka din plats till bästa pris idag!

Läs mer och boka

Åk F–Gy

27 mar 2026

Digital temaföreläsning

Hantera kontroversiella frågor i samhällsämnen

Välkommen till Skolportens digitala temaföreläsning om hur du kan bemöta kontroversiella åsikter och hantera känsliga frågor i samhällsämnena, från åk 7 till vux. Är ni en grupp som vill delta? Kontakta Skolporten för specialerbjudande!

Läs mer och boka

Åk 7–Vux

13 apr – 18 maj 2026