Dela:

Vad är beprövad erfarenhet?

Anette Jahnke

Anette Jahnke. Foto: Marcus Jahnke

Hallå där Anette Jahnke, du är universitetslektor i pedagogik vid Göteborgs universitet, samt projekt- och processledare vid forskningsinstitutet Ifous, och har skrivit en ny bok om beprövad erfarenhet i skolan. Varför då?

– Eftersom jag kände mig förvirrad av Skolverkets definition och upplevde att det egentligen fanns flera betydelser av begreppet som användes i skolan och samhället. Det står i skollagen att utbildningen ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet, så beprövad erfarenhet kan inte vara samma sak som vetenskaplig grund. I stället hamnar vi ofta i en oartikulerad, svårfångad typ av kunskap.

– Min analys visar att beprövad erfarenhet kan ha minst tre olika betydelser, som alla är viktiga för hur vi ska undervisa, leda och organisera skolan: personligt kunnande, en gemensam praxis och dokumenterat utvecklingsarbete. Jag menar att den ena betydelsen inte är bättre än den andra, utan att alla har sina styrkor och svagheter.

Vilka är svagheterna?

– Risken med personlig kunskap är att man tror att den uppstår av sig själv, bara för att man jobbar länge i ett yrke. Risken med praxis är att alla blir överens om ett arbetssätt som inte uppfyller uppdraget. Risken med dokumenterat utvecklingsarbete är att det blir något man gör bara för att uppfylla skolmyndigheternas krav, utan att ny kunskap bildas till gagn för eleverna.

Hur ska skolorna tänka för att undvika dessa fallgropar?

– De bör vara observanta på att den kunskap som utbildningen ska vila på enligt skollagen kan ha olika former. Man behöver också vara nyfiken, prata med varandra samt vara uppmärksam på konsekvenserna av sin undervisning och skolans behov. Eftersom skolmyndigheterna betonar den systematiska dokumentationen kanske vissa skolor lägger ner för mycket tid och resurser på det. Det gäller att kunna avgöra vad som är rimligt på den egna skolan och för den aktuella elevgruppen.

Läs mer:

Beprövad erfarenhet i skolan. Att lita på ett undflyende begrepp, Anette Jahnke (Natur och Kultur 2022)

Av Staffan Eng


Omslag Skolporten nr 3 2022

Skolporten nr 3 2022.

Skolportens magasin – ute 11 maj 2022!

TEMA: Yrkesutbildning

Inte redan prenumerant? Missa inte kampanjpriset:

2 nr av Skolporten för prova-på-priset 99 kr*!

*Endast för nya prenumeranter

Prenumeranter läser hela arkivet digitalt utan kostnad! Ladda ner Skolporten i App Store eller Google Play

Sidan publicerades 2022-05-19 12:06 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2022-05-24 16:16 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

En skola på vetenskaplig grund?

Hur ska det egentligen gå till när skolan ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet? Läs ett utdrag ur temat i nya numret av Skolportens magasin.

Beprövad erfarenhet om skolchefers ledarskap

Skolchefer måste göra skolan till en mer attraktiv arbetsplats, samtidigt som rollfördelningen behöver renodlas och ”berättelsen” om skolan förändras. Det är några av slutsatserna från Skolverkets skolchefsnätverk, som hade sitt slutseminarium i början på februari.

Elevhälsa

Välkommen till Skolportens årliga konferens för hela elevhälsoteamet! Ta del av aktuell forskning och få praktiska exempel som berör hela teamet. Delta i Göteborg 1–2 december eller på distans via webbkonferensen 8 december–5 januari.

”Syftet är att systematiskt föra vidare engagemang”

Sedan år 2009 har Sjöstadsskolan i Stockholm använt learning study-modellen, ett verktyg för att kollektivt analysera och förbättra undervisningen för att höja elevernas kunskaper och resultat.

Så kan skolan arbeta mot antisemitism

Skolpersonal saknar ofta tillräckliga förutsättningar och förkunskaper för att arbeta mot antisemitism, visar en ny rapport om rasism och antisemitism i Malmös skolor och förskolor.

Lärarpanelen: ”Ett viktigt och roligt uppdrag”

"Det är viktigt och roligt att vara uppdaterad om nya vetenskapliga rön som rör undervisning och lärande." Så svarar en av Skolportens lärarpanelister på frågan om varför hon ville vara med i panelen.

Hur kan lärare använda sig av forskning?

"I praktiknära forskning finns ofta mycket matnyttigt för yrkesverksamma lärare." Det säger Catherine Couturier, en av lärarna i Lärarpanelen, om hur lärare kan använda sig av forskning för att utveckla sin profession och undervisning.

Hur blir man en bra ledare i klassrummet?

Trygghet, tydlighet och goda relationer är otroligt viktiga förutsättningar för lärares ledarskap, menar Jonas Nilsson, aktuell med boken Handbok i klassrumsledarskap som han skrivit med skolforskaren Martin Karlberg.

I behov av särskilt stöd

Större barngrupper och mindre resurser – hur ska specialpedagogiken i förskolan hinnas med? Majoriteten av barn i behov av särskilt stöd i förskolan får inte det stöd de behöver, konstaterar Madeleine Sjöman i Skolportens temaartikel om specialpedagogik i förskolan.

Så ska pojkarna få bättre betyg

Glappet mellan pojkars och flickors skolresultat är stort i skolan och har varit det länge: pojkar som grupp har sämre skolresultat än flickor. Hur ska skolan arbeta för att bryta och motverka stereotypa könsmönster som påverkar betygen, något som skolan har i uppdrag att göra?

Olika tillsammans

Både lärare och elever vann på att individanpassningar togs bort på Södermalmsskolan i Stockholm.

”Glädjebesked att bli favorit”

Skolporten har genom utmärkelsen Skolportens favorit lyft fram en lång rad forskare som disputerat inom utbildningsvetenskap. Vi har frågat några av dem vad utmärkelsen har betytt för dem och för Skolsverige.

“I den virtuella miljön krävs det tydlighet – övertydlighet”

Att eleverna kan jobba var de vill, med tydliga uppgifter, samt att många elever tycker att det är skönt att få studiero. Det är några av fördelarna med distansundervisning, menar Pernilla Gustavsson, rektor på Korrespondensgymnasiet som är med i Ifous FoU-program om digitala lärmiljöer.

Möt motstånd med kunskap

Att jobba för att skapa en jämställd förskola kan möta motstånd från både vårdnadshavare och kollegor. Ofta handlar det om okunskap om vad jämställdhet, och även jämlikhet, innebär. Jämställdhetsarbetets mål är att ge barnen fler möjligheter, därför är avdramatisering, kunskap och tålmodiga samtal en bra väg att gå, skriver David Flato och Maria Hulth, författare, föreläsare och jämställdhetskonsulter.

Kollegialt lärande gör digitaliseringen smartare

Skolledarna måste ta kontroll över digitaliseringen, inkludera lärarna i beslutsprocessen och föra deras talan gentemot förvaltningen. Det menar skolledaren Edward Jensinger, som tillsammans med forskaren Marie Sjöholm skrivit en bok om digitalisering.

Viktigt med tidiga läsinsatser

En ny studie visar att man tidigt kan ge de elever som har allra störst risk för lässvårigheter ett lyft med en intensiv men kort insats.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
5 mest lästa på FoU
Varför vi tror att läsning kan lösa samhällets problem

Debatten om litteraturkanon i skolan har gjort frågan om läsning central. Nu ska forskarna reda ut varför vi tror att läsning kan lösa så många av samhällets problem. ”Det handlar mycket om kulturens starka ställning och att vi vill framstå som bildade,” säger Daniel Pettersson, professor i pedagogik vid Högskolan i Gävle.

Mer än kompetensutveckling krävs för att möta att elever med autism

Kompetensutveckling kring autism och nya sätt att anpassa undervisningen gör att personalen i förskola och grundskolan känner sig tryggare i sin undervisning. Eleverna har dock svårare att identifiera skillnader. Ny forskning visar att det krävs mer än så, framför allt tid och resurser, för att elever med autism ska få bättre förutsättningar.

Så får elever med autism det bättre i skolan

Barn med autism far ofta illa i skolan. Lärare vill lära mer om autism för att möta elevernas behov. Men forskning visar att det krävs mer än så, framför allt tid och resurser, för att elever med npf-diagnoser ska få det bättre i skolan.

Forskaren om alla problem läsningen förväntas lösa

Vad är meningen med att fostra goda läsare? Svaret är inte givet och har förändrats över tid, menar ett forskarlag som är i färd med att undersöka saken. ”Idag ska läsning i högre grad bidra till ökad integration och andra samhälleliga mål”, säger forskaren Daniel Pettersson.

New research review questions the evidence for special education inclusion

A new research review finds inconsistent benefits for students with disabilities who learn alongside general education peers.

SKOLPORTENS MAGASIN
TEMA: Digitalisering
  Skolportens magasin nr 6/2022.

TEMA: Digitalisering

Tema: Digitalisering. Svensk skolas ambition att vara bäst i världen på digitalisering innebär både för- och nackdelar. Intervjun: Issis Melin har länge ägnat sig åt frågor som rör hedersrelaterat våld och förtryck. Enligt henne är den nya läroplanen ett steg i rätt riktning.

Läs mer och prenumerera här!
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Skolportens digitala kurser