Forskning

Vad är beprövad erfarenhet?

Anette Jahnke. Foto: Marcus Jahnke

Hallå där Anette Jahnke, du är universitetslektor i pedagogik vid Göteborgs universitet, samt projekt- och processledare vid forskningsinstitutet Ifous, och har skrivit en ny bok om beprövad erfarenhet i skolan. Varför då?

– Eftersom jag kände mig förvirrad av Skolverkets definition och upplevde att det egentligen fanns flera betydelser av begreppet som användes i skolan och samhället. Det står i skollagen att utbildningen ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet, så beprövad erfarenhet kan inte vara samma sak som vetenskaplig grund. I stället hamnar vi ofta i en oartikulerad, svårfångad typ av kunskap.

– Min analys visar att beprövad erfarenhet kan ha minst tre olika betydelser, som alla är viktiga för hur vi ska undervisa, leda och organisera skolan: personligt kunnande, en gemensam praxis och dokumenterat utvecklingsarbete. Jag menar att den ena betydelsen inte är bättre än den andra, utan att alla har sina styrkor och svagheter.

Vilka är svagheterna?

– Risken med personlig kunskap är att man tror att den uppstår av sig själv, bara för att man jobbar länge i ett yrke. Risken med praxis är att alla blir överens om ett arbetssätt som inte uppfyller uppdraget. Risken med dokumenterat utvecklingsarbete är att det blir något man gör bara för att uppfylla skolmyndigheternas krav, utan att ny kunskap bildas till gagn för eleverna.

Hur ska skolorna tänka för att undvika dessa fallgropar?

– De bör vara observanta på att den kunskap som utbildningen ska vila på enligt skollagen kan ha olika former. Man behöver också vara nyfiken, prata med varandra samt vara uppmärksam på konsekvenserna av sin undervisning och skolans behov. Eftersom skolmyndigheterna betonar den systematiska dokumentationen kanske vissa skolor lägger ner för mycket tid och resurser på det. Det gäller att kunna avgöra vad som är rimligt på den egna skolan och för den aktuella elevgruppen.

Läs mer:

Beprövad erfarenhet i skolan. Att lita på ett undflyende begrepp, Anette Jahnke (Natur och Kultur 2022)

Av Staffan Eng

Skolporten nr 3 2022.

Skolportens magasin – ute 11 maj 2022!

TEMA: Yrkesutbildning

Inte redan prenumerant? Missa inte kampanjpriset:

2 nr av Skolporten för prova-på-priset 99 kr*!

*Endast för nya prenumeranter

Prenumerera

Prenumeranter läser hela arkivet digitalt utan kostnad! Ladda ner Skolporten i App Store eller Google Play

Sidan publicerades 2022-05-19 12:06 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2022-05-24 16:16 av Moa Duvarci Engman

Relaterat

Beprövad erfarenhet om skolchefers ledarskap

Skolchefer måste göra skolan till en mer attraktiv arbetsplats, samtidigt som rollfördelningen behöver renodlas och ”berättelsen” om skolan förändras. Det är några av slutsatserna från Skolverkets skolchefsnätverk, som hade sitt slutseminarium i början på februari.

Forskning

En skola på vetenskaplig grund?

Hur ska det egentligen gå till när skolan ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet? Läs ett utdrag ur temat i nya numret av Skolportens magasin.

Forskning

AI i skolan – fusk eller verklighetsanpassning?

Den senaste tiden har debatten inom skolan varit intensiv vad gäller användandet av AI i klassrummet. Är det fusk eller inte? Jimmy Jaldemark, docent i pedagogik vid Mittuniversitetet, menar att frågan är felställd och att fokus i stället bör ligga på hur tekniken kan bidra till elevernas lärande.

Forskning

FoU Skolas rektorsnätverk fortsätter

Sedan 2017 har FoU Skola erbjudit nätverksträffar för rektorer i Skåne där vetenskaplig kunskap, ledarskapsutveckling och kollegialt lärande står i fokus. Nu är anmälan öppen för ytterligare ett år av regional samverkan rektorer emellan.

Forskning

Dilemmat med att återförstatliga skolan

Skolan är en av samhällets största och mest komplexa institutioner – något som gör den både trögrörlig och svårstyrd. Det säger utbildningshistorikern Johannes Westberg som menar att vi bör skruva ner förväntningarna på storslagna reformförslag.

Forskning

Lärarstiftelsen delar ut 620 000 kr till innovativa undervisningmetoder

Ett av Lärarstiftelsens största stipendier är Innovativt lärande. Det delas ut årligen i syfte ge lärare möjlighet att utveckla undervisningen på ett nytt och innovativt sätt. Nu är 2023 års stipendiater utsedda. Rekordmånga projekt har tilldelats medel från Lärarstiftelsen på totalt 620 000 kr.

Forskning

Samarbete ger rum för kreativitet

Skolan är i dag så detaljstyrd att det finns lite utrymme för kreativitet, till och med i de estetiska ämnena. Det anser Eva Hoff, docent vid Lunds universitet, som forskar om kreativitetens villkor i skolans värld.

Forskning

Pedagogiskt arbete – ny bok om lärarnas eget forskarutbildningsämne

Pedagogiskt arbete är ett relativt ungt ämne och forskningsområde som vuxit fram de senaste två decennierna. Det är lärarnas ”eget” forskarutbildningsämne för att kunna utveckla kunskaperna inom läraryrket. Ett tjugotal forskare släpper nu en lärobok: Pedagogiskt arbete i de yngre årens pedagogiska praktiker. Huvudsyftet med boken är att ytterligare forma och utveckla ämnet, med fokus på förskola, förskoleklass och fritidshem.

Forskning

Framgångsrika anpassningar behöver följa med vid övergångar

Förskolan och skolan genomförde ett projekt för att öka kunskapen om barn och elever med NPF. Då blev det tydligt att de också behövde se till att framgångsrika anpassningar följde med i övergångar.

Forskning

Forskaren om hur elever gör sitt språkval

De allra flesta femteklassare är fyllda av entusiasm inför valet av moderna språk. De drömmer om semester i Spanien, skidåkning i Österrike eller jobb som handbollsproffs i Frankrike. ”Jag tror att vi kan bli bättre på att få dem att behålla denna höga motivation genom hela högstadiet”, säger forskaren Ingela Finndahl.

Forskning

Forskarintervju: Alla barn har behov av kontinuitet och trygghet

En skolövergång är en relationsskapande process som kräver samarbete mellan överlämnande och mottagande lärare. Samarbetet leder till att det skapas bättre förutsättningar för att eleven ska kunna landa i sitt nya sammanhang. Therese Welén visar i sin doktorsavhandling att förutsättningarna kan se väldigt olika ut, och att barn som har särskilda behov riskerar att hamna i kläm.

Forskning

Linnea Lindquist: ”Stök beror ofta på språkbrister”

På Hammarkullsskolan var läsningen viktig för att vända den negativa utvecklingen. "För att utveckla ett rikt språk behöver du parallellt jobba med att lära dig läsa, skriva och även tala svenska", säger Linnea Lindquist, biträdande rektor och skoldebattör, som nu är aktuell med en ny bok.

Forskning

”En skola för samhället eller särintresset?”

Vad är samhällskostnaden för instabila och spekulativa skolor? Erik Cardelús reflekterar över vem som vinner och vem som förlorar på ett skolsystem av Darwinistisk modell.

Forskning

Ny gästprofessor vill lära av det förflutna för en bättre framtid

Han har i mer än 30 år undervisat i historia och i sin forskning är han intresserad av att koppla samman det förflutna – med både nutid och framtid. Under majmånad är Jörg van Norden, professor i historiedidaktik, ny gästprofessor vid Örebro universitet.

Forskning

Lärarpanelens favorit: Nyanländas tillträde till språket begränsas

Nyanlända får inte tillträde till sammanhang där de kan utveckla sina kunskaper i svenska, något som är ett större hinder för dem än bristande språkkunskaper. Det visar Andreas Nuottaniemis avhandling, som nu har valts till Lärarpanelens favorit.

Forskning

Forskaren: Så klarar alla elever läxan

Skolforskningsinstitutet har försökt ta reda på vad som kännetecknar en likvärdig läxa. Allt för att skapa en skola där alla ska få samma förutsättningar att lyckas. Jöran Petersson vid Malmö universitet är en av forskarna bakom rapporten.