Dela:

Vad är beprövad erfarenhet?

Anette Jahnke

Anette Jahnke. Foto: Marcus Jahnke

Hallå där Anette Jahnke, du är universitetslektor i pedagogik vid Göteborgs universitet, samt projekt- och processledare vid forskningsinstitutet Ifous, och har skrivit en ny bok om beprövad erfarenhet i skolan. Varför då?

– Eftersom jag kände mig förvirrad av Skolverkets definition och upplevde att det egentligen fanns flera betydelser av begreppet som användes i skolan och samhället. Det står i skollagen att utbildningen ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet, så beprövad erfarenhet kan inte vara samma sak som vetenskaplig grund. I stället hamnar vi ofta i en oartikulerad, svårfångad typ av kunskap.

– Min analys visar att beprövad erfarenhet kan ha minst tre olika betydelser, som alla är viktiga för hur vi ska undervisa, leda och organisera skolan: personligt kunnande, en gemensam praxis och dokumenterat utvecklingsarbete. Jag menar att den ena betydelsen inte är bättre än den andra, utan att alla har sina styrkor och svagheter.

Vilka är svagheterna?

– Risken med personlig kunskap är att man tror att den uppstår av sig själv, bara för att man jobbar länge i ett yrke. Risken med praxis är att alla blir överens om ett arbetssätt som inte uppfyller uppdraget. Risken med dokumenterat utvecklingsarbete är att det blir något man gör bara för att uppfylla skolmyndigheternas krav, utan att ny kunskap bildas till gagn för eleverna.

Hur ska skolorna tänka för att undvika dessa fallgropar?

– De bör vara observanta på att den kunskap som utbildningen ska vila på enligt skollagen kan ha olika former. Man behöver också vara nyfiken, prata med varandra samt vara uppmärksam på konsekvenserna av sin undervisning och skolans behov. Eftersom skolmyndigheterna betonar den systematiska dokumentationen kanske vissa skolor lägger ner för mycket tid och resurser på det. Det gäller att kunna avgöra vad som är rimligt på den egna skolan och för den aktuella elevgruppen.

Läs mer:

Beprövad erfarenhet i skolan. Att lita på ett undflyende begrepp, Anette Jahnke (Natur och Kultur 2022)

Av Staffan Eng


Omslag Skolporten nr 3 2022

Skolporten nr 3 2022.

Skolportens magasin – ute 11 maj 2022!

TEMA: Yrkesutbildning

Inte redan prenumerant? Missa inte kampanjpriset:

2 nr av Skolporten för prova-på-priset 99 kr*!

*Endast för nya prenumeranter

Prenumeranter läser hela arkivet digitalt utan kostnad! Ladda ner Skolporten i App Store eller Google Play

Sidan publicerades 2022-05-19 12:06 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2022-05-24 16:16 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Beprövad erfarenhet om skolchefers ledarskap

Skolchefer måste göra skolan till en mer attraktiv arbetsplats, samtidigt som rollfördelningen behöver renodlas och ”berättelsen” om skolan förändras. Det är några av slutsatserna från Skolverkets skolchefsnätverk, som hade sitt slutseminarium i början på februari.

En skola på vetenskaplig grund?

Hur ska det egentligen gå till när skolan ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet? Läs ett utdrag ur temat i nya numret av Skolportens magasin.

Fritidshem

Ta del av aktuell forskning och utvecklas i din yrkesroll på Skolportens fritidshemkonferens! Delta i Stockholm den 23–24 november eller se inspelade föreläsningar på webbkonferensen, 30 november–14 december. Nyhet! Ta med din rektor på webbkonferensen, helt gratis. JUST NU! Boka-tidigt-pris 3 995 kr ex. moms t.o.m. 23 oktober.

Elevhälsa

Välkommen till Skolportens årliga konferens för hela elevhälsoteamet! Ta del av aktuell forskning och få praktiska exempel som berör hela teamet. Delta på plats i Göteborg 1–2 december eller på distans via webbkonferensen 8 december–5 januari. JUST NU! Boka-tidigt-pris: 3 795 kr ex. moms t.o.m. 4 november.

I behov av särskilt stöd

Större barngrupper och mindre resurser – hur ska specialpedagogiken i förskolan hinnas med? Majoriteten av barn i behov av särskilt stöd i förskolan får inte det stöd de behöver, konstaterar Madeleine Sjöman i Skolportens temaartikel om specialpedagogik i förskolan.

Så ska pojkarna få bättre betyg

Glappet mellan pojkars och flickors skolresultat är stort i skolan och har varit det länge: pojkar som grupp har sämre skolresultat än flickor. Hur ska skolan arbeta för att bryta och motverka stereotypa könsmönster som påverkar betygen, något som skolan har i uppdrag att göra?

Jenny Edvardsson: “Boksamtal får elever att sätta ord på sina tankar”

Jenny Edvardsson, prisbelönt lärare i svenska och historia, tipsar om boksamtal utifrån Aidan Chambers modell.

Effekten av en lärare

Den amerikanska ekonomiprofessorn Eric Hanushek är respekterad världen över för sin forskning. Och han skräder inte orden om lärarkvalitetens betydelse för elevernas resultat.

Bim Riddersporre leder pedagogerna rätt

I förskolan som arbetsplats finns en lång icke-hierarkisk tradition som fortfarande märks. Det gör paradoxalt nog förskolechefen till en mycket modern ledargestalt, menar forskaren Bim Riddersporre. Läs intervjun med henne ur Skolportens magasin här!

Rektorn viktig för skolans utvecklingsarbete

Skolledare måste ständigt ställa kritiska frågor och se över om organisationen i praktiken fungerar som det är tänkt. Det säger forskaren Mette Liljenberg.

Hallå där Lill Langelotz: Är inte lärare experter på att handleda?

Hallå där Lill Langelotz! Varför har du skrivit boken "Kollegialt lärande i praktiken" – just nu?

Hallå där, Sara Nordström, studie- och yrkesvägledare på Arenaskolan i Timrå…

Du ska föreläsa på Skolportens konferens om studie- och yrkesvägledning. Vad ska du prata om?

Så blev skolan i Kanada likvärdig

Skolledare som skapat en inkluderande skolkultur med höga förväntningar på eleverna. Det är en av Kanadas framgångsfaktorer för att nå en likvärdig skola, menar Carol Campbell vid universitetet i Toronto.

5 vägar till bättre ­ledarskap

I framgångsrika skolor jobbar skolledaren med elevernas lärande och resultat i fokus. Forskaren Viviane Robinson har undersökt hur de gör.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
TEMA: Yrkesutbildning
  Skolportens magasin nr 3/2022.

TEMA: Yrkesutbildning

INTERVJU: Läraren och författaren Maria Wiman är väldigt engagerad i skoldebatten. Men hon trivs bäst när hon undervisar. TEMA: Yrkesutbildning i förändring. 

Läs mer och prenumerera här!
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
Får vi titta på Youtube? Viktigt att fritidshem främjar barns medieintressen visar studie

Många elever har ett stort intresse för dataspel, att titta på Youtube-klipp och snacka på Tiktok. Hur ska lärarna på fritidshem förhålla sig till det? En ny studie visar att lärare som integrerar barnens medieintresse i fritidsverksamheten kan ha mer utvecklande samtal med eleverna om deras vardag.

Blandade känslor – om barn och ungas psykiska hälsa

Att förstå sina egna känslor gör det lättare att hantera och prata om sitt mående. Materialet Blandade känslor ger stöd till barn och till vuxna som möter barn i alla åldrar. Det kan användas i skolan, på fritiden, i hemmet, inom socialtjänsten eller vården.

”Hur stödet ges bäst måste alltid utgå från eleven”

45 forskare är kritiska till Specialpedagogiska skolmyndigheten, SPSM, och statsbidraget ”Anpassade lärmiljöer som del av särskilt stöd”. Men hur stödet ges bäst måste alltid utgå från eleven, skriver Åsa Vikström-Nilsson, verksamhetsområdeschef Specialpedagogiskt stöd vid SPSM, i en replik.

Schooling in the Nordic countries during the COVID-19 pandemic

Sämre undervisningskvalitet och sämre inlärning är två sannolika följder av perioder av undervisning på distans under covid 19-pandemin. Det kan leda till lägre framtida inkomster för dem som är unga idag. (pdf)

Förskolläraren som gör fysisk aktivitet jämställd

Reihaneh Jansson, förskol­lärare på Stadsskogens för­skola i Alingsås, har nyligen lett ett utvecklings­arbete om fysisk aktivitet utifrån ett jämställdhetsperspektiv.