Vägar till ett bättre mottagande

De senaste åren har antalet nyanlända barn och ungdomar i skolåldern som kommer till Sverige ökat. Det sätter den svenska skolan på prov.

Fatima och Ahmed. Båda är i högstadieåldern, båda relativt nyanlända, med några enstaka år i Sverige. Men hur de tagits emot i det svenska skolsystemet skiljer sig mycket åt.

Fatimas historia är en berättelse om hur skolan kartlägger hennes förkunskaper, samarbetar internt, anpassar undervisningen, intresserar sig för Fatimas egen åsikt och har höga förväntningar på henne.

Ahmeds berättelse blir en sorglig uppräkning av det motsatta: bristande kartläggning och otillräcklig kommunikation inom skolan. När han ska gå från förberedelseklass till ordinarie undervisning står lärarna oförberedda och är oförmögna att hjälpa honom. Ahmed har svårt att ta till sig undervisningen, men får på grund av språkbarriären inte heller möjlighet att redovisa de kunskaper han faktiskt har. Hans dåliga resultat leder till att både lärarna och han själv får mycket låga förväntningar på hans fortsatta skolprestationer.

År 2014 granskade Skolinspektionen utbildningen för nyanlända elever i Sverige. Ahmed och Fatima är två fall som lyfts fram i granskningsrapporten för att belysa kontrasterna på området. Att läsa rapporten är på samma gång deprimerande och upplyftande. Deprimerande därför att den tydligt visar på omfattningen av problemen: att en majoritet av nyanlända elever tas om hand på ett sätt som är mer likt Ahmeds berättelse än Fatimas. Upplyftande därför att den visar att det är möjligt att ge nyanlända elever en god utbildning. Sådan verksamhet pågår runt om i Sverige, på större och mindre orter. Men, skriver Skolinspektionen, mindre än en fjärdedel av de nyanlända eleverna i de granskade skolorna bedömdes få den typen av bemötande.

I fjol kom drygt 20 000 barn i åldern 7–16 år till Sverige från andra länder, enligt Migrationsverket. Det är ungefär dubbelt så många som 2010 och mer än fyra gånger fler än 2005. För den svenska skolan innebär det att dess förmåga att anpassa undervisningen efter elevernas förutsättningar sätts på prov. Skolor utan tidigare erfarenhet på området blir involverade, skolor med erfarenhet får ta emot ett större antal nyanlända, och ofta behöver förändringarna ske med kort varsel. Samtidigt ska vi minnas att den svenska skolan tagit emot stora flyktingvågor tidigare. Det kom fler asylsökande till Sverige 1992, när kriget i forna Jugoslavien rasade, än det gjorde 2014.

Nihad Bunar

Nihad Bunar är professor i utbildningssociologi
vid Stockholms universitet.

Foto: Eva Dalin/Stockholms universitet

Vad vet vi om hur nyanlända elever bör tas om hand? År 2010 gjorde Nihad Bunar, professor i utbildningssociologi vid Stockholms universitet, en forskningsöversikt för att söka svaret på frågan. Hans slutsats blev att vi inte visste särskilt mycket alls, att forskning på området var en bristvara. Men sedan dess har mycket hänt.

– Jag vill påstå att vi i dag har kunskaperna om vad som fungerar för de här eleverna, säger Nihad Bunar. Vi vet vad som behövs för att det ska gå bra för dem. För fyra år sedan var stridsfrågan om man skulle ha en separat förberedelseklass eller integrera eleven i ordinarie undervisning.

– Nu vet vi att det inte är det viktiga och att det inte heller är en fråga om antingen/eller. En förberedelseklass kan fungera mycket bra eller mycket dåligt. Och du kan tyvärr vara fysiskt integrerad i ordinarie undervisning, men ändå socialt exkluderad.

Nihad Bunar räknar upp de viktigaste framgångsfaktorerna för skolor som undervisar nyanlända: En bra inledande kartläggning av elevens kunskaper och färdigheter. Studiehandledning på elevens modersmål. Tillgång till alla skolämnen så snart som möjligt. Och inte minst: samverkan mellan alla aktörer, så att det finns en samsyn, så att viktig information sprids vidare och så att skolpersonalen känner ett gemensamt ansvar.

Samverkan behövs inte bara inom lärarkollegiet, utan också mellan skola och huvudman, och inte minst mellan skola och vårdnadshavare. Han påpekar också att bristande språkkunskaper lätt gör att andra typer av problem hos barnen upptäcks alldeles för sent. Det kan gälla allt från krigstrauman till adhd och dyslexi. Där behöver skolan bli mer observant och ta mer initiativ till utredningar, så att eleven inte behöver vänta i flera år på att få det stöd som hen behöver, menar han.

Andra forskare ger en likartad bild. Att verksamheten inte ska vila på enskilda eldsjälar betonas. Kompetensen och delaktigheten behöver spridas i hela kollegiet och på alla nivåer i organisationen. Undervisningen av nyanlända elever ska ses som en del av den ordinarie verksamheten och omfattas av skolans systematiska kvalitetsarbete.
Skolinspektionen sammanfattar i sin granskningsrapport: ”Fundamentet för att lyckas är, efter vad som framträder i granskningen, samsyn i förhållningssätt, att all personal på skolan tar ett gemensamt ansvar samt att lärarna har kunskap och kompetens som rör nyanlända elevers lärande.”

Monica Axelsson

Monica Axelsson är professor i tvåspråkighet vid Stockholms universitet.

Monica Axelsson, professor i tvåspråkighet vid Stockholms universitet, forskar om svenska som andraspråk. Hon betonar att eleven behöver erövra sitt nya språk flera gånger. Vardagsspråket är jämförelsevis lätt att lära sig, det klarar de flesta på mellan ett och två år. Men varje skolämne har också sitt eget språk, sina nödvändiga termer, och att inhämta dessa ämnesspråk är en process som tar betydligt längre tid.

– Enligt flera internationella studier tar det mellan fyra och åtta år, säger Monica Axelsson. Då förstår man att det inte är möjligt att vänta med ämnesundervisningen tills eleverna behärskar språket – de skulle ju hinna bli för gamla för att gå i skolan!

I stället gäller det att introducera barnen tidigt i ämnesundervisningen och ge dem goda förutsättningar för att lära sig ämne och ämnesspråk parallellt, förklarar hon. Här har studiehandledaren för modersmålet en viktig roll att fylla. I synnerhet för barn som redan har gedigna ämneskunskaper från sitt hemland är det viktigt att få hjälp med att knyta ihop ämnesspråket på modersmålet med dess svenska motsvarighet.

Nyanlända elever har det tufft i skolan och underpresterar som grupp för att de får väldigt lite hjälp, konstaterar Monica Axelsson. Svårast är det för de äldre eleverna, från 12 år och uppåt, som måste leva upp till prestationskraven i de högre årskurserna. Men allra lättast är det inte för de minsta barnen, utan för gruppen 8–10-åringar, berättar hon.

– Att ha hunnit lära sig läsa och skriva på sitt förstaspråk är en stor fördel. Det ger barnen två vägar in i det nya språket. Det behöver inte ens vara samma alfabet – de kommer snabbt in i det nya språket om de har lärt sig ett tidigare.

Med tanke på hur viktigt det är att nyanlända elever lär sig så mycket svenska som det bara är möjligt – är det rent av en idé att inledningsvis ligga lågt med modersmålsundervisningen?

– Nej! utbrister Monica Axelsson. Den ska rulla på! Modersmålsundervisningen är viktig för eleven och vi har plats i våra huvuden för den kunskapen också. Språk är en färskvara, det behöver underhållas hela tiden för att inte glömmas – i synnerhet för små barn. Ett problem som annars lätt uppstår är att barn och föräldrar faktiskt får svårt att föra ett nyanserat samtal, för att föräldrarna lär sig det nya språket betydligt långsammare, samtidigt som barnet börjar glömma sitt första språk.

Modersmålsundervisningen kan dessutom vara en hjälp för eleven att hänga med i andra ämnen. Allra bäst är trepartssamarbetet när ämneslärare, SVA-läraren (läraren i svenska som andraspråk) och modersmålslärare/studiehandledare koordinerar sin undervisning, menar Monica Axelsson.

– Ämnesläraren i historia tar upp något, och SVA-läraren och modersmålsläraren följer upp det på sina lektioner genom att arbeta med samma texter.

Men tyvärr är just kommunikationen och samarbetet mellan de olika yrkesgrupperna ofta den svaga punkten, konstaterar hon. Det är svårt att hitta tid för att planera undervisning ihop när arbetsbelastningen är hög och modersmålslärarna och studiehandledarna ofta ambulerar mellan flera skolor.

Också i övergången mellan olika undervisningsformer fallerar inte sällan kommunikationen, menar flera experter som Skolporten talat med. Det gäller inte minst den viktiga överbryggningen från förberedelseklass till ordinarie verksamhet, men också när eleven går från grundskola till gymnasium. I varje steg riskerar viktig information om elevens behov och förutsättningar att gå förlorad.

I många kommuner får nyanlända grundskoleelever först gå en period i någon form av separat undervisning, ofta kallad förberedelseklass. Gymnasieskolans motsvarighet är språkintroduktionsprogrammet, som funnits sedan 2011. Innan dess användes beteckningen introduktionsklass.

Hassan Sharif

Hassan Sharif är utbildningssociolog vid Uppsala universitet.

Hassan Sharif, utbildningssociolog vid Uppsala universitet, har studerat en grupp nyanlända gymnasieungdomar i sådan förberedande utbildning.

– Det var en väldigt blandad grupp, sett till personlighet och ambitionsnivå. Men en sak som de hade gemensamt var att de upplevde att de ”nollställdes” när de hamnade i det svenska skolsystemet, säger han. Oavsett förkunskaper och färdigheter blev skolans utgångspunkt att dessa ungdomar inte kan, eftersom de inte kan redovisa sin kunskap på svenska.

Ungdomarna upplever förberedelseklassen som ”inte på riktigt, men viktig”, berättar Hassan Sharif. Han beskriver förberedelseklassen som en transithall, där ungdomarna väntar på att få fortsätta sin resa: att börja på ett ordinarie gymnasieprogram, att göra något ”riktigt”. När det drar ut på tiden blir de frustrerade – risken är att de hinner bli för gamla för att få gå gymnasiets nationella program.

En annan iakttagelse som Hassan Sharif gjorde var att verksamhetens fysiska placering blev symbolladdad för ungdomarna.

– Förberedelseverksamheten placeras väldigt ofta lite vid sidan av, i rummet längst bort eller i källaren eller i den extra baracken utanför skolbyggnaden. Ungdomarna märker det och noterar att det är samma mönster som i samhället i stort. I vissa bostadsområden bor de som uppfattas som de vanliga svenskarna, medan de nyanlända hamnar där det går att ordna boenden: i områden med lägre status.

En anledning till att situationen för nyanlända elever ser så olika ut vid olika skolor och i olika kommuner är att det saknas nationella riktlinjer. Varje kommun har varit tvungen att lösa situationen efter eget huvud.

Men det kan komma att ändras, berättar Åsa Strand, undervisningsråd vid Skolverket. I december 2014 lade regeringen fram en proposition om utbildning för nyanlända elever i de obligatoriska skolformerna, som föreslås börja gälla den 1 januari 2016. Lagförslaget slår bland annat fast vem som ska anses som nyanländ – den bortre gränsen ska gå vid fyra års skolgång i Sverige. Propositionen anger också vad som ska gälla för förberedelseklasser, en undervisningsform som i dag existerar utan direkt lagstöd.

– Kopplat till lagförslagen i propositionen gör Skolverket på regeringens uppdrag en särskild satsning fram till 2016 på utbildning för nyanlända elever, säger Åsa Strand. I det ingår att ta fram ett kartläggningsmaterial som skolan ska använda för att bland annat ta reda på elevens skolbakgrund och för att göra en första bedömning av elevens språkliga och matematiska förmåga. Det materialet kommer att vara klart att användas från den 1 januari 2016.

Skolverket tar också fram ett bedömningsstöd i svenska för att kunna följa elevens språkliga utveckling över tid, och informationsmaterial på olika språk om det svenska skolsystemet, berättar hon. I samarbete med ett tiotal lärosäten arrangerar Skolverket också kompetensutveckling för lärarteam och rektorer om utbildning för nyanlända elever.

– Efter att det under lång tid hänt väldigt lite på det här området, görs det nu en hel del från myndigheternas sida, säger Nihad Bunar. Ute i praktiken är det ojämnt; på många ställen går utvecklingen kanske inte så fort som man önskar sig, på andra ställen lite för fort. Det viktiga är att utgå från sina lokala förutsättningar.

– Det är också viktigt att avdramatisera mottagandet, och inte måla upp det som ett stort problem att det kommer nyanlända elever till skolan. De flesta barn är ambitiösa och vill lära sig!

_______
Läs mer:

Nyanlända och lärande (2015), av Nihad Bunar (red.)
En bra början. Mottagande och introduktion av nyanlända elever, av Tore Otterup och Gilda Kästen-Ebeling.
Språkinriktad undervisning, av Maaike Hajer och Theun Meestringa.
Språka samman. Om samtal och samarbete i språkundervisning, av Inger Lindberg.
Nyanlända och lärande, webföreläsning av Monica Axelsson, andrasprak.su.se (sök på ”nyanlända + föreläsning”).

Av Anders Nilsson

Artikeln är tidigare publicerad i Skolportens forskningsmagasin nr 2 2015, beställ ditt ex här!

Nytt nr av Skolportens forskningsmagasin – ute nu!

Inte redan prenumerant? Prenumerera här!

Sidan publicerades 2015-04-10 16:03 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2018-02-01 09:14 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Lärarnas samarbete är avgörande

På F–9-skolan Söderporten i Norrköping jobbar man för att göra eleverna redo för ordinarie undervisning i alla ämnen på högst ett år. För att klara det krävs ett tätt samarbete i lärarteamet.

Bättre svenska med genrepedagogik

På Grimstaskolan i Vällingby arbetar lärarna med genrepedagogik för att hjälpa både nyanlända elever och andra elever med svenska som andraspråk till bättre skolresultat.

Ruhi Tyson: Det behövs mer forskning om alternativpedagogik

I en tid med fokus på mätning, effektiva undervisningsformer och kärnämneskunskaper hamnar de estetiska ämnena ofta i skymundan. Ruhi Tyson skriver att de spelar en viktig för bildning, och inte minst gällande att få elever att känna att skolarbetet är meningsfullt. Men vi vet för lite om vilka effekter de har och Tyson föreslår därför att det skapas ett institut för alternativpedagogisk bildningsorienterad forskning.

Tillsammans gör de skillnad i klassrummet

Logopeden Karin Enqvist har flyttat sitt kontor från Tierps centrala enhet för språkliga insatser till Ol Andersskolan i Skärplingen. På skolan jobbar hon tätt tillsammans med specialpedagogen Ann-Charlotte Simonsson och lärarna för att hitta skräddarsydda lösningar för varje elev – och för att öka lärarnas medvetenhet kring språkstörning. Här berättar logopeden, specialpedagogen och läraren om sitt gemensamma projekt.

Forskarskola med inriktning specialdidaktik breddar kunskapen

I början av november 2017 kom beskedet att Vetenskapsrådet har anslagit närmare 40 miljoner till forskarskolan Special Education for Teachers Educators. Den fyraåriga forskarskolan som har Malmö universitet som huvudlärosäte är en stor och värdefull satsning för att öka den specialpedagogiska kompetensen hos lärarutbildare.

Högre IQ med extra skolår

Du behöver inte ett IQ över 135 för att toppa högskoleprovet – det går att träna sig till. IQ däremot anses medfött och oberoende av utbildning. Den som dragit vinstlott i det genetiska lotteriet får enligt otaliga studier också bättre hälsa och lyckligare liv. Dessbättre pekar ny forskning på att också IQ går att träna upp – med mer tid i skolan.

Forskning om skolutveckling blev mest lästa avhandling 2017

En forskningsbaserad strategi är ingen garanti för att skolutveckling sker. Egna initiativ, till och med konflikter kan vara det som aktiverar processer, konstaterar Katharina Jacobsson, som skrivit 2017 års mest lästa avhandling på Skolporten.se.

Fritids förändras och förtydligas

Fritidshemmen ger nyanlända elever fler chanser att få både vardagsspråket och skolspråket och de behöver bägge. Språkutveckling är ett område där fritids kan bidra, säger Lisa Sjöström Wallin, verksamhetsledare på RucX vid Högskolan i Gävle.

15 år med nordiskt nätverk för aktionsforskning

Denna rapport handlar om hur det nordiska nätverket för aktionsforskning (NNAF) startades 2004 och hur arbetet har bedrivits under närmare 15 år. Författare är bland andra professor Karin Rönnerman, Göteborgs universitet. (Pdf.)

Specialpedagogerna måste vara med i bedömningsarbetet

Det finns en djupt rotad tradition av specialpedagogen som en sista utpost dit elever skickas när allt annat misslyckats. Men specialpedagogik handlar om tillgänglighetsarbete, om att organisera verksamheten efter elevernas behov. För det krävs att specialpedagogerna är delaktiga i lärarnas planering av undervisningsstrategier och därmed i betyg- och bedömningsarbetet, säger undervisningsrådet Helena Wallberg.

Otillräcklighet och frustration vardag för lärare i landet

Många lärare känner otillräcklighet och frustration i sitt arbete när de ska inkludera elever med beteendeproblem. För mycket tid ägnas åt att försöka fostra på bekostnad av undervisningen. Resultatet blir att såväl eleverna som deras klasskamrater far illa, det visar ny forskning från Mittuniversitetet.

Finsk skola provar robotlärare

Elias är ny språklärare på Tammelanskolan i Tammerfors i södra Finland. Elias kan 23 språk, har oändligt tålamod och får aldrig en elev att skämmas för sina frågor. Elias är även en robot.

Arkitekter i skolan: Skolgårdskreatörer besökte högskolan

När en ny skolgård ska byggas är det av största vikt att elevernas åsikter och idéer tas till vara. I höstas deltog årskurs 3 på Linehedskolan i Halmstad i projektet ”Arkitekter i skolan” för att skapa ett konstverk till den egna skolgården.

Frustration och otillräcklighet vardag för lärare

Många lärare känner frustration och otillräcklighet i sitt arbete med att inkludera elever med beteendeproblem. Mycket tid ägnas åt att försöka fostra och resonera kring hur man ska och inte ska bete sig mot andra, på bekostnad av undervisningen. Resultatet blir att både eleverna själva och deras klasskamrater far illa, visar forskning.

Det går att mäta kvalitet i insatserna för barn med autism

Barn med autism behöver mycket stöd. Det är viktigt att varje barn med autism får det stöd som är bäst för just det barnet. En forskare har visat att man kan mäta hur bra ett stöd är för barnet. (s.8)

Bättre diagnosverktyg hittar unga med ångest

Många unga har ångest. Men många unga som har ångest får inte hjälp. Sjukvården borde använda bättre sätt att ställa diagnoser. Då skulle fler unga få rätt hjälp. (s. 2-3)

Konferenser
Lediga tjänster
Fler platsannonser
SKOLPORTENS MAGASIN
Tema: En skola på vetenskaplig grund?
  Nytt nr av Skolporten ute 4 april!

Tema: En skola på vetenskaplig grund?

Det är lättare sagt än gjort när akademi och praktik ska samverka för forskningsbaserad undervisning. Dessutom: Stor forskningsbilaga!

Läs mer och bli prenumerant
5 mest lästa på FoU

Forskning om skolutveckling blev mest lästa avhandling 2017

En forskningsbaserad strategi är ingen garanti för att skolutveckling sker. Egna initiativ, till och med konflikter kan vara det som aktiverar processer, konstaterar Katharina Jacobsson, som skrivit 2017 års mest lästa avhandling på Skolporten.se.

10 mest lästa avhandlingarna 2017

Här hittar du de 10 mest lästa avhandlingarna 2017. Sammanställningen är gjord av Skolportens redaktion.

”Foreldre bør tørre å la barna dra på egne oppdagelsesferder”

Er foreldre så redde for at barna skal skade seg, at vi hindrer barna i å utforske naturen på egne premisser? ”Barn er ikke dumdristige, bare nysgjerrige”, sier en høgskolelektor som forsker på barn i naturen.

Rektors lektionsbesök tillfälle till pedagogisk reflektion

På Ferlinskolan i Filipstad får alla lärare besök av rektor i klassrummet åtföljt av ett uppföljande samtal som ger tillfälle till att gemensamt reflektera kring undervisningen. ”Jag prioriterar lektionsbesöken och förbereder varje läsår med att reservera tid två gånger i veckan i kalendern, sedan fyller jag på med annat”, säger Gun Palmqvist, skolans rektor.

Magnus Hultén: Pedagogik och politik

Aldrig har tron på att rätt kunskapssyn och tydliga kunskapskrav ska lösa skolans problem varit så stor som nu. Detta när mycket tyder på att roten till skolans kunskapsproblem ligger i dylika politiska strävanden. När ska vi lära av historien?