Dela:

”Var inte så rädd för att det ska bli fel”

Förskolan Hammarkullegatan 3 i Göteborg har stor erfarenhet av att ta emot nyanlända barn och barn som inte har svenska som förstaspråk.
– Sätt av tid för att lyssna på vad familjerna berättar, råder rektor Ulrica Boije.

Ulrica Boije

Ulrica Boije menar att det är viktigt att vara nyfiken. Foto: Emelie Asplund

Hammarkullegatan 3 har en kultur- och musikprofil vilket bland annat innebär att barnen spelar och sjunger flera dagar i veckan.

– Musik och andra skapande aktiviteter är bra för att möta barn. Det är ett språk som alla kan använda även om man inte pratar svenska, säger Ulrica Boije.

Hammarkullen är ett mångkulturellt bostadsområde och medarbetarna på förskolan möter regelbundet barn som inte pratar svenska. Långt ifrån alla är dock nyanlända – barnen kan också vara födda i Sverige. Senast förskolan mötte flera barn som varit på flykt var i samband med flyktingvågen från Syrien 2015.

Grunden i mottagandet av nyanlända barn på Hammarkullegatan är Barnets bästa, en modell för att ta emot nyanlända barn som togs fram i Angereds stadsdelsförvaltning i samarbete med forskare för ungefär tio år sedan.

Den mest utmärkande delen i arbetsmetoden är de inledande kartläggningssamtalen, konstaterar Ulrika Boije. Det är samtal som är betydligt mer fördjupande än det ”vanliga” inskolningssamtalet.

– Vi frågar om tidigare erfarenheter, exempelvis om flykten, och för ett djupare samtal för att förstå mer om bakgrunden. Alla barn är olika och behöver mötas på olika sätt i förskolan. Vi ger också föräldrarna en mer grundläggande introduktion om hur vi arbetar, säger Ulrika Boije.

Familjesamverkan är en viktig del i modellen generellt. På Hammarkullegatan 3 finns en tolk med i mer officiella sammanhang, som utvecklingssamtal. Men i andra sammanhang, som i tambursamtal försöker alla kommunicera så gott det går, ibland med hjälp av översättningsappar.

– Det blir fel ibland så klart, och missförstånd. Men det brukar vara förlösande och öppna för mer kontakt. Man behöver inte vara så rädd för att något ska bli fel.

Själv bär hon med sig ett råd hon fick när hon skulle börja jobba i Hammarkullen:

– Var nyfiken på vad familjerna kan berätta och se att det är spännande att möta andra kulturer.

Förskolan knyter också an till barnens olika förstaspråk och olika bakgrunder. Det kan göras på ett enkelt sätt.

– Varje musiksamling börjar med att vi säger hej på barnens alla olika språk. Förutom jul, påsk och midsommar uppmärksammar vi också andra högtider. Senast när det var den muslimska högtiden eid gjorde barnen låtsaseldar av papper att hoppa över.

I den dagliga verksamheten är förstås språkutveckling en huvudfråga. Ett stöd i det arbetet har varit att Hammarkullegatan 3 fram till nyligen hade ett bidrag för minskade barngrupper, vilket innebar en extra tjänst på 50–75 procent per avdelning.

– Vi kunde då dela barngrupperna i två. Nu är projektstödet slut men det är tydligt hur viktigt det är med mindre grupper. Då får barnen mer taltid och pedagogerna hinner se barnen, säger Ulrica Boije.

Hon betonar också vikten av att blanda grupperna om det är möjligt, så att även barn som har svenska som förstaspråk är med. Rim, ramsor, böcker och andra former av kultur är vägar som både kan stärka barnens språkutveckling och självkänsla.

ULRICA BOIJES TIPS:

  • Avsätt extra tid för föräldrakontakt, exempelvis fördjupande, inledande samtal för att få mer insikt i familjens bakgrund.
  • Ha en verksamhet som har inriktning på språk. Förskolan kan vara den enda plats där barnen pratar svenska.
  • Var inte så rädd för att det ska bli fel på grund av språket. Vardagliga samtal kan ofta lösas med översättningsappar.

Av Susanne Rydell


Skolportens magasin – nytt nr ute nu!

Artikeln är ett utdrag ur temaartikeln om barn på flykt, publicerad i Skolporten nr 4/2022.

Inte redan prenumerant? Missa inte kampanjpriset:

2 nr av Skolporten för prova-på-priset 99 kr!

Prenumeranter läser hela arkivet digitalt utan kostnad! Ladda ner Skolporten i App Store eller Google Play

LÄS MER OCH PRENUMERERA HÄR

Sidan publicerades 2022-09-27 11:45 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Krigslekar – ett komplext fenomen

Barn utforskar rörelse i krigslekar, visar Ebba Theorells forskning. Nu har hennes avhandling valts till favorit av Lärarpanelen.

Skolporten sammanställer pedagogisk forskning år 2021

Hur såg svensk pedagogisk forskning ut under år 2021? I årets upplaga av Pedagogisk forskning som följer med som bilaga till senaste numret av Skolportens magasin presenterar vi samtliga avhandlingar under det gångna året inom forskningsområdet skolan och förskola.

Positivt med föräldrastödsprogram

En relativt enkel insats med föräldrastöd på förskolan gav förändring hos både barn och föräldrar. Det visar en avhandling av Anton Dahlberg. Nu har avhandlingen valts till favorit av Lärarpanelen.

Nyanlända föräldrar tar aktiv del i barnens förskola

Wiji Bohme Shomarys forskning visar att nyanlända föräldrar har stor handlingskraft och vilja att ta del av sina barns förskola. Men i statliga dokument framställs invandrade föräldrar som en grupp utan agens och i behov av stöd.

Rektor i förskolan Webbkonferens

Välkommen till Skolportens fortbildning för rektorer i förskolan. Ta del av forskning som rör förskolan samt utvecklas i din roll som ledare. Delta i Stockholm den 2–3 februari 2023 eller se inspelade föreläsningar när du har tid, 9 februari–2 mars.

Rektor i förskolan

Välkommen till Skolportens konferens för rektorer i förskolan. Ta del av forskning som rör förskolan samt utvecklas i din roll som ledare. Möt och nätverka med kollegor från hela landet. Delta på plats i Stockholm eller via webbkonferensen. Boka din plats redan idag! JUST NU! Boka-tidigt-pris till och med 2 januari.

Specialpedagogik i förskolan

Skolportens konferens för dig som möter barn i behov av särkilt stöd i förskolan. Ta del av föreläsningar om b.la. barn på flykt och specialpedagogisk dokumentation. Delta i Stockholm 17–18 nov eller via webbkonferensen 28 nov–12 dec.

Specialpedagogik i förskolan Webbkonferens

Ta del av sju föreläsningar om bland annat barn på flykt, föräldraskapsstöd och specialpedagogisk dokumentation. Föreläsningarna riktar sig till dig som möter barn i behov av stöd i förskolan.

Stötta eller inte? Det är frågan i ett nytt forskningsprojekt kring språkutveckling i förskolan

Räcker det att barn befinner sig i en stimulerande miljö där man pratar och läser, eller kan ett än mer strukturerat stöd i förskolan ge bättre effekt på språkutvecklingen? Det hoppas forskningsledaren Peter Andersson Lilja få svar på i forskningsprojektet som nu startar på Högskolan i Borås.

Låg kvalitet på förskolans språkundervisning

Förskolan är en av de viktigaste platserna för barnens språkutveckling. Trots det är kvaliteten på svenska förskolors undervisning i språk, skrivande och läsande låg, enligt en ny studie.

”Det är omöjligt att tänka utan faktakunskaper”

Daniel Willingham, kognitionsforskare och amerikansk professor i psykologi, vill skapa en bättre skola för eleverna genom att förmedla vetenskapliga rön om inlärning och minne till lärare.

Uppstart av ”Didaktisk utvecklingsdialog i förskolan” med fyra kommuner och fem lärosäten

Nu är forsknings- och utvecklingsprojektet Didaktisk utvecklingsdialog i förskolan igång. Deltagarna är förskollärare och forskare från olika kommuner och lärosäten. Jaana Nehez beskriver här projektets olika delar.

Forskaren: ”Rörelse måste in i förskolans läroplan”

Forskarna Ann-Christin Sollerhed och Jan-Eric Ekberg har lett en nordisk studie kring hur rörelse värderas i förskolemiljön. Studien visar att rörelse värderas lågt samtidigt som ingen tidigare generation har varit lika stillasittande som dagens barn. Utan krav i läroplanen går det inte längre att ta för givet att barn utvecklar den fysik och motorik som krävs för ett hälsosamt liv.

Rörelse och lek måste in i lagar och läroplaner

Sverige är sämst, av de nordiska länderna, på att skriva in rörelse och fysisk aktivitet i styrdokument för förskolan. Många barn riskerar att aldrig få utveckla sin rörelseförmåga, med både besvär och smärta som livslånga konsekvenser.

Rörelse och lek måste in i lagar och läroplaner

Sverige är sämst, av de nordiska länderna, på att skriva in rörelse och fysisk aktivitet i styrdokument för förskolan. Många barn riskerar att aldrig få utveckla sin rörelseförmåga, med både besvär och smärta som livslånga konsekvenser.

Förskolan Galaxen vill gå på djupet i hållbarhetsfrågorna

Galaxen i Almby är en av 14 förskolor från Örebro som deltar i FoU-programmet ”Hållbar förskola” fram till 2024. Förskolan hoppas att hållbarhetsfrågorna kommer vara ständigt närvarande och att en förändrat förhållningssätt växer fram hos både barn och vuxna.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
TEMA: Elevhälsa
  Skolportens magasin nr 5/2022.

TEMA: Elevhälsa

INTERVJU: Daniel Willingham, kognitionsforskare och amerikansk professor i psykologi, vill skapa en bättre skola för eleverna via vetenskapliga rön om inlärning och minne till lärare. TEMA: Elevhälsa. Svenska elever mår allt sämre. Samtidigt har likvärdigheten inom elevhälsan minskat. Hur kan skolan arbeta mer förebyggande och främjande med de ungas psykiska hälsa?

Läs mer och prenumerera här!
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
Känslor gentemot skolan kan påverka högstadieelevens prestationer på lång sikt

Finns det ett samband mellan högstadieelevers skolrelaterade utmattning, engagemang och prestationer i matematik? Ja, det gör det, också på lång sikt. Det visar en undersökning vid Åbo Akademi.

Diagnoser inte det viktiga – låt lösningarna växa fram

Lägg ingen större vikt vid eventuella diagnoser. Och fokusera på lösningar för ­individen, inte på barnets problematik. Det är de viktigaste råden från Anne Lillvist, pedagogik­professor specialiserad på förskolan.

Nya sätt att prata om sex i skolan

Från och med i höst ska skolans sexualundervisning vara mer anpassad till den verklighet som eleverna faktiskt möter. Samtidigt har frågorna egentligen inte förändrats så mycket sedan femtiotalet, visar en studie från Stockholms universitet.

Stärker Skolinspektionen kvalitén i svensk skola?

Skolinspektionen ska bidra till att stärka kvaliteten i skolan genom sin inspektionsverksamhet. Hittills har dock få utvärderingar gjorts på hur väl Skolinspektionen möter denna målbild och de flesta av dessa är av en deskriptiv natur. I denna artikel analyseras effekterna av skolinspektioner mellan åren 2017–21. (pdf)

Så kan vi prata om sex i skolan

Från och med i höst ska skolans sexualundervisning vara mer anpassad till den verklighet som eleverna faktiskt möter. Samtidigt har frågorna egentligen inte förändrats så mycket sedan femtiotalet visar en studie från Stockholms universitet.