Dela:

”Var inte så rädd för att det ska bli fel”

Förskolan Hammarkullegatan 3 i Göteborg har stor erfarenhet av att ta emot nyanlända barn och barn som inte har svenska som förstaspråk.
– Sätt av tid för att lyssna på vad familjerna berättar, råder rektor Ulrica Boije.

Ulrica Boije

Ulrica Boije menar att det är viktigt att vara nyfiken. Foto: Emelie Asplund

Hammarkullegatan 3 har en kultur- och musikprofil vilket bland annat innebär att barnen spelar och sjunger flera dagar i veckan.

– Musik och andra skapande aktiviteter är bra för att möta barn. Det är ett språk som alla kan använda även om man inte pratar svenska, säger Ulrica Boije.

Hammarkullen är ett mångkulturellt bostadsområde och medarbetarna på förskolan möter regelbundet barn som inte pratar svenska. Långt ifrån alla är dock nyanlända – barnen kan också vara födda i Sverige. Senast förskolan mötte flera barn som varit på flykt var i samband med flyktingvågen från Syrien 2015.

Grunden i mottagandet av nyanlända barn på Hammarkullegatan är Barnets bästa, en modell för att ta emot nyanlända barn som togs fram i Angereds stadsdelsförvaltning i samarbete med forskare för ungefär tio år sedan.

Den mest utmärkande delen i arbetsmetoden är de inledande kartläggningssamtalen, konstaterar Ulrika Boije. Det är samtal som är betydligt mer fördjupande än det ”vanliga” inskolningssamtalet.

– Vi frågar om tidigare erfarenheter, exempelvis om flykten, och för ett djupare samtal för att förstå mer om bakgrunden. Alla barn är olika och behöver mötas på olika sätt i förskolan. Vi ger också föräldrarna en mer grundläggande introduktion om hur vi arbetar, säger Ulrika Boije.

Familjesamverkan är en viktig del i modellen generellt. På Hammarkullegatan 3 finns en tolk med i mer officiella sammanhang, som utvecklingssamtal. Men i andra sammanhang, som i tambursamtal försöker alla kommunicera så gott det går, ibland med hjälp av översättningsappar.

– Det blir fel ibland så klart, och missförstånd. Men det brukar vara förlösande och öppna för mer kontakt. Man behöver inte vara så rädd för att något ska bli fel.

Själv bär hon med sig ett råd hon fick när hon skulle börja jobba i Hammarkullen:

– Var nyfiken på vad familjerna kan berätta och se att det är spännande att möta andra kulturer.

Förskolan knyter också an till barnens olika förstaspråk och olika bakgrunder. Det kan göras på ett enkelt sätt.

– Varje musiksamling börjar med att vi säger hej på barnens alla olika språk. Förutom jul, påsk och midsommar uppmärksammar vi också andra högtider. Senast när det var den muslimska högtiden eid gjorde barnen låtsaseldar av papper att hoppa över.

I den dagliga verksamheten är förstås språkutveckling en huvudfråga. Ett stöd i det arbetet har varit att Hammarkullegatan 3 fram till nyligen hade ett bidrag för minskade barngrupper, vilket innebar en extra tjänst på 50–75 procent per avdelning.

– Vi kunde då dela barngrupperna i två. Nu är projektstödet slut men det är tydligt hur viktigt det är med mindre grupper. Då får barnen mer taltid och pedagogerna hinner se barnen, säger Ulrica Boije.

Hon betonar också vikten av att blanda grupperna om det är möjligt, så att även barn som har svenska som förstaspråk är med. Rim, ramsor, böcker och andra former av kultur är vägar som både kan stärka barnens språkutveckling och självkänsla.

ULRICA BOIJES TIPS:

  • Avsätt extra tid för föräldrakontakt, exempelvis fördjupande, inledande samtal för att få mer insikt i familjens bakgrund.
  • Ha en verksamhet som har inriktning på språk. Förskolan kan vara den enda plats där barnen pratar svenska.
  • Var inte så rädd för att det ska bli fel på grund av språket. Vardagliga samtal kan ofta lösas med översättningsappar.

Av Susanne Rydell


Skolportens magasin – nytt nr ute nu!

Artikeln är ett utdrag ur temaartikeln om barn på flykt, publicerad i Skolporten nr 4/2022.

Inte redan prenumerant? Missa inte kampanjpriset:

2 nr av Skolporten för prova-på-priset 99 kr!

Prenumeranter läser hela arkivet digitalt utan kostnad! Ladda ner Skolporten i App Store eller Google Play

LÄS MER OCH PRENUMERERA HÄR

Sidan publicerades 2022-09-27 11:45 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Krigslekar – ett komplext fenomen

Barn utforskar rörelse i krigslekar, visar Ebba Theorells forskning. Nu har hennes avhandling valts till favorit av Lärarpanelen.

Skolporten sammanställer pedagogisk forskning år 2021

Hur såg svensk pedagogisk forskning ut under år 2021? I årets upplaga av Pedagogisk forskning som följer med som bilaga till senaste numret av Skolportens magasin presenterar vi samtliga avhandlingar under det gångna året inom forskningsområdet skolan och förskola.

Positivt med föräldrastödsprogram

En relativt enkel insats med föräldrastöd på förskolan gav förändring hos både barn och föräldrar. Det visar en avhandling av Anton Dahlberg. Nu har avhandlingen valts till favorit av Lärarpanelen.

Nyanlända föräldrar tar aktiv del i barnens förskola

Wiji Bohme Shomarys forskning visar att nyanlända föräldrar har stor handlingskraft och vilja att ta del av sina barns förskola. Men i statliga dokument framställs invandrade föräldrar som en grupp utan agens och i behov av stöd.

Rektor i förskolan Webbkonferens

Välkommen till Skolportens fortbildning för rektorer i förskolan. Ta del av forskning som rör förskolan samt utvecklas i din roll som ledare. Delta i Stockholm den 2–3 februari 2023 eller se inspelade föreläsningar när du har tid, 9 februari–2 mars.

Rektor i förskolan

Välkommen till Skolportens konferens för rektorer i förskolan. Ta del av forskning som rör förskolan samt utvecklas i din roll som ledare. Möt och nätverka med kollegor från hela landet. Delta på plats i Stockholm eller via webbkonferensen. Boka din plats redan idag!

Specialpedagogik i förskolan

Skolportens konferens för dig som möter barn i behov av särkilt stöd i förskolan. Ta del av föreläsningar om b.la. barn på flykt och specialpedagogisk dokumentation. Delta i Stockholm 17–18 nov eller via webbkonferensen 28 nov–12 dec.

Specialpedagogik i förskolan Webbkonferens

Ta del av sju föreläsningar om bland annat barn på flykt, föräldraskapsstöd och specialpedagogisk dokumentation. Föreläsningarna riktar sig till dig som möter barn i behov av stöd i förskolan.

Forskaren: Då ska du använda digitala verktyg i förskolan

Forskaren Susanne Kjällander ser många fördelar med digitaliseringen i förskolan. ”Men det ska inte användas som barnvakt eller avledning. Låt barnen producera i stället för att konsumera”, säger hon.

Forskare: Bra för ettåring att gå i förskola

Att börja förskolan i tidig ålder påverkar inte barns utveckling negativt. Åtminstone inte i länder med god barnomsorg, visar en ny studie.

Två olika modeller präglar inskolning till förskolan

När små barn ska börja i förskolan är introduktionen viktig, men hur bör den gå till? Forskare har nu fått en bild av hur förskolestarten ser ut i praktiken.

Stötta barns muntliga berättande i förskolan

Att kunna berätta så att det blir begripligt för andra handlar om att bli lyssnad på och att förstå sig själv och sin omvärld. Därför behöver förskollärare stötta barnen i deras muntliga berättande. Det menar Agneta Pihl, som nyligen har disputerat vid Göteborgs universitet.

Förskolan som jobbar med forskare – djupdyker i naturens under

Sniglar, maskar och andra småkryp står numera högt i kurs hos barnen på Gropen Gårds förskola i Göteborg. Det beror på forskningsprojektet ULF, där förskola och forskare arbetat ihop.

Digitaliseringen i skolan och förskolan: Distraktion eller möjlighet?

Svensk skolas ambition att vara bäst i världen på att tillvarata digitaliseringens möjligheter har inneburit såväl fördelar som nackdelar. Forskare som Skolporten talat med efterlyser mer fokus på didaktik, skärpta regler för IT-företag och bättre fortbildning i den nya nationella digitaliseringsstrategin.

Stötta eller inte? Det är frågan i ett nytt forskningsprojekt kring språkutveckling i förskolan

Räcker det att barn befinner sig i en stimulerande miljö där man pratar och läser, eller kan ett än mer strukturerat stöd i förskolan ge bättre effekt på språkutvecklingen? Det hoppas forskningsledaren Peter Andersson Lilja få svar på i forskningsprojektet som nu startar på Högskolan i Borås.

Låg kvalitet på förskolans språkundervisning

Förskolan är en av de viktigaste platserna för barnens språkutveckling. Trots det är kvaliteten på svenska förskolors undervisning i språk, skrivande och läsande låg, enligt en ny studie.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
Skolporten nr 3/2023 ute nu!

Skolporten nr 3/2023 ute nu!

TEMA: Så kan skola, polis och socialtjänst arbeta tillsammans för att förhindra skoldåd. INTERVJU: Forskaren Michael Tengberg om hur återkoppling, observation och gruppreflektion kan öka kvaliteten på undervisningen.

Läs mer och prenumerera här!
5 mest lästa på FoU
Så skapar alla nya trender kaos i skolan

Det räcker nu. Allt fler börjar tröttna på nya oprövade ­pedagogiska trender. ”Skolverket måste sluta ge pengar åt ovetenskapliga trendkoncept,” säger Anita Norlund, professor i pedagogiskt arbete vid Högskolan i Borås.

Skolstängningar dålig metod mot segregation visar simulering

På senare år har kommuner ibland stängt skolor dominerade av elever med invandrarbakgrund för att motverka segregation. Men nya datasimuleringar som gjorts av forskare vid Linköpings universitet visar att metoden sällan kommer att leda till önskat resultat.

Ny rapport: Positiv satsning i Trollhättan att flytta elever för minskad skolsegregation

Idag presenterades en forskningsrapport kring hur elever, lärare och rektorer upplevt sammanslagningarna av skolor i Trollhättan. Forskare vid Högskolan Väst har sedan stängningen av två skolor i ett segregerat område hösten 2021 följt förändringen. Det sammantagna resultatet visar en övervägande positiv bild.

Linnea Lindquist: ”Stök beror ofta på språkbrister”

På Hammarkullsskolan var läsningen viktig för att vända den negativa utvecklingen. "För att utveckla ett rikt språk behöver du parallellt jobba med att lära dig läsa, skriva och även tala svenska", säger Linnea Lindquist, biträdande rektor och skoldebattör, som nu är aktuell med en ny bok.

Forskarintervju: Alla barn har behov av kontinuitet och trygghet

En skolövergång är en relationsskapande process som kräver samarbete mellan överlämnande och mottagande lärare. Samarbetet leder till att det skapas bättre förutsättningar för att eleven ska kunna landa i sitt nya sammanhang. Therese Welén visar i sin doktorsavhandling att förutsättningarna kan se väldigt olika ut, och att barn som har särskilda behov riskerar att hamna i kläm.

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Skolportens digitala kurser