Dela:

Viktigt med tidiga läsinsatser

Hallå där, Jens Dietrichson! Du är nationalekonom och arbetar vid det danska statliga forskningsinstitutet VIVE. Tillsammans med ett par kolleger har du gjort en fältstudie med läsinlärningsmetoden Läsklar med 161 skånska barn i åldern 6–7 år med förväntade lässvårigheter. Berätta!

Jens Dietrichson.

– Läsklar är en kort och intensiv insats där eleverna tränas i små grupper tre–fyra gånger i veckan under åtta–tio veckor, totalt cirka tio timmar. De får använda känseln, synen, händerna och talet i kombination, till exempel med hjälp av en uppsättning lerfigurer i en träask med ett fack för varje bokstav, för att bli fonologiskt medvetna. Bland dem som deltog fanns barn med misstänkt dyslexi, kognitiva funktionsnedsättningar och nyanlända.

Vad såg ni för resultat?

– Eleverna testades före och efter insatsen. Och vid en jämförelse med kontrollgruppen visade det sig att 65 procent av barnen som hade arbetat med metoden lärde sig avkoda. Motsvarande siffra i kontrollgruppen var 18 procent. Som jag förstår är det inte vanligt att man jobbar med så unga barn som vi har gjort, det vill säga elever i förskoleklass och årskurs 1.

Varför är det viktigt att lära sig läsa tidigt?

– Annars är det svårt att delta i den vanliga undervisningen. Dessutom behöver senare insatser vara mer omfattande, eftersom eleverna har hamnat efter under lång tid, vilket även kan ha fått dem att tappa motivationen.

Ni har också tittat på hur kostnadseffektiv metoden är?

– Ja. Insatsen kostade ungefär 6 400 kronor per elev, men den blir billigare för varje gång som skolan genomför den. Specialpedagogerna som deltog fick genomföra en videokurs plus att Anna Aldenius Isaksson, som skapade metoden i samband med att hon lärde sin dotter med Downs syndrom att läsa, var ute hos dem. Skolorna fick organisera om en del för att få loss resurser, men de skolor som vi har pratat med är väldigt nöjda.

Vad kan lärare ta till sig av er studie?

– Jag tycker inte riktigt att det ska ligga på enskilda lärare att lösa problemen för den här gruppen elever. För skolor visar studien att man tidigt kan ge de elever som har allra störst risk för lässvårigheter ett rejält lyft med en intensiv men kort insats. Och det går att göra det till vad jag uppfattar som en relativt låg kostnad.

Läs mer: En rapport från IFAU om fältexperimentet finns att ladda hem på www.ifau.se

Av Mari Edman


Artikeln är tidigare publicerad i Skolportens forskningsmagasin nr 4 2019.

Skolportens magasin är nominerat till Publishingpriset!

Tema: Elevhälsa

Inte redan prenumerant? Missa inte kampanjpriset:

2 nr av Skolporten för prova-på-priset 99 kr!

Köp lösnummer av Skolporten i vår webbshop eller läs digitalt i appen som prenumerant! Sök på ’Skolporten’ i App Store eller Google Play

Sidan publicerades 2019-09-30 16:57 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2019-10-01 10:07 av Moa Duvarci Engman


Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
5 mest lästa på FoU
Att börja på förskola – hur går introduktionen egentligen till?

När barnen för första gången ska lämna hemmiljön och skolas in på förskola är introduktionen mycket viktig. Detta betonas i förskolans läroplan men där står inget om vad en god introduktion är eller hur den bör gå till. Nu har forskare gjort en stor undersökning med förskolepersonal och har därmed fått en god bild över hur det ser ut i praktiken.

Finländska daghemsbarn får lyssna på högläsning oftare än sina nordiska grannar

Nordiska daghemsbarn får ofta lyssna på sagor men kunde få fler möjligheter att experimentera med skriftspråket. Det visar en studie utförd av forskare vid bland annat Åbo Akademi bland nordiska lärare inom småbarnspedagogik som också tyder på att tidiga läs- och skrivaktiviteter oftast är oplanerade och att sättet lärarna ordnar högläsning på skiljer sig mellan länderna.

Ett öppet klassrumsklimat är viktigt för elevers demokratilärande

Ett öppet klassrumsklimat där elever bjuds in att fråga, diskutera och komma med synpunkter på ämnesinnehållet är det i särklass viktigaste för att skapa förutsättningar för demokratilärande – oavsett skolämne. Det säger forskare som var med och tog fram Skolforskningsinstitutets forskningssammanställning.

Sjuklig fetma bland barn ökade under pandemin

Allt fler fyraåringar är överviktiga och den sjukliga fetman, obesitas, ökar mest. Det visar en stor studie som undersökt barns hälsodata under pandemiåret 2020.

Snårig väg till jobb för nyanlända lärare

Snabbspåret för lärare är långt ifrån en rak väg till undervisning i ett klassrum. Det upplever lärare som kommit till Sverige och vill börja jobba.

SKOLPORTENS MAGASIN
TEMA: Förskolans arbetsmiljö
  Skolportens magasin nr 1/2023

TEMA: Förskolans arbetsmiljö

Tema: Stora barngrupper och brist på utbildade förskollärare är några av förskolans utmaningar. Intervjun: En grundbult för att stävja mobbning är att arbeta med skolans ledarskap och sociala klimat, säger forskaren Robert Thornberg.

Läs mer och prenumerera här!
Skolportens digitala kurser