Viktigt med tidiga läsinsatser

Hallå där, Jens Dietrichson! Du är nationalekonom och arbetar vid det danska statliga forskningsinstitutet VIVE. Tillsammans med ett par kolleger har du gjort en fältstudie med läsinlärningsmetoden Läsklar med 161 skånska barn i åldern 6–7 år med förväntade lässvårigheter. Berätta!

Jens Dietrichson.

– Läsklar är en kort och intensiv insats där eleverna tränas i små grupper tre–fyra gånger i veckan under åtta–tio veckor, totalt cirka tio timmar. De får använda känseln, synen, händerna och talet i kombination, till exempel med hjälp av en uppsättning lerfigurer i en träask med ett fack för varje bokstav, för att bli fonologiskt medvetna. Bland dem som deltog fanns barn med misstänkt dyslexi, kognitiva funktionsnedsättningar och nyanlända.

Vad såg ni för resultat?

– Eleverna testades före och efter insatsen. Och vid en jämförelse med kontrollgruppen visade det sig att 65 procent av barnen som hade arbetat med metoden lärde sig avkoda. Motsvarande siffra i kontrollgruppen var 18 procent. Som jag förstår är det inte vanligt att man jobbar med så unga barn som vi har gjort, det vill säga elever i förskoleklass och årskurs 1.

Varför är det viktigt att lära sig läsa tidigt?

– Annars är det svårt att delta i den vanliga undervisningen. Dessutom behöver senare insatser vara mer omfattande, eftersom eleverna har hamnat efter under lång tid, vilket även kan ha fått dem att tappa motivationen.

Ni har också tittat på hur kostnadseffektiv metoden är?

– Ja. Insatsen kostade ungefär 6 400 kronor per elev, men den blir billigare för varje gång som skolan genomför den. Specialpedagogerna som deltog fick genomföra en videokurs plus att Anna Aldenius Isaksson, som skapade metoden i samband med att hon lärde sin dotter med Downs syndrom att läsa, var ute hos dem. Skolorna fick organisera om en del för att få loss resurser, men de skolor som vi har pratat med är väldigt nöjda.

Vad kan lärare ta till sig av er studie?

– Jag tycker inte riktigt att det ska ligga på enskilda lärare att lösa problemen för den här gruppen elever. För skolor visar studien att man tidigt kan ge de elever som har allra störst risk för lässvårigheter ett rejält lyft med en intensiv men kort insats. Och det går att göra det till vad jag uppfattar som en relativt låg kostnad.

Läs mer: En rapport från IFAU om fältexperimentet finns att ladda hem på www.ifau.se

Av Mari Edman


Artikeln är tidigare publicerad i Skolportens forskningsmagasin nr 4 2019.

Skolportens magasin är nominerat till Publishingpriset!

Tema: Elevhälsa

Inte redan prenumerant? Missa inte kampanjpriset:

2 nr av Skolporten för prova-på-priset 99 kr!

Köp lösnummer av Skolporten i vår webbshop eller läs digitalt i appen som prenumerant! Sök på ‘Skolporten’ i App Store eller Google Play

Sidan publicerades 2019-09-30 16:57 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2019-10-01 10:07 av Moa Duvarci Engman


Konferenser
Fortbildning
Skolbibliotek
  Konferensen äger rum 5-6 maj 2020 i Stockholm.

Skolbibliotek

Vi bjuder in till två dagars fortbildning för skolbibliotekarier, skolledare och alla som samarbetar med biblioteket. Ta del av forskares, bibliotekariers, rektors, lärares, journalisters och författares perspektiv för att skapa ett kraftfullt och modernt skolbibliotek. Välkommen!

Läs mer och boka plats
5 mest lästa på FoU

Forskning: Pisa görs till slagträ i debatten

Politiker använder Pisa-rapporten för politiska syften. Medierna gör det för att höja nyhetsvärdet på allt möjligt, visar ny forskning.

Unga med adhd och träning

Fungerar träning som behandlingsmetod för unga med adhd? Det ska en unik forskningsstudie nu ta reda på. ”Jag hoppas att det kan påverka uppmärksamhetsförmågan”, säger Eva Norén Selinus, forskare och överläkare i barnpsykiatri.

8 ud af 10 danske unge bevæger sig alt for lidt

Dansk forsker peger på mobiltelefoner, iPads og computere som årsagen.

En dator per elev ger vare sig sämre eller bättre studieresultat

Högstadieelever som får en egen dator genom skolan får varken bättre eller sämre studieresultat än andra. Det visar en ny rapport från IFAU. Däremot finns tendenser till ökade resultatskillnader mellan barn till föräldrar med olika utbildningsnivå.

How dyslexia is a different brain, not a disease

Students, parents, and teachers must understand that the dyslexic’s brain isn’t “broken” or deficient, just organized in a different way. And there is specialized reading instruction specifically for the different brain structure.