Viktigt med tidiga läsinsatser

Hallå där, Jens Dietrichson! Du är nationalekonom och arbetar vid det danska statliga forskningsinstitutet VIVE. Tillsammans med ett par kolleger har du gjort en fältstudie med läsinlärningsmetoden Läsklar med 161 skånska barn i åldern 6–7 år med förväntade lässvårigheter. Berätta!

Jens Dietrichson.

– Läsklar är en kort och intensiv insats där eleverna tränas i små grupper tre–fyra gånger i veckan under åtta–tio veckor, totalt cirka tio timmar. De får använda känseln, synen, händerna och talet i kombination, till exempel med hjälp av en uppsättning lerfigurer i en träask med ett fack för varje bokstav, för att bli fonologiskt medvetna. Bland dem som deltog fanns barn med misstänkt dyslexi, kognitiva funktionsnedsättningar och nyanlända.

Vad såg ni för resultat?

– Eleverna testades före och efter insatsen. Och vid en jämförelse med kontrollgruppen visade det sig att 65 procent av barnen som hade arbetat med metoden lärde sig avkoda. Motsvarande siffra i kontrollgruppen var 18 procent. Som jag förstår är det inte vanligt att man jobbar med så unga barn som vi har gjort, det vill säga elever i förskoleklass och årskurs 1.

Varför är det viktigt att lära sig läsa tidigt?

– Annars är det svårt att delta i den vanliga undervisningen. Dessutom behöver senare insatser vara mer omfattande, eftersom eleverna har hamnat efter under lång tid, vilket även kan ha fått dem att tappa motivationen.

Ni har också tittat på hur kostnadseffektiv metoden är?

– Ja. Insatsen kostade ungefär 6 400 kronor per elev, men den blir billigare för varje gång som skolan genomför den. Specialpedagogerna som deltog fick genomföra en videokurs plus att Anna Aldenius Isaksson, som skapade metoden i samband med att hon lärde sin dotter med Downs syndrom att läsa, var ute hos dem. Skolorna fick organisera om en del för att få loss resurser, men de skolor som vi har pratat med är väldigt nöjda.

Vad kan lärare ta till sig av er studie?

– Jag tycker inte riktigt att det ska ligga på enskilda lärare att lösa problemen för den här gruppen elever. För skolor visar studien att man tidigt kan ge de elever som har allra störst risk för lässvårigheter ett rejält lyft med en intensiv men kort insats. Och det går att göra det till vad jag uppfattar som en relativt låg kostnad.

Läs mer: En rapport från IFAU om fältexperimentet finns att ladda hem på www.ifau.se

Av Mari Edman


Artikeln är tidigare publicerad i Skolportens forskningsmagasin nr 4 2019.

Skolportens magasin är nominerat till Publishingpriset!

Tema: Elevhälsa

Inte redan prenumerant? Missa inte kampanjpriset:

2 nr av Skolporten för prova-på-priset 99 kr!

Köp lösnummer av Skolporten i vår webbshop eller läs digitalt i appen som prenumerant! Sök på ‘Skolporten’ i App Store eller Google Play

Sidan publicerades 2019-09-30 16:57 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2019-10-01 10:07 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Modersmål i fokus, 24 oktober i Stockholm

Välkommen till en heldag för dig som är modersmålslärare! Ta del av intressanta föreläsningar om bl.a. hur hjärnan bearbetar modersmål och andraspråk, resultatet från den nya statliga utredningen om modersmål och studiehandling på modersmål samt exempel på vad i modersmålsundervisningen som kan bidra till att stärka elevens övergripande skolprestation. Missa inte en skräddarsydd dag för dig!

Språkstörning, 6 november i Stockholm

Språket är nyckeln till kunskapshämtning - hur stödjer vi elever med språklig sårbarhet? Vilka insatser möjliggör språkligt lärande för alla elever? Hur ser relationerna ut mellan arbetsminne, språkinlärning och språkstörning samt neuropsykiatriska funktionsnedsättningar? Hur stödjer vi elever med flerspråkig bakgrund? Välkommen till en intensiv och givande heldag!

Intervju med Pia Brännkärr, slöjddoktorand vid svenskspråkiga Åbo Akademi i Vasa, Finland

Pia Brännkärr är doktorand vid Finlands svenskspråkiga universitet, Åbo Akademi i Vasa. Pia arbetar parallellt som universitetslärare i textilslöjd vid Åbo Akademi och är sedan juni 2019 nyantagen doktorand i doktorandprogrammet i pedagogiska vetenskaper: slöjdvetenskap.

Forskarens tips: Så använder du mobilen i skolan

Mobiltelefoner i klassrummet väcker känslor. Regeringen har pratat om förbud. Fel, tycker forskaren och läraren Anita Gricic Magnusson. I stället tipsar hon om hur du kan använda telefonerna i undervisningen.

Rosengårdsskolan ger undervisning i modersmål under skoldagen

Modersmålsundervisningen på Rosengårdsskolan i Malmö har blivit en mer naturlig del av elevernas skoldag. Skolan ger från och med höstterminen elever undervisning under skoltid.

Barn med hörselnedsättning tar plats i staden

Är det möjligt för en dövblind 5-åring att utforska och ta plats i staden? Självklart. Om hen får rätt stöd. Bronsåldergatans specialförskola i Tynnered gav sig ut på äventyr i staden och skärgården.

Pedagogiskt ledarskap med konflikter i fokus

Det är inte enkelt för skolan idag att avgöra vad som är en konflikt eller en pågående mobbningssituation. En lärare ska leda ett kollektiv av olika individer och samtidigt ta hänsyn till den forskning som finns om konflikter och mobbning samt också den allt starkare juridifiering som skett i skolan. Skolan ska vila på vetenskaplig grund och samtidigt förhålla sig till skollagen.

Intervju med Pia Brännkärr, slöjddoktorand vid svenskspråkiga Åbo Akademi i Vasa, Finland

Pia Brännkärr är doktorand vid Finlands svenskspråkiga universitet, Åbo Akademi i Vasa. Pia arbetar parallellt som universitetslärare i textilslöjd vid Åbo Akademi och är sedan juni 2019 nyantagen doktorand i doktorandprogrammet i pedagogiska vetenskaper: slöjdvetenskap.

Klassisk musik i klassrummet hyllas av eleverna

En tredjeklass på Långmosseskolan i Gårdsten har haft besök av Göteborgs Symfoniker – dels återkommande i en musikapp som tagits fram för att ge studiero, men också i form av en exklusiv harpspelning. ”Jag tycker att det är lugnare sedan vi började med det här. Innan var det lite snurrigt i huvudet”, konstaterar eleven Sara Abraha.

Full gas i smarta skolan

”Vart ska du?” Så fort jag sätter foten på Bobergsskolans skolgård uppmärksammas mitt besök. Två elever i sexan, följer mig glatt till rektorsexpeditionen en trappa ned. Stockholms senaste skola tar vänligt emot.

Kollegialt lärande om lek i förskolan

Arbetet med ”Stödmaterial förskola” ledde inte bara till att leken fick mer utrymme på förskolan Örtagården i Botkyrka. Pedagogerna insåg också hur viktiga de är för barnen och att de inte är utbytbara.

”Uppdraget måste förändras i grunden”

Det var betydligt lättare att vara skolledare före 90-talskrisen. Sedan dess har både resurserna krympt och kraven höjts. ”Nu måste förutsättningarna för uppdraget förändras i grunden”, säger forskaren Annika Härenstam som studerat ämnet i decennier.

Stor variation bland kommunerna i andelen ungdomar som läser vidare

Andelen ungdomar som väljer att läsa vidare vid högskolan varierar stort beroende på var man bor och hur högutbildade föräldrar man har. Överlag ökar andelen unga vuxna som läser vidare. Det visar en ny sammanställning från Universitetskanslersämbetet, UKÄ.

Makt i samhället ger makt på nätet

Tidningars kommentarsfält, bloggar och sociala medier som Twitter är tänkta som demokratiska platser, där fler röster får komma till tals. Och där även marginaliserade grupper kan göra sig hörda. Men forskning visar tvärtom att redan röststarka grupper, till exempel högutbildade personer i maktposition, gynnas av hur online-plattformar är utformade.

Proven styr elevers skrivande i SO

Proven styr skrivandet i de samhällsorienterande ämnena i skolan, visar en ny studie vid Malmö universitet. ”Elever uppmuntras inte att utveckla sitt kritiska tänkande, istället skriver de för att klara proven”, säger forskaren Christina Lindh.

Så kan undervisningen i samhällskunskap främja kritiskt tänkande

En undervisning som tar fasta på ämnesinnehållet har större chans att utveckla elevernas kritiska omdöme när det gäller rättvisefrågor än den som fokuserar på elevernas tyckande. Det visar Malin Tväråna i en ny avhandling som grundar sig i så kallad praktiknära forskning.

Konferenser
Fortbildning
Rektor i förskolan

Rektor i förskolan

Den här konferensen fokuserar på din roll som chef och ledare med högaktuella föreläsningar om det pedagogiska ledarskapet och din professionsutveckling. Hur leder du i förändring och hur görs en nulägesanalys? Vi tar avstamp i de frågor som är specifika för förskolans verksamhet, men belyser även ämnen utifrån din yrkesroll som chef över en mångbottnad verksamhet.

Läs mer och boka plats
SKOLPORTENS MAGASIN
Finalist till Publishingpriset 2019!

Finalist till Publishingpriset 2019!

Skolportens forskningsmagasin är nominerat till Publishingpriset 2019 för andra året i rad!

Läs mer här!
Kommande disputationer
Lediga tjänster
Fler platsannonser
5 mest lästa på FoU

Här är 9 punkter för ett gott ledarskap

Chef-redaktionen har kokat ner 20 år av vetgirighet, skriverier och kunskaper i 9 steg till gott ledarskap.

”Risken är att barn med PANS får fel diagnos”

Från nöjd och harmonisk till aggressiv och ångestfylld. Personlighetsförändringen kommer snabbt och oförklarligt hos barn som drabbas av PANS. Ett neuropsykiatriskt tillstånd som kan påminna om autism och adhd, men där forskarna anar ett samband mellan en vanlig infektion och kroppens immunsystem.

Tidig insats i väntan på autismutredning prisas

Ett förskolebarn som ska utredas för autism behöver insatser direkt i väntan på utredning. Därför har det neuropsykiatriska småbarnsteamet på habiliteringscentrum i Region Jönköpings län skapat ett stödmaterial för föräldrar och förskolepedagoger. En satsning som nu belönas med priset Life Watch Award 2019.

Tema psykisk hälsa – hur hjälper vi unga med funktionsnedsättning i skolan som inte mår bra?

Specialpedagogiska skolmyndigheten bjuder in till ett frukostseminarium för att lyfta frågan om psykisk ohälsa bland unga med funktionsnedsättning. Följ seminariet direkt eller anmäl dig för att delta på plats.

Utveckling av adhdsymtom hos barn ett komplext område

Adhd är en komplex funktionsnedsättning som ofta debuterar i barndomen. För att bättre förstå hur adhd och adhd-symtom utvecklas har Matilda Frick i sin avhandling vid Uppsala universitet studerat hur självregleringen utvecklas hos barn i åldrarna 10 månader till 12 år. (S.15)