Dela:

Viktigt med tidiga läsinsatser

Hallå där, Jens Dietrichson! Du är nationalekonom och arbetar vid det danska statliga forskningsinstitutet VIVE. Tillsammans med ett par kolleger har du gjort en fältstudie med läsinlärningsmetoden Läsklar med 161 skånska barn i åldern 6–7 år med förväntade lässvårigheter. Berätta!

Jens Dietrichson.

– Läsklar är en kort och intensiv insats där eleverna tränas i små grupper tre–fyra gånger i veckan under åtta–tio veckor, totalt cirka tio timmar. De får använda känseln, synen, händerna och talet i kombination, till exempel med hjälp av en uppsättning lerfigurer i en träask med ett fack för varje bokstav, för att bli fonologiskt medvetna. Bland dem som deltog fanns barn med misstänkt dyslexi, kognitiva funktionsnedsättningar och nyanlända.

Vad såg ni för resultat?

– Eleverna testades före och efter insatsen. Och vid en jämförelse med kontrollgruppen visade det sig att 65 procent av barnen som hade arbetat med metoden lärde sig avkoda. Motsvarande siffra i kontrollgruppen var 18 procent. Som jag förstår är det inte vanligt att man jobbar med så unga barn som vi har gjort, det vill säga elever i förskoleklass och årskurs 1.

Varför är det viktigt att lära sig läsa tidigt?

– Annars är det svårt att delta i den vanliga undervisningen. Dessutom behöver senare insatser vara mer omfattande, eftersom eleverna har hamnat efter under lång tid, vilket även kan ha fått dem att tappa motivationen.

Ni har också tittat på hur kostnadseffektiv metoden är?

– Ja. Insatsen kostade ungefär 6 400 kronor per elev, men den blir billigare för varje gång som skolan genomför den. Specialpedagogerna som deltog fick genomföra en videokurs plus att Anna Aldenius Isaksson, som skapade metoden i samband med att hon lärde sin dotter med Downs syndrom att läsa, var ute hos dem. Skolorna fick organisera om en del för att få loss resurser, men de skolor som vi har pratat med är väldigt nöjda.

Vad kan lärare ta till sig av er studie?

– Jag tycker inte riktigt att det ska ligga på enskilda lärare att lösa problemen för den här gruppen elever. För skolor visar studien att man tidigt kan ge de elever som har allra störst risk för lässvårigheter ett rejält lyft med en intensiv men kort insats. Och det går att göra det till vad jag uppfattar som en relativt låg kostnad.

Läs mer: En rapport från IFAU om fältexperimentet finns att ladda hem på www.ifau.se

Av Mari Edman


Artikeln är tidigare publicerad i Skolportens forskningsmagasin nr 4 2019.

Skolportens magasin är nominerat till Publishingpriset!

Tema: Elevhälsa

Inte redan prenumerant? Missa inte kampanjpriset:

2 nr av Skolporten för prova-på-priset 99 kr!

Köp lösnummer av Skolporten i vår webbshop eller läs digitalt i appen som prenumerant! Sök på ’Skolporten’ i App Store eller Google Play

Sidan publicerades 2019-09-30 16:57 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2019-10-01 10:07 av Moa Duvarci Engman


Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
TEMA: Elevhälsa
  Skolportens magasin nr 5/2022.

TEMA: Elevhälsa

INTERVJU: Daniel Willingham, kognitionsforskare och amerikansk professor i psykologi, vill skapa en bättre skola för eleverna via vetenskapliga rön om inlärning och minne till lärare. TEMA: Elevhälsa. Svenska elever mår allt sämre. Samtidigt har likvärdigheten inom elevhälsan minskat. Hur kan skolan arbeta mer förebyggande och främjande med de ungas psykiska hälsa?

Läs mer och prenumerera här!
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
Känslor gentemot skolan kan påverka högstadieelevens prestationer på lång sikt

Finns det ett samband mellan högstadieelevers skolrelaterade utmattning, engagemang och prestationer i matematik? Ja, det gör det, också på lång sikt. Det visar en undersökning vid Åbo Akademi.

Diagnoser inte det viktiga – låt lösningarna växa fram

Lägg ingen större vikt vid eventuella diagnoser. Och fokusera på lösningar för ­individen, inte på barnets problematik. Det är de viktigaste råden från Anne Lillvist, pedagogik­professor specialiserad på förskolan.

Nya sätt att prata om sex i skolan

Från och med i höst ska skolans sexualundervisning vara mer anpassad till den verklighet som eleverna faktiskt möter. Samtidigt har frågorna egentligen inte förändrats så mycket sedan femtiotalet, visar en studie från Stockholms universitet.

Stärker Skolinspektionen kvalitén i svensk skola?

Skolinspektionen ska bidra till att stärka kvaliteten i skolan genom sin inspektionsverksamhet. Hittills har dock få utvärderingar gjorts på hur väl Skolinspektionen möter denna målbild och de flesta av dessa är av en deskriptiv natur. I denna artikel analyseras effekterna av skolinspektioner mellan åren 2017–21. (pdf)

Så kan vi prata om sex i skolan

Från och med i höst ska skolans sexualundervisning vara mer anpassad till den verklighet som eleverna faktiskt möter. Samtidigt har frågorna egentligen inte förändrats så mycket sedan femtiotalet visar en studie från Stockholms universitet.