2020-03-24 16:28  2671 Dela:

“Varje lärare kan inte pussla ihop sin egen verktygslåda”

När all undervisning på gymnasieskolan nu ska ske på distans, vilka är de största utmaningarna? Och vad ska skolans personal tänka på när lärmiljön blir digital? Skolporten har frågat forskaren Anna Åkerfeldt.

Sedan den 18 mars rekommenderar regeringen att all undervisning i gymnasieskolor, vuxenutbildningar och universitet ska bedrivas på distans. Detta med anledning av spridningen av det nya coronaviruset, som nu klassas som en pandemi av Världshälsoorganisationen WHO. En omställning som innebär en enorm förändring:

Anna Åkerfeldt. Foto: Emma Kreü.

Anna Åkerfeldt. Foto: Emma Kreü/Ifous

– En del skolor är väldigt väl förberedda, så att de snabbt kan ställa om och skapa undervisning på distans genom att de har plattformar och verktyg på plats. Samtidigt är inte alla lärare trygga med att undervisa i digitala lärmiljöer och än mindre på distans. Det finns brister när det gäller lärares digitala kompetens. Det ser väldigt olika ut på skolorna.

Det säger Anna Åkerfeldt, filosofie doktor, som leder forsknings- och utvecklingsprogrammet Digitala lärmiljöer vid forskningsinstitutet Ifous, ett program där hon också deltar som forskare tillsammans med Charlotta Hilli från Åbo Akademi.

När lärare i vanliga fall planerar in användning av digitala resurser är det viktigt att utgå från vad som är syftet med undervisningen och planera för vilka aktiviteter som sker fysiskt och vilka som sker digitalt, säger Anna Åkerfeldt. Men över en natt ska nu plötsligt all kommunikation med eleverna och alla lektioner ske på distans via nätet – och hur länge det kommer att vara så vet i dagsläget ingen.

– Man måste tänka på att stötta med rutiner, så att arbetet blir enklare. En del elever kommer att klara sig bättre, en del behöver mer stöttning. Det är viktigt med strukturer så att eleven vet att man kopplar upp sig på morgonen, och var,  och att man har en planering för dagen. “Det här ska ni lära er i dag” kan vara en bra början, och något som man kan återkomma till när man ska sammanfatta lektionen.

Läget nu under coronakrisen är exceptionellt, konstaterar Anna Åkerfeldt, och rektorerna måste nu prioritera, se över hela organisationen och framförallt hjälpa lärarna att hitta verktyg och metoder för att ställa om sin undervisning.

– För skolledare handlar det om att skapa en övergripande struktur: Vilken IT-struktur ska skolan ha, hur kan arbetslaget jobba? ”Vi har de här lärresurserna när det gäller matematik, vi har dessa i SO-ämnena, och vi har de här kollaborativa ytorna”.

Tekniken har utvecklats mycket, är inte det en fördel i dagens läge?

–Jo, och på gymnasieskolan har nästan alla elever en dator per elev. Men den digitala kompetensen skiljer sig åt hos eleverna. Där kan man behöva stötta lite extra, och lägga lite tid på att introducera den digitala lärmiljön.

Kommunen måste också ta ett övergripande ansvar när det gäller just de digitala lärresurserna, understryker Anna Åkerfeldt:

– Varje enskild lärare kan inte sätta sig och pussla ihop sin egen verktygslåda, utan det måste skolledaren göra. Det måste ske på övergripande nivå.

Av Moa Duvarci Engman

5 generella tips om distansundervisning

  • Skapa uppgifter som utgår från vad som händer just nu, som relaterar till situationen, så kallade autentiska uppgifter. Samarbeta med dina kollegor och ta fram uppgifter tillsammans som behandlar samma tema utifrån era olika ämnen.
  • Be eleverna att etablera en lugn plats och be dem att hålla tider och ta raster. Struktur i vardagen är A och O för att få något gjort när undervisningen sker på distans. Att studera hemma innebär stora utmaningar för eleverna och det krävs disciplin för att inte bli distraherad och göra annat.
  • Balansera det individualiserade lärandet. Digitala lärmiljöer ger stora möjligheter att individualisera. Det behöver dock kombineras med sådant som innebär att eleverna aktiveras och får möjlighet att interagera med andra.
  • Håll ordning på lösenord till de olika miljöerna både för din egen del och för eleverna. Om eleverna arbetar på andra enheter än de som de har i skolan kanske lösenord inte sparas automatiskt vilket kan utgöra ett hinder för eleverna att komma in i de digitala lärresurserna och komma åt relevant material.
  • Följ det ordinarie schemat så långt det går!

6 tips om struktur och upplägg

  • Var noggrann med en tydlig inledning och ett tydligt slut på lektionen. “Det här ska ni lära er i dag” kan vara en bra början och något som man kan återkomma till när man ska sammanfatta lektionen.
  • Gör en numrerad lista för vad som ska ske under lektionen som eleven kan följa.
  • Försäkra dig om att eleverna förstår och hittar i den digitala miljön som ni arbetar i.
  • Skapa gemensamma riktlinjer i arbetslaget om hur ni lägger upp material, utformar uppgifter och formulerar instruktioner med mera. Om varje lärare uppfinner sitt eget sätt kan det bli svårt för eleverna att orientera sig och organisera sitt arbete.
  • Fundera även på hur de olika aktiviteterna under lektionerna hänger ihop och hur de ska arbetas med.
  • Ett stöd i arbetet med struktur och upplägg kan vara gratisverktyget LearningDesigner: https://www.ucl.ac.uk/learning-designer

Källa: Tipsen är sammanställda av Anna Åkerfeldt, projekt- och processledare inom Ifous FoU-program Digitala lärmiljöer. Läs mer utförligt om tipsen här!


Missa inte Skolportens nya fokussida för fjärr- och distansundervisning som uppdateras löpande med nyheter, information och tips!

Sidan publicerades 2020-03-24 16:28 av
Sidan uppdaterades 2020-03-27 07:35 av


Relaterat

Svenska som andraspråk för vuxna, 13-14 oktober i Stockholm

Välkommen till en konferens som riktar sig till dig som undervisar vuxna elever i svenska som andraspråk på grundläggande eller gymnasial nivå! Vi fokuserar på den elevgrupp har kommit en bit på väg i sina kunskaper i svenska språket. Föreläsningar om den senaste forskningen inom andraspråksundervisningen, liksom konkreta verktyg till din undervisning. Välj att delta online eller på plats!

Fortbildning i biologi, 28 sept i Stockholm

Föreläsningar om t. ex antibiotikaresistens och evolutionsteorin, epigenetik och hur forskningen ser på samspelet mellan arv och miljö på molekylnivå, inspiration och praktiska verktyg för fungerande fältstudier samt språkutvecklande arbetssätt i biologi – stötta elever att ta till sig vetenskapliga texter. Delta på plats eller via webben, välkommen!

Forskningsbaserat stöd för att hantera onlineundervisning

Här sammanställs resultat och erfarenheter från forskning om onlineundervisning. Urvalskriteriet som används är forskningens relevans samt möjligheten att omsätta den till konkreta tumregler som kan hjälpa lärare när de ställer om sin undervisning.

Undervisa på distans – gemensam kunskapsbank

Kommunförbundet Skåne har på sin sida för forskning och utveckling samlat erfarenheter från skånska kommuner om deras arbete med undervisning på distans (både distans- och fjärrundervisning) när skolor stänger.

Brevväxla med en forskare

Brevvännerna är en ideell förening där brev används som en länk mellan skolan och samhället utanför. Grundidén är att eleverna ska känna att undervisningen är relevant.

Den värdefulla fritiden

Sedan den 1 juli får bara legitimerade lärare undervisa på fritidshemmet. Forskarna hoppas att det ska ge fritidslärarna ökad status och höja kvaliteten.

Karin Berg: ”Ta till vara på kompetensen”

Lärares möjlighet att göra karriär handlar inte i första hand om möjligheter och incitament för den enskilde att tjäna mer och få mer inflytande, utan snarare om att ta tillvara på och öka kompetensen i hela organisationen. Det skriver Skolportens krönikör Karin Berg.

Stöd till ensamkommande barn och unga – effekter, erfarenheter och upplevelser

Det saknas forskning om vilka effekter olika typer av stödjande insatser har för ensamkommande barn och unga. Det finns däremot en hel del intervjustudier, det vill säga studier som gjorts med en kvalitativ design kring deras erfarenheter och upplevelser. Utifrån en genomgång av dessa har SBU ringat in vad som främjar och hämmar utveckling och välmående hos ensamkommande barn och unga.

Konferenser
Fortbildning
Skolbibliotek
  Konferensen äger rum 5-6 maj 2020 i Stockholm.

Skolbibliotek

Vi bjuder in till två dagars fortbildning för skolbibliotekarier, skolledare och alla som samarbetar med biblioteket. Ta del av forskares, bibliotekariers, rektors, lärares, journalisters och författares perspektiv för att skapa ett kraftfullt och modernt skolbibliotek. Välkommen!

Läs mer och boka plats
Skolportens magasin
Nytt nr ute 15 maj!

Nytt nr ute 15 maj!

Intervju: Möt forskaren Gunnlaugur Magnússon, som saknar de mest fundamentala frågorna i debatten. Tema: Rollen som skolchef – så komplex och utsatt är den.

Läs mer och prenumerera här
Kommande disputationer
5 mest lästa på FoU

Ifous fokuserar: Att utreda närvaroproblem i skolan

Denna rapport har två delar vilka båda syftar till att stärka skolans arbete med att utreda närvaroproblem. Den första delen ger en överblick av den forskning som finns på området. Den andra delen är en praktisk vägledning som visar vilka moment som bör ingå i en utredning och hur de kan utformas. (pdf)

Ny forskningsöversikt om orsaker till skolfrånvaro

Vad kan forskningen lära oss om hur man kan kartlägga och analysera orsakerna till skolfrånvaro? En ny rapport från Ifous och Region Stockholm ger en sammanställning av relevant forskning inom området samt konkret, saklig och användbar information om kunskapsläget.

Klättra högre efter naturvetenskapen!

”Vi behöver naturvetenskaplig kunskap för att fatta kloka beslut om hur vi ska använda våra gemensamma resurser.” Cecilia Caimans forskning om barn och hållbarhet har väckt mycket intresse.

Därför förbättras inte elevresultaten – trots insatser

Skolan hade genomfört digitaliseringar av skolarbetet, stärkt det kollegiala lärandet och arbetat med språkutvecklande arbetssätt. Men trots alla dessa insatser fortsatte andelen elever som gick ut gymnasiet med fullständiga betyg att sjunka. Varför?

Poddagogen #5: Thérèse Halvarson Britton om studiebesök i religionsundervisningen

I nya avsnittet av Poddagogen möter vi Thérèse Halvarson Britton som berättar om studiebesökens roll i religionsundervisningen. Poddare är lektorerna Janne Kontio och Sofia Lundmark.